LopnrForfattareTitelTryckortTryckareTryckar_numeriskSidorSparkSambindvolAnmarkningAmnesord
1Vergilius, Publius MaroP. Vergilius Maro, Et in eum Commentationes, & Paralipomena Germani Valentis Guellii, PP. Eiusdem Virgilii Appendix, cum Josephi Scaligeri Commentariis & castigationibus.Antwerpiae (Antwerpen)Christopher Plantin1575630 s, opag., 98 s, 2 bladRyggtext: Vergilius. Namnteckning: C. G. Brunius. I volymens slut: Antwerpiae Excudebat Christophorus Plantinus Regius Archi Typographus XV. Calendas Iulii Anno MDLXXV. Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Poesi. Antiken.
2Swerikes Landz Lagh Effter Hon är aff fordom then Stormächtige Höghborne Furste och Herre/ Herr Carl then IX. Swerikes/ Göthes/ Wändes/ Finnars/ Carelers/ Lappars i Norlanden/ the Raijaners och Esters i Lifland/ zc. Konung/ öfwersedd/ confirmeret, och åhr 1608 publiceret worden.StockholmHenrich Käyser med egen Bekostning1643174 sI 2 ingår också 951, 952 och 953.Anteckning : 1829. bl. min fars Böcker, som inropades för 60 RD på auction af M. Klintberg. Wisby Läroverks Bibliothek skänkt af studeranden Matthias Klintberg. 4 verk i 1 volym : Swerikes Lands Lagh Effter Hon är aff fordom then Stormächtige Höghborne Furste och Herre Herr Carl then IX. ---öfversedd/ confirmeret, och åhr 1608 publiceret worden, Stockholm 1643; Swerikes Riikes Stads Lagh Effter ... Gustaff Adolphs...Befallning vthgången aff Trycket åhr 1618 , Stockholm 1643; Domare Regler / Uthi Rättegånger myckit nyttighe; Rättegångs Ordinantie, Som effter thenna Dagh hållas skal. Giordt på Riiksdagen i Örebroo Åhr MDCXIV ( 1614). Tryckt 1643.Rättsvetenskap. Lagar. Sverige.
3Thou/ Thuanus, Jacques AugusteIac. Aug. Thuani Historiarum Sui Temporibus Opera.Francofurti (Frankfurt)Apud Petrum Kopffium16175 blad, 1099 s, alf. pag.I 3 ingår också 4201 och 4202.Ägaren till verket döljer sig under initialerna till anteckningarna Jehovaeh Tutela Arx fortissima och Jesum Teneo Amore, vilka betyder Johannes Thunström Arwidsson, 1705-71, pastor i Kräklingbo. Tryckår enligt ilagd anteckning. Thou, latiniserat Thuanus, fransk statsman och historieskrivare, f. 1553, d. 1617, kallades av franske kungen Henrik III till viktiga värv, T. rådde Henrik III att förena sig med Henrik av Navarra (sedermera Henrik IV). T. sändes till Italien, varifrån han efter mordet på Henrik III ställde sig till Henrik IV:s förfogande. T. genomdrev ediktet i Nantes 1598. Vid Henrik IV:s död 1610 var T. vice president i parlamentet i Paris. När änkedrottningen ej utnämnde T. till näste president drog sig T. tillbaka och ägnade sig åt författarskap. År 1604- 1620 utkom J. A. Thuani historiarum sui temporis, en allmän historia för tiden 1543-1607, som särskilt för Frankrike har stort värde. T. är skarp mot katolska prästerskapet och överseende med protestanterna.Historia. Frankrike.
4Ovidius, Publius O. NasoLes Metamorphoses D' Ovide Traduites en Prose Francoise, et de nouveau soigneusement revuës, corrigees en infinis endroits, et enrichies de figures ā chacune Fable. Avec XV. Discours Contenans l' Explication Morale et Historique. De Plus Outre le Jugement de Paris, augmentees de la Metamorphose Des Abelles, traduite de Virgile, de quelques Epistres d'Ovide, et autres divers traitez 1637.ParisChez Pierre Billaine, ruë St. Iacques ...16376 blad, 466 s, alf. pag.I 4 ingår också 4203.Ryggtext: Metamo... Dovide. I verkets slut: Table Des Fables, Et Des Choses Plus Signalées contenuës és Metamorphoses d´Ovide. Ovidius, romersk skald, f. 43 f.Kr., d. 18 e.Kr. i Tomi vid Svarta havet. Tillhörde förmögen släkt i riddarklassen. Intresserad endast av diktning: "Allt vad jag sade blev vers." Vän med skalderna Macer och Propertius deltog han i Roms nöjesvärld. Landsförvisad till Omi 8 e.Kr. av kejsar Augustus. Skrev Amores, 3 böcker, Heroides, fingerade brev, Ars armatoria, 3 böcker, och Metamorphoses, 15 böcker. I Tristia, 5 böcker, skildrar han landsflyktens bitterhet.Skönlitteratur. Poesi. Antiken.
5Laurentius AndreaeThet Nyia Testamentit på Swensko.Stockholm152697 blad, opag 6 blad, 78 bladUrsprunglig titel: The Nyia Testaamentit på Swensko. Beskrivning i Collijn, Sveriges Bibliografi Intill År 1600, I s 331- 339. Handskriven titelsida, relativt modern skrift: Nya Testamentet på Svenska. Laur. Andreae. Stockholm 1526. Anteckning: Biblioteqex Reg. Gymnas. Wisbyensis d.d.d. Joh. Henr. Schröder In R. Acad. Upsal. ... Nationis Gothlandique Inspector. Blad före XIX i avsnitt 1 saknas. Avsnitt 2, blad LXXIX saknas. Titelsida baksida: ... Rariss. Desunt folia quadam ab initio. Ultimum folium etiam deest ... Laurentius A., Lars Andersson, ärkedjäkne i Strängnäs o. grundläggare av en nationell protestantisk kyrkopolitik i Sverige, f. ca 1470, d. 1552 i Strängnäs, studerade i Skara, Uppsala, Rostock och Leipzig, där han blev magister. Besökte 3 gånger Rom. Enligt traditionen var det L.A. som gjorde kung Gustav Vasa bekant med Olaus Petri. Riksdagen i Västerås blev en av L.A.: s största triumfer. Förlorade kungens gunst under 1530-talet, dömdes till döden, benådades.Religion. Bibel. Sverige.
6Biblia Thet år All then Helgha Scrifft på Swensko. Tryckt i Upsala. 1541.UppsalaGeorgen Richolff1541Paginering för resp bok i BibelnI volymens slut: Tryckt i Upsala aff Georgen Richolff. 1541. Jämför Collijn, Sveriges Bibliografi II. s 88 ff. Utförlig beskrivning där, citat därifrån: Den svenska bibelupplagan 1540-41, vanligen kallad Gustav Vasas bibel, är det största tryckta verk, som utfördes i Sverige under 1500-talet. ... rikt illustrerad med träsnitt och anfanger ... Typmaterialet i Gustav Vasas bibel, som av Richolff anskaffats i Lübeck särskilt för detta arbete, är nytt för Sverige, men har redan delvis använts i Richolffs i Lübeck år 1537 tryckta upplaga av Olavus Petris Postilla. 762 blad enl. Collijn.Religion. Bibel. Sverige.
7Biblia. Det er Den gantske Hellige Scrifft paa Danske igien offuerseet oc Prentet effter vor allernaadigste Herris oc Kongis K. Christian den IV. Befaling. Mett Register/ alle D. Lutheri Fortaler hans Udlegning i Braedden oc Viti Theodori Summarier. Cum Gratia et Privilegio.Kiöbenhaffn (Köpenhamn) Anno Domini 1633ved Melchior Martzan1633Paginering efter enheterFörsättsbladet, i tryck: Biblia Paa Danske. Motstående sida till förtitelsida: dödlängd, spridda år, 1641, 1656, 1657, 1670. Namnteckning: Cordt Gabrielsen. I volymens slut: Prentet i Kiöbenhafn/ ved Melchior Martzan. Anno MDCXXXII.Religion. Bibel. Danmark.
8Biblia. Thet är All then Helga Skrift På Swensko; Efter Konung Karl then Tolftes Befallning... Medh förriga Editioner jämnförd...StockholmHenrich Keysers änka17091093 s, 323 sGamla Test 1093 s, Nya Test 323 sReligion. Bibel.
9Luther, MartinBiblia. Das ist/ Die gantze Heilige Schrifft Alten und Neuen Testaments/ Deutsch. D. Martin Luthers. Mit den Summarien D. ... Dieterichs/ Sammt der Biblichen Bücher und Capitel richtiger Eintheilung/ und aufzgehenden Versiculn/ auch verbesserten Registern und Concordantzen nützlich zugerichtet/ und mit dem Exemplar/ sozuerst nach Lutheri sel. Tod/ im Jahr Christi 1546. in Wittenberg gedruckt ... von der Theolog. Facultät zu Wittenberg. Mit deroselben Vorrede/ Und Churf. Sachs. gnädigster Befrejjung.WittenbergIn Verlegung Balthasar Christoph Wustens/ Buchdruckers und Buchhändlers in Franckfurt a-;1671Alf. pag. och opag., 307 bladI 9 ingår också 5526 och 5527.Särskilda titelsidor, där ny foliering börjar, för: 1) Die Propheten 2) Das Neue Testament. Anteckningar:... änkefru Helena Kolmodin skänkt till Wisby Schola ... M. Sturzenbecher Wisby d 3 Maji 1770. Severinus Lindenlöf Possesor ... Ao 1685 ... Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Bibel. Tyskland. Luther.
10Luther, MartinTomus Primus Omnium Operum ... Martini Lutheri ... Continens scripta primi Triennij, ab eo tempore, quo primum controversia de Indulgentijs mota est, videlicet ab anno Christo MDXVII. usque ad annum XX. Catalogum autem singularum partium ... post Praefationem Philippi Melanthonis. Ac continet hic primus Tomus, non solum multas enarrationes et Disputationes, Evangelij doctrinam illustrantes, sed etiam historica pleraq;, Epistolas Imperatoris Maximiliani, Leonis X. ... Ducis Saxoniae Electoris Friderici, Cardinalis Caietani ...Witebergae (Wittenberg)Iohannes Lufft1550494 bladKallas: Opera omnia. Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Luther.
11Gesner, KonradLexicon Graecolatinum post Conradum Gesnerum Philosophum Arnoldum Arlenium pari eruditione & diligentia viros: & post Adriani Iunij Medici insignis innumerabilem penč illam accessionem, postremō nunc non me diocriter auctum, per Ioannem Hartongum virum graecaru literarum peritissimum. Basileae. Cum gratia & privilegio Regio.Basileae (Basel)Hieronymus Curio1550Alf. pag. och opag.I volymens slut: Basileae. Ex Officina Hieronymi Curionis, Impensis Henrici Petri, Mense Martio. Anno MDL. Namnteckningar: Johannes Severing Malmogius ... d. petro andrea ... 1584 ... Weile Geber (?), sum Georgij Petri, överstruken namnteckning, Christianus Welle, Petrus Andreas ... Gesner, K., schweizisk naturforskare och polyhistor, f. 1516 i Zürich, d. där 1565. Studerade naturvetenskap och medicin i Strasbourg, Bourges och Paris. Blev känd genom Bibliotheca universalis, seu catalogus omnium scriptorum in tribus linguis, 4 delar, 1545-55, en katalog över alla då kända arbeten på latin, grekiska och hebreiska. Del 2, 1548, Pandectarum, sive partionum universalium libri XXI, är en katalog över den tidens vetande. Genom Historia animalium, 4 delar, 1551-58, blev G. grundläggare av den vetenskapliga zoologien.Språkvetenskap. Latin. Grekiska. Lexikon.
12Melanchthon, Philipp; Peucer, KasparIllustrissimo Principi Ac Domino, Domino Friderico, Comiti Palatino Ad Rhenum, Sacri Romani Imperii Archidapifero, Et Electori, Duci Bavariae Etc. Domino Suo Clementissimo. Caspar Peucerus. Epistola Philippi Melanthonis, De Suis Studiis, Consiliis Et Affectione Erga Ecclesiam & Rempublicam, quae praefixa est editioni primae operum ipsius. Explicationes Aliquot Locorum Sacrae Scripturae.Alf. pag. och opag., 1089 sI 12 ingår också 82, 954, 4205 och 4206.Titelsida saknas (borttagen?). Volymen innehåller, utöver nr 12, verk, som erhållit egna nr: 82, 954, 4205, 4206. Melanchthon, tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550. Peucer, med. professor i Wittenberg, Melanchthons måg och kurfursten Augusts i Sachsen livmedicus. Utgav: Commentarius de praecipuis divinationum generibus, 1553.Religion.
13Luther, Martin; Lauterbach, AnthoniusColloquia Oder Tischreden Doktor Martini Lutheri/ so er in vielen Jaren/ die Zeyt seines Leben/ gegen Gelehrten Leuthen/ Auch frembden Gesten und seinen Tischgesellen geführet ... von allen Artickeln unser Religion ... Anfänglich von M. Anthonio Lauterbach zusammen getragen/ Hernachher in gewisse Locos Communes verfasset/ und aus viel anderer Gelehrter Leute Collectaneis gemehret. Durch Johannem Aurifabern. Samlet die vbrigen Brocken/dass nichts vmbkomme, Johan.6.Franckfurt (Frankfurt am Main)Gedrckt zu Franckfurt am Mayn/Im Jar 1571.1571446 blad, opag.I 13 ingår också 4207.Illustrerad titelsida med Luther och hans bordsgäster. I volymens slut: Register und Summarischer Inhalt. Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Luther.
14Grotius, Hugo (Huig de Groot)Annotationes In Epistolam Petri Priorem. Annotationes In Epistolam Iohannis Primam. Annotationes In Apocalypsin.Saknas. Amsterdam eller Paris?1640286 s, alf. pag.I 14 ingår också 955.Verket avslutas med : Lectori ... Illustrissimo Viro D.H. Grotio regni Suecici apud Christianissimum Galliae Regem Legato Stephanus Curcellaeus ... Amstellodami X. Iunii 1640, och Auctoris ad praecedentem Epistolam Responsio ... Lutetiae (=Paris) XXIII Iuniii 1640 . Tuus H.Grotius. 2 verk i 1 volym : Grotius, Hugo, Annotationes In Epistolam Petri Priorem ; Grotius, Hugo, De Veritate Religionis Christinae, Paris 1650. Grotius, holländsk rättslärd, f. 1583 i Delft, d. 1645 i Rostock. Studerade rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden, 1601 de fria Nederländernas historiograf, i Mare liberum, 1609, utvecklade G. naturrättsliga resonemang, huvudarbete De jure belli et pacis, 1625, 1634-45 Sveriges ambassadör i Paris.Religion.
15Homeros; Castellio/Castalio, SebastianHomeri Opera Graeco- latina, quae quidem nunc extant, omnia. Hoc Est: Ilias, Odyssea, Batracho Myomachia, Et Hymni: Praeterea Homeri vita ex Plut..., cum Latina item interpretatione, locis communibus ubiq in margine notatis. In haec operam suam contulit Sebastianus Castalio, sicuti in Praefatione verso mox solio videre licet. Editio tertia, superioribus longe & emendatior, & auctior: adiectis etiam, qui in prioribus alicubi desiderabantur, versibus aliquot, & varia lectione: ad fidem postremae editionis Henrici Stephani diligenter expressa.Basileae (Basel)Haeredes Nic. Brylingeri1567292 s, 317 sI volymens slut: Basileae, Ex Officina Haeredum Nicolai Brylingeri, Anno Salutis MDLXVII. Mense Martio. Förord av Castellio. Anteckningar: Castalionis hanc editionem Homeri ... Simono Kiempe, Lect. Graec. Lingv. Strengnes, Wisby Kongl. Gymnas..., Wisby Kongl. Gymnasium tillhörig 1833, bortklipp (namnteckning?).Namnteckningar: Eric Lidius, Nicolaus Georgius 1650. 292 s (Iliaden), 317 s (Odyssén). Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös.Skönlitteratur. Antiken.
16Pufendorf, SamuelTaflor till Puffendorffs Carl X hist.Saknas.Opag.Titelsida saknas. Titelangivelse enligt anteckning på försättsblad, i blyerts:Taflor till Puffendorffs Carl X hist. Text på latin i anslutning till återgivna tavlor, kartor, ritningar m.m. Namnteckningar: Gustaf Börgeson, Joh.Reinicke, och ... Brunnman. Pufendorf, S., tysk-svensk historiker, filosof och rättslärd, f. 1632 i Sachsen, d. 1694 i Berlin. Studerade teologi i Leipzig, matematik, filosofi och juridik i Jena. Utgav 1660 i Haag Elementorum jurisprudentiae universalis libri duo, som inleder nytt skede i rättsfilosofin. Skrev De statu imperii germanici, Haag 1667, De jure naturae et gentium libri octo, 1672, De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libri duo, 1673, De occasionibus foederum inter Sueciam et Galliam, 1708, 1709.Historia. Sverige.
17Pufendorf, SamuelSieben Bücher von denen Thaten Carl Gustavs Königs in Schweden Mit Vortrefflichen Kupffern ausgezieret und mit nöthigen Registern versehen aus dem Lateinischen ins Hoch-Teutsche übersetzet von S.R.NürnbergIn Verlegung Christoph Riegels. Gedruckt mit Knorzischen Schrifften16973 blad, 734 s, opag.Namnteckningar: Gustaf Börgeson, Joh. Reinicke. Titelsida inleder: Herrn Samuel Freyherrns von Pufendorf Sieben ... I verkets slut numrerade register. Pufendorf, S., tysk-svensk historiker, filosof och rättslärd, f. 1632 i Sachsen, d. 1694 i Berlin. Studerade teologi i Leipzig, matematik, filosofi och juridik i Jena. Utgav 1660 i Haag Elementorum jurisprudentiae universalis libri duo, som inleder nytt skede i rättsfilosofin. Skrev De statu imperii germanici, Haag 1667, De jure naturae et gentium libri octo, 1672, De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libri duo, 1673, De occasionibus foederum inter Sueciam et Galliam, 1708, 1709. Postumt utgavs 1686 i Utrecht Commentariorum de rebus Suecicis libri XXIV och 1696 i Nürnberg De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.Historia. Sverige.
18Saxo GrammaticusDanica Historia Libris XVI, Annis Ab Hinc Trecentis Quinquaginta, Summa Verborum Elegantia, magna sententiarum gravitate, rerum denique admiranda varietate, intermixtis aliarum quoque Gentium historiis, conscripta. Auctore Saxone Grammatico Sialandico Dano, Historico Laudatissimo: & quod ea aetate omnino mirandum, tam verbis quām rebus politissimo. Cum indice rerum memorabilium locupletissimo.Francofurti Ad Moenum (Frankfurt am Main)Ex officina Typographica And.Wecheli15763 blad, 342 s, opag.Namnteckning: Joh. Friedr. Brandt. I verkets slut: Rerum Et Verborum Historiae Danicae Praecipue Memorabilium Index. I marginalen, verket igenom, kommentarer på latin. Saxo Grammaticus, dvs mästaren i latin, dansk historieskrivare, f. ca 1150, d.1220. Klerk hos ärkebiskop Absalon. Skrev Historia danica eller Gesta danorum. Verket är tillägnat Absalons efterträdare Andreas Sunesön och har fullbordats ca 1208. Trycktes 1514 i Paris av Kristiern Pedersen. Omtryckt i Basel 1534 och i Frankfurt 1576. Många senare utgåvor.Historia. Danmark.
19Bibel.Saknas.1520317 blad, opag.Namnteckning: B. Wigman. Anteckning: Till Kongl. Gymnasium i Wisby efter ... d. 25. Aug. 1833 N 22. tryckt 1520. I verkets inledning: Tabula prima. Tabula secunda. Tabula Tertia. Tabula alphabetica. I verkets slut: Interpretationes nominum hebraicorum. Dessförinnan, blad 317, baksida: tryckta noteringar om konkordanser gamla och nya testamentet. Påföljande sida, anteckning, bläck: CWS. 1827. 1827.Religion. Bibel.
20Magnus, JohannesGothorum Sveonumque Historia, Ex Probatis Antiquorum monumentis collecta, & in 24. libros redacta, Autore Jo. Magno Gotho, Archiepiscopo Upsalensi. Cum Indice rerum ac gestorum memorabilium locupletissimo. Iam denuō summâ fide recognita, ā mendis nonnullis fideliter repurgata, & in honorem Sereniss. Illustriss. ac Potentiss. Regis, Nationumq; Sveciae. Secunda vice edita.WittenbergSumptibus et curā Zachariae Schüreri Bibliopolae161715 blad, 908 s, opag.Ryggtext Johannis Magni Historia Svecana ... Uppgift tryckår enligt ilagt, modernt, katalogkort. Namnteckning: O. G. Lagerström Baelingensis. Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop, f. 1488 i Linköping, d. 1544 i Rom. Ursprungligt namn Jöns Månsson. Begav sig efter Sten Sture d.y.:s död till Perugia, där han blev magister. Sänd av påve Hadrianus VI 1523 som påvlig legat till Sverige för att bekämpa kätteriet. Besökte Lübeck 1525 för att vid skiljedomen om Gotland bevaka Sveriges intressen. Lämnade Sverige 1526. Samlade material om Sverige i A. Crantzius krönika samt i Danzig, Wien och Italien. Historia de omnibus gothorum sueonumque regibus trycktes i Rom 1553 av efterlevande brodern Olaus Magnus.Historia.
21Suetonius, Caius S. TranquillusC. Suetonius Tranquillus, Et in eum Commentarius, Exhibente Joanne Schildio. Editio Secunda.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officina Francisci Hackii165119 blad, 850 s, opag.Namnteckningar: Carolus Kolmodin (överstruket), överstruken namnteckning, Petrus Nieure (Kieure ?), Ericus Joh. Brun. I verkets slut: Dictionum Quibus paullo abstrusioribus, aut minus consuetis Suetonius utitur, Index Novus. Antiquitatum, Rituum, Et Rerum Imprimis memorabilium, č Suetonio, et adjuncto ei Commentario observatarum Index. Suetonius, romersk historieskrivare, död efter 140 e.Kr. Skrev under kejsarna Trajanus och Hadrianus, vän med Tacitus och Plinius d.y. XII vitae imperatorum (De tolv första romerska kejsarna) utgavs bl.a. 1832. Av De viris illustribus återstår endast enstaka biografier. S:s samlade verk utgavs första gången 1470.Historia. Antiken.
22Pascal, BlaisePensées de M.Pascal Sur La Religion Et Sur Quelques Autres Sujets, Qui ont esté trouvées aprés sa mort parmi ses papiers. Nouvelle Edition Augmentée de plusieurs pensées du mesme Autheur.ParisChez Guillaume Desprez, ruë Saint Jacques, ā Saint Prosper, & aux trois Vertus1678Alf. pag. och opag., 357 s, opag.I 22 ingår också 4218 och 4219.Pascal, fransk matematiker, fysiker, filosof och religiös författare, f. 1623 i Clermont- Ferrand, d. 1662 i Paris. Lettres provinciales utgavs 1656-57. Pensées sur la religion utgavs 1669 av hans jansenistiska vänner. Tillhörde den cartesiska skolan.Religion. Filosofi.
23Stiernhielm, GeorgMusae Suethizantes, Thet är: Sång-Gudinnor/ Nu först Lärande dichta och spela på Swenska: Tedde i några små Wärck och Dichter/ som på andra Sijdan förmäles. Å nyo uplagde af Bengt Höök med egen bekostnadt/ Åhr 1688.StockholmTryckt aff Lars Wall1688Opag.Titelsida inleder: Georgi Stiernhielmi S. R. Mtis Consil. Milit. & Coll: Antiquit. Directoris, Musae ... initialer: A G. Stiernhielm, G., f. i Vika socken, Dalarna 1598, d. 1672. Ursprungligt namn Georg Olofsson. 1649 custos archivi, dvs riksarkivarie. 1667 preses för Antikvitetskollegiet i Uppsala. Musae Suethizantes trycktes 1668.Skönlitteratur. Poesi. Sverige.
24Calvisius, SethusThesaurus Latini Sermonis, Ex Optimis Quibusque Latinitatis Autoribus Congestus, Et In locos communes, secundųm naturalem rerum seriem, digestus. Cum Gemino Indice, Quorum Alter Latinus ad rerum seriem, alter Germanicus ad ordinem alphabeticum digestus est. Studio & operâ Sethi Calvisii.Lunaeburgi (Lüneburg)Typis & Sumptibus Sterniorum16387 blad, 856 s, opag.Namnteckningar: Josius Petri Riahus (?) Kisbergensis, Josiae Petri, L. H. Lyth. Nicolas ... (överstruket) 15 martij 1642. I verkets slut: Index Primus Latine, Secundum Rerum Seriem Digestus. Calvisius, tysk tonsättare och skriftställare, f. 1556, d. 1615. Gjorde flerstämmiga bearbetningar av andliga melodier i Harmonia cantionum ecclesiasticarum, 1597-1622. Gav ut musikteoretiskt verk: Melopoeia sive melodiae contendae ratio, Exercitationes musicae duae. Skrev matematisk- kronologiska arbeten: Opus chronologicum och Formula calendarii novi.Religion. Musik m. m.
25Bosse, AbrahamLa Pratique Du Trait A Preuves, De Mr Desargues Lyonnois, Pour la Coupe des Pierres en l' Architecture. Par A. Bosse, Graueur en Taille Douce, en l' Isle du Palais, ā la Roze Rouge, devant la Megisserie.ParisDe l´Imprimerie de Pierre Des-Hayes, Ruë de la Harpe, ā la Roze Rouge16433 blad, 114 sRyggtext: Coupe De Pierre. Bosse, A., fransk gravör, f. 1602 i Tours, d. 1678, 1648 ledamot av och professor i perspektiv vid konstakademien i Paris, trätte med kollegor, blev utesluten. Förde etsningskonsten framåt, fullbordade ca 950 gravyrer och etsningar. Viktigaste arbete: Traité des maničres de graver en taille douce, 1645.Konst. Arkitektur.
