Gotländsk tidningshistoria

Liten tidningshistorik

Den första gotländska tidningen, Wisby tidning, utkom 1811 med ett nummer på 4 sidor. Grundaren var direktör F.G. Bagge. Tidningen upphörde 1825. Under 1800-talet utgavs och avslutades ett antal tidningar i Visby bland annat av lektorerna Pehr Säve (Wisby veckoblad, som senare utgavs av Axel Cedergren) och Carl Johan Bergman (Gotlands Läns tidning). Den färgstarkaste var kanske Gustaf Christiernin, med Wisby Argus (1825-1830). Christiernin anklagades för ”smädeliga och förgripliga utfall  i sin tidning emot tjänstemäns och auktoriteters åtgärder…” Gotlands tidning (1858-1888) innehöll ett av de första reportagen i dagspressen, nämligen ett referat från den sista avrättningen på Gotland. Gotlandsposten (1891-1936) verkade för kristendom, politik och nykterhet. Den äldsta ännu levande tidningen är Gotlands Allehanda (1873-). Gotlänningen (1884-1983) och Gotlands Folkblad (1928-1983) uppgick 1983 i Gotlands tidningar (1984-).

Läs mer om gotländsk tidningshistoria

Funck, Leif
Så här började tidningsutgivningen på Gotland.
Ur: Gotlands Allehanda jubileumsnummer 1972. (Bt småtryck)

Gotlands Allehanda
Jubileumsbilaga 1873-1997.
(Bt småtryck).
En historik över Gotlands Allehandas historiaTidningshistoria

Klemming, G E
Svensk Boktryckerihistoria 1483-1883. (Ae) Visby s.540-546, handlar om boktryckare och om Christiernin med Wisby Argus.

Sollerman, Ola
Ur Gotlands folkbildningshistoria. (Ev)
I artikeln "Gotlandspressen och folkbildningen" berättas om lektorernas folkbildningsinsatser i gotlandspressen, Säve, Bergman, Klingwall med flera.

Sollerman, Pelle
Berättelsen om Gotlands Folkblad. (Bt)