26Comenius (Komenskũ), Johann AmosJ.A. Comenii Ianua Linguarum Reserata cum Graeca versione Theodori Simonii Holsati, Secunda hac editione recognita et innumeris in locis emendata: Et Gallica nova Stephani Curcellaei.Amstelodami (Amsterdam)Apud Ludovicum Elzevirium1643256 s, 240 s, 3 lösa sidor i slutetNamnteckningar: E. Isberg E. Isberg E. Isberg. Johan. Isbergs. Isbergs David Johan. Där också anteckningar på franska och latin. Comenius, tjeckisk pedagog, f. 1592 i Mähren, d. 1670 i Amsterdam. Författade åtminstone 142 skrifter. Väldig betydelse som pedagogisk tänkare. I dåvarande svenska staden Elbing utgav J.A. 1642 och 6 år framåt "Den nyaste språkmetoden: Vestibulum (ingång till latinet), Ianua (dörren till latinet), Atrium (försalen till latinet). Mest berömd är hans Orbis sensualium pictus (Världen i bilder), tryckt första gången i Nürnberg 1658.Språkvetenskap.
27Roustan, A. J.Abrégé De L' Histoire Universelle. Par M. A. Roustan, Tome Premier. Histoire Ancienne.Paris och GenčveParis: Chez Briand, Libraire, rue Pavée. Genéve: Chez Franc. Dufart, Imprimeur- Libraire1790392 sRoustan, A. J., Ministre de l´Église Helvetique, London.Historia. Antiken.
28Böhme, JacobApologia Betreffend Die Vollkommenheit des Menschen. Das ist Eine gründliche Antwort auff die Auslegung Esaiae Stiefels über vier unterschiedliche Texte der H.Schrifft. Geschrieben im Jahr 1622 geendigt den 6. Aprilis. Durch Jacob Böhmen Teutonicum.AmsterdamGedruckt bey Christoffel Cunradus, Vor Henricus Betkius1676240 sI 28 ingår också 4220.Namnteckning: Carl Christian Eberstein. Böhme, J., tysk teosof, f. 1575 i Altseidenberg, d. 1624 i Dresden. 1594 skomakarmästare. Utgav 1612 Aurora oder die morgenröthe im aufgang, som innehåller B:s uppenbarelser. Prästerskapet i Görlitz fördömde boken. Mysterium magnum innehåller en utläggning av 1:a Mose bok. B:s problem var att förklara hur Gud kunde vara fri från ändlighet och brist på samma gång som Gud är grunden till en ändlig och bristfällig värld. Sökte panteistiska lösningar, påverkade Schelling.Religion.
29Islands Lagen 1580. Lögbķk Isländskar, 2. uppl.Holar1580Opag.Tryckår se volymslut och anteckning på handskriven titelsida. Tryckort 1580 också enligt modern lös anteckning i volymen.Rättsvetenskap. Lagar. Island.
30Histoire Universelle, Depuis Le Commencement Du Monde, jusqu'a Present. Traduite De L' Anglois D' une Société De Gens De Lettres. Contenant L' Histoire Universelle jusqu'a Abraham, L' Histoire D' Egypte, & L' Histoire Des Anciens Peuples De Canaan. Enrichie Des Figures Et Des Cartes Necessaires. Nouvelle Edition. Revue, et corrigée considérablement.Amsterdam & LeipzigChez Arkstée et Merkus1747631 sRyggtext: Histoire Universelle. Tom. I.Historia. Antiken.
31Cramer, DanielBiblischer Wegweiser In zweyen Theilen In welchem durch Die Erste Zeiger Hand der Weg nach Beschreibung aller Personen, Berge, Thäler, Stätte und Dörffer, Meeres und Ströme... so mit ihren proper = eygenen Namen in der H.Bibel gedacht werden. Durch die ander Zeiger- Hand aber in gleichmässiger Ordnung/ der Weg an die Doctrinalien und Lehrstücke ... richtig verwiesen wird ... Durch Danielem Cramerum der H. Schrifft Doct. der Stifftskirchen zu S.Marien Pastorn, und des Fürstlichen Paedagogii Professorn zu Alten Stettin... Mit Churfürstlichen Sächsischen Privilegio.Strassburg (Strasbourg)In Verlegung Lazari Zertners Seligen Erben162916 blad, 450 spalterI 31 ingår också 4221.I verkets inledning: Biblischen Wegweisers ... Titelregister. Cramer, Daniel, teol. doktor, professor i Alt-Stettin, pastor i S:t Marias kyrka.Religion.
32Agenda Sacramentalia Ecclesiae Varmiensis. Anno Christi, MDCXVI.16168 blad, 122 sI 32 ingår 4222.Anteckningar på latin, samt: Till Wisby Gymnasii Bibliotek af Lector C. Cramér. Titelsida, baksida: Contenta In Hoc Volumine Agendorum Sacramentalium, bl.a.: Exorcismus seu Benedictio salis pro Baptismo, Baptismus Faemellae, Baptismus plurium sive ij Masculini sive Faemelle, De Baptizatis in Haeresi aut Schismate, Modus Copulandi Matrimonio, Modus Introducendi Sponsam post Nuptias, Nuptiae quando celebrari possunt, Bulla Caenae Domini.Religion. Musik.
33Huitfeld, ArildDanmarckis Rigis Krönicke ved Arrild Huitfeld til Odersberg, D.R. Canceler. prented i Kiöbenhaffn Anno 1652 ... Cum Gratia et privil. Reg. Majest.Kiöbenhaffn (Köbenhamn)prented ... paa Joachim Moltkens Boghandlers bekostning16529 blad, 841 sI 33 ingår också 4223 och 4224.Motstående sida till titelsida, porträtt av Huitfeld. I verket också särskilda titelsidor: 1) Danmarckis Rigis Crönicke/ fra Kong Dan den förste/ oc indtil Kong Kong Knud den 6. som er redigerit til visse Aar oc Tider/ ved Arrild Huitfeldt ... Prentet i Kiöbenhaffn/ Anno 1650. paa Joachimi Moltken Boghandlers Bekostning oc findis hos hannem til kiöb. 2) En kaart Chronologia ... Som indeholder Canuti VI. Historia/ Kong Voldemar den ii: Seyer kallid/ Erick den V. Plougpenge kallid/ ... Ryggtext: Arrild Huitf. Krönicke. Tom.I. Huitfeld, A., f. 1546, d.1609, 1586 riksråd och 1595 rikskansler i Danmark. Skrev Danmarks riges krönike (till år 1559) med tillhörande biskopskrönika, 10 band, 1595-1604.Historia. Danmark.
34Huitfeld, ArildHistoriske Bescriffvelse/ om huis sig haffuer tildraget under den Stormectigste Förste oc Herre/ Herr Christiern den Förste aff det Naffn/ Danmarckis/ Sverigis/ Norgis/ Vendis oc Gotthis Konning/ zc. Som var den förste aff den Oldenborgiske Stamme Oc regaerede udi 33. Aar/ fra det 1448. oc Indtil det 1481. Aar/ der hand den 22. Maij salig i Gud hensoffuet.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Prentet ... aff Georg Lamprecht Paa Joachim Moltkens egen bekostning ...16521555 s, opag.I volymens slut tryckår m m: Köpenhamn, Jörgen Lamprecht 1655. Efter s 1555: Register paa disse tvende H. Arrild Hvidfeldts Chronicker Tomos. Ryggtext: Arrild Huitf. Krönicke. Tom.II. Huitfeld, A., f. 1546, d.1609, 1586 riksråd och 1595 rikskansler i Danmark. Skrev Danmarks riges krönike (till år 1559) med tillhörande biskopskrönika, 10 band, 1595-1604.Historia. Danmark.
35Riolanus, JohannesEncheiridium Anatomicum Et Pathologicum In Quo Ex naturali constitutione partium, recessus ā naturali statu demonstratur, ad usum Theatri Anatomici adornatum A Joanne Riolano Filio, origine & ordine Parisiensi, Doctore Medicinae in Academia Parisiensi, Anatomes & Herbariae Professore Regio, atque Decano, Reginae Mattis Regis Ludovici XII Primario medico per decennium & postremo. Figuris Elegantissimis, Indiceque accuratissimo exornatum.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officinâ Adriani Wyngarden1649471 s, opag.Namnteckningar: Petrus Bogeus. Anteckning: Petri Bogaei Petrus Ch. Bogdus 1688. I verkets slut: Index Eorum Quae In Hocce Encheiridio continentur, quam plenissimus. Riolanus, J. d.y., med. doktor i Paris, professor.Medicin.
36Tiällman, Nils (Peterson)Grammatica Suecana, Äller En Svensk Språk- ock Skrif-Konst/ Välment sammanskrifen/ och i liuset gifen/ med egen bekostnad af Nils Tiällman Ang...StockholmHenrich Keiser/ Kongl. Maj:ts ock Upsala Acad. Boktryckiare16968 blad/ 244 sNamnteckning: C. Bergman. Titelsida inleder: D. D. Grammatica ... Med 3 lösa blad, paginerade s 61- 66. Tiällman, N., präst, språkman, f. i Sidensjö, Ångermanland, 1652, d. i Stockholm 1718, student i Uppsala 1675, prästvigd 1684, huspredikant hos adliga familjer, kapellan/ komminister i Stockholm S:t Olof.. Utgav: Ellofva adelige prof- visor, 1692, vilket verk 1692 censurerats av prästerskapet vid riksdagen 1689, Grammatica suecana, äller: en svensk språk- och skrif- konst, 1696, den första tryckta svenska språkläran.Språkvetenskap. Svenska.
37Den norske Lov-Bog/ offuerseet/ corrigerit oc forbedrit Anno MDCIIII Medh Kongl: Maiy: tz frijheedt, icke effter att tryick uti 10 åhr. Praentet i Kiöpenhaffn, hoos Henrich Waldkirch.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Henrich Waldkirch160414 s, 310 s, opag.Volymen interfolierad med tomma blad, varpå handskrivna noteringar, genomgående på danska, påförts. Initialer i versaler: N P H 1625. Ryggtext: N 17. Titelsida bevarad i endast mycket minimal vänster del och kompletterad med handskrivna noteringar. Namnteckning: Johan Lagercrona. I verkets slut: register utan rubrik.Rättsvetenskap. Lagar. Norge.
38Siö-Lagh Som Then Stoormächtigste Konung och Herre/ Herr Carl then Elffte Sweriges/ Göthes och Wändes Konung/ zc. Åhr 1667 hafwer låtit författa/ Af Trycket uthgå och Publicera. Nu efter mångens Begäran i mindre Format/ af nyo omtryckt/ Medh Förökning af åtskillige Kongl. May:tz Stadgar och Förordningar. Angående Alt hwad Kiöpmän/ Redare/ Skipare och Lodzmän/ wid Skip- Farten; för In- och Utgående/ böra i Acht taga.StockholmHenrich Keyser/ Kongl. May:tz och Ups. Acad. Boktryckiare16Alf. pag., 226 sTryckår 16?? (hål i sida). Namnteckning: Petter Calander, Joh.Rättsvetenskap. Lagar. Sverige.
39Pfeiffer, AugustMethodus Ebraea, Iis impertita, qui Linguam sanctam vel vivo Praeceptore destituti suo Marte discere vel facili opera docere gestiunt. Si Legere Non Pigebit, Forsan Non Poenitebit Legisse Cum Privilegio Serenissimi Electoris Saxoniae.Lipsiae (Leipzig)Impensis Joh. Herebord. Klosii, Bibl.1694Alf. pag., 216 sTiteln inleder på grekiska: PAS ANEBRAIOS EISITO. Augusti Pfeifferi, D. P.P. & Ecclesiast. Lipsiensis, RADIOMATHEIA sive ... Namnteckningar: M. Lyth. Joh. ... (överstruken namnteckning) L. W. ...? I verkets slut: Index Terminorum Technicorum & Contentorum extantiorum qui Clavis loco esse queat, ad intelligendam quamvis Grammaticam, Numerus notat. Pfeiffer, August, superintendent "Lubercensis", d. 1692 i en ålder av 57 år, studier i Hamburg och Wittenberg, professor i orientaliska språk i Wittenberg 1668.Språkvetenskap. Hebreiska.
40Schefferus, Johannes; Boeclerus, Johan HenrikDe Stylo Exercitiisque Ejus Ad Consuetudinem Veterum Liber Singularis: Eiusdem Gymnasium Styli Seu De Vario Scribendi Exercitio Liber Singularis, nunc denuo in Germania prodeunt, Indice Rerum aucti. Accessit Joannis Henrici Boecleri, V.C. Dissertatio De Comparanda Latinae Linguae Facultate.Jenae (Jena)Johannis Bielkius1690222 s, 59 s, opag.I 40 ingår också 4225 och 4226.I volymens slut: Index In Schefferum Litera G. significat Gymnasium: Nota haec &c. Summaria vel caput totum esse perlegenda. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680. Boeclerus, f.1611 i Franken, d. 1672 i Strasbourg, 1651 svensk rikshistoriegraf.Språkvetenskap.
41Müller, HeinrichDoc. Henrick Mullers Fordom Pastor wid St. Marie Församling i Rostock. Himmelska Kärleks-Kyss Eller En sann Christendoms Öfning härflytande af Guds Kärlek, Ifrån Tyskan Öfversatt. Den Första Upplagan.Saknas1750960 s, opag.Titelsida inleder: Doc. Henrick Mullers Fordom Pastor wid St. Marie Församling i Rostock. Himmelska ... Tryckår 1750 enligt ilagd modern anteckning. Namnteckningar:skollärare P. Johansson, Långafjärden 19de April 1849, August Svensson Skeppelånga 883, P. Johansson, ytterligare anteckningar. Müller, H. , tysk luthersk uppbyggelseförfattare, f. 1631 i Lübeck, d. 1675 i Rostock, 1659 professor i grekiska i Rostock, pastor vid Mariakyrkan där, 1671 superintendent. Reagerade mot kyrkliga livets förstelning, verkade för varmare fromhetsliv. Skrev Himmlischer liebeskuss, 1659, Apostolische o. Evangelische schlusskette und kraftkern, 1663, 1672, Geistliche erquickstunden, 1664, Evangelischer herzensspiegel, 1679.Religion.
42Ripa, CaesarIconologie Ou La Science Des Emblemes Devises, &c Qui apprend ā les Expliquer Dessiner Et Inventer. Ouvrage Trés Utile Aux Orateurs, Poëtes, Peintres, Sculpteurs, Graveurs & generalement ā toutes sortes de Curieux Des Beaux Arts Et Des Sciences. Enrichie & augmentée d' un grand nombre de Figures avec des moralités, tirées la pluspart de Caesar Ripa. Par J.B. de l´ Academie Francoise. Tome Second.Amsterdamhez Adrian Braakman, dans le Beurs straat, prés le Dam ...1698S 265-550, opag.Namnteckning: Jac. Ax. Lindblom.Konst. Ikonologi.
43Quintilianus, Marcus FabiusInstitutionum Oratoriarum Libri Duodecim, Summa diligentia vetustissimorum codicum recogniti, ac restituti. Accesserunt huic nouae editioni Declamationes Quae Tam Ex P. Pithoei, IC. Clarissimi quām aliorum bibliothecis & editionibus potuerunt. Index quoque in Institutionum libros.Genevae (Genčve)Typis Iacobi Stoer.1637595 s, alf. pag.I 43 ingår också 956.Namnteckning: Andreas Rhyzelius 1704 (1677-1761, biskop i Linköping). I verkets slut: Index Alphabeticus In XII. ... libros de institutione oratoria. 2 verk bundna i 1 volym : Quintilianus, Institutionum Oratoriarum Libri Duodecim, Summa diligentia vetustissimorum codicum recogniti, ac restituti. Accesserunt huic nouae editioni Declamationes Quae Tam Ex P. Pithoei, IC. Clarissimi quām aliorum bibliothecis & editionibus potuerunt, Genčve 1637; Quintilianus, M. Fabii Quintiliani Oratoris Eloquentissimi Declamationes Undeviginti, Genčve 1636. Quintilianus, romersk lärare i vältalighet, f. ca 35 e.Kr. i Spanien, d. ca 96. Anställd av kejsar Vespasianus som Roms förste retor, fick konsulstitel av kejsar Domitianus. Q:s tidigare skrifter gått förlorade. Huvudarbete Institutio oratoria (Talarens utbildning), 12 böcker. Redovisar där inventio, dispositio, elocutio, memoria, pronuntiatio. Påverkad av Cicero. Luther satte Q. högt. Under Q:s namn har bevarats Declamationes (Talövningar).Uppfostran och undervisning.Talekonst.
44Diarium Polemicum metricum Latino-Danicum Obsidionis Havniensis Inclytae & invictae Danorum metropolis ab octavo die Mensis Aug: Anni 1658 ad primum diem Mensis Jun.: 1660. Bellica Gesta sigillatim exibens. Eller en Daglig Tegnebog Indehollendis Den Himmel-frelste Kongelige Stads Kiöbenhaffns Belejrings Idretter Fra den 8. Aug: Aar 1658 til den I Jun: Aar 1660.KöpenhamnDaniel Eichhorn1660Opag. och alf. pag., 374 s, opag.Titelsida inleder: SXEDARION Privatum Quod Cum singulari Privilegio, S: R: Mayest: Ex petitione multorum publici fit juris Diarium ...Historia. Danmark. Köpenhamn.
45Agrippa, Heinrich Cornelius A.av NettesheimDe incertudine & Vanitate scientiarum declamatio invectiva, denuo ab autore recognita & marginalibus Annotationibus aucta. Capita tractandorum totius operis, sequens indicabit pagella.Saknas1536Alf. pag.Namnteckningar, 1500-talet, på latin, bl.a.: Johannes Hermanni ..., Petrus, Paulus Hermanni, Stephani Erici Jungo. Upsalie ... Julij 8. Anno domj 1569 ... Lös lapp med handskrift, 1500-tal eller 1600-tal, på svenska eller danska. Agrippa, tysk författare, f. i Köln 1486/87, d. 1535. Framträdande representant för tanken att människan genom hemliga medel kan vinna övernaturlig makt över sinnliga ting. Irrade omkring i Tyskland, Frankrike och Italien som telog, läkare, jurist, krigare. Uppträdde mot munkar och inkvisition. De incertitudine et vanitate, Köln 1527, är bitter satir över vetenskapernas tillstånd. Utgav också De occulta philosophia, Köln 1510.Naturvetenskap. Astronomi. Religion m m.
46Petrus PetrejusRegni Muschovitici Sciographia. Thet är: Een wiss och egenteligh Beskriffning om Rydzland, med thes många och stora Furstendömers, Provinciers, Befestningars, Städers, Siögars och Elfwers Tillstånd, Rum och Lägenheet: Såsom och the Muskowiterske Storfursters Härkomst, Regemente, macht och myndigheet, medh theras Gudstienst och Ceremonier, Stadgar och åthäfwor, både uthi Andeliga och Politiske saker, Uthi Sex Böker korteligen författat, beskrifwin och sammandragin af Petro Petreio (Ubs)aliensi.StockholmIgnatius Meurer16155 blad, 111 sI 46 ingår också 57, 4228, 4229, 4230 och 4231.Är samma bok som löpnr 53. Namnteckning: Gustav Neuman. Petrus Petrejus, latinisering av Per Persson, krönikeskrivare, diplomat, f. ca 1570, studerade i Marburg, 1595 anställd i herig Karls kansli, sändes i diplomatiska uppdrag till Ryssland 1607, 1609 och 1611 och till Danzig 1615. Dödsår okänt. Beskrev i Een wiss och sanfärdigh berättelse om några förändringar som i thesse framledhne åhr uthi storfurstendömet Muskow skedde äre, 1608, den genom de falska Dimitrijerna framkallade oredan. I det större verket Regni muschovitici sciographia, 6 böcker, 1615, skildras Ryssland historiskt, statsrättsligt, kyrkligt, socialt, topografiskt. Een kort och nyttig chrönica om allo Swerikis och Göthis konungar, 1611, bygger huvudsakligen på Johannes Magnus arbete.Historia. Geografi. Religion. Ryssland.
47De Laet, Johannes; TheophrastusIonnis De Laet Antwerpiani De Gemmis Et Lapidibus Libro Duo Quibus praemittitur Theophrasti Liber De Lapidibus. Graece & Latine Cum Brevibus Annotationibus.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officina Joannis Maire16477 blad, 209 s, opag.Exlibris främre pärms insida: Bibliothecae Lidenianae. Namnteckningar: L. F. Svanberg Johan Hinric Lidén 1763. Anteckning titelsida: Nobilisso & Clarisso viro d. Olao Wormio. Theophrastos, kallad Eresios, grekisk filosof och naturforskare, föddes 370 (371?) f.Kr. på Lesbos och dog 285 (286?) i Athen. Lärjunge till Platon och Aristoteles och efter den senares död den peripatetiska skolans huvudman.Naturvetenskap. Geologi.
48Catullus, Cajus V; Tibullus; Propertius, Cornelius GallusCatullus, Tibellus, Propertius Cum C.Galli Fragmentis quae extant.Amstelodami (Amsterdam)Typis Ludovici Elzevirii, Sumptibus Societatis1651260 sNamnteckningar: C.J. Bergman V. T. 1839, Michael Ahl Helsinguo, Sam. Wettersten , Nils Wettersten. Catullus, Cajus Valerius, f. i Verona sannolikt 87 eller 84 f.Kr., död vid 30 års ålder, kom som ung till Rom, bekant för den kärleksförbindelse han kallar Lesbia, skrev kärleksdikter, bröllopskväden. Tibullus, romersk skald, f. ca 55 f.Kr., d. 19 eller 18 f.Kr. Skrev kärleksdikter till Delia, mästare i elegisk dikt. Propertius, Sextus, romersk skald, f. i Rom ca 47 f.Kr., d. ca 15 f.Kr. i Rom, skrev dikter till Cynthia, ingick i Maecenas krets. Cornelius Gallus, f. 69 f.Kr., 31 f.Kr. ståthållare över Egypten, självmord 26 f.Kr. Skrev 4 böcker elegier och skildrade sin kärlek till Lycoris.Skönlitteratur. Antiken.
49Messenius, JohannesChronicon Episcoporum Per Sveciam Gothiam & Finlandiam. Cuilibet successive dioecesi, ab anno DCCCXXXV ad praesentem usque MDCXI presidentium vitam complectens Succincte & veraciter concinnatum. A Johanne Messenio.Stockholmiae (Stockholm)Ex Typograhiâ Viduae Gutterwicianae16113 blad, 126 s, opag.Ryggtext: Messen Chron Episco. Anteckningar titelsida och motstående sida: Liber rarissima obvius. Messenius, J., historiker, dramaturg, universitetslärare, f. ca 1579 i Stenby, Östergötland, d. 1636 i Uleoborg, 1595 sänd till jesuitskolan i Braunsberg, där man uppfostrade unga män för att återvinna Norden till katolicismen, efter 7 år där, resor till Danmark, Rom, Tyskland, magister i Ingolstadt 1605, öppnade privatskola i Danzig, gifte sig 1607 med Lucia Grothusen, dotter till kung Sigismunds lärare Arnold Grothusen. Utgav: Genealogia Sigismundi, 1608, Chronicon episcoporum, 1611, = nr 49, Theatrum nobilitatis suecanae, 1616, den första samlingen av svenska adelns ättartavlor.Religion. Kyrkohistoria. Sverige och Finland.
50Tegel, Jöransson, ErikHer Gustaffs Fordom Sverigis, Göthes och Wendes Konungs etc. Historia/ Om hans Kon Maytz lofflige Regeringh och merckelige Handlingar/ uthi twå Deeler författad aff hwilcke then Första inneholler ... ifrån hans Kon. Maytz första Regementz begynnelse/ in til thet åhret effter Christi Födelse 1533. Men i then Andra deelen ... in til hans Kon. Maytz sidsta Dödzstundh ... Korteligen och sanfärdheligen sammandragen och beskreffuen aff Erich Jörensson.StockholmChristoffer Reusner16225 blad, 324 s, opag., 415 sI 50 ingår också 4227.Titelsida inleder: Then Stoormechtighe/ Höghborne Furstes och Christelighe Herres/ Her Gustaffs ... Namnteckning: Elisabet Flemingh. Tegel, kansli- och kammartjänsteman, son till Erik XIV:s gunstling Göran Persson, f. sannolikt på 1560-talet, d. 1636, 1627 introducerad på Riddarhuset, sänd av hertig Karl till Köpenhamn, medförde därifrån Huitfeldts just utgivna historia om Kristian III. 1622 utkom nr 50, där författaren kompilerat utan kritik från äldre krönikor. Författade också Erik XIV:s historia, verk nr 4820.Historia. Sverige.
51Handbook Theruthi är författadt huruledes Gudstiensten medh Christelighe Ceremonier och Kyrkiosedher uthi wåra Swenska Församblingar skall bliffua hållin och förhandlat. Förbättrat och förmeradt i Stockholm Anno MDXCIX Och åter öffuerseed Anno MDCVIII. Cum Gratia Et Privilegio S. Regiae Maiestatis.Upsala (Uppsala)Eskil Matzson. Typogr. Acad.161487 bladAnteckningar: Ups.Religion.
52Schefferus, JohannesDe Natura Et Constitutione Philosophiae Italicae.Uppsala ?1664280 s, opag.I 52 ingår också 993.Titelsida saknas. Förord daterat 1664. I verkets slut: Index Vocabulorum Graecorum. Quae usurpantur peculiari significatione in Philosophia Italica, aut alias exponuntur. 2 verk i en volym : Scheffer, Johannes, De Natura Et Constitutione Philosophiae Italicae, Uppsala ? 1664?; Scheffer, Johannes, Suecia Literata seu De Scriptis & Scriptoribus, Stockholm ? 1680 ?. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Filosofi. Litteraturvetenskap.
53Petrus PetrejusRegni Muschovitici Sciographia. Thet är: Een wiss och egenteligh Beskriffning om Rydzland, med thes många och stora Furstendömers, Provinciers, Befestningars, Städers, Siögars och Elfwers Tillstånd, Rum och Lägenheet: Såsom och the Muskowiterske Storfursters Härkomst, Regemente, macht och myndigheet, medh theras Gudstienst och Ceremonier, Stadgar och åthäfwor, både uthi Andeliga och Politiske saker, Uthi Sex Böker korteligen författat, beskrifwin och sammandragin af Petro Petreio Ubsaliensi.StockholmIgnatius Meurer1615111 s, 274 s, 36 s, 50 sÄr samma bok som nr 46. Namnteckning: Eric Johan Brun. Petrus Petrejus, latinisering av Per Persson, krönikeskrivare, diplomat, f. ca 1570, studerade i Marburg, 1595 anställd i herig Karls kansli, sändes i diplomatiska uppdrag till Ryssland 1607, 1609 och 1611 och till Danzig 1615. Dödsår okänt. Beskrev i Een wiss och sanfärdigh berättelse om några förändringar som i thesse framledhne åhr uthi storfurstendömet Muskow skedde äre, 1608, den genom de falska Dimitrijerna framkallade oredan. I det större verket Regni muschovitici sciographia, 6 böcker, 1615, skildras Ryssland historiskt, statsrättsligt, kyrkligt, socialt, topografiskt. Een kort och nyttig chrönica om allo Swerikis och Göthis konungar, 1611, bygger huvudsakligen på Johannes Magnus arbete.Historia. Geografi. Ryssland.
54Palingenius, Marcus/ MarcellusMarcelli Palingenii Stellati Poetae Doctissimi Zodiacus Vitae, Hoc est, De hominis vita, studio, ac moribus optime instituendis libri XII ad Illustrissimum Ferrariae Ducem Herculem secundum. Opus mirč eruditum, planéq; Philosophicum. Diligentissime in usum studiosorum excusum. Cum indice locupletissimo.Basilae (Basel)Nicolaus Brylin.15572 blad, 333 s, opag.Namnteckningar: C. Herlitz K. Näsberg 1806. Illustrerade pärmar, främre pärm: Zodiacus Vit.Anteckningar främre och bakre pärms insidor. I verkets slut: Rerum Ac Verborum Memorabilium Index. Om M. se Nordisk Familjebok, Latinska litteraturen, 1911, sp. 1337: Bland skalder äro särskildt värda att nämnas ... Marc. Palingenius, förf. till sedemålningen "Zodiakus vitae".Naturvetenskap. Astronomi. Astrologi.
55Seneca, Lucius AnnaeusAnnaei Senecae Tum Rhetoris Tum Philosophi Opera omnia, Ab Andrea Schotto ad veterum exemplarium sidem castigata, Graecis etiam hiatibus expletis. Tomus Primus. Quid in eo contineatur sequens pagina indicabit. Cum ndicib. (sic!) rerum memorabilium.Coloniae Allobrogum (Genf)Apud Iohannem Vignon.1613807 s, opag.I 55 ingår också 4232.Namnteckning: Joh ...borg. I verkets slut: Index In L. Annaei Senecae Rhetoris .. Controversias. Index In Natur. ... Seneca Lucius Annaeus = 1) romersk retor, f. ca 55 f.Kr. i Cķrdoba. Bevarat arbete Oratorum et rhetorum sententiae, ett arbete skrivet närmast för de tre sönerna. 2) romersk filosof och författare, den förres son, f- ca 4 f.Kr., förvisades av kejsart Claudius till Korsika, inflytelserik under kejsar Neros första år, befalldes av Nero att begå självmord 65 e.Kr. sedan Pisos sammansvärjning mot kejsaren avslöjats. Mångsidigt författarskap. Filosofiska arbeten: de providentia, de vita beata, de brevitate vitae, ad Helviam matrem de consolatione. Skrev sedelärande brev, epistulae morales. Skrev naturales quaestiones, naturvetenskapliga frågor, 7 böcker, om meteorologi, astronomi, geografi. Skrev epigram och 9 tragedier: Medea, Oedipus, Hercules m.fl.Filosofi.
56Schefferus, JohannesDe Stylo exercitiisque Ejus Ad Consuetudinem Veterum Liber Singularis. Ejusdem Gymnasium Styli Seu De Vario Scribendi Exercitio Liber Singularis Editio Tertia.Upsaliae (Uppsala)Henric Curio16652 blad, 202 sI 56 ingår också 957 och 958.Titelsida inleder: ... Schefferi Argentoratensis... Namnteckningar: Nicolao Neogard 1678, Petrus Ronander 1673, Helgerus Dalman 1678. 3 verk bundna i 1 volym : Scheffer, J., De Stylo exercitiisque Ejus Ad Consuetudinem Veterum Liber Singularis, Uppsala 1665; Scheffer, J., Gymnasium Styli, Seu de Vario Scribendi Exercitio Ad exemplum veterum. Liber., Uppsala 1665; Boecler, Jo. H. , Dissertatio De Comparanda Latinae Linguae Facultate. Schefferus,J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. 1647 professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Uppfostran och undervisning.
57Petrus PetrejusThen Höghborne Furste och Herre/ Her Carl Philip, Swerikis/ Göthis och Wendis Arffurste/ Hertigh til Södermanneland/ Neriche och Wermeland/ min nådigste Furste och Herre/ Är thenna Andra Book på thenna Muscowiterska Crönika/ om the Storfurster och Regenter/ som hafwa uthi Landet regerat/ och Rysserna sielfwa wetskap om hafwa/ effter som theras Register och Annales uthwisjsa/ Uthi all underdånigheet ödmiukeligen dedicerat af Petro Petreio Ubsalensi.Stockholm1614274 sI 46 ingår också 57, 4228, 4229, 4230 och 4231.Petrus Petrejus, latinisering av Per Persson, krönikeskrivare, diplomat, f. ca 1570, studerade i Marburg, 1595 anställd i herig Karls kansli, sändes i diplomatiska uppdrag till Ryssland 1607, 1609 och 1611 och till Danzig 1615. Dödsår okänt. Beskrev i Een wiss och sanfärdigh berättelse om några förändringar som i thesse framledhne åhr uthi storfurstendömet Muskow skedde äre, 1608, den genom de falska Dimitrijerna framkallade oredan. I det större verket Regni muschovitici sciographia, 6 böcker, 1615, skildras Ryssland historiskt, statsrättsligt, kyrkligt, socialt, topografiskt. Een kort och nyttig chrönica om allo Swerikis och Göthis konungar, 1611, bygger huvudsakligen på Johannes Magnus arbete.Historia. Geografi. Religion. Ryssland.
58Biblia Sacra Veteris Et Novi Testamenti, secundum editionem vulgatam.Basilae (Basel)1591Opag., 737 sI 58 ingår också 959 och 960.I volumens slut: Hebraicorum, Chaldaeorum, Graecorumque Nominum interpretatio. samt : Rerum, Sententiarum Et Vocabulorum, De quibus Praecipuč in Sacris Bibliis agitur ... 3 verk bundna i 1 volym. Namnteckningar: Molencrona, Georg Ekholtz, Ericus Rybelius, Nicolaus ...ström. Anteckningar på hebreiska och latin på främre pärms, insida och volymens slut. 3 verk bundna i 1 volym : Biblia Sacra Veteris Et Novi Testamenti, secundum editionem vulgatam, Basel 1591; Tomus Secundus Bibliorum, Continens Prophetas, & libros Machabaeorum, atque Novi Testamenti, Palmagvar 1590; D.N.Iesu Christi Novum Testamentum, sive foedus, Palmagvar. 1590. Namnteckning: Ericus Rybelius och Gert Ekholz. Anteckningar på hebreiska och latin.Religion. Bibel.
59Severus, Sulpicius; Hornius, GeorgSulpici Severi Presbyteri Opera Omnia Cum Lectissimis Commentariis Accurante Georgi Hornio.Lugduni Batav. (Leiden)Apud Franciscum Hackium1647592 s, opag.Namnteckningar: Johannes Esbergius, Carol. Liingh (?) Eric Joh: Brun. Severus S., kyrkohistorisk författare, f. ca 363 i Akvitanien, d. ca 425. Var först advokat, drog sig på Martins av Tours inrådan ca 393 tilbaka till kloster nära Béziers. Har kallats den kristne Sallustius. Mest kända arbete är Historia sacra, en kronologisk framställning av Gamla Testamentet och kyrkans historia till år 403, huvudkälla för kännedomen om priscillianismen, skrev berömd biografi över Martin av Tours.Historia. Hebreisk historia m. m.
60Kongl. Maj:ts Nådigste Bref och Befalning Til dess samtel. i Stockholm warande Råd/ angående hwarjehanda willfarande Niläror/ Swärmerien och det så kallade Pietisteriet, samt deras straff/ som därmed beträdas. Dat. Lucus i Wollynien den 7 Junii 1706.StockholmJohan H. Werner, Kongl. Maj:ts och Upsala Acad. Boktryckare17063 sI 60 ingår också 4233- 4305.I volymens början, handskrivet, 1700-talshand: Förtekning på de Kongl. Förordningar och Placater, som här äro infattade. 73 verk i 1 volym: Kungl. brev: 1706 (nr 60), 1719- 1726 (inom nr 4233- 4286), 1693 ( nr 4272), 1696 (nr 4293), 1538 (nr 4294), 1547 (nr 4295), 1569 (nr 4296), 1596 (nr 4297), 1586 (nr 4298), 1612 (nr 4299), 1617 (nr 4300), 1630 (nr 4301), 1620 (nr 4302), 1617 (nr 4303), 1644 (nr 4304) och 1638 (nr 4305); ständerbeslut (=svenska riksdagen): 1719- 1727 (inom nr 4237- 4286), testamente år 1727 ryska kejsarinnan Catharina (nr 4287).Historia. Sverige. Kungl. brev och beslut m.m.
61Biblia, Thet är All then helga Skrift på Svensko Efterförzc Bibliens Text oförandrat Medh H. Kongl. Maijtz special Privilegio.StockholmHenrich Keijser1674654 sSe Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp. 69. Namnteckning, överstruken: Gustaf Halman (??).Religion. Bibel.
62Calvin, Johannes/ Cauvin, JeanInstitutio Christianae Religionis, Iohanne Calvino Authore. Quae ad superiores editiones hâc postremâ, omnium emendatissima locupletissimāque recčns addita sunt, statim post ipsius Authoris Praefationem ad Regem Christianissimum inserta ad Lectorem admonitio breviter indicat.Genevae (Genčve)Jacobus Stoer.1637Alf. pag. och opag., 518 s, opag.Anteckning: Upsal. emptq ... Ao 1665 ā Joh. Rothman. I verkets slut: Quae quatuor libris huius Institutionis continentur. Calvin, Jean Cauvin, reformator, f. 1509 i Picardie, d. 1564, anslöt sig till Frankrikes protestantiska kretsar. Institutio religionis christianae, Basel 1536, är den reformerta kyrkans mest klassiska och berömda dogmatiska arbete. 1539 utkom upplaga 2, tre gånger så stor. C:s Ordonnances ecclésiastiques blev lag i Genčve 1541.Religion.
63Respublica Hollandiae et Urbes.Lugduni Batavorum (Leiden)Ioannis Maire1630296 s, opag.Ryggtext: Res publica .. 160 (?) No 21. Namntekning: L. H. Lyth.. Bestämmelser rör. Holland, Zeeland, Westfriesland m m. I verkets slut: Index.Rättsvetenskap. Lagar. Holland.
64Christianity not Mysterious: Or a Treatise Shewing, That there is nothing in the Gospel Contrary to Reason, Nor Above it: And that no Christian Doctrine can be properly call´d A Mystery.London169632 s, 176 sRyggtext: Christia Not Mysterio. Anteckning: edit. quoq ao 1702 (Walch ... , Ioland (?).Religion.
65Gerhard, JohannDisputationes Isagogicae, In quibus ea, quae in Tomis, primo atque ejusdem Exegesi, & secundo Locorum Theologicorum uberius sunt exposita, in Compendium redacta sunt, quae vero praetermissa, completa. Joh. Ernestus Gerhardus S. S. Theol. D. & Prof. Publ. denuō luci commisit, ac publicae disquisitioni submisit in florentissimâ Acad. Jenensi. Recognitae & quadruplici Indice auctae.Jenae (Jena)Sumptibus Joh. Ludovici Neuenhahns Bibliop. Excudebat Samuel Krebs16632 blad, 981 s, opag.Titelsida inleder: Johannis Gerhardi D. Disputationes ... Anteckningar: Joannes Dahlman. Liber Petri Norby Comp. Upsaliae ... Ao 1696 d. 15 Augusti, Kiöpt af Jöns Bachero ... d. 11 Octob. 1746 Matthias M. Alschovius: Emptus 1674 ... IE (??) . I verkets slut: Index I. Continens loca Sacrae Scripturae, quae partim explicantur ... Index II. Vocum ebraicarum Chaldaicarum, Syriacarum & Graecarum. Index III Auctorum. Index IV. Et Ultimus, Rerum videlic. Jämför verk nr 1619. Gerhard, J., tysk luthersk teolog, f. 1582 i Quedlinburg, d. 1637 i Jena. Superintendent i Heldburg 1606, generalsuperintendent i Koburg 1615, professor i Jena 1616. Har kallats sin tids främste teolog, de protestantiska furstarnas rådgivare. Tog intryck av J. von Arndt. I dennes anda skrevs Meditationes sacrae, 1606. Gav ut uppbyggelseskrift, Exercitium pietatis, 1612. Redovisade sitt dogmatiska system i Loci communes theologici, 9 band, 1610-22. Skrev polemiskt arbete, Confessio catholica, 4 band, 1634-37.Religion.
66Tegel, Jöransson, ErikHer Gustaffs Fordom Sverigis, Göthes och Wendes Konungs etc. Historia/ Om hans Kon Maytz lofflige Regeringh och merckelige Handlingar/ uthi twå Deeler författad aff hwilcke then Första inneholler ... ifrån hans Kon. Maytz första Regementz begynnelse/ in til thet åhret effter Christi Födelse 1533. Men i then Andra deelen ... in til hans Kon. Maytz sidsta Dödzstundh ... Korteligen och sanfärdheligen sammandragen och beskreffuen aff Erich Jörensson.StockholmChristoffer Reusner1622415 s, opag.Är samma bok som nr 50. För del 2, jämför nr 4227. Namnteckning: Eric. Joh: Brun. Titelsida inleder: Then Stoormechtighe/ Höghborne Furstes och Christelighe Herres/ Her Gustaffs ... Tegel, kansli- och kammartjänsteman, son till Erik XIV:s gunstling Göran Persson, f. sannolikt på 1560-talet, d. 1636, 1627 introducerad på Riddarhuset, sänd av hertig Karl till Köpenhamn, medförde därifrån Huitfeldts just utgivna historia om Kristian III. 1622 utkom nr 50, där författaren kompilerat utan kritik från äldre krönikor. Författade också Erik XIV:s historia, verk nr 4820.Historia. Sverige.
67Norlands Chrönika och Beskriffning: hwarutinnan förmähles The äldste Historier om Swea och Götha Riiken sampt Norrie och een-deels om Danmark, Och om theres Wilkår och Tilstånd. Sammanfattad och ihopa dragen aff åthskilliga trowärdiga Bööker, Skriffter och Handlingar. Tryckt på Wisingzborg/ aff Hans Hög-Grefl: Nådes Hr. RijkzDråtzetens Booktryckare Johann Kankel. åhr 1670.Wiisingsborg (Visingsborg)Johann Kankel1670522 s, opag.I 67 ingår också 4306.Namnteckning: Eric Joh. Brun. Ryggtext: Norlands Chronika. Ur Företaal ... : genom en infödd Issländsk Man/ förswenska een mächta gammal Chrönika på Pergament sammanfattat och skrefwen/ på det Issländska Tungomåhlet. Hwad thenne Historias Authorem wid kommer/ så kan man then icke fullkommeligen weta/ doch förmeenas hon wara componerat aff Eynar och Erich Oddes Söner/ och tyckes aff några Omständigheeter/ wara wid pass 500. Åhr gammal ... I verkets början: Hugonis Grotij Företal på Göthernes/ Wänders och Langobarders Historia. I verkets slut: Skaldatahl Eller Dörteckning uppå the förnämste Skaldrer ...Historia. Norden.
68Loccenius, JohanSynopsis Juris Publici Svecani. Editio Prima. Cum S.ae R.ae M.tis Privilegio.Gothoburgi (Göteborg)Typis & sumtibus Amundi Grefwe16736 blad, 920 s, opag.I 68 ingår också 4307 och 4308.Ryggtext: Johan. Loce Synopsis ... Förtitelsida: Johannis Loccenii Ic. Synopsis Juris Publici Et Privati, Ad Statum & Leges Regni Sveciae accomodata. Namnteckning: Nicolaus Neogardus Anno 1645 die 19 Octobr. I verkets slut flertal Index. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Samhälls- och rättsvetenskap. Sverige.
69Spener, Philipp JakobDie Evangelische Glaubens-Lehre/ In einem jahrgang der Predigten Bey den Sonn- und Fest- täglichen ordentlichen Evangelien/ auss heiliger Göttlicher schrifft, In der Chur-Fürstlichen Sächsischen schloss-capell zu Dresden Anno 1687. In der furcht dess Herrn vorgetragen/ Und auff mehrer Gottseliger hertzen verlangen in truck gegeben/ Von Philipp Jacob Spenern/ D. Chur- Sächsis. Ober- Hoff- Predigern und Kirchen- Rath: Mit zu ende angehengtem kürtzeren Ausszug Eines von gleicher materie zu Franckfurt am Mayn Anno 1680. gehaltenen jahrgangs ...Franckfurt am Mayn (Frankfurt am Main)In Verlegung Johann David Zunners16886 blad, 1446 s, 342 s, opag.I 69 ingår också 4307 och 4308.Ryggtext: Spener ... Namnteckning: Petris P. Burgerus em. 88 .... 3 verk i 1 volym, samtliga författare Spener, Ph. J., Die Evangelische Glaubens- Lehre, Frankfurt am Main 1688; Kürtzerer Aufzzug ... Anno 1680; Sciagraphia Doctrinae, Frankfurt am Main 1688. Spener, Ph. J., tysk kyrkoman, pietismens fader, f. 1635 i Elsass, d. 1705 i Berlin. Hämtade uppbyggelse från Arndt och puritanska författare som Bayly. 1653 magister i Strasbourg. Intresse för heraldik. Studerade vid reformerta universitet, Basel och Genčve, träffade i Genčve Labadie. 1664 teol. doktor i Strasbourg. Kallades 1666 till Frankfurt am Main som "senior der geistlichkeit". Blev där 20 år och utvecklade pietismen. I Pia desideria, 1675, gav S. ett reformprogram för kyrkans förnyelse. 1686 överhovpredikant vid sachsiska hovet i Dresden, en post som då sågs som Tysklands främsta kyrkliga befattning. 1691 konsistorialråd i Berlin.Religion.
70Imagines Illustrissimae Familiae Braheae. Comburi possunt libri, monumenta perire,/ Nostra mori possunt, & tua scripta mori/ Insita sed genti, dum gens erit ipsa superstes/ Traditio vivae vim quasi vocis habet.Wisingsburgi (Visingsborg)Typis Celsiss: Com: Reg: Drotz: Typographi Johannis Kankelii167341 s, opag.Namnteckning: Joh. Hoffman. Gefle d. 16 Nov. 1776. Initialer: W.M.v. C (P??).Historia. Biografi och genealogi. Brahesläkten.
71Erasmus RotterdamusErasmi Roterodami Germaniae Decoris, Adagiorum Chiliades Tres, Ac Centuriae Fere Totidem.Basel (Basilea, Basilae)In Aedibus Ioannis Frobenii Ham Melburgensis Mense Augusto MDCXIII151323 blad, 249 bladTryckort se volymens slut. Anteckningar: Zacharias Werdmüller Bursardo Lepmane A.D. 1549, 1554. Namnteckning: L. F. Svanberg. Inledande text: Ioannes Frobenius Studiosis S.P.D. ... Valete Basileae Ad XIX Kalen. Septemb. Anno. MDXIII. 1869. I verkets inledning: Per Ordinem Alphabeti. Erasmus R, f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41.Religion. Filosofi.
72Biblia, Das ist: Die gantze Heilige Schrifft/ Alten und Neuen Testaments/ Teutsch, D.Mart. Luth. Mit dem Anhang dess 3. und 4. Buchs Esra/ wie auch 3. der Maccabäer ... von der Theologischen Facultät zu Wittenberg/ von neuem übersehen/ wie auss folgender Vorrede/ seligen Herrn D. Wellern zu ersehen. Mit Röm. Käys. Maj. Churf. Sächs. auch Landesfürstl. Braunschw. Lüneb. Durchl. Privilegiis.LüneburgGedruckt und verlegt durch Johann Stern1693Pag. efter de olika enheternaNamnteckning: Lars Henrik Lyth. Titelsida, namnteckning.Religion. Bibel.
73Arndt, JohannAnderike Förklaring öfwer alle Evangeliske Sön- Högtijds- och Aposteldagars Texter hela åhret igenom/ ... efter thet af Herr D. Philip Jacob Spener för någre åhr flitigt reviderade och troliga augerade Exemplar med tilbörlig sorgfaldighet i Swenska Språket öfwersatt/ Genom trogen omsorg och egen bekostnad i Dagsliuset framkommen och tryckt af ...Stockholmtryckt af Georg Gottlieb Burchardi1700635 sNamnteckning: Afr. (?) Merckell. I verkets slut: Register öfwer the förnämste Saker som i thenne Boken finnas. Arndt J., f. i Anhalt 1555, d. 1621, en av evangelisk- lutherska kyrkans främsta lärare, kallad reformationens reformator. Studerade i Helmstedt, Wittenberg, Strasbourg och Basel, 1583 kyrkoherde i Badeborn, avsattes 1590 sedan han protesterat mot hertig Johan Georgs reformerta sympatier. Därefter 9 år i Quedlinburg., sedan till Martinskyrkan i Braunschweig. Om den sanna kristendomen, 1606, översattes till många språk. Utgav också: Paradis lustgård, Andliga skattkammare, Förklaring över Psaltaren. 1611 generalsuperintendent i Celle.Religion.
74Matthiae, ChristianusTypica Totius Theologiae Sacrae Delineatio, in Qua Eius Natura, constitutio atq.; ordo accuratâ Methodo, velut in speculo, ad vivum monstratur & exhibetur: Ita ut Studiosis materiam Locos Communes concinnandi praebeat. Authore Christiano Matthia, S.S. Theologiae D. Et Ecclesiarum in Ditmarsia Superintendente. Cum Gratia et Privilegio Electorali Saxonico, etc.Hamburgi (Hamburg)Michaelis Heringius16291 blad, 109 sNamnteckningar: Georgius Domwaldt J. Oxenwaldt ... Dane ... Jacobus Mündig Havniens. 1670 d 30 Octob: ... Magist: Georgium Oxenwaldt ... Gabriel Daneus. Matthiae, Chr., luthersk teolog, d. 1655, 1629 professor i Sorö, levde efter 1639 i Holland.Religion.
75Schefferus, JohannesKununga ok Höfdinga Styrilse Hoc est Regum Principumque Institutio Ab incerto Auctore Gentis Sveticae ante saecula nonnulla patrio sermone conscripta. Quam ex mandato Illustrissimi Regni Cancellarii Comitis Magni Gabr. De- La Gardie &c. &c. In sermonem Latinum vertit, Notisq; necessariis illustravit, Joannes Schefferus Argentoratensis.Holmiae Svecorum (Stockholm)Nicolaus Wankiwius16696 blad, 323 sNamnteckningar: Carl Bergman A. Vernström (?) 1809 Fleming (?) Stockhol. 10 febr. 1670. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Samhälls- och rättsvetenskap. Historia. Sverige.
76Luther, MartinAuslegung der Episteln und Evangelien vom Advent an bis auff Ostern. Anderweit corrigirt durch Martinum Luther. Darüber ein neues Register Gedruckt zu Wittemberg MDXXX.Wittemberg (Wittenberg)Hans Lufft15309 blad, 322 bladTryckort och tryckare i volymens slut. I verkets början, tillägnan: Dem Edlen un wolgepornen Herrn/ Herrn Albrecht Graffen zu Mansfelt ... Därefter: Register. Zu finden den anfang der Episteln und Evangelien. Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Luther.
77Erasmus RotterdamusNovum Testamentum Iam Quintum Ac Postremum Accuratissima Cura Recognitum á Des. Erasmo Roterodamo cum Annotationibus eiusdem ita locupletatis, ut propémodum opus novum videri possit.Basileae (Basel) Per Hieron.Per Hieron. Frobenium Et Nicolaum Episcopium Anno MDXLII.154123 blad, 545 sAnteckningar: Matth.Klintberg, initialer m m. OBS. Olika uppgifter om tryckår i verkets början och slut. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau.Religion. Bibel.
78Vatablus, FranciscusBiblia Sacra, Hebraice, Graece & Latine. Latina interpretatio duplex est, altera vetus, altera nova: cum annotationibus Francisci Vatabli Hebraicae linguae quondam Lutetiae professoris Regij. Omnia cum editione Complutensi diligenter collata, additis in margine, quos Vatablus in suis annotationibus nonnunquam omiserat, idiotismis, verborumq; difficiliorum radicibus.SaknasEx Officina Sanctandreana15875 blad, 462 s, 580 s, alf. pag.Namnteckning: Christianus Nicolaius. Vatablus, Franciscus, professor i hebreiska, Paris.Religion. Bibel.
79Bünting, Heinrich; Laelius, Laurentius JohannisItinerarium Sacrae Scripturae, Thet är: Een Resebook Offuer then helighe Schrifft/ uthi twå Böker deelat. Then Förste Deel innehåller Patriarchers/ Dommaree(s), Konungars/ Propheters, Försters/ etc. Reesor ... Widh änden uthi then Förste Book fölier een sköön Förklarin(g) offuer Josua Book... Then Andre Deelen länder på thet Nyia Testamentit ... sammaledhes een liten Underviisning om Mynt och Mått hwilkes nampn finnes uthi then helighe Schrifft. Förswenskade aff Laurentio Iohannis Laelio, fordom uthi Stockholms Collegio Professore Physico.StockholmAndrea Guttertw...15954 blad, 256 s, alf. pag.I 79 ingår också 4309, 4310 och 4311.Namnteckning: Carl Herlitz. I verkets slut: Register öffuer then förste Booken. Register. Fölier ett Register efter Alphabetet/ uthi hwilket uttydhes alle Nomina propria, Civitatum, Regionum, aliorumq; locorum. 4 verk i 1 volym, samtliga författare Bünting, H., översättare Laelius, L. J., samtliga Stockholm 1595, Itinerarium Sacrae Scripturae, 1; Nu fölier Een nyttigh och sköön Förklaring öffuer Josua Book; Itinerarium Novi Testamenti, 2; De Monetis Et Mensuris Sacrae Scripturae. Bünting, pastor i Grünau (Braunschweig), 1591 superintendent i Goslar, avsattes på grund av irrläror 1600, dog i Hannover 1606. Laelius, professor vid Uppsala universitet 1580, läsemästare på Gråmunkeholmen 1581- 1592. Originalets titel: Itinerarium Sacrae Scripturae, Magdeburg 1585. Svenska upplagan första verket i Sverige illustrerat med kartor. Utkom först i Stockholm 1588. Se Collijn, Sveriges bibliografi intill 1600, 3, s 67 ff., 205 ff.Religion. Bibel. Historia. Geografi.
80Musculus Dusanus, WolfgangIn Davidis Psalterium Sacrosanctum Commentarij: In Quibus Et Reliqva Catholicae Religionis nostrae Capita passim, non praetermissis orthodoxorum etiam Patrum sententijs, ita tractantur, ut Christianus lector nihil desiderare ampliųs possit. Ultimō magnâ diligentiâ recogniti. Per Wolfgangum Musculum Dusanum. Editio postrema. Accessere etiam de Iuramento et Usura Appendices duae: cum locuplete rerum et verborum.Basileae (Basel)Per Sebastianum Henricpetri1599Alf. pag., 1098 sUppgift om tryckort, tryckare och tryckår, 1599, Mense Aprili, i verkets slut. Anteckningar: Sum Joannis Nicolai Garda (överstruket) Anno MDCLXIII Joannes Dahlman (överstruket) Sophia Bachera (överstruket) Matthias Matth. (förnamn överstrukna) Alschovius Friedrich Patrichsson Sturtzenbecher Slitoe d. 25 Junii 1777.Religion. Bibel. Musik.
81Melanchthon, PhilippOperum Reverendi Viri Philippi Melanthonis, Pars Secunda, Continens Enarrationes Aliquot Librorum Testamenti veteris, & nonnulla alia opuscula, quae Catalogus indicabit, qui sequitur. Cum Indice copioso rerum & sententiarum insignium. Cum Gratia et Privilegio ad annos quindecim.Wittebergae (Wittenberg)Excudebat Iohannes Crato1562Alf. pag. och opag., 983 sTitelsida bild av M. med omgivande text: Si Deus Pro Nobis, Quis Contra Nos? Roman. VIII. Melanchthon, tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550.Religion. Filosofi.
82Melanchthon, PhilippAnnotationes Philippi Melanthonis In Evangelia, Quae Usitato More Diebus Dominicis Et Festis Proponuntur. Optimo Viro Georgio Helto Forchemio, Philippus Melanthon.246 sI 12 ingår också 82, 954, 4205 och 4206.Melanchthon, tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550. Peucer, med. professor i Wittenberg, Melanchthons måg och kurfursten Augusts i Sachsen livmedicus. Utgav: Commentarius de praecipuis divinationum generibus, 1553.Religion.
83Säve, Per Hieronymus; Säve, Per ArvidSententiae Gravissimae, Elegantissimae Ex Auctoribus Classicis Latinis. Collectae a P: S:239 bladHandskrift. Ryggtext: Sententiae. Tillhör Visby H. Elem. Läroverk enl. anteckning av P. A.Säve 1877-03-22. Handskrivna utdrag ur antika författares verk. Sen anteckning med blyerts: (H) Litt.lat. (klass). På tomma blad efter blad 239 fortsätter folieringen. Ur Gislestam, Torsten, Gotländska hävdatecknare, Visby 1975, s 47 ff.: Född i Roma prästgård 1811, föräldrar prosten, teol. doktor Per Hieronymus Säve och Hedvig Charlotta Lallerius. "Ingen har gjort så omfattande insatser på den gotländska kulturens område som Per Arvid Säve. Det mest påtagliga resultatet av Säves insatser är den av honom 1875 skapade Gotlands fornsal, men även det omfattande material han samlat om gotländska sägner, lekar, danser, musik, m.m. har varit av stor betydelse ... Tillsammans med sin broder Carl gjorde han förarbetet till en gotländsk ordbok ...". Per Hieronymus Säve, teol. doktor, docent i latin vid Uppsala universitet, 1794 hovpredikant, kyrkoherde i Roma. Far till Per Magnus Arvid Säve.Skönlitteratur. Antiken.
84Säve, Per HieronymusSententiae ex auctoribus Latinis Officiis Selectae. Upptecknade af Pehr Hierson Säve.129 bladHandskrift. Uppteckningar av latinska författare av Per Hierson Säve. Senare notering med blyerts: (H) litt.lat. (klass). Per Hieronymus Säve, teol. doktor, docent i latin vid Uppsala universitet, 1794 hovpredikant, kyrkoherde i Roma. Far till Per Magnus Arvid Säve.Skönlitteratur. Antiken.
85Lösningar till ... Fysikaliska Problemer.22 s, opag.Handskrift. Främre pärm, insida, i bläck: Gmlbr (?).Naturvetenskap. Fysik.
86Geometri.Opag.Handskrift.Naturvetenskap. Geometri.
87Plan Trigometri.Opag.Handskrift.Naturvetenskap. Geometri.
88Collegium uti Kameral Vetenskapen. Copié par J. N. (?) Kinberg Upsala 1819.90 sHandskrift.Samhälls- och rättsvetenskap.
89Dante AlighieriAnteckningar till La Commedia di Dante Aligh. Inferno Sång 25-34.Opag.Handskrift. Dante, italiensk skald, född i Florens 1265, skrev lyriska dikter, vilka efter D:s död utgavs som Canzoniere, besjöng där sin kärlek till Beatrice. I Il Convivio, Gästabudet, planerade han en berättelse till var och en av 14 canzoni, förblev ofullbordat.Skönlitteratur. Italien. Dante.
90Förteckning på Handskrifter i Westerås allm. läroverks bibliotek.188219 sTryckt skrift utan tryckort och tryckår. Förord avslutas: Westerås i Maj 1882. W. M.Bok- och biblioteksväsen.
91Dante AlighieriAnteckningar till La Commedia di Dante Aligh. Purgatorio 1-27.Opag.Handskrift. Dante, italiensk skald, född i Florens 1265, skrev lyriska dikter, vilka efter D:s död utgavs som Canzoniere, besjöng där sin kärlek till Beatrice. I Il Convivio, Gästabudet, planerade han en berättelse till var och en av 14 canzoni, förblev ofullbordat.Skönlitteratur. Italien. Dante.
92Dante AlighieriAnteckningar till La Commedia di Dante Aligh. Inferno Sång 9-18.Handskrift. Dante, italiensk skald, född i Florens 1265, skrev lyriska dikter, vilka efter D:s död utgavs som Canzoniere, besjöng där sin kärlek till Beatrice. I Il Convivio, Gästabudet, planerade han en berättelse till var och en av 14 canzoni, förblev ofullbordat.Skönlitteratur. Italien. Dante.
93Dante AlighieriAnteckningar till La Commedia di Dante Aligh. Inferno Sång 1-8.Handskrift. Dante, italiensk skald, född i Florens 1265, skrev lyriska dikter, vilka efter D:s död utgavs som Canzoniere, besjöng där sin kärlek till Beatrice. I Il Convivio, Gästabudet, planerade han en berättelse till var och en av 14 canzoni, förblev ofullbordat.Skönlitteratur. Italien. Dante.
94Dante AlighieriAnteckningar till La Commedia di Dante Aligh. Inferno Sång 19-25.Opag.Handskrift. Dante, italiensk skald, född i Florens 1265, skrev lyriska dikter, vilka efter D:s död utgavs som Canzoniere, besjöng där sin kärlek till Beatrice. I Il Convivio, Gästabudet, planerade han en berättelse till var och en av 14 canzoni, förblev ofullbordat.Skönlitteratur. Italien. Dante.
95Perspektivlära.64 s, opag.Handskrift. I volymens slut: Fig. 1- 60 Sist: onumrerad figur.Naturvetenskap.
96Inledning till Wext-Rikets kännedom.53 sI 96 ingår också 4312- 4317.Handskrift. I nr 96 ingår också 6 avhandlingar vid Uppsala universitet 1836, samtliga rörande i Sverige växande ätliga svampar, nr 4312 Borgardt, Reinhold, nr 4313 Liedberg, Wilhelm, nr 4314 Östberg, Jakob, nr 4315 Hammarström, And. Aug., nr 4316 Engman, Pehr, nr 4317 Juel, Hans Oscar.Naturvetenskap. Botanik m. m.
97Klingvall, J. G.Trigonometri.Handskrift.Naturvetenskap. Geometri.
98Anteckningar från professor Boströms föreläsningar höstterminen 1838.21 s, opag.Handskrift.Filosofi.
99Ludvig Ferraris Method för 4dro Graden.5 sHandskrift.Naturvetenskap.
100Nordiska gudaläran.28 sHandskrift. Titel saknas.Religion.
101Säve, Per ArvidFörspelet till kriget Sverige-Ryssland 1788-1789.Opag.Handskrift. P. A. Säve. Utan titel. sid 1 notering: 46/1918. Ur Gislestam, Torsten, Gotländska hävdatecknare, Visby 1975, s 47 ff.: Född i Roma prästgård 1811, föräldrar prosten, teol. doktor Per Hieronymus Säve och Hedvig Charlotta Lallerius. "Ingen har gjort så omfattande insatser på den gotländska kulturens område som Per Arvid Säve. Det mest påtagliga resultatet av Säves insatser är den av honom 1875 skapade Gotlands fornsal, men även det omfattande material han samlat om gotländska sägner, lekar, danser, musik, m.m. har varit av stor betydelse ... Tillsammans med sin broder Carl gjorde han förarbetet till en gotländsk ordbok ...".Historia. Sverige. Ryssland.
102Klingvall, J. G.Förklaring öfver Några Namn, Ord och Uttryck i Svenska Psalmboken.141 s, opag.Handskrift. I verkets slut: Register.Religion.
103Register öfver Urkunder och Diplomernas Årtal i qvartbandet E. Till och med s. 216 qvartbandet E.376 sHandskrift. C. J. Bergman. Enligt handskriven titelsida: (Vis)by, 1863. C.J. Bergman. Åtskilliga tomma sidor, särskilt i verkets slut.Historia.
104Philosophisk Propaedeutik.Opag.Handskrift.Filosofi.
105Försök till en Betraktelse öfver Edens Missbruk med dess svåra Fölgder för Staten; samt Nödiga medel till Edens bibehållande uti sin Rätta Helgd. Översättning 1805.Opag.Handskrift. På titelsida, efter titel: Öfversättning 1805. 47/1918.Samhälls- och rättsvetenskap.
106Leo, HeinrichUtdrag ur Leos Lehrbuch der Geschichte des Mittelalters, Halle 1830.Pag. (efter grundtexten?).Handskrift. Utdrag. Överst första sidan: Ups. 18/1 47. Leo, H., tysk historieskrivare, f. 1799 i Rudolstadt, d. 1878 i Halle. Professor i Berlin 1825- 27 och i Halle från 1828. Framförde konservativa politiska och kyrkliga åsikter i Lehrbuch der geschichte des Mittelalters, 1830. Utgav också Geschichte der italienischen staaten, 1829-32, Zwölf bücher niederländischer geschichten, 1832-35, Lehrbuch der universalgeschichte, 1835-44.Historia. Medeltiden.
107Herlitz, Nils J.Dagbok.Handskrift. Skriven av N. J. Herlitz, 1766 -1852, i Sanda?Biografi.
108Klintberg, M.Öfversättning till De Natura Deorum efter Prof. Peterssons Föreläsningar.Opag.Handskrift. M. Klintberg, Uppsala 1869.Religion.
109Miscellanea Matematica. Tom. I.370 s, opag.Handskrift. Titel enligt tryck pärmrygg och modern anteckning, blyerts, första sidan. Namnteckning, bläck: Jac. And. Casström (?).Matematik.
110Föreläsningar i Fysik No 3. Masseberg (?) 1840. Innehåll. Optik. Fyrationde Förelsäningarne. Läran om Ljuset eller Optiken.Olika pag.Handskrift.Naturvetenskap. Fysik.
111Prof. Boströms Collegium i Ethik.145 sHandskrift. August Gahne Uppsala 1856.Filosofi.
112Kommentar till Samunds Edda. Anteckningar om fornisländska i Hyndluljķd Völupá, Hávamál, Alvissmāl.101 sHandskrift. Främre pärm, framsida, blyerts: Kommentarier till Sämunds Edda. Övrig del av titel bygger på inledande: Innehåll.Historia. Skönlitteratur. Island.
113Hörngren, LarsFörsök till En Verbal eller Bokstaflig Öfversättning af Det Heliga Nya Testamentet Giort af Lars Horngren, tid. stadssecreterare i Visby.446 sHandskrift.Religion.
114Tolstadius, ErikAndelig Stridsskrift emelan... Consistorium i Stockholm och Kyrkioherden ved Skiepsholmsförsamlingen ... Erich Tollstadius, angående den helige nattwardens begånde (sic!) och absolutionens administrerande, visat uti 2nn prädikningar på Palmsöndagen 1734 och på första Söndagen efter påska.1734?Opag.Handskrift. Tolstadius, E., predikant, själasörjare, förgrundsgestalt i svenska pietismens historia, f. 1693 i Stockholm, d. där 1759, student i Uppsala 1708, fil. mag. 1718, prästvigd 1719, huspredikant hos greve Abraham Brahe, därefter hos riksrådet greve Karl Gyllenstierna, 1723 kyrkoherde i Skeppsholms församling, 1747 kyrkoherde i Jakob och Johannes, för sin predikan 1723 kallades T. inför Stockholms stads konsistorium, fick lämna sin tjänst i Jakob. I predikan 1734 angavs T. ha talat försmädligt om kyrkorna och kallat dem avgudahus samt förkastat nattvarden. Holmkyrkan i Skeppsholmens församling blev under årtionden en medelpunkt för Stockholms andliga liv. Nordisk familjebok 1919, sp. 297: "Som predikant hör han till Sveriges märkligare. Knappast någon före honom har talat så direkt ur hjärtat, så omedelbart ur stundens stämning."Religion.
115Horngren, LarsFörsök till En Verbal och Bokstaflig Öfversättning Af Det Heliga Nya Testamentet Giordt af Lars Horngren f.d. stads-secreterare i Visby.346 sHandskrift.Religion.
116Horngren, LarsFörsök till En Verbal och Bokstaflig Öfversättning Af Det Heliga Nya Testamentet Gjordt af Lars Horngren f.d. stads-secreterare i Visby.Handskrift.Religion.
117Mélanges de mathematique.Opag.Handskrift.Matematik.
118Tofftén/ Fries, Carl JakobFullständigt Begrep Af Philosophia Morali I en Led och Swijt ... Till mina Disciplars nytta på Swänska utstäldt I Wisby.Opag.Handskrift. Namnteckning: Mårt. Fries. Enligt anteckning motstående sida till titelsida: Avskriften af Carl Jacob Fries, död i Uppsala på 1740-talet.Filosofi.
119Abu Mohhammed Abd-es-SalamHistoria Regum Mauretaniae et Civitatis Terrae: autore Abu Mohhammed Abd- es- Salam Ben Abdel-Khalîm el- Gharnali.254 s.Handskrift. Titel i volymens slut på latin. All text i övrigt på arabiska. Paginering enl. arabisk sed med början i volymens slut. Tillhört Gråberg enl anteckning främre pärms insida. Titelsida innehåller exlibris J. Gråberg, på arabiska. Gråberg, J., konsul o. skriftställare, f. 1776 i Hemse, d. 1847 i Florens, 1811 v.konsul i Genua, 1815-22 konsul i Tanger och 1822-28 i Tripolis, kammarherre o. överbibliotekarie hos storhertigen av Toscana. G. utgav 1833 Notizia intorno alla famosa opera istorica d´Ibnu Khaldųn, övs. Account of the great historical work of Ibnu Khaldųn, Transactions of the Royal asiatic society of Great Britain and Ireland, 1833.Historia. Mauretanien.
120Neuman, G.Anteckningar om Wäderlek och landthushållning på Gotland. Af framl. Brukspatronen och Riddaren af Kgl. Wasa-orden G. Neuman på Malms. Skänkta till Wisby Kgl. Gymnasii Bibl. af Hr Lars Kolmodin, Malms.Opag.Handskrift. På titelsida finns innehållsförteckning med bl.a.: 1. Anm:r till J.P. Roséns, Beskrifn. öfr Gotl. 2. Sammandrag af Medeltemperaturen ... 1817- 1822. 3. Wäderleken år 1809. 4. Do Dec. 1816, 1817, Om Norrskenet. 5. ... om Superintendentens Praebenden på Gotland ... 6. Bodics´s Proklamation, 1808 ... 7. Projekt till en Telegraf- linie genom Na delen af Gotl. 8. Anteckningar och försök i Landthushållning ...Ekonomi och näringsväsen. Gotland.
121Säve, Per HieronymusWalda Bibel-Språk, samlade och ordnade af P.S. (Doctor Pehr Säve).76 s, oifyllda sidorHandskrift. Ryggtext: Bibel Språk. Titelsida, övre vänster kant, i bläck: Tillhör Visby H. Elem. Läroverk d. 22/3 77 P. A. Säve. Per Hieronymus Säve, teol. doktor, docent i latin vid Uppsala universitet, 1794 hovpredikant, kyrkoherde i Roma. Far till Per Magnus Arvid Säve.Religion.
122Kontobok för fabrikör C. Bergman. 1846 års räkningar vid slutit år.Handskrift. Företagsarkiv.Ekonomi och näringsväsen. Gotland.
123Enequist, Th.Gotlands jordebok. Avskrift av år 1853, gjord efter Linköpings Kongl Gymnasie bibliotek tillhörig, af aflidne Herr Domprosten S Lidman föranstaltad afskrift af det i Rom befintliga originalet. Avskrift gjord av Th Enequist, lands kontorist. 1853. Underlag till Revisionsbok för Gotland 1 - 3.1853Opag.Handskrift. Arkiv. Avskrift. Ryggtext: Gotlands Jorde- Bok. Titelskrift efter i maskinskrift gjord modern notering av Gotlands Kommun Länsbiblioteket. Första bladet, handskriven notering: Afskrifven År 1853 af Th. Enequist.Ekonomi och näringsväsen. Gotland.
124Hjortzberg, Jonas; Ljungberg, C. Fr., Forsskål, Joh.Anmärkningar över kyrkoherde Jonas Hjortzbergs bok, kallad Catechismi förhör till förklaring över Doktor Lutheri Cateches. Trykt i Strengnäs 1756 På Högvördiga Präste Ståndets befallning, under Riksdagen 1756, särskilt i Concept uppsatta och ingifna, men sedermera i ett Sammanhang författade C. Fr. Ljungberg o Joh. Forsskål.Strängnäs175650 sHandskrift. Avskrift. I volymens början: Lös handling äldre avskrift av intyg av lektor Pehr Ekegren, gymnasielektor i Strängnäs.Religion.
125Bergman, Carl JohanTorn & Hvalf.Handskrift, sannolikt gjord av C.J. Bergman. Ryggtext: Skrifter om Gotland. 23. B. I volymens inledning inklistrad ritning stadsmur i Visby och lös ritning hus vid Norra Strandporten. Urklipp tidningsnotiser. Carl Johan Bergman, f.1817, död i Visby 1895, fadern Carl Bergman, glasmästare, flyttade till Gotland 1806. Fadern Carl tryckte 1823- 1825 Wisby Weckoblad, var en av initiativtagarna till Borgarföreningen i Visby. Sonen Carl- Johan var författare, tidningsman, politiker och bankman, 1857 lektor i latin och filosofi t.o.m. 1889. På sin tid Gotlands främste högtidstalare. Redaktör och ansvarig utgivare för Gotlands Läns Tidning 1849- 1858. I Landsarkivet i Visby finns 8 volymer med anteckningar rörande Gotland, sammanställda av Carl Johan Bergman.Historia. Visby.
126Bergman, Carl JohanHandlingar rörande Carl Johan Bergmans stipendiefond, att förvaras i Visby högre allmänna läroverks bibliotek.1897120 sHandskrift. Ryggtext: C. J. Bergmans stipendiefond. Obs "Inbjudning. Carl Johan Bergman har genom sin lifsgärning själf rest sig en vård, som bättre och varaktigare än någon minnessten skall till ..." Carl Johan Bergman, f.1817, död i Visby 1895, fadern Carl Bergman, glasmästare, flyttade till Gotland 1806. Fadern Carl tryckte 1823- 1825 Wisby Weckoblad, var en av initiativtagarna till Borgarföreningen i Visby. Sonen Carl- Johan var författare, tidningsman, politiker och bankman, 1857 lektor i latin och filosofi t.o.m. 1889. På sin tid Gotlands främste högtidstalare. Redaktör och ansvarig utgivare för Gotlands Läns Tidning 1849- 1858. I Landsarkivet i Visby finns 8 volymer med anteckningar rörande Gotland, sammanställda av Carl Johan Bergman.Samhälls- och rättsvetenskap. Gotland. Personarkiv. Bergman, Carl Johan.
127Stånga sockens magasinskladd 1865- 1884. Auktionsprotokoll 1867- 1883.Handskrift. Föreningsarkiv. Stämpl031205SK.Ekonomi och näringsväsen. Gotland. Sockenarkiv.
128Sjömanna Sällskapets på Gotland och Dess Direktionsprotokoller 1839- 1842.Handskrift. Föreningsarkiv. 3 inneliggande lösa blad.Ekonomi och näringsväsen. Gotland. Föreningsarkiv.
129Sjömanna Sällskapet på Gotland Matrikel.Handskrift. Matrikel förd under 1840-talet. Föreningsarkiv. Ryggtext: Sjöm. Skpts Matrikel. Många kända gotländska namn, exvis G. N. Donner och L. N. Enequist.Ekonomi och näringsväsen. Gotland. Föreningsarkiv.
130Handlingar rör. Boktryckeriet i Visby. Diarium 1814- 1815. Korrespondens med Hovkanslern 1810- och 1820-talen.Handskrift. Företagsarkiv. Diarium 1814- 1815. Korrespondens med Hovkanslern 1810- och 1820-talen. handlingarna ligger ej i kronologisk ordning.Ekonomi och näringsväsen. Gotland. Företagsarkiv.
131Klingvall, G.Anteckningar om Runstoder, Runkors och Runristade Grafstenar samt åtskilliga andra Runristningar på Gothland. Runstenar på Gothland.113 s, 7 sHandskrift. Ryggtext: G. Klingwall Gotl. Gravstenar M.M. Sockenregister i verkets början. I verkets slut register, Runstenar på Gothland, uppställt efter dopnamn, socken, gårdar och stället. Anteckning på pärmen: Denna pärm är en gåva till Biblioteket av S. W. Hamner 1938.Historia. Gotland. Vikingatiden.
132Horngren, LarsFörsök till En Verbal eller Bokstaflig Öfversättning af Det Heliga Nya Testamentet Giort af Lars Horngren. F. d. Stads- Secreterare i Wisby.386 sHandskrift. Ryggtext: Horngren.Religion.
133Anteckningar från prof. Boströms föreläsningar vårterminen 1840.86 s, 172 s, 34 sHandskrift. Ryggtext: Boströms Propaedeutik ... Propedeutik = förberedande kunskap som inledning till vetenskap m.m.Filosofi.
134Euripides; Aischylos; AristofanesAnteckningar om Euripides, Aischylos, Aristofanes.Handskrift. Euripides, den yngste av Aténs tre stora tragiska dramatiker (Aischylos, Sofokles, Euripides), f. 480 eller 484 f.Kr. Aischylos, f. i Eleusis i Attika 525 f.Kr. Aristofanes, grekisk komediförfattare i Atén.Skönlitteratur. Antiken.
135XenofonAnteckningar om Xenofon.Handskrift. Xenofon, forngrekisk fältherre och skriftställare, f. ca 430 f.Kr., d. ca 355 f.Kr. Hängiven beundrare av Sokrates. Trädde i förbindelse med den yngre Kyros, medföljde det fälttåg som K. gjorde mot sin broder Artaxerxes 401, Kyros stupade, de högre befälhavarna vid grekiska hären greps och avlivades, X. valde att med 4 andra befälhavare leda grekiska återtåget. Marschern gick från Tigris östra strand över Armenien till Svarta havets kust, vid Trapezus. Efter framkomsten till Byzantion trädde grekiska hären i tjänst hos trakiske fursten Zeuthes. Därefter förde X. hären till Pergamon och överlämnade den till lacedemonske fältherren Thibron för ett krig mot satraperna. I Anabasis, Uppmarschen, 10 böcker, nämner sig X. ingenstans som författare. Hellenika, 7 böcker, är en fortsättning av Thukydides, Peloponnesiska krigets historia. Kyru paideia, latin: Cyropaedia, d.v.sx. Cyropedien, Kyros uppfostran, är en historisk- filosofisk tendensroman i 8 böcker.Skönlitteratur. Historia. Antiken.
136Cicero, Marcus TulliusAnteckningar om Ciceros Disputationes Tusculanae.Handskrift. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Antiken.
137Anteckningar i syriska. Nya Testamentet.48 sHandskrift.Religion. Språkvetenskap.
138Homeros; Hesiodos AscraeusAnteckningar om Odyssén, Hesiodos, Iliaden m m.Handskrift. Lösa handlingar i volymens början om Odysséen. Kapitlen har egna pagineringar. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Hesiodos, grekisk skald, sannolikt i 8:e århundradet f.Kr., från Askara i Beotien, äldste representanten för grekernas didaktiska epos, som övertog homerikska hjältediktens versform, mest betydande verk är Theogonia, där H. söker jämka samman gamla sagors uppgifter om olika gudasläkter. Mest kända dikt: Erga kai hemerai, Arbeten och dagar, ger levnadsregler och anvisningar för jordbruk.Skönlitteratur. Antiken.
139SamuelAnteckningar om Samuels bok.98 sHandskrift. Med inlagda lösa sidor.Religion. Bibel. Samuel.
140SofoklesAnteckningar om Sofokles.68 s, 2 sHandskrift. Sofokles, har kallats det fortida Greklands störste tragiska skald, f. ca 496 f.Kr. Skrev bl.a. Elektra, Antigone, Konung Oidipus.Skönlitteratur. Antiken.
141Asad BachtAnteckningar om Azad Bacht.30 s, 26 sHandskrift.Biografi.
142Anmärkningar till latinska grammatiken.176 sHandskrift.Språkvetenskap. Latin.
143Herodotos; ThukydidesAnteckningar till Herodotos och Thukydides.50 s, 39 sHandskrift. Med lösa blad. Herodotos, Greklands älldste historieskrivare, har kallats "historiens fader". F. ca 484 f. Kr. i Halikarnassos, d. ca 425. Skildrade krigen mellan greker och perser åren 499 - 479. Thukydides, f. ca 460 f.Kr., medborgare i Atén, har kallats forntidens störste historieskrivare, tvingades i landsflykt, varunder han skrev sitt verk om Peloponnesiska kriget, där Atén och Sparta var huvudmotståndare.Skönlitteratur. Historia. Antiken.
144SofoklesAnteckningar rör. Antigone.25 bladHandskrift. Sofokles, har kallats det fortida Greklands störste tragiska skald, f. ca 496 f.Kr. Skrev bl.a. Elektra, Antigone, Konung Oidipus.Skönlitteratur. Antiken.
145PredikarenAnteckningar rör. Predikareboken.64 sHandskrift.Religion. Bibel. Predikaren.
146Asad BachtAnteckningar i arabiskan efter professor Lindgren. Bl a om Asad Bacht.54 s, 75 s, 59 sHandskrift.Språkvetenskap. Arabiska.
147Davids psalmer; Sundberg, ArvidAnteckningar om hebreiska med jämförelser på latin.Handskrift. Ryggtext: Psalmi K. II. Om Davids psalmer. Namnteckning: Arvid Sundberg.Språkvetenskap. Hebreiska. Latin.
148Davids psalmerLösa handlingar om hebreiska.Handskrift. Om Davids psalmer.Språkvetenskap. Hebreiska.
149Davids psalmer; Lindgren, H. G.Anteckningar om Davids psalmer efter adjunkt H. G. Lindgrens föreläsningar höstterminen 1836.58 s, 1 bladHandskrift.Språkvetenskap. Hebreiska.
150Esra; NehemiaAnteckningar rör. Esra och Nehemia.26 s, 24 sHandskrift. Nehemia, judisk statsman, som efter judarnas babyloniska fångenskap utförde den sociala och politiska restaurationen i Palestina medan prästen Esra utförde den religiösa.Religion. Bibel. Esra. Nehemia.
151Anteckningar om Genesis.116 sHandskrift. Ryggtext: Genesis. Genesis = grekiska, uppkomst. Är namnet på första Mosebok.Religion. Bibel. Genesis.
152Hosea; Joel; Amos; Obadias; Micha; NahumAnteckningar om Hosea, Joel, Amos, Obadias, Micha, Nahum.68 s, 17 s, 37 s, 10 s, 37 s, 37 sHandskrift. Böcker, tillskrivna Hosea, Joel, Amos, Obadias, Micha, Nahum., ingår i Gamla Testamentet.Religion. Bibel. Gamla Testamentet.
153Sundberg, ArvidAnteckningar om Salomos ordspråk.200 sHandskrift. Namnteckning: Arvid Sundberg Uppsala 1837.Religion. Bibel. Salomo.
154Lösa handlingar om Boströms föreläsningar 1840, Afzelius psykologi och Davids psalmer.Handskrift.Filosofi och psykologi. Religion. Bibel. Davids psalmer.
155Lindgren, G. H.Anteckningar i hebreiska grammatiken efter professor G. H. Lindgren. HT 1837.49 s, opag.Handskrift. Inleds med: Charlotte!!! Sophie!!!Språkvetenskap. Hebreiska.
156Horatius, Quintus H. Flaccus; Tacitus; Sundberg, ArvidAnteckningar om Horatius och Tacitus.Handskrift. Arvid Sundberg H.T. 1840. Horatius, f. 65 f.Kr. i Venusia, en av Roms förnämsta skalder, Maecenas vän, skrev efter grekiskt föredöme, berömd för sina Carmina, Sånger. Tacitus, romersk historieskrivare, i mitten av 50-talet e.Kr. Konsul 97. Skrev: Dialogus de oratoribus, Dialog om talare, De vita et moribus Julii Agricolae, en levnadsteckning över T:s svärfar, Germania, Historia och Annales ab excessu divi Augusti (Roms historia från kejsar Augustus).Skönlitteratur. Antiken.
157Haggai; Malachias; ZachariasAnteckningar om Haggai, Malachias och Zacharias.33 s, opag.Handskrift.Religion. Bibel. Haggai, Malachias och Zacharias.
158Anteckningar till krönikeböckerna.65 s, opag.Handskrift.Religion. Bibel. Krönikeböckerna.
159Anteckningar om Domareboken.100 sHandskrift.Religion. Bibel. Domareboken.
160PindarosÖversättning av Pindaros, Pythia. Anteckningar öfr Pindari Pythia. Efr Doc. Johansson.96 s, 67 sHandskrift. Ryggtext: Pindarus. Pindaros, levde ca 520- 445 f.Kr., f. i Kynoskefalai vid Tebe i Beotien, har kallats Greklands störste lyriske skald på den doriska och körlyrikens område, levde i Tebe, for mellan furstehov, särskilt livliga förbindelser med ön Egina, hade hedersstol i den delfiske gudens tempel, skrev fyra samlingar oden med segersånger, epinikia, tillägnade vinnare vid tävlingsspelen i Olympia, Delfi eller Pytho, Nemea och på Isthmos.Skönlitteratur. Antiken.
161Anteckningar om Job. Grammatiska egenheter i Hebreiskan. Första Krönikeboken. Observanda under läsningen i Codex.97 sHandskrift. Arvid Sundberg VT 1839. Lösa handlingar, innehållande 1) Grammatiska egenheter i Hebreiskan. Första Krönikeboken. 2) Observanda under läsningen i Codex.Religion. Bibel. Första Krönikeboken.
162Anteckningar om "Naturliga familjerna".56 s, opag.Handskrift. Ryggtext: Naturl. Famil jerna.Naturvetenskap. Botanik.
163EstherAnteckningar om Esthers bok.35 s, 34 sHandskrift. Ryggtext i bläck: Esther, Ruth. H. W...Religion. Bibel. Esther.
164Jesaja; Lindgren, G. H.; Sundberg, ArvidJesajas. Efter Prof. Lindgrens föreläsningar.220 sHandskrift. Efter prof. Lindgrens föreläsningar.Religion. Bibel. Jesaja.
165DanielAnteckningar öfver Daniels bok.91 sHandskrift. Ryggtext: Dan...Religion. Bibel. Daniel.
166Herlitz, Carl; Föreningen för språk och historiaHandlingar tillhörande Föreningen för språk och historia. Författare och givare C. Herlitz. Om praefixet oe i Svenskan. Om skriftens uppkomst och utveckling. Afdelningens anmärkningar. Allmän öfversigt af fornsakernas betydelse för vårt fäderneslands historia. Wisby ringmur I. Substantivernas deklinationer och former för bestämda artikeln i gotländskan. Om uttalet af Forngrekiskan. Hypothetiska satser i Latinet. Wisby ringmur II. Kort öfversigt öfver Länsmän på Gotland 1408- 1645.-1870Handskrift. Föreningsarkiv.Språkvetenskap. Latin. Gotländska. Forngrekiska. Historia. Gotland.
167Herlitz, Carl m.fl.; Föreningen för språk och historiaAnteckningar av Herlitz, Nordin, Swenson, Gustafsson om språk, bl a i turkiska.Handskrift. Föreningsarkiv. Sammanhör med nr 166. Främre pärm, insida, innehållsförteckning i blyerts.Språkvetenskap. Svenska. Gotländska. Turkiska. Historia. Gotland.
168Wittra Handlingar, - Skrifna f. Supplement till Litt. (?) Post och Utländsk (?) Journal bl a om G.F.Gyllenborg, Vergilius, Schiller m m.414 sHandskrift. Ryggtext: ... Tidning ...Skönlitteratur. Litteraturvetenskap.
169Lilliehöök, B.Föreläsningar i fysik hållna vid Artilleriläroverket å Marieberg 1839 och 1840. Nr 1. af B. Lilliehöök.-1839Handskrift. I verkets slut: Fig. 1- 7. Främre pärm, framsida: Innehållsförteckning.Naturvetenskap. Fysik.
170Lilliehöök, B.Föreläsningar i fysik, Marieberg 1840. Bd 2. B. Lilliehöök.-1840Handskrift. I verkets slut: Fig. 4 blad. Främre pärm, framsida: Innehållsförteckning.Naturvetenskap. Fysik.
171Visby Kristliga GymnasistföreningProtokollsbok för Visby Kristliga Gymnasistförening 1911- 1914.Handskrift. Föreningsarkiv.Religion. Föreningsarkiv. Gotland.
172Sundberg, Arvid; Törner, A.Om Stilens prydnad af Figurerna. Om Stilens prydnad af Troperna. Om Pronomen Reciprocum Personale Sui, och det därifrån härstammande pron: Reciprocum Possessivum Suus. Anteckningar öfver Cicero de Legibus under professor A. Törneros Föreläsningar Hösttermin 1835 o Vårtermin 1836. Anteckningar under Professoren Törneros föreläsningar öfver Dialogus de Oratoribus sive de Causis corruptae Eloquentiae.Handskrift. Ryggtext: Figur ... Namnteckning: Arvid Sundberg.Språkvetenskap. Stilistik. Grammatik.
173Föreningen f.m.f.Frågor till ämnen för föredrag antagna af Föreningen f.m.f.Handskrift. Föreningsarkiv. Innehåller förteckning över föredrag, vilka som föreslagit och vilka som besvarat. Främre pärm, framsida: Frågor till Ämnen för muntl. föredrag.Samhälls- och rättsvetenskap. Språkvetenskap. Religion. Gotland.
174Föreningen för Språk och historiaFöreningen för Språk och historia. Ledamöter. Stadgar. Verksamhet vårterminen 1870.-1870156 sHandskrift. Föreningsarkiv. Ryggtext: Föreningen för språk o. historia.Språkvetenskap. Historia. Gotland.
175Brochmann, Caspar Erasmus; Johannes Christiernus GothlandusEpitome Systematis Theologici ... D. Caspari Erasmi Brochmanni S.S. Theologiae in Regia Academia Hafniensi Professoris ... Pro ... Juniorum memoria fideliter exscripta ... Johannes Christierni Gothlandus.Opag.Handskrift. Pärmarnas insidor: 1500- talsskrift (?) Pärmarnas fram och baksida: medeltida koraltext, 1200-tal? I modern brun kapsel. Gåva av prostinnan Elin Ronquist, överlämnad till prästerskapets bibliotek 1951.Religion.
176Cicero; Marcus Tullius; Junius, MelchiorSelectarum Epistolarum Ex M.T.Ciceronis Familiaribus Volumen Primum Autore Melchiore Junio Witebergensi, Eloquentiae Professore in Accademiâ Argentinensi.Lincopiae (Linköping)Danielis Kempe1678171 sI 176 ingår också 994 och 4318.Namnteckningar: Carl Lyth Laurentius Neogardh 1703. 3 verk i en volym : Junius, Melchior, Selectarum Epistolarum Ex M.T.Ciceronis Familiaribus, Autore Melchiore Junio Witebergensi, 1, 2, 3, Linköping 1678. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Antiken.
177Plautus, Titus MacciusM. Acci Plauti Comoediae superst. XX. Ad doctissimorum virorum editiones representatae Ex Museo Joh: Isaci Pontani.Amsteloda (Amsterdam)Apud Ioann: Ianssonium1630692 sNamnteckning: Arnvedi Er. Fe Wermius (?) Plautus, romersk lustspelsförfattare, f. ca 254 f.Kr. i Umbrien, d. ca 184, i Rom? Skrev komedier: Pseudolus, Miles gloriosus, Amphitruo, Trinummus. Framstående i språkbehandling och metriska former. Var föga känd under medeltiden.Skönlitteratur. Antiken.
178Platon; Ficinus, MarsiliusDivini Platonis Operum Omnium Quae Extant, Ex Latina Marsilii Ficini versione, nunc multō accuratius quām antea cum Graeco contextu collata, & quām plurimis locis emendata, Tomus Secundus. Cum Argumentis, Notis, et Indice.Saknas.Apud Iacobum Stoer.1592836 s, opag.Namnteckning: Georgis Schougardf. I verkets slut: Index Rerum Praecipuarum Quae In Hoc secundo volumine continentur. Platon, grekisk filosof, f. sannolikt 427, d. 347 i Athén. Skrev bl.a. Faidros, Teaitetos, Symposion, Faidon, Politeia, Timaios och Lagarna. Ficinius, M., italiensk filosof, f. 1433 i Florens, d. 1499, prästvigd 1476, kanonikus vid domkyrkan i Florens. F. såg i upplivandet av studiet av den platonska filosofin ett försynens verk, varigenom filosofiskt bildade skulle föras tillbaka till kristendomen. Om F:s filosofi har det sagts att den vimlar av inkonsekvenser och är en blandning av platonism, nyplatonism och vidskepelse. F:s arbeten utgavs 1576 och 1641 under titeln Ficini opera in duos tomos digesta.Filosofi.
179Pedersön, MogensPratum Spirituale det er Messer/ Psalmer/ Motteter, som brugelig ere udi Danmarck oc Norge/ componerede med 5. Stemmer aff Kong.May: Vice- Capel- mester Mogns Pedersön. Cantus.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Henrich Waldkirch1620Opag.Anteckningar: Discantus primus .... Jhan H. Pedersön, Mogens, kungl. vicekapellmästare, Köpenhamn.Religion. Musik.
180Säve, Per HieronymusTidnings Litteratur ... 1814-1820; Teologi och uppfostring angående. Samlade af Prosten lektor Pehr Hieronymus Säve. av prosten Pehr Hieronymus Säve.Delvis pag.Ryggtext: Tidnings- Litteratur 1. Teologi. Namnteckning: Säve. Tidningsartiklar m m. Per Hieronymus Säve, teol. doktor, docent i latin vid Uppsala universitet, 1794 hovpredikant, kyrkoherde i Roma. Far till Per Magnus Arvid Säve.Religion. Uppfostran och undervisning m.m.
181Cunaeus, PetrusDe Republica Hebraeorum, Libri III. Editio novissima. Cum Privilegio Electoralis Saxoniae.Curiae (Rom ?)Sumptibus Johannis Brendelii. Bibliop. Typis, Gottofredi Minzelii1666Alf. pag. och opag., 368 sAnteckning: Nicolaus Neogardus Ao 1680 die 7 April Comparatus.. Anteckningar på sida före förtitelsida om Cunaeus med hänvisning till: Alnand: Theol. Bibliot. P. 11, p. 318.Religion. Historia. Israel.
182Milton, JohnJoannis Miltoni Angli Pro Populo Anglicano Defensio Contra Claudii Anonymi, alias Salmasii, Defensionem Regiam.Londini (London)Typis Du Gardianis165138 s, 330 sRyggtext: Miltoni Defensio. Anteckningar pärmarnas insidor och motstående sidor. Namnteckning:Johannes Holstenius. Milton, J., engelsk skald och politisk skriftställare, f. 1608 i London, d. där 1674. Försvarade engelska republiken mot ett rojalistiskt förhärligande av kung Karl I, avrättad 1649. I Pro populo anglicano defensio, 1651, skriver M. mot fransmannen Salmasius, ett arbete som liksom Cromwells segrar bidrog till att skaffa republiken aktning i Europa.Samhällsvetenskap. England.
183Dominicus BaudusDominici Baudi Poemata Nova Editio et prioribus Auctior.Amstelodami (Amsterdam)Apud Iohannem Janssonium1640Opag., 670 sAnteckningar: Nil non mortale tenemus/ Doctoris exceptis ingeniuq bonis Sum Nicolai Neogardi. Ex libris Petris Svenson Wisbaens ... A. 667 ... I verkets inledning: Index Poematum, quae hac parte continentur: Iambicorum Libri Quatuor. Iamborum Funeralium Liber Unus. Trochaicorum Libellus. Gnomarum Iambicarum Libri Quatuor. Heroicorum Liber Unus. Variorum Poematum Sylva. Dessförinnan bla.: In obitum cl. V. Dominici Baudii Poëtae inclyti. Ad lectorem. ... Virtute et doctrinae Dominici Baudii L. M. Q. P. Ioh. Isacius Pontanus.Skönlitteratur. Poesi.
184Böhme, JacobDe Signatura Rerum: Das ist Bezeichnung aller Dingen wie das Innere vom Eusseren bezeichnet wird. Beschrieben im Jahr nach Christi Geburt MDCXXII Durch Jacob Böhmen Sonst Teutonicum Philosophum.Saknas.1635403 sBöhme, J., tysk teosof, f. 1575 i Altseidenberg, d. 1624 i Dresden. 1594 skomakarmästare. Utgav 1612 Aurora oder die morgenröthe im aufgang, som innehåller B:s uppenbarelser. Prästerskapet i Görlitz fördömde boken. Mysterium magnum innehåller en utläggning av 1:a Mose bok. B:s problem var att förklara hur Gud kunde vara fri från ändlighet och brist på samma gång som Gud är grunden till en ändlig och bristfällig värld. Sökte panteistiska lösningar, påverkade Schelling.Religion. Filosofi.
185JordanesJornandes Episcopus Ravennas De Getarum, sive Gothorum Origine & rebus gestis. Isidori Chronicon Gothorum, Vandalorum, Sueuorum & Wisigothorum. Procopii Fragmentum, De priscis sedibus & migrationibus Gothorum, Graecč & Lat. Accessit & Iornandes De regnorum & temporum successione. Omnia ex Recognitione, & cum Notis Bon. Vulcanii Brugensis.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Oficina Plantiniana, Apud Franciscum Raphelengium15976 blad, 264 s, 189 sI 185 ingår också 961 och 962.Namnteckning: Jacobus Diraeus. 3 verk bundna i 1 volym : Jordanes; Jornandes Episcopus Ravennas De Getarum, sive Gothorum Origine & rebus gestis. Isidori Chronicon Gothorum, Vandalorum, Sueuorum & Wisigothorum. Procopii Fragmentum, De priscis sedibus & migrationibus Gothorum, Graecč & Lat. Accessit & Jornandes De regnorum & temporum successione. Omnia ex Recognitione, & cum Notis Bon. Vulcanii Brugensis, Leiden 1597; Pauli Warnefridi Langobardi Filii, De gestis Langobardorum Libri VI, Leiden 1595; Bon. Vulcanius Brug., De Literis & Lingua Sive Gothorum Item De Notis Lombardicis, Leiden 1597. Jordanes, felaktigt Jornandes, 500-talet, gote eller aleman, sannolikt biskop i Kroton, senare i Konstantinopel, författade en värdefull historia om goterna, De origine actibusque Getarum, som huvudsakligen återgår på Cassiodorus i 12 delar författade verk med samma titel. Skrev också Roms historia fram till år 551, bygger särskilt på Hieronymus och är av ringa historiskt värde.Historia. Goterna m m.
186Tofftén, JakobTankar om Barnafostran I anledning af en god Wäns Samtal, Utur Grunden ledde, och till redigt slut bragte af Jacob Tofftén, Rector Schol. Wisb. & Pastor i Endre och Heideby Församlingar.StockholmLars Salvius174436 sAnteckning: Skänkt till Wisby Gymnasium af Mårten 4tus Fries 1834. Namnteckning: Martin Fries. Tofftén, Jakob, rektor för Visby skola 1738- 1748, kyrkoherde i Endre och Hejdeby församlingar.Uppfostran och undervisning.
187Palladius, PeterAlterbogen. Det er Söndagis oc Hellige dagis Episteler oc Evangelia met Collecter/ oc andet at bruge udi Christi Nadere/ effter ordinantzens lydelse. D. Petrus Palladius. Consilium huius aeditionis, legatur in fine libri. Cum Gratia & Privilegio serenissimae Regiae Maiestatis.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)1580Opag.Palladius, dansk biskop, f. 1503 i Ribe, d. 1560, son till en skomakare, fick därför öknamnet "plad" (lapp) som han latiniserade till Pladius. Till Wittenberg 1531 där han studerade för Luther och Melanchton, den senare ändrade namnet till Palladius. Teol. doktor 1537, biskop på Själland, professor. Verkade för reformationens genomförande inte bara i sitt stift utan också i Norge och på Island. Besökte stiftets alla 390 kyrkor och bortskaffade helgonbilder där. Stort inflytande på ombildningen av Köpenhamns universitet och nya kyrkolagstiftningen. Översatte Luthers lilla katekes 1537 och Luthers Enchiridion (handbok för präster) 1538. Den märkligaste skriften är Visitatsbog, ca 1540, funnen 1846.Religion. Danmark.
188Cicero, Marcus Tullius; Schorus, AntoniusThesaurus Ciceronianus Linguae Latinae: In Usum & gratiam studiosae iuventutis collectus, per Antonium Schorum: & nunc, pro maiore commoditate utentium, ad paginas, & versus priorum nostrarum editionum Ciceronis, maximč illius, quae prope diem ā nobis ex correctione Lambini dabitur, summo studio ac fide applicatus. Cum Praefatione Ioan.Sturmij.Argentorati (Strasbourg)Caesareo Privilegio Excudebat Iosias Rihelius1587Opag., pag., alf. pag.I pärmryggen handskriven text (danska?, 1500-tal?). Namnteckning :Petrus Severinus Lindenlöf Nicolaus ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Filosofi. Skönlitteratur. Antiken.
189Den rette Ordinants som paa Herredagen i Ottense bleff offuerseet oc beseglet/ Huorledis Kircketienisten skal holdis udi Danmarckis oc Norgis Riger/ oc de Hertugdomme Slesvig/ Holsten. Her bag i Bogen findis ocsaa de Sex oc tiue Artickle/ som bleffue samtyckte oc beseglede i Ribe. Prentet i Kiöbenhaffn paa ny igien/ Aar etc. Cum Gratia et privilegio serenissimae Regiae Maiestatis.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)1582Alf. pag.Anteckning: Liber Ecclesiae Atlingbo. Anno 1652 Johannes Olai Pastor ibidem.Religion. Musik. Danmark.
190Berg, Falquor AlexanderMagistratus Consilarius seu Judicum Speculum Ethicč udgiort Huor udi kaartelig ere befattede/ de besynderligste Verdslige, Öffrigheds oc Dommeris Embeder/ Effter den allerraetferdigste Dommeris Guds Exempel ... Med Fullkommelig bevijssninger aff den Hellige Skrifft ... Alvorlig Advarsel oc Paamindelse. Synderlig Laerdommer oc Undervissninger. Nyligen Colligeret oc Componéret aff Falquor Alexanders Chant: Berg ...Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Henrich Kruse1641Opag.Namnteckningar: Nicolaus Wedeman 1744 ...ggin Nicolaus Wedman.Religion. Danmark.
191Erasmus RotterdamusDe Libero Arbitrio Diatrini, sive Collatio, Desiderii Erasmi Roterod. Primum legito, deinde iudicato.Basileae (Basel)apud Ioannem Frobenium1524Alf. pag.I 191 ingår också 963 och 964.3 verk bundna i 1 volym : Erasmus Rotterdamus, De Libero Arbitrio Diatrini, sive Collatio, Desiderii Erasmi Roterod. Primum legito, deinde iudicato, Basel 1524; Luther, M., , De Servo Arbitrio Mar. Lutheri ad D.Erasmum Roterodamum. Wittenberg 1525; Theobald Billicanus, De libero Arbitrio Theobaldi Billicani Nurlingensis Ecclesiastae lucubratio perquam erudita, Basel 1525. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau.Religion. Filosofi.
192KristinaPrivilegia Utaff ... Christina ... drottning ... Giffne Biskoperne och meenige Prästerskapet i Swerige och thess underliggiande Landskap.Wästeråås (Västerås)aff Lucharius Lauringer165020 sI 192 ingår också 4319- 4338.21 verk i 1 volym, Kungliga beslut för tiden 1538- 1655, ärenden mestadels rörande Kyrkan. Efter de tryckta verken avskrifter av protokoll, beslut m m. på Kyrkans områd, denna del av volymen paginerad 134- 353, därefter ytterligare 4 blad med samma typ av ärenden. I volymens inledning, före de tryckta verken, 4 handskrivna sidor med avskrifter.Samhällsvetenskap. Religion. Sverige.
193Handbook/ Ther uthi är författadt/ Huruledes Gudstiensten medh Christelige Ceremonier och Kyrkioseder/ uthi wåra Swenska Församblingar skal blifwa hållin och förhandladt. Förbättrat och förmeradt i Stockholm/ Anno 1599 och åter öfverseedt Anno/ 1608.Stockholmhoos Ignatium Meurer1671Alf. pag., 160 sAnteckning: Deponerad i Läroverkets Bibliotek. Westkinde.Religion. Sverige.
194Lucidor, LarsHelicons Blomster Plåckade ok Wid åtskillige Tillfällen utdelte af Lucidor den Olyklige Det är Alle de Poëtiske Skrifter som författade blefne Af Lasse Johanson. Med Flit samblade ok uti et litet Wärk uplagde Cum Gratia & Privilegio Sacr. Reg. Majest. Sveciae.StockholmNiclas Wankijf/ Kongl. Boktr:1688Opag., skiftande pag.systemSamma verk i nr 4916. Namnteckningar: Laurentius Lange Juliana Lange, Laurea Iulia Lange. Titelsida: ...elicons Blomster... Lucidor, skald, verkligt namn Johansson, Lars, f. 1638 i Stockholm, nedstucken 1674. Johan Andersin utgav 1689 L:s Helicons blomster, tryckår 1688. Denna samling har betecknats som ofullständig. Omtryck skedde 1869.Skönlitteratur. Sverige.
195Poiret, PetrusDe Eruditione Solida, Superficiaria, Et Falsa, Libri Tres, In quibus Ostensa Veritatum solidarum via et origine, Cognitionum Scientiarumque Humanarum, & in specie Cartesianismi, Fundamenta, valor, defectus & errores deteguntur. Praemittitur Tractatus De Vera Methodo Inveniendi Verum, Confutationem fundamentorum libri Belgici de Mundo fascinato in fine obiter exhibens. Subnectuntur nonulla Apologetica. Editio Nova cui accessit Christiani Thomasii, JCTI Dissertatio de Scriptis Autoris.Francofurti & Lipsiae ( Frankfurt och Leipzig)Joh.Fridericus Zeitler1694552 sI 195 ingår också 965 och 966.Ryggtext: Poiret. I verkets början: Conspectus Et Series Materiarum Tractatus De Vera Methodo Inveniendi Verum. 3 verk bundna i 1 volym : Petrus Poiret, De Eruditione Solida, Superficiaria, Et Falsa, Libri tres... & in specie Cartesianismi, Fundamenta, valor, defectus & errores deteguntur... Editio nova cui accessit Christiani Thomasii, Frankfurt, Leipzig 1694; Vera Methodus Inveniendi Verum Observatis primis Cognitis primisque Erratis Philosophorum... ; Christiani Thomasii JCtI Dissertatio Ad Petri Poiret Libros De Eruditione Solida &c. Det senare är doktorsavhandling över Poiret.Filosofi.
196Christendoms Saga Hliodande um thad hvornenn Christen Tru kom fyrst a Island/ af forlage thes halofflega Herra/ Olafs Tryggvason ar Noregs Kongs. Cum gratia & Privilegio Sacrae Regiae Maiestatis Daniae & Norvegiae.Skalhollti (Skalholt)Hendrick Kruse1688238 s, 2 blad , 336 s, 36 sRyggtext: Christendoms Saga. Främre pärm, insida, beskrivning 1836 av verket, texten är i dess början delvis överklistrad av Exlibris. "Detta exemplar, som tillhört den utmärkte historieforskaren, biskop Peter Erasmus Müller i Köpenhamn, köptes av mig på Bokautionen efter honom 1834 och gifves nu till Gymnasii Bibliotheket i Visby Stockholm d. 30 oktober 1836 Bernhard Rosenblad." Register efter s 238, 2 blad, del av senare bladet i övre högre del, bortriven. Register efter s 336. Olav Tryggvason, norsk kung, stupade i sjöslag, Svolder, ca år 1000.Historia. Island. Norge. Olav Tryggvason.
197Osiander, LucasEsdras, Nehemias, Esther, Iob, Psalterium, Proverbia Salomonis, Ecclesiastes, & Canticum Canticorum. Iuxta Veterem Seu Vulgatam Translationem, Omnia Ad Hebraeam Veritatem emendata, & brevi ac perspicua explicatione illustrata ... etiam praecipuis Locis communibus, in lectione sacra observandis. Lucas Osiander D. Habes in hoc Tertio Tomo, omnia scripta Canonica, ad Esdra usque ad Prophetas.Tubingae (Tübingen)Excudebat Georgius Gruppenbachius15764 blad, 1275 sAnteckningar: Andreas Johannis Mariagorius Anno 1576 6 Sepmbris Confirma hoc Deus quod operatus es in nobis. Namnteckning: Nicolaus Vallensis Gothlandus. Titelsida, baksida, noteringar om gotländska präster med anknytning till Johannes Laurentii Neogard, Natus 1734, angivna årtal: 1583, 1683, 1703, 1734, 1758. Osiander, L., f. 1571, d. 1638 som professor och kansler vid universitet i Tübingen. Polemisk, renlärig luthersk teolog. Stred med Giessenteologerna, vars kenosislära O. bekämpade. Skrev Teologiska betänkanden mot Johann Arndts Sanna kristendom, 1623. Flacius (se nr 4344) skrev 17 skrifter mot Osiander.Religion. Bibel. Gamla Testamentet.
198Philip Dilicius/ Dulichius Chemnicensus, PhilippusPrima Pars Centuriae Octonum Et Septenum Vocum Harmonias Sacras Laudibus Sanctissimae Triados consecratas continentis: Accurata diligentia adornata et in gratiam Ecclesia Dei jam primųm in lucem edita ā Philippo Dulichio Chemnicensi, Illustris Paedagogii Stetinensis Musico. Qvinta Vox.Stetini (Stettin)typis Johannis Duberi, impensis Autoris1607Alf. pag.Ryggtext: Dulichius. Namnteckning: Adami ... Orientalis 1607. Chemnitz, stad i f.d. kungaariket Sachsen. Staden C. uppstod under namnet Kaminizi kring ett år 1136 stiftat kloster. Vid Chemnitz besegrade under trettioåriga kriget Johan Banér de kejserliga och sachsarna under Marzini. Ur Peter van Tour och Olov Gibson. Lokalföreningen för FFTM på Gotland, Musik från gotländska arkiv: Från Danmark kom 1618 det kulturintresserade statsrådet Holger Rosenkrsantz för att bl a inspektera skolorna. Ett av hans åtaganden kan ha varit arr förse skolorna med böcker och noter. ... Ett parti (i nr 198) är tillägnat just denne Holger Rosenkrantz, "den lärde". Den danske kungen Kristian IV besökte ön 1621. Man kan föreställa sig att detta var en plitisk och religiös manifestation som behövde förgyllas med flerstämmig körmusik. Det kan också ha varit ett tillfälle att överlämna musikalier från det blomstrande danska kulturlivet.Musik. Psalmer.
199Haller, Albrecht vonPrimae Lineae Physiologiae In Usum Praelectionum Academicarum Auctae Et Emendatae. Cum Privil. Reg. Polon. Et Elect. Saxon.Gottingae (Göttingen)Ap. Viduam Ab.Vandenhoeck, Acad. Bibl.1751568 s, opag.Ryggtext: Hallers Physologhe. På titelsida, text till bild: Fidem Non Derogat Error. Titelsida inleder: Alberti v. Haller, M. Phil. D. Consil. Aul. Et Archiatri reg. ... Haller, A. v., schweizisk botanist, anatom, fysiolog, läkare, skald. F. 1708 i Bern, d. där 1777. Anlade Göttingens botaniska trädgård. Skrev kommentarer till Boerhaves föreläsningar, 1739-44, utgav Enumeratio methodica stirpium Helvetiae, 1742, Icones anatomicae, 1743-56, Bibliotheca botanica, 1771-72. Blev geheimeråd, statsråd, livmedicus, adlad. Kritiserade Linné.Medicin.
200Crucius, JacobSuada Delphica Sive Orationes XLV Varii Argumenti Studiosae Iuventuti manuductio ad Artem Oratoriam. Editio novissima, aliquot Orationibus, hactenus nondum editis, locupleta.Amstelodami (Amsterdam)Apud Ionnem Ianssonium ā Waesberge et Elizaeum Weyserstraet16653 blad, 444 sAnteckningar: Johannes ... est mihi nomen. Studiis inservio Georgij Po˙ ... (?). I verkets början: Index Orationum, Quae novissime accesserunt ... Därefter tillägnan: Ornatissimis, Doctissimisque Viris, Dionysio Spranchusio, Et Dionysio Crcio, Illi in Ecclesia Delphensi, huic in ea, quae est Noviomagi, Verbi Divini Ministris fidelissimus, J. Crucius dedico, consecroque. ... Delphis V. Kal. Iun.1650.Uppfostran och undervisning. Talekonst. Antiken.
201Comenius (Komenskũ), Johann AmosOrbis Sensualium Pictus. Hoc est: Omnium fundamentalium in mundo rerum, & in vita actionum. Pictura & Nomenclatura. Editio auctior et emendatior; cum Titulorum juxtā atq, Vocabulorum Indice. Die sichtbare Welt. Das ist: Aller vornehmsten Welt- Dinge und Lebens-Verrichtungen/ Vorbildung und Benamung. Aufs neue aufgelegt/ und an vielen Örten verbessert; neben einen Titel- und Wörter- Register.Noribergae (Nürnberg)...mtibus Michaelis & Joannis Friderici Endteri1678314 s, opag.Anteckningar: Skänkt t. Lärov.s Bibl. af Doktor J. Lindström. Georg Eberhart Ekholtz Jöran Ekholtz 1769 Albrecht Fardhem. Elevritade kvinnor och djur. I verkets slut: Index Titulorum. Index Vocabulorum. Wörter- Register. Comenius, tjeckisk pedagog, f. 1592 i Mähren, d. 1670 i Amsterdam. Författade åtminstone 142 skrifter. Väldig betydelse som pedagogisk tänkare. I dåvarande svenska staden Elbing utgav J.A. 1642 och 6 år framåt "Den nyaste språkmetoden: Vestibulum (ingång till latinet), Ianua (dörren till latinet), Atrium (försalen till latinet). Mest berömd är hans Orbis sensualium pictus (Världen i bilder), tryckt första gången i Nürnberg 1658.Uppfostran och undervisning.
202Cluver, JohannesHistoriarum Totius Mundi Epitome A prima rerum Origine usque ad annum Christi MDCXXX E sexcentis amplius Autoribus sacris profanisque, ad marginem adscriptis, deducta, et historia unaque- que ex sui seculi scriptoribus, ubi haberi potuerunt, fideliter asserta. Accessit per ipsum Authorem continuatio Historiae ad annum MDCXXXIII. Editio quarta correctior Cum Uberrimo Indice.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officinâ Davidis Lopez De Haro16453 blad, 850 s, opag.Ryggtext: Cluveri ... totius ... Epitome. I verkets slut: Index Rerum. Ur Praefatio Ad Lectorem: Universi orbis historiam exiguo includere libro aggredior, opus meas tantum, sed humani generis vires egrediens. ... Decima & ultima periodus est Ecclesiae forinsecus obsidionem patientis, & cum feris intus confligentis.Historia. Världshistoria.
203Scioppius, GasparGasparis Scioppii Comitis ā Claravalle Minerva Sanctiana Hoc est Francisci Sanctii Brocensis de Causis linguae Latinae Commentarius cum observationum Scioppianarum Auctario.Patavii (Padua)Typis Pauli Frambotti Super. Permissum. Cum Privilegio ...16632 blad, 454 s, opag.Tillägnan: V. C. Octavio Ferrario In Patavino Gymnasio bonarum, artium Professori eximio.... Patavij XVI. Cal. Maij MDCLXIII. Clarissimi Nominis tui Devinctiss. ac Studiosiis, cultor Annibal Graduarius Romanus. Fran- I verkets slut: Index Ad Minervam Praecipua quaeque complectens. Scioppius, tysk filolog, äventyrare, död 1649.Uppfostran och undervisning. Talekonst.
204Borrichius, OlausDe Antiqua Urbis Romae Facie Dissertatio Compendiaria.Hafniae (Köpenhamn)Literis Joh. Phil. Bockenhoffer, Sac. Reg. Majest. & Univ. Typogr. Joh. Melch. Liebe ... Bibl.16873 blad, 191 s, opag.Ryggtext: Borcic da Roma 100. Anteckningar:Hunc mihi librum dono misit Marcus Heerfordt Medic.: Doctor ... die 2, Mart. Anni 1701 Nicol. Neogardh (namnet överstruket). Filialiter agnosco hanc Paternam donationem ante diem tertium Nonas Majas Anni 1703 Laur: Neogardh. Censura, Hanc nobilissimi, atque celeberimmi Dn. Collegae, Olai Borrichii, de Antiqua Urbis Romae facie ... publicâ luce dignissimam censuit Georgius Hilarius, Facult. Phil. Decanus. Praefatio daterat: Hafinae 17 Februar. Anni 1687. Försättsblad, överstruken anteckning, 7 rader på tyska och latin.Historia. Geografi. Rom.
205Cochlaeus Germanus, JohannesVita Theoderici Regis Ostrogothorum Et Italiae, Autore Joanne Cochlaeo Germano Cum Additamentis & Annotationibus, quae Sveo- Gothorum ex Scandia Expeditiones & commercia illustrant; Operâ Johannis Peringskiöld.Stockholmiae (Stockholm)Literis Enaenis16997 blad, 662 s, opag.Bilder runstenar bl.a. s 405, 459, 461. Anteckning: Wisby Schola tillhörig quod Testor M. Sturtzenbecher ... Rector d 1 Maji 1771. Cochlaeus, tysk katolsk teolog, d. 1552, skrev stridsskrifter mot Luther och andra reformatorer, domherre i Mainz.Historia. Goterna. Italien.
206Schefferus, JohannesJoannis Schefferi Argentoratensis De Re Vehiculari Veterum Libri Duo. Accedit Pyrrhi Ligorii. V.C. De Vehiculis Fragmentum Numquam ante publicatum Ex Bibliotheca Sereniss. Reg. Christinae Cum ejusdem I. Schefferi Arg. Annotationibus.Francofurti (Frankfurt)Ex Officina Zunneriana. Typis Iohnnis Andreae16711 blad, 422 sI 206 ingår också 4339.Ryggtext Scheffe Rus. I verkets slut, s 413: Joannis Schefferi Argentoratensis Notae. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Arkeologi. Antiken.
207Johannes BaptistaIon. Baptistae Montani Medici Clariss. in celeberrima academia Patavina summa cum laude olim professoris, Opuscula varia ac praeclara: in quibus tota ferč Medicina methodicč explicatur, quorum nomina sequens pagina declarat. Omnia, post alios eruditos viros qui in eis corrigendis desudarunt, nunc tandem Hieronimi Donzellini Medici et Philosophi Brixiani opera ab infinitis propč mendis vindicata atque in duo volumina digesta. Cum locuplete rerum & verborum memorabilium Indice.Basileae (Basel)Per Petrum Pernam1558Alf. pag., 349 s, opag.I verkets inledning: Quae In Hoc Opere continentur. I. Tomo. ... II. Tomo. Tillägnan, Epistola Nuncpatoria,: Clariss. Atque excellentiss. viro, Sereniss. Romanorum Regis Medico praestantiss. D. Iulio Alexandrino, Hieronymus Donzellinus Philosophus Medicus S. D. P. I verkets slut: Basileae, Expensis Petri Pernae: Anno Salutis MDLVIII. mense Martio. Patavinus , latin, invånare i eller bördig från Patavium, nuv. Padua. Johannes Baptista, medicus vid akademien i Padua.Medicin.
208Johrenius, ConradusConradi Johrenii Phil. Et Med. U.Doctoris, Harumque in Academia Hasso- Schaumburgica, Quae Est Rinthellii Ad Visurgim, Professoris Publ. Ordinarii Praxis Chymiatrica.Rintelii (Rinteln?, vid Weser)Impensis Jacob Gottfried Seylers, Bibliopolae Frankfurtensis. Excudebat Godofr.Casp ...1676Alf. pag., 262 s, opag.Namnteckning: G. Eriksson 1817. I verkets slut: Index Rerum.Medicin.
209PlutarchosDe Puerorum Educatione Libellus, Latina Paraphrasi Perpsicua Illustratus.Arosiae (Västerås)Typis & Impensis Johan. Laur. Horrn177680 sI 495 ingår 209, 490 och 4426.Titelsida inleder: Plutarchi Chaeronensis De ... Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Uppfostran och undervisning. Antiken.
210Laurentii, Petrus, Gothus TingstadiusEenfalligh Uthlegning öfwer thet kosteliga Evangelium/ som på annan dagh Pingesdagh Aff Församblingennes Lärare och Förmän/ förordnat är i then Christeligha Kyrkio Predikas/ i hwilko orsaakerna/ bådhe til the Troghnas rätfärdighet och salighet/ Så ock til de otroghnas fördömelse/ Grundeligha hwar effter andra författade äro. Samandraghen och skrifwen af Petro Laurentii Gotho Tingstadhense.StockholmAnund Olufsson16103 blad, 27 bladI 210 ingår också 967 och 1179.3 verk i 1 volym : Laurentius Petri Gothus, Eenfalligh Uthlegning öfwer thet kosteliga Evangelium, som på annan dagh Pingesdagh Aff Församblingennes Lärare och Förmän förordnat är i then Christeligha Kyrkio Predikas, Stockholm 1610; Laurentius Petri Gothus, Christeligh Uthlägning öffuer the Epistlar och Euangelia ... Til at Predicas på fierde dagh Juul, Påscha och Pingsdagh, Stockholm 1609; Laurentius Petri Gothus, Twå eenfalligha Tröst Predikan om the Gudfruchtigas Kors och bedröffelse i thenna Werldenne, Stockholm 1609. Laurentii, Petrus, Gothus Tingstadius, kaplan i Clara kyrka i Stockholm, i Storkyrkan 1605, konsistorienotarie 1627.Religion.
211Friis/ Claussön, PederNorriges Oc Omliggende Öers sandfaerdige Bescriffuelse/ Indholdendis huis vaert er at vide/ baade om Landsens oc Inbyggernis Leilighet oc vilkor/ saa vel i fordum tid/ som nu i vore Dage; Korteligen tilsammen fattit Aff D.Peder Claussön/ Sognepraest i Undal.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Prentet i Kiöbenhaffn/ hos Melchior Martzan/ Paa Jochim Moltken Bogförers bekostning.1632Opag., 185 s, opag.Anteckningar pärmarnas insidor, dateras 1657. . Namnteckning: Erik Joh: Brun. I verkets slut: Denne Bogs Indhold. Dedicatio, tillägnan: Christopher Urne til Aasmarck/ Danmarckis Rigis Raad/ Statholder udi Norge/ oc Kong. M. Befalningsmand paa Aggershus sampt ... Jens Bielke til Österraad/ Norgis Rigis Cantzler/ oc K. M. Befalningsmand offuer Nunne Closter oc Onsöe Lehn. Dedicatio, daterat 1632, är undertecknat: Joachim Moltje Bogförer. Friis/ Claussön, Peder, norsk präst och författare, f. 1545, död 1614 som kyrkoherde i Undal, Kristiansands stift. Genomförde energiskt lutherska läran i sitt prosteri. Översatte Snorre Sturlassons Konungasagor. Verk nr 211 publicerades 1632 efter författarens död. Även verket Norges naturhistorie utgavs efter Friis död.Geografi. Norge.
212Spener, Philipp JakobPia Desideria Necessariae Emendationis Evangelicae verae Ecclesiae seriō suscipiendae, Cum nonullis ad eum fscopum collimantibus consiliis. Autore Philippo Jacobo Spenero, D. Pastore & Ministr. Francofurt. Seniore. Ex Germanico idiomate, quo prius edita fuerant, in Latinum conversa. Cum Grat. & Privileg. Elect. Saxon.Francofurti ad Moenum (Frankfurt am Main)Sumptibus Joannis Davidis Zunneri. Typis JoannisTheodorici Fridgenii1678Alf. pag.system,198 s, opag.Namnteckning: Georg Wallberg. I verkets slut: Series materiarum. Spener, Ph. J., tysk kyrkoman, pietismens fader, f. 1635 i Elsass, d. 1705 i Berlin. Hämtade uppbyggelse från Arndt och puritanska författare som Bayly. 1653 magister i Strasbourg. Intresse för heraldik. Studerade vid reformerta universitet, Basel och Genčve, träffade i Genčve Labadie. 1664 teol. doktor i Strasbourg. Kallades 1666 till Frankfurt am Main som "senior der geistlichkeit". Blev där 20 år och utvecklade pietismen. I Pia desideria, 1675, gav S. ett reformprogram för kyrkans förnyelse. 1686 överhovpredikant vid sachsiska hovet i Dresden, en post som då sågs som Tysklands främsta kyrkliga befattning. 1691 konsistorialråd i Berlin.Religion.
213Sallustius, Caius S. CrispusC. Sallustii Crispi Opera, quae extant, omnia Cum selectissimis Variorum Observationibus.Et Accurata Recensione Antonii Thysii Editio secunda et emendatior.Lugd. Batavorum (Leiden)Apud Franciscum Hackium1654Delvis pag., 546 s, opag.Namnteckning: Georg Ph. Hallenberg. Sallustius, romersk historieskrivare, f. 86 f. Kr. i Amiternum, d. 35 f. Kr. Folktribun 52, kvestor 49. Efter slaget vid Thapsus 46 ståthållare i provinsen Africa nova, samlade där rikedomar, efter Caesars död privatman, skrev bl.a. Coniuratio Catilinae och Bellum Iugurthinum samt Historiae, behandlande Roms yttre och inre historia, bevarat blott i fragment.Historia. Rom.
214Pedersen, KristiernEn nöttelig Legebog faar ffattige och Rige Unge och Gamle Om mange atskillige Siwgdomme som menniskene hender til ath komme paa deris legeme i mange honde maade Oc om gode raad oc legedomme til dem Ath de som lese kunde mwe hielpe dem selffue oc andre flere met urter som her vore i Riget.Sat i Malmö1533,1534Alf. pag., opag., 88 bladI 214 ingår också 1262.Tryckort, tryckare och tryckår, författare i verkets slut. Där anges som tryckår både 1533 och 1534. Namnteckningar: Eric Joh. Brun. Oluff ... 1566. 2 verk i 1 volym: Pederssen, Christiern, En nöttelig Legebog, Malmö 1533,1534; Pederssen, Christiern, Om Urte Uand, Malmö 1534. I verkets slut: Denne bog er udscreffuen paa Dansk aff Christiern Pederssen som vaar Cannick i Lund/ oc Pretet i Malmö S. Hansis afften Aar effter Gudz byrd MDXXXIII. Pedersen, K., dansk författare, f. ca 1480, d.1554, 1511 magister i Paris, utgav Vocabularium ad usum dacorum, 1510, Saxos historia 1514, katolska böneskriften Vor Frue tider, Om at höre messe, 1514, 2 böcker i läkekonst. Påträffade i Paris den länge eftersökta franska krönikan om Holger Danske. Bosatte sig i Malmö, boktryckeri där. Har kallats "den danska litteraturens fader." Skapade liksom Luther i Tyskland det danska skriftspråket.Medicin. Danmark.
215Huitfeld, ArildChristian II:s historia.Saknas.340 sTitelsida saknas. Huitfeld, A., f. 1546, d.1609, 1586 riksråd och 1595 rikskansler i Danmark. Skrev Danmarks riges krönike (till år 1559) med tillhörande biskopskrönika, 10 band, 1595-1604.Historia. Danmark.
216Catullus; Tibullus; Propertius; Cornelius GallusCatulli, Tibulli, Propertii, Et Cornelii Galli Opera, Horatii Tuscanellae ex familia Magistri Lucae Florentini, laboribus, ac vigilijs in Indicis ordinem diligentissimč adducta, et disposita, studiosis metricae, poëticaeque apprimč utilia. His Etiam Scholia Utilissima, & alia Documenta valde admodum accomodata, quae statim Epistola ad Lectorem patefacit, accesserunt.Basileae (Basel)Per Sebastian HenricPetri1592342 s, 173 sNamnteckningar, bl a 1659, svårtolkade. Uppgift om tryckår i verkets slut: 1592 Mense Martio. Efter s 342 index. Medeltida (?) texter i pärmarnas insidor. Catullus, f. i Verona sannolikt 87 eller 84 f.Kr., död vid 30 års ålder, kom som ung till Rom, bekant för den kärleksförbindelse han kallar Lesbia, skrev kärleksdikter, bröllopskväden. Tibullus, romersk skald, f. ca 55 f.Kr., d. 19 eller 18 f.Kr. Skrev kärleksdikter till Delia, mästare i elegisk dikt. Propertius, Sextus, romersk skald, f. i Rom ca 47 f.Kr., d. ca 15 f.Kr. i Rom, skrev dikter till Cynthia, ingick i Maecenas krets. Cornelius Gallus, f. 69 f.Kr., 31 f.Kr. ståthållare över Egypten, självmord 26 f.Kr. Skrev 4 böcker elegier och skildrade sin kärlek till Lycoris.Skönlitteratur. Poesi. Antiken.
217Ihre, TomasIn Nuce Roma, Hoc est: Syntaxis Latina, nova methodo per Propositiones elaborata, & rationibus solito firmioribus fundata, In gratiam Curiosae Juventutis.Rostochi (Rostock)Literis Richelianis168080 sI volymens början och slut inklistrat brev, Simon Samsio. Namnteckningar: C: Brygger Nicolaus Wedeman. Ihre, T., universitetslärare, präst, f. 1659 i Visby, d. 1720 i Linköping, student i Köpenhamn 1677 och i Uppsala 1680, fil. mag. 1685. 1692 teol. professor i Lund, 1717 domprost i Linköping. Utgav latinsk grammatik, nr 496, In nuce Roma, Rostock 1680, nya upplagor 1706, 1759, 1780 och 1799.Språkvetenskap. Grammatik. Latin.
218MohammedL' Alcoran De Mahomet Translaté d' Arabe en Francois par Le Sieur Du Ryer, Sieur de la Garde Malezair. Iouxte la Copie imprimée ā Paris.ParisAntoine de Sommaville16494 s, 416 s, opag.Ryggtext: Alco... 37. Namnteckning: Johan Melchior Aschan.Religion. Islam.
219Gustav IIIGustav III:s förordning 12 aug 1783 om lantmäteri med talrika inklistrade handskrivna sidor av lantmätare Daniel Erik Ångman, född Föllinge, Jämtland, 1777, andre lantmätare i Jämtlands län 1812, död 1822.1783Opag.Ångman svär konungen trohet. Handskrivna kommentarer.Ekonomi och näringsväsen. Lantmäteri.
220Chytraeus, David/ Kockhaff, DavidHistoria Der Augspurgischen Confession: Wie sie erstlich berathschlagt/ verfasset/ und Keiser Carolo V. ubergeben ist/ sampt andern Religions handlungen/ so sich dabey auff dem Reichstag zu Augspurg/ Anno MDXXX zugetragen: durch D.Davidem Chytraeum erstlich zusamen geordnet/ und neulich vermehret. Rostock zum andern mal gedruckt/ durch Jacobum Lucium.Rostockdurch Jacobum Lucium/ Siebenbürger15773 blad, 392 bladUnikt, dedikation direkt från författaren: Clarissimo Viro, D. Bartholemaeo Clingio Mosel: lano, I. V. L. Domino et collega colenda David Chytraeus. Motstående sida till titelsida, handskrivet: D. Chytraeus in Responsione ad Antonii Possevini et Mylonii cujusdam Eximinationes ... Två tryckår, 1576 i verkets slut. Chytraeus, D., f.1530, d.1600, tysk teolog, från 1551 professor i Rostock. Deltog 1569 i ordnandet av evangeliska kyrkoväsendet i Österrike och senare i Steiermark. Deltog i striden om kung Johan III:s liturgi genom skrift mot Possevinus. Utgav 1586 Vandaliae et Saxoniae Alberti Cranzii continuatio ab anno Christi 1500, dvs en fortsättning av Albert Krantz´ krönikor över Sachsen och Wenden. I Chronicon Saxoniae et vicini orbis arctoi, 1590, skildrade C. utförligt de nordiska rikenas historia 1500- 1599, med material från Johan III:s sekreterare Erik Mattsson och Olof Sverkersson.Historia. Religion.
221Melanchthon, PhilippLoci Theologici Recens Recogniti Autore Philip. Melanthone.Wittebergae (Wittenberg)Ex Officina petri Seitz 15441543Alf. pag.systemBrun pärm med mitt-illustration, man med gloria (Jesus). Titelsida Adam och Eva, Kristi korsfästelse, dödsriket. Melanchthon, tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550.Religion. Filosofi.
222Bugenhagen Pomeranus, Johannes; Petrus Palladius, Joseph Fl.Vor Herris Ihesu Christi Pinis/ Döds oc aerefulde Opstandelsis historie/ flitelige tilsammen screffuen aff de fire Evangelister/ ved D.Johannem Bugenhagen Pomern. Oc nu uddragen aff vor danske Bibel ved D. Petrum Palladium. Er her ocsaa Jerusalems oc Jödernis iemmerlige oc ynckelige Forstöring/ kaartelige aff Josephi Historia.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Mats Wingaard1575Alf.pag., delvisBugenhagen, kallad Pomeranus, en av Luthers främsta medarbetare, f. 1485 i Wollin, d.1558 i Wittenberg, studier i Greifswald, verkade från 1504 vid stadsskolan i Treptow och från 1517 vid klosterskolan i Beluck, uppträdde modigt mot kyrkliga missbruk, 1521 till Wittenberg och Luther där, vigde Luther 1525, höll 1546 liktalet över Luther, från 1523 kyrkoherde i Wittenberg. Skrev kyrkoordningar för Braunschweig 1528, Hamburg 1529, Lübeck 1531, Pommern 1534, Holstein 1542. Vistades i Danmark och hos kung Kristian III 1537- 1539. Reviderade där den av Tausen utarbetade kyrkoordningen. Medverkade vid översättandet av bibeln. Palladius, dansk biskop, f. 1503 i Ribe, d. 1560, son till en skomakare, fick därför öknamnet "plad" (lapp) som han latiniserade till Pladius. Till Wittenberg 1531 där han studerade för Luther och Melanchton, den senare ändrade namnet till Palladius. Teol. doktor 1537, biskop på Själland, professor. Verkade för reformationens genomförande.Religion. Danmark.
223Paulinus, Laurentius, GothusCommonefactio De Angelicis & Pythonicis Adparitionibus; Sigillatim verô, De Praestigiis Kumblaeis in Nerikiâ; Habita Strengnesii in Synodo Aegidianâ, Die 3. Septembris, Anni p.p.p. clc.DCXXIX.Strengnesi (Strängnäs)Typis Paulinianis excudebat John. Barkenius1530Alf. pag.I 223 ingår också 968 - 970 samt 1180 - 1229.52 verk i 1 volym,författare, antal verk anges: Paulinus Gothus, L., 3; Sylvester Johannes Phrygius, 1; de härefter följande verken är predikningar, mest likpredikningar över bortgångna i 1600-talets sociala toppskikt, några dubletter: Rudbeckius,J., 15; Lars the Aeldre,1; Petrus Ericus Folkernius,1; Olavus Laurelius, 22; Johannes El.Terserus,1; Schult, Olavus E., 1; Kourff, Andreas P.,1; Skough, Olaus Jonas,1; Jacobus Guthraeus,1; Klingius, Zacharias L., 1. Paulinus, L., G., ärkebiskop, f. 1565 i Söderköping, d. 1646 i Uppsala, brorson till ärkebiskop Laurentius Petri Gothus. Utgav bl.a.: Prognosticon astrologicum, 1598, Oratio de studio sacrae theologiae recte inchoando, 1616, Cometoscopia, 1613.Religion.
224Cicero, Marcus TulliusM. Tullii Ciceronis Insigniores Sententiae, Opera Petri Lagnerii Compendiensis concinnate, & in locos communes digestae. Quae praeterea adiecta sunt, sequens indicat pagina. Cum indice copiosissimo rerum ac verborum memorabilium.Antwerpiae (Antwerpen)Ex officina Gulielmi Silviij, typographi regij.1570397 sRyggtext: Sententiae. Namnteckning: C. J. Bergman. I verkets slut index autorum o. rerum. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Filosofi.
225Sleidanus, JohannesDe Quatuor Summis Imperiis Libri tres, Ab Henrico Meibomio olim materiarum sedibus illustrati, Nunc verō denuō revisi, multis in Locis emendati, et accuratâ Chronologia aucti. Accessit Continuatio ab initio Caroli V. usque ad Annum Christi 1668. Opera et studiô Aegidii Strauchii, S. S. Theologiae Doctoris, Collegi... Theologici in Academia Witteberg. Assessoris & Historiar. Prof. P. Cum Indice gemino. Cum Privilegio Electorali Saxonico.Francofurti (Frankfurt)Typis Balth. Christ. Wustii. Imp. Mart Gabr. Hübeneri Bibl. Dresd.1672379 sI 225 ingår också 4340.Ryggtext: J. Sleidani W. ... 15. Namnteckning: J. Sleidani. Sleidanus, J., tysk historieskrivare, f. ca 1507 i Schleiden nära Köln, d. 1556. Vetenskaplig utbildning i Frankrike, litterära impulser därifrån, 1537 sekreterare hos kung Frans I:s minister kardinal Du Bellay, till Strasbourg 1544, skrev på uppdrag av Tysklands protestantiska ständer: Commentarii de statu religionis et rei publicae Carolo V Caesare, 1555. Tecknar ej reformationens inre historia, blott dess yttre hänelser. Hade tillgång till officiella aktstycken. Verket blev intill 1800-talets början huvudkällan för tysk reformationshistoria. Skrev världshistoriska kompendiet De Quatuor summis imperiis, 1556, nyttjad som skolbok ända in på 1700-talet.Historia.
226Goclenius, RodolphusPhysignomica Et Chiromantica Specialia Ante annos aliquot in Lucem emissa â Rodolpho Goclenio M. D. & olim Profess: in Acad: Marpurgensi. Nunc denuō recognita, ac plurimis in locis deficientibus, scituq; necessariis (insertâ etiam METAPOSCOPIA speciali) aucta, & restituta, ut sic ferč absolutam, atq; integram Physignomiam humanam, quām compendiosissimč exhibeant. Accesserunt in fine Memorabilia Experimenta, & Observationes Chiromanticae, cum speciali judicio, notatų dignissimae.Hamburgi (Hamburg)Apud Johannem Naumannum Bibliop.1661280 sNamnteckningar: Lars Bacherus Nic: Smith ... 1701 d. 6 Novembris L. Bacherus Jacobus Hermanni Tonninoensis ... 1666 21 Maij 17...5 Lars Bacherus ... Laurentius Georgii Bacherus 17...4 31 octob. 1746 Matthias M. Alschovius Lars Bacherus. Medeltidstext i pärmrygg. Goclenius, R., med. professor i Marburg.Medicin.
227Vergilius, Publius MaroBucolicorum Aegloga I - X.Leipzig1519Opag., alf. pag.I 227 ingår också 971 och 1230.Titelsida saknas. Uppgifter om titel, tryckort och tryckår enligt ilagda kartotekskort ( 3 st). Namnteckning: Eric Joh.Brun. Sista bladet, handskriven text, olika händer? 3 verk i 1 volym : Bucolicorum Aegloga I-X, Leipzig 1519; Vergilius, kommentar Hermannus Torentinus; Lyptzk 1560; Erasmus Rotterdamus, Collectanea adagiorum veterum, Hagenoae 1519. Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder. För att fullborda dikten reste V. vid 89 års ålder till Grekland, avled då.Skönlitteratur. Antiken. Rom.
228Meurer, IgnatiusSwerigis Lands-Lagh Effter Som hon är aff ... Carl then IX...confirmeret och Åhr 1608 publicerat worden. Men nu på nytt effter the Nye uplagde Lagböker medh flere Concordantier förbättrat och uthgången.Stockholmaff Ignatio Meurer1667315 sI 228 ingår också 972.Namnteckningar: Jöran Mattzson Brita af H(?)ippingh Novem. ... 1754 Jöran Mattzson. 2 verk i 1 volym : Swerigis Lands-Lagh Effter Som hon är aff ... Carl then IX...confirmeret och Åhr 1608 publicerat worden....; Swerigis Stads-Lagh Effter ... Gustaff Adolffs ... Befalning... uplagdt aff Thomas Andersson Berghmann. Stockholm 1682. Meurer, Ignatius, boktryckare, f. 1589 i Blanckenburg, Thüringen, d. 1672 i Stockholm, kom till Stockholm 1610, gifte sig med änkan efter boktryckare Anund Olofsson Helsing, som tryckte första upplagan av Landslagen 1608 och Östgöta- o. Hälsingelagarna 1607 o. 1609 o. Nya Testamentet 1605. M. var den förste i Sverige att använda antikvastil till svenskt tryck. Ignatii gränd i Gamla stan, Stockholm, är uppkallad efter M.Rättsvetenskap. Lagar. Sverige.
229Roth, AdolariusChronica Oder Beschreibung aller Römischen Keyser/ vom ersten Julio Caesare an/ biss auff jzt von Gottes gnaden regierenden Keyser Rudolphum/ unsern allergnedigsten Herrn/ aus vielen Chronicis in kurze Verss gebracht. Durch Adolarium Rothen.MagdeburgWilhelm Ross1594Opag.Anteckningar: Joh.Fahlén Skänkt t. Wisby Läroverks Bibl. af Herman Liljenquist Johan Lööfqvist 1705 2 Mars Holmia Anno 1684 d. 20 Novemb. Ericus P. Poies.Historia. Romerska, karolingiska och tyska kejsare.
230Schonsleder, Wolfgang; Cellarius, ChristopherApparatus Eloquentiae In quo Latine Linguae opes, ex antiquis probisque Scriptoribus depromptae, et in locos communes digestae, ad orationem ornandum, variandam, amplificandamque repraesentantur. Auctore Wolfgango Schonsleder e Societate Jesu, Cum Praefatione Christophori Cellarii.Lipsiae (Leipzig)Sumpt. Mauritii Georgii Weidmann, Literis Christiani Scholvinii1687Alf. pag.Anteckningar: Nicolaus L. Neogard L. H. Lyth M. Ludenii 1692 Bartholinus Johannis Strasboun, titelsida:Jam Inserviens Studiis Bartholini Neogard 1708. Ex libera donatione Bartholini Stracboun.Språkvetenskap. Talekonst. Latin.
231Mandata ... Sigismundi; Sveciae Et Poloniae etc. Regis ... ad Carolum, Regni Sveciae ... Exposita Per Illustres ... Dominos, Ericum Brahe ..., Arvidum Gustavi ... Stanislaum Dzialinski ... Stanislaum Czykowsky et Nicolaum Sapieha, Secretarium Regium, Oratores Polonos. Et Responsum Ab ante nominato Principe Carolo ... ijsdem Oratoribus Polonis datum, cui accessit Apologia Decreti Sudercopensis etc.Sudercopensis (Söderköping)Apud Andream Gutterwitz1596Alf. pag.I 231 ingår också 973.Namnteckningar: E. Sandelius 1696, Matthias Alschovius. Se Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600, 3, s 226- 228. 2 verk i 1 volym : Mandata Sigismundi ... Regis ... ad Carolum, Regni Sveciae ... Exposita Per ... Ericum Brahe ..., Arvidum Gustavi ... Et Responsum Ab ante nominato Principe Carolo..., 1596; Universalis Arbogiensium Peractionum Conclusio... , Stockholm 1597.Historia. Sverige, Polen och Litauen.
232Hasenmuller, EliaHistoria Iesuitici Ordinis, In Qua De Societatis Iesuitarum Autore nomine, gradibus, incremento, vita, votis, privilegijs, miraculis, doctrina, morte, etc. perspicuč solideque tractatur: Conscripta ā M. Elia Hasenmullero: Et Inquirendae Veritatis Ergo Missa, ad Generalem Iesuitarum Praepositum, Claudium Aqvavivam.Francofurti Ad Moenum (Frankfurt am Main)Excudebat Iohannes Spies1593323 sI 232 ingår också 4341- 4363.Ryggtext: No 121. Anteckningar: vid. Hoembeck..., Allegatur a Gerhardo Tom. 5 de Ecclesia § 298. Af Prosten J. Broanders Sterbhus till Wisby Gymnasium. 24 verk i 1 volym, diskuterar lutherdom och katolicism: nr 4341, Erklärung aus Gottes Wort, år 1551; Melanchthon, Ph., nr 4342, år 1560, nr 4343, år 1557, nr 4354, år 1552, nr 4355, år 1558; Flacius, M., nr 4344, år 1550, nr 4346, år 1549, nr 4347, år 1550, nr 4348, år 1549, nr 4349, år 1549; Salomon, G., nr 4345, år 1604; Amsdorf, N., nr 4350, år 1549, nr 4351, år 1550, nr 4352, år 1550; Menius, J., nr 4353, år 1557; Brentius, J., nr 4356, år 1557; Andreae, J., nr 4357, år 1580; nr 4358, Notwendige Antwort Auff M. Joachimi Stygii; Franzius, W., nr 4359, år 1618; Luther, M., nr 4360, år 1509, 1618, nr 4361, år 1520, 1618, nr 4362, år 1545; nr 4363, Ein neu Jahr So Bapst Paulus der vierde, år 1556.Religion. Jesuitorden.
233Stobaios, Johannes; Gesner, ConradIoannis Stobei Sententiae ex thesauris Graecorum delectae, quarum autores circiter ducentos & quinquaginta citat, & in sermones sive locos communes digestae, nunc primum ā Conradi Gesnero Doctore Medico, Tigurino, in Latinum sermonem traductae, sicut Latina Graecis č regione respondeant. Ad Lectorem. En tibi candide Lector Io. Stobaei anthologiam exhibemus, plané aureum et incomparabile opus ...
Adiecta sunt & alia quaedam, ut sequente pagina indicatur. Subnexi sunt etiam Indices copiosissimi: primus autorum, qui in hic collectaneis allegantur: alter rerum & sententiarum. Stämpl040213SK.
Tigurum (Zürich)Tiguri Excudebat. Christoph. Froschoverus1543Alf. pag., 536 s, opag.Namnteckning: L. F Svanberg. Titelsida inleder på grekiska: ... IOANNOY TOY STO BAIOY EKLOGAI AGOPHTHEGMATON. Ryggtitel: Io.Stobaei Sententiae Ex Thesauris Graecorum. I bläck där: MDXLIII. Tiguriner var en del av Helvetiens stammar. I verkets inledning: Hoc Volumine Continentur. Ioannis Stobaei sententtiarum opus in locos digestum. Cyri Theodori dialogus de exilio amicitiae, senariis iambicis conscriptus, Graecč & Latinč. Opusculum Platoni ascriptum de iusto. Aliud eidem ascriptum, An virtus doceri possit. Omnia per Conradum Gesnerum Tigurinum recens Latinitati donata. Stobaios, J., från Stoboi i Makedonien, forngrekisk lärd och litteraturkännare, skrev för sonen Septimius excerptsamling, innehåller utdrag ur ca 500 skalders, historieskrivares, talares och filosofers arbeten. Gesner, K., schweizisk naturforskare och polyhistor, f. 1516 i Zürich, d. där 1565. Studerade naturvetenskap och medicin i Strasbourg, Bourges och Paris. Känd genom Bibliotheca universalis.Filosofi. Samhällskunskap. Antiken.
234Swerikes Landslag Effter Som hon är aff fordom then Stormächtige Herr Carl then Niionde/ Swerikes/ Göthes/ Wendes/ Finnars/ Carelers/ Lappars i Norlanden/ the Caijaners och Esters i Liifland/ zc. Konung. Öfwersedd/ confirmeret, och Åhr 1608 publicerat worden. Nu medh flere Concordantier förbättrat och på nytt uthgången.StockholmTryckt ... hoos Ignatium Meurer, Kon. Booktryckiare ...16652 blad, 272 sI 234 ingår också 4364- 4373.I verkets slut: Register öfwer Landz och Stadzlagh. 11 verk i 1 volym: I nr 234, Swerikes Landslag, ingår också nr 4364, Swerikes Rijkes Stadslagh; nr 4365, Uplandz Laghar; nr 4366, Wäst- Götha Laghbook, nr 4367, Östgötha Laghen; nr 4368, Wästmanna Laghbook; nr 4369, Sudermanna Laghen; nr 4370, Hälsinge Laghen; nr 4371, Kongl. May:tz Placat Angående Revision öfwer Justitiae Sakerna Anno MDCLXII; nr 4372, Rättegångs Ordinantie ... Giordt på Rijkzdaghen i Örebro ... 1614; nr 4373, Domare Regler. ...Rättsvetenskap. Lagar. Sverige.
235Calepinus, AmbrosiusAmbrosii Calepini Dictionarium Undecim Linguarum Iam Postremō Accurata Emendatione, Atque Infinitorum Locorum Augmentatione, Collectis Ex Bonorum Autorum monumentis, certis & expressis syllabarum quantitatis notis ... Respondent autem Latinis vocabulis, Hebraica, Graeca, Gallica, Italica, Germanica, Belgica, Hispanica, Polonica, Ungarica, Anglica. Onomasticum verō: hoc est, Propriorum Nominum, Regionum, Gentium, Urbium, Montium, Promontoriorum, Marium, Stagnorum, Fluminum, Hominum, et similium catalogum ... praecipuarum rerum Germanicâ explanatione illustratum, seorsim adjunximus. Stämpl040213Basileae (Basel)1582 s, 302 sNamnteckningar m.m.: Joh. L. Gardell Anno 1757 Joh. L. Gardell Nicolaus Gardell Johannes Norby Ex Libris Johannis Bartholini ... Nicolaus Laurentii Gardell Anno 1749 Detta Lexicon hafva Herrar Gardellar skänckt till Wisby Schola ... 16 September 1773 M. Sturtzenbecher ...Språkvetenskap. Lexikon.
236Langius, JosefNovissima Polyanthea In Libros XX Dispertita Opus praeclarum, suavissimis floribus celebriorum sententiarum, cum Graecarum, tum Latinarum refertum. Primųm quidem ā Dominico Nano Mirabellio, Bartholomaeo Amantio, Francisco Tortio, ex Auctoribus tam sacris quāmprofanis, vetustioribus & recentioribus collectum. Nunc verō Amendis repurgatum plurimis auctum ... Studio & opera, Josephi Langii Caesaremontani Philo. & Medicinae Doctoris, & in Archiducali Academia Friburgensi Brisgoiae Matheseos Graecae Linguae & Historiarum Professoris ordinarij. Elenchus Titulorum ... praefatione est adiunctus.Francofurti (Frankfurt)Sumtibus Haeredum Lazari Zetzneri16175 blad, 1530 sAnteckningar: Ericus Petraeus Smoland... emptus ... Ao 1636 Johan Schaumach (allt överstruket) Eric Joh. Br. ... Nicolas Ek ...Zellbel ... que emit Ao 693. I verkets början: Tillägnan ... Dn. Leopoldo, Archiduci Murbacensi ... Därefter: Lectori Candido Iosephus Langius S. P. D. Langius, Josef, fil. och med. doktor, professor i grekiska och historia i Freiburg.Allmänt och blandat. Uppslagsbok.
237Grotius, Hugo (Huig de Groot)Annotationes In Libros Evangeliorum. Cum tribus tractatibus & Appendice eo spectantibus.Amsterdami (Amsterdam)Apud Ioh. & Cornelium Blaev.16411060 s, 85 s, skiftande pag.systemMotstående sida till titelsida, handskrivet, om Grotius, inleder: Hugo Grotius, vir eruditionis magna ... I verkets början: Lectori Christiano H. Grotius. I verkets slut: In principium Epistolae Paulinae Ad Ephesios. Ad Iacobi Caput Secundum. Explicatio Decalogi. Appendix Ad Comment. De Antichristo. Elenchus (grekiska, = motbevis) Locorum S. Scripturae quae annotationibus H. Grotii in Evangelia partim explicantur partim illustrantur. Grotius, holländsk rättslärd, f. 1583 i Delft, d. 1645 i Rostock. Studerade rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden, 1601 de fria Nederländernas historiograf, i Mare liberum, 1609, utvecklade G. naturrättsliga resonemang, huvudarbete De jure belli et pacis, 1625, 1634-45 Sveriges ambassadör i Paris.Religion.
238Le Grand Dictionnaire De L' Academie Francoise Dedié Au Roy. Seconde Edtion. Reveüe Et Corrigée De Plusieurs fautes, & oų l´on a mis dans l'ordre alphabetique les additions qui estoient ā la fin de l´Edition precedente. Tome premier. A-L.Amsterdam, Suivant la copie de ParisChez la veuve de Jean Baptiste Coignard ... Jean Baptiste Coignard16955 blad, 406 s, alf. pag.I 238 ingår också 4374- 4376.Titelsida, allegorisk bild med text: Alpha et Omega. Principium et Finis. V. Initialer: J. W. N. I verkets slut: Table Du Dictionnaire De L´Académie Francosie (sic!). Ur tillägnan: Au Roy. Sire, L´Académie Francoise ne peut se refuser la gloire de publier son Dictionnaire sous les auspices de son auguste Protecteur. ... Ce qui nous console, Sire, c´est que sur un pareil sujet les autres Langues n´auroient aucun avantage sur la nostre. Celle des Grecs et celle des Romains seroient dans la mesme impuissance, le Ciel n´ayant pas voulu accorder au language des hommes des expressions aussi sublimes que les vertus qu´il leur accorde quelquefois pour la gloire de leur siecle. Ur tryckningstillstånd: ... Marcus Huguetan, Burger tot Amsterdam; dat hy Suppliant van intentie is, omme alhier ... mit den Druk ... en curieus Book ... voor dezen in Vrankryk gedrukt ... 4 verk i 1 volym: Le Grand Dictionnaire, 1 och 2, Amsterdam 1695, 3 och 4, Paris 1696.Språkvetenskap. Lexikon. Franska.
239Hutter, EliasBiblia Ebrea Eleganti Et Maiuscula Characterum Forma, qua ad facilem sanctae linguae & scripturae intelligentiam primo statim intuitu literae Radicales & Serviles, Deficientes & Qviescentes, & c. situ & colore discernuntur Ad propagandam Dei gloriam elaborata Curâ & studio Eliae Huteri.Coloniae (Köln)16031572 sI 239 ingår också 4377.Brister i rygg, medeltida text skymtar därunder. I verkets inledning, d.v.s. i volymens slut: Praefatio Ad Candidum Lectorem. Brockhaus Enzyklopedie, 2, s 679, 1967: Die Druckgeschichte des hebr. A. T. beginnt erstaunlich früh. Bereits 1477 erscheint in Bologna ein Psalter, 1488 die erste Gesamtausgabe (Soncino), der in raschen Abständen andere folgen (die dritte Gesamtausgabe, Brescia 1494, benutzte Luther als Vorlage für seine Übersetzung des A. T.), 1516-17 bei Daniel Bomberg die erste Rabbiner B. (hebr. Text, Masora, Targum, rabbinische Kommentare stehen auf jeder Seite nebeneinander) des Felix Pratensis, 1524- 25 ebd. die des Jakob Ben Chajim (Bombergiana ... die bis ins 20. Jahr. Bedeutung behielt. 2 verk i 1 volym: Huter, E., Biblia Ebraea, Köln 1603; Huter, E., Wolder, D., Cubus Alphabeticus Sanctae Ebraee Linguae, Hamburg 1588.Religion. Bibel. Gamla Testamentet. Hebreiska.
240BibelTitelsida saknas. Gamla Testamentet. Josua Bok - Salomons Predickere.Köbenhaffn (Köpenhamn)Prentet ... aff Ludovich Dietz1550177 bladI 240 ingår också 4378 och 4379.Titelsida notering: Wamblingbo. Stämpl040213SK.Religion. Bibel. Danmark.
241Chemnitz, Bogislav Philipp vonBelli Sveco- Germanici Volumen Primum.Stetini (Stettin)16485 blad, 386 s, 1 bladTitelsida handskriven. Chemnitz, B. Ph., tysk- svensk politisk och historisk författare, f. 1605 i Stettin, först i holländsk tjänst, efter Gustaf Adolfs ankomst till Tyskland i svensk tjänst.Historia. Sverige. Tyskland.
242Krauss, Johann UlrichHistorischer Bilder-Bibel Erster Theil, in sich haltend Die Abbildung der Historien aller Patriarchen Desz Buchs Mose. Mit Röm. Ka˙serl: Majest. allergnädigst- ertheiltem Privilegio gezeichnet und in Kupfer gestochen von Johann Ulrich KraüssenAugspurg (Augsburg)Joh. Ulrich Kraüsten1700Opag.I 242 ingår också 4381- 4384.Anteckningar: 18 17/6 97 Skänkt af förre landtbrukaren M. Th. Sjögren i Östergarn (M. K.) Jean, Fredrik, Theodor, Sjögren, Folhammar i Östergarn, Född den 9 juni 1854. Gustaf Adolph Elfcrona ... 1719 ... Föräldrar ... Stämpl040213SK.Religion. Bibel. Tyskland.
243Beza, TheodoreTestamentum Novum Sive Novum Foedus Iesu Christi, D.N. Cuius Graéco contextui respondent interpretationes duae: una, vetus: altera, Theodori Bezae, nunc quartō diligenter ab eo recognita. Eiusdem Annotationes, quas itidem hac quarta edit. accuratč recognovit, et accessione non parva locupletavit: ut docebunt asterisci margini appositi, necnon eius ad lectorem epistolium. Haec Qvarta Editio, propter accessiones non paucas, duos Indices novos habet ... Seorsum Edetur Recensio ... Concordantiae Novi Testamenti cui etiam operam ... Theodorus Beza et quidam alij impenderunt.Saknas.15895 blad, 555 s, 519 s, opag.Namnteckning: ... bruge. Ryggtext: Theodori Bezae ... I verkets början, tillägnan: Serenissimae Reginae ... Elisabetae, Angliae ... Reginae ... Geneuae ... MDLXIIII ... Efter s 555: Index Prior In Annotationes In Evangelistas Et Acta Apostolorum. Efter s 519: Index Posterior In Annotationes In Epistolas Et Apocalypsin. Beza, egentligen de Besze, Th., reformert teolog, f. 1519 i Vézelay, franska departementet Yonne, d. 1605 i Genčve, studerade i Orleans, juris licentiat där 1539, i Paris ägnade han sig åt humanistiska studier, 1549 professor i grekiska i Lausanne, 1559 professor i teologi i Genčve, efter Calvins död vald till president i konsistoriet i Genčve. Stod i 40 år i spetsen för reformerta kyrkan. B:s teologiska verk, Tractationes theologicae, I- III, utgavs 1582.Religion. Bibel.
244Förteckning över läroverkssamlingen, ca 1860-talet.Opag.Handskrift. Titelsida saknas. Förteckning över skrifter, efter ämne, teologi, kyrkohistoria, geografi och statistik, vitterhet och skön konst m m., alfabetiskt upplagt inom resp. ämne.Bok- och biblioteksväsen. Förteckning Visby läroverkssamling.
245Erasmus RotterdamusAdagiorum Chiliades Des Erasmi Roterodami Qvatuor Cum Dimidia Ex Postrema Autoris Recognitione. In haec aeditione, prioribus tribus Indicibus subiunctus est quartus novus, quo cuncta loca autorum in hoc opere sparsim citata, & ab ipso Erasmo vel explicata, vel restituta, lectori ob oculos quām clarissimč sunt posita. Stämpl040216SK.Basileae (Basel)Hieronymus Froben1551Alf. pag., 1071 sAnteckningar: Erasmus Roterodamus malus quidem erat Catholicus, sed non Lutheranus Palavicinus ... Reverendus D. Balthazar H. Schmidh hunc mihi librum dono dedit Ao 1702 die 13 Mart. M. Neogard skänckt till Wisby Schola ... M. Sturtzenbecher ... I verkets inledning: Index ... I pärmrygg rest medeltida text. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41.Religion. Filosofi.
246BibelDe Böke des olden Testamentes. XXIII. Genesis I Dat erste bök Mose Genesis ... Daniel ... dat Nye Testament.15603 blad, 228 blad, 174 blad, 112 bladI 246 ingår också 4385.Titelsida saknas. Pärmarnas insidor, anteckningar. Första bladet har innehållsförteckning: De Böke des olden Testamentes. XXIV.Religion. Bibel. Tyskland.
247Del Rio, MartinDisquisitionum Magicarum Libri Sex Martini Del-Rio. Editio V. in Germania. Ad Illust.mum ac Reverendissimum D. Franciscum Egonem &c. Metrop. Eccles. Coloniens. Decanum, etc.Saknas.16571173 s, opag.Ryggtext: Disqvision Magicarum. Namnteckningar: ... Eriksson 1876, ... Sandström. Tryckår enl ilagd anteckning: 1657 ?. I verkets inledning bl.a. : Approbatio Superiorum. Ego Oliverius Manareus Societatis Iesu per Belgicam Viceprovincialis ... datum Leodii, ... Anni 1598 Oliverius Manareus. Approbatio Censoris ... 1599 ... Guilhelmus Fabricius ... Censor. Licentia R. P. Provincialis In Provincia Rhenana Inferiore. ... 1631. Goswinus Nickell. I verkets slut: Index Rerum Et Verborum. Omedelbart dessförinnan: In quo quaecunq; scripsi; ea cuncta S. A. & C. R. Ecclesiae iudicio, & Piorum Theologorum censurae subiicio: si quid ignaro elapsum, quod Ecclesiae minus probetur, improbo, damno, & pro non scripto haberi volo. Martinus Delrio Societ. Iesu Presbyter.Religion.
248Fabricius, Johann AlbertBibliotheca Latina sive Notitia Auctorum Veterum Latinorum quorumcunque scripta ad nos pervenerunt, distributa in libros IV. Et Nova hac Editione sic recognita ab auctore, ac locupletata, ut novum opus videri possit. Obiter p. 595. seq. suppleta ingens lqcuna aliquot paginarum in scholiis Eustathii ad Dionysium Periegetem.Hamburgi (Hamburg)Sumtu Benjamini Schilleri. Leoburgi, Typis Christ. Albr. Pfeifferi17084 blad, 894 s, opag.Ryggtext: Ioh. Fabricii Bibliotheca Lat. I verkets slut, s 885: Notitia celebrium ante nostram aetatem typographorum, ex Cl. Almelooveenio de Stephanorum vitis, & Bailleti libro qui inscribitur ... Därefter: Index Veterum Scriptorum monumentorumque Latinorum. Fabricius, J. A., f. 1668 i Leipzig, d. 1736 som professor i vältalighet vid akademiska gymnasiet i Hamburg. Utgav bl.a.: Bibliotheca latina 1697, utgiven ånyo av Ernesti, 1773-74, Bibliotheca graeca, 1705-28, Bibliotheca latina mediae et infimae aetatis, 1734-36, Bibliographia antiquaria, 1713 och Bibliotheca ecclesiastica, 1718. F. var en av sin tids lärdaste och produktivaste filologer och har räknats som en av de första klassiska litteraturhistorikerna.Skönlitteratur. Antiken.
249Hübner, JohannCurieuses Natur-Kunst-Gewerk- und Handlungs-Lexicon, Darinnen nicht nur Die in der Philosophie, Physic, Medicin, Botanic, Chiimie, Anatomie, Chirurgie und Apotecker-Kunst, wie auch in der Mathematic, Astronomie, Mechanic, Bürgerlichen und Kriegs-Bau-Kunst ... Sondern auch alle andere in täglichen Handel und Wandel, ingleichen in Jure und vor Gerichten vorfallende, und aus allerhand Sprachen genommen, auch zu wissen unentbehrliche Wörter ... eine andern Theil des Realen Staats- Zeitungs- und Conversations- Lexici ... Nebst einer ausführlichen Vorrede Herrn Johann Hübners. Samt einen Anhang ...LeipzigVerlegts Johann Friedrich Gleditsch und Sohn, Buchhändler in Leipzig17124 blad, 1576 sp, alf. pag.Ryggtext: Hübners Lexicon Tom. III. I verkets inledning: Vorrede Herrn Johann Hübners, Rectoris der S. Johannis- Schulen in Hamburg. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Allmänt och blandat. Lexikon.
250Heumann, Christopher AugustConspectus Reipublicae Literariae Sive Via Ad Historiam Literarium Iuventuti Studiosae Aperta A Christophoro Augusto Heumasnno, D. Editio Sexta Eademque Ultima.Hanoverae (Hannover)Apud Heredes Nicolai Foersteri et filii1753500 s, opag.Ryggtext: Heumanni Conspectus Reipublicae. Dedicatio är daterad Göttingen 1718. Efter Dedicatio: Praefatio Secundae Editionis, Scripta A. 1726, M. Ian. I verkets slut: Index.Litteraturvetenskap.
251Landsberg, Bartholomaeus AmantiusFlores Celebriorum Sententiarum Graecarum Ac Latinarum, Definitionum, Item Virtutem Et Vitiorum, Omnium Ex Exemplorum proverbiorum, apophtegmatum, apologorum ... quām novo Testamento, eorumque interpretibus: nempe sacratissimis Ecclesiastici Doctoribus, porrō & Philosophis, Poëtis, Oratoribus, ac Historicis ... in ordinem alphabeticum quām exactissimč redacti. Bartholomaeo Amantio Landspergiano Boio, Iuris utriusque Doctore. Vateque Caelareo autore. Cum Gratia Et Privilegio Caesareae Maiestatis.Dilingae (Dillingen)Ex Officina Typographica, Sebaldi Mayer1556478 sRyggtext: Amantius: Flores Celodriorum Sententirum Proverbiorum & 1556. Namnteckning: L. F. Svanberg. 1869. I inledning: Epistola Dedicatoria. Nomina Autorum Utriusque Linguae Peritorum Et virorum illustrium... Uppgift om tryckare m.m.i volymens slut. Fullständig uppgift om trycktid: Anno salutis humanae, MDLVI. Mense Augusto. Dillingen = stad i Schwaben, vid Donau. Landsberg, Bartholomaeus Amantius, jur. doktor.Filosofi. Historia. Litteraturvetenskap. Antiken.
252Schönwetter, Johann MartinNovus Synonymorum, Epithetorum Et Phrasium Poeticarum Thesaurus Latino-Germanicus, Recognitus et ā variis mendis expurgatus, Ex quo Ravisii Textoris, aliorumque Librorum Poëticorum subsidio destitutis. Faciliorum carminis pangendi industriam acquiret. Editio Novissima. Accessit Epitome Selectarum Historiarum, Fabularum, Insularum, Regionum, Urbium, Fluviorum, Montiumque celebriorum, ex variis probatis auctoribus collecta. Autore anonymo č Societ. Jesu. Cum Special. Priv. Sacr. Caes. Majest. & Elect. Sax.Francofurti (Frankfurt)Sumtibus Joh. Martini Schonwetteri17006 blad, 943 s, 144 sI 252 ingår också 4386.Namnteckning: J. J. (?) (Taube). Anonym författare i jesuitorden. Ur inledning: Perillustribus, Praenobilibus, Eruditis et Ingenuis Mansuetiorum Musarum Alumnis ... Ita vovet Vobis addictissimus juxtā ac obsequiosus Joh. Martinus Schönwetter. Därefter: Ad Lectorem. De usu atque utilitate operis. Tractatus Brevis Ac Dilucidus de vario Pedum et Versuum genere. Kalendarium Romanum.Språkvetenskap. Latin-tyska. Lexikon.
253Faber, Basilius; Stübelius; Gesner, Johann MatthiasBasilii Fabri Sorani Thesaurus Eruditionis Scholasticae Omnium Usui Et Disciplinis Omnibus Accomodatus Post Celeberrimorum Virorum Buchneri, Cellarii, Graevii, Operas Et Adnotationes Et Multiplices Andreae Stübellii Curas Recensitus, Emendatus, Locupletatus A Io. Matthia Gesnero.Lipsiae (Leipzig)Ex Officina Thomae Fritschii17266 blad, 1203 spalter, alf. pag.Namnteckning: L. Hillberg. I verkets inledning: Indiculus Historico- Chronologicus Breviter Ostendens, Quantum Autoribus, Quibus Thesaurus Maxime Nititur. I verkets slut, sp 1201- 1202: Mantissa Comprehendens nonnulla adhuc inserenda & emendanda. Mantissa = det egentliga decimalbråket i en logaritm. Därefter: Index Germanico- Latinus Rerum, vocabulorum, phrasium, descriptionum & locutionum proverbialium, accessionibus jam auctus cumulatissimis. Faber, B., tysk skolman, rektor i Nordhausen, Quedlinburg, d. 1575 el. 1576. Gesner, J. M., tysk vetenskapsman, f. 1691, d. 1761, 1715 bibliotekarie och konrektor i Weimar, 1734 professor i Göttingen. Utgav bl.a.: Novus Linguae et eruditionis romanae thesaurus, 1747-48, Chrestomathia Ciceroniana, 1717, och Chrestomathia graeca, 1731.Språkvetenskap. Latin- tyska. Lexikon.
254Fabrius Soranus, Basilius, Stübelius, AndreasBasilii Fabri Sorani Thesaurus Eruditionis Scholasticae Omnium Usui Et Disciplinis Omnibus Accomodatissimus. Post Celeberrimorum Virorum, In Primis Buchneri, Cellarii, Graevii, Operas Et Adnotationes quavis Laude Maiores, Nunc Iterum Emendationum, Additionum Exemplorumque Uberrimis Supplementis, Indiceque Germanico-Latino Insigniter Aucto ... Per Indiculum Connotata Autorum Aetate, Multo Cumulatior Multoque Consummatior Et Quodammodo Novus, Assiduitate Laborum Andreae Stübellii.Lipsiae (Leipzig)Apud Thomam Fritsch17175 blad, 2807 spalter, alf. pag.Ryggtext: Fabri Theaurus Erudit ... Titelsida överstruken namnteckning. I verkets inledning: I verkets inledning: Indiculus Historico- Chronologicus Breviter Ostendens, Quantum Autoribus, Quibus Thesaurus Maxime Nititur. I verkets slut: Mantissa Comprehendens nonnulla adhuc inserenda & emendanda ... Mantissa = det egentliga decimalbråket i en logaritm. Index Germanico- Latinus Rerum, vocabulorum, phrasium, descriptionum & locutionum ... Faber, B., tysk skolman, rektor i Nordhausen, Quedlinburg, d. 1575 el. 1576.Språkvetenskap. Latin- grekiska. Lexikon.
255Fabrius Soranus, Basilius; Cellarius, ChristophorusBasilii Fabri Sorani Thesaurus Eruditionis Scholasticae Sive Supellex instructissima vocum, verborum, ac locutionum ... Cum adjuncta in locis plerisque interpretatione Germanica; additis item dictionibus Graecis ... Iam Olim Post Aliorum Operas Per Augustum Buchnerum Recensitus & emendatus... Huic Novae Editioni a plurimis mendis repurgatae Accesserunt Praeter Indicem Latinum rituum & antiquitatum; Germanicum item dictionum & phrasium ... iteratis curis atque studio Christophori Cellarii Smalcaldiensis.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Johannis Friderici Gleditsch16929 blad, 2933 spalter, alf. pag.Ryggtext: Basilii Fabri Sorani Thesaurus Erudi Tionis Scho Lasticae. Försättsblad, baksida: Josephus Scaliger. Si quem dura manet sententia iudicis olim,/ Damnatum aerumnis suppliciisque caput:/ Hunc neque fabrili ... Scaliger, Julius Caesar, eg. della Scala, italiensk lärd, f. 1484 i Riva vid Gardasjön, d. 1558 i Agen, officer hos kejsar Maximilian, flyttade 1529 till Agen i Frankrike, var där läkare. S:s viktigaste arbeten: De causis linguae latinae, 1540, som har kallats den första latinska grammatiken på vetenskapliga grunder, och Poetices sive de arte poetica libri VII, 1561, en handbok i skaldekonst. I verkets slut: Index I. Latinus Antiquitatum praecipue & rerum ad Historiam spectantium. Index II: Saknas. Faber, B., tysk skolman, rektor i Nordhausen, Quedlinburg, d. 1575 el. 1576. Cellarius, eg. Keller, f. 1638, d. 1707, professor i romersk vältalighet i Halle.Lexikon. Latin- tyska. Lexikon.
256Aler, PaulGradus Ad Parnassum Sive Novus Synonymorum Epithetorum Et Phrasium Poeticarum Thesaurus, Elegantias, Flavissas Poeticas, Parnassum Poëticum, Thesauri Virgilii ... In Quo Singulis Etima Phrasium Syllabis ... Inseruntur Descriptiones, Et Comparationes plurimae, ex optimis Poëtis excerptae ... Addito Praxis Poëticae ad facilem, & perutilem studiosae juventutus usum conscriptae compendio ā P.Paulo Aler, Societatis Jesu, S. Th. Doct. & Gymnasii Trium Coronarum Regente Coloniae. Editio Septimas Correctior & Emendatior. Cum Privilegio Caesareo et Societatis.Coloniae Agrippinae ( Köln)Sumptibus Viduae Godefridi Meucheri Bibliopolae172148 s, 768 sNamnteckning: A. Joh. Hallenberg. Ryggtext: Gradus Ad Parnassum. Aler, P., jesuit, skolman, f. 1656 i S:t Veit i Luxembourg, d. 1727, professor vid universitet i Trier och rektor vid gymnasiet där, mest kända arbete är Gradus ad parnassum, nr 256, som länge användes som hjälpmedel vid författande av latinsk vers.Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Latin- tyska. Lexikon.
257Castelli, Edmund; Michaelis, Johann DavidEdmundi Castelli Lexicon Syriacum Ex Eius Lexico Heptaglotto Seorsim Typis Describi Curavit Atque Sua Adnotata Adiecit Joannes David Michaelis. Pars Secunda.Goettingae (Göttingen)Sumtibus Jo. Christ. Dieterich17888 s, 980 sRyggtext: Catellj Lexicon Syrjacum.I verkets början: Index Castelli Compendiorum Scriptionis Quibus In Suo Lexico Usus Est. Ur Praefatio: Quod superiore seculo, anno 1669, Londini prodiit, Castelli lexicon Syriacum, pars tum Heptaglotti, eximium mihi, ac praecipuum magni illius operis visum fuisse, multos iam ante annos in praefatione Chrestomathiae Syriacae praemissa testatus sum ... Michaelis, J. D., tysk luthersk teolog, f. 1717 i Halle, d. 1791 i Göttingen, 1746 professor i filosofi och 1750 också i österländska språk vid universitet i Göttingen, banbrytare för historisk- kritisk och filologisk- kritisk teologi. Förmådde danske kungen Fredrik V att 1761 sända vetenskaplig expedition till Arabien.Språkvetenskap. Syriska- latin. Lexikon.
258Castelli, Edmund; Michaelis, Johann DavidEdmundi Castelli Lexicon Hebraicum Ex Ejus Lexico Heptaglotto Seorsim Typis Descriptum Adnotatis In Margine Vocum Numeris Ex Joannis Davidis Michaelis Supplementis Ad Lexica Hebraica. Pars Prima.Goettingae et Lipsiae (Göttingen och Leipzig)Typis et Sumtibus Joannis Georgii Rosenbusch17902 blad, 742 sRyggtext: Castelli Lexicon Hebraicum. Namnteckning: Henrik Lyth. I verkets början: Index Castelli Compendiorum Scriptionis Quibus In Suo Lexico Usus Est. Michaelis, J. D., tysk luthersk teolog, f. 1717 i Halle, d. 1791 i Göttingen, 1746 professor i filosofi och 1750 också i österländska språk vid universitet i Göttingen, banbrytare för historisk- kritisk och filologisk- kritisk teologi. Förmådde danske kungen Fredrik V att 1761 sända vetenskaplig expedition till Arabien.Språkvetenskap. Hebreiska- latin. Lexikon.
259Ekblad, Karl P.Liber Memorialis Latinus, Eller Latinsk Minnes-Bok, Som Föreställer Orden under Deras Stam- och Slägte-ord, Hwilka följa I Alfabetisk Ordning Af Carl P. Ekblad. Magist. Art.VästeråsJohan Laur. Horn ...1764463 s, opag.Namnteckning: Mårten Berg Gustavsson. Ekblad, Karl P., magister artium.Språkvetenskap. Latin- svenska. Lexikon.
260Danet, PetrusMagnum Dictionarium Latino-Gallicum Ad Pleniorem Planioremque Scriptorum Latinorum Inteliigentiam, Collegit, Digessit, Ac Nostro Vernaculo Reddidit M.Petrus Danetius, Academicus, Abbas sancti Nicolai Virdunensis, Ad Usum Serenissimorum Principum. Editio Nova, Auctior Et Emendatior.Amstelodami (Amsterdam)Sumtibus Societatis1711Alf. pag., 436 s, 507 sRyggtext: Danet. Lex. Lat. Gall. Namnteckning: af Wetterstedt. I verkets början: A Monseigneur Le Dauphin ... Vostre tres- humble & tres- obéīssant serviteur. P. Danet, Abbé de Saint Nicolas de Verdun. I Preface redovisas de latinska källorna: Terentius Varro, Verrius Flaccus, Festus Pompeīus, Terentius Scaurus etc.Språkvetenskap. Latin- franska. Lexikon.
261Ernesti, Johann AugustInitia Doctrinae Solidioris Auctore Io. Augusto Ernesti. Cum Privileg. Elect. Sax.Lipsiae (Leipzig)Impensis Caspari Fritsch178350 s, 733 s, opag., 206 sRyggtext: Ernesti Initia Doctrinae Solidioris. Namnteckning: Ch. Kapff. I verkets slut: 6 Tab. Ernesti, J. A., tysk språkforskare, f. 1707 i Tennstädt, Thüringen, d. 1781 i Leipzig, 1734- 59 rektor vid Thomasskolan i Leipzig, där också 1742 professor i fornklassisk litteratur, 1756 professor i vältalighet och 1759 teol. professor. Utgav grekiska och romerska klassiker: Ciceros arbeten, 1737- 39, Clavis Ciceroniana, 1739, Initia doctrina solidioris, 1736, Opuscula oratoria, orationes, prolusiones et elogia, 1762, och Opusculorum oratoriorum novum volumen, 1791. Som teolog införde E. filologisk metod vid bibeltolkning. Teologiska arbeten: Anti- Muratorius, 1755, Institutio interpretis Novi Testamenti, 1761, och Opuscula theologica.Filosofi. Matematik. Geometri m m.
262Giese, AlbertVocabularium Latino-Sveco-Germanico-Gallicum, In Usum Juventutis Non Sine Multo Labore In Certos Titulos Digestum. Orde-Bok På Latin, Swenska, Tyska och Fransöska med mycken Möda till Ungdomens Nytta uti vissa Titlar författad af Albert Giese, Secr.StockholmTryckt och uplagd uti Jacob Schneidlers Boktryckeri17325 blad, 366 sRyggtext: Giese Ord- Bok. Dubbla titelsidor. Namnteckningar: Laurentius ... Westphal G. N. Donner ... Decemb. 1804. Förord på latin, svenska, tyska och franska.Språkvetenskap. Latin, svenska, tyska, franska. Lexikon.
263Petri, Jonas, GothusDictionarium Latino-Sveco-Germanicum Ex variis Probatorum Auctorum Lexicis olim sub Scholastico Munere excerptum, et secundum ordinem alphabeticum digestum vocumque varia Significatione distinctum. Nunc vero ad multorum Desiderium, et Rei publica litterariae commodum publici Iuris factum. Opera et Studio Jonae Petri Gothi e. Lincopensis Adjecti etiam sunt ad calcem in usum Tyronum Indices duo locupletissimi Cum Speciali, S. R. Mtis Svecie gratia et privilegio.Lincopiae (Linköping)Excudebat Christoph. Guntherus1640Alf. pag.Titelsidan handskriven. Namnteckningar: Johan Fredric Bacherus ...1746 Joannes Backerus ... 1747 Matthias Matthiae Alschovius Nicolaus Cantzler (överstruket) ... 1741 Joannes Bacherus , övre höger del, bortklipp, namnteckning? Petri, J. Gothus, studerade i Uppsala 1610, biskop i Linköping 1637, d. 1644.Språkvetenskap. Latin- svenska - tyska. Lexikon.
264Juslenius, DanielSuomalaisen ... Jumalan awulla/ Suurella työllä/ pitkällä ajalla/ monen neuwolla/ Suomen Kielen Cunniari, Coottu Daniel Jusleniurelda. Fennici Lexici Tentamen, Deo auxilio, Prolixo labore, longo tempore, multorum consiliis Linguae Fennici honori Congestum a D. J. Finsk- Orda- Boks Försök, Med Guds hielp/ Genom widlyftigt arbete/ på lång tid/ med mångas råd/ Till Finska Språkets heder Sammansökt af D. J.StockholmLars Salvius174511 blad, 567 sTitelsida inleder: I. N. J. I verkets slut register. Ryggtext: Juslens Finska Lexicon. Praefatio, skrivet på latin, daterat Stockholm 1744. Dessförinnan, dikt på latin, tillägnad Juslenius, av Joh. Wanaeus, pastor, Satacundiae, och dikt på finska, Aliud, vari nämns Hendericki Göstin Poica Liljus. Namnteckning: F. H. Chapman Stockh. 1758. Juslenius, D., f. 1676 i Virmo, Finland, d. 1752 i stiftsgården Brunsbo vid Skara, 1691 student i Åbo, 1703 promoverad till magister, medverkade vid utarbetandet av det gezeliuska bibelverket, 1712 linguarum professor, flydde Finland under stora ofreden, 1715 eloquentiae och poëseos lektor i Västerås. Berömda tal: De convenientia linguae fennicae cum hebraea et graeca, De miseriis fennorum. 1734 biskop i Borgå, 1744 biskop i Skara. Märkligaste verk, nr 264, fyllde under 80 år behovet av finsk ordbok.Språkvetenskap. Finska- latin- svenska. Lexikon.
265Nolten, Johann FriedrichLexicon Latinae Linguae Antibarbarum Quadripartitum Cum Adnexa Ad Calcem Recensione Scriptorum Latinorum Critica, Iterata Hac Editione Sic Ab Auctore Recognitum, Emendatum Ac Locupletatum, Ut Novum Opus videri Possit. Accedit Praefatio Summe Venerabilis Abbatis Moshemii. Cum Privilegio Sacrae Caesareae Maiestatis Et Polon. Regis Et Saxon. Elect.Lipsiae et Helmstadii (Leipzig och Helmstedt)Apud Christian. Frideric. Weygand174447 s, 1938 sp, alf. pag.Ryggtext: Noltenii Lexicon Antibarbarum. Namnteckning: Carl Åkerman 1766. Titelsida inleder: Ioh. Frid. Noltenii Einbeccensis Ducalis Scholae Scheningensis Conrectoris Lexicon ... I verkets slut: Index I. Auctorum. Index II. Rerum. Index III. Vocabulorum Et Locutionum. Nolten, Johann Friedrich, konrektor vid skola i Schenningen.Språkvetenskap. Latin- tyska. Lexikon.
266Pomay/ Pomey, FrancoisLe Grand Dictionaire Royal, I. Francois-Latin-Alleman II. Latin-Alleman-Francois III. Alleman- Francois- Latin. Corrigé, augmenté & enrichi de nouveau D´un grand nombre d´expressions élegantes et De mots Francois nouvellement introduits: Des Termes des Arts, de cinquante Descriptions; comme aussi d´un petit traité de la Venerie Et De La Fauconerie. Compose Par le R. P.Francois Pomay De La Comp. De Jesus. Avec Privilege de Sa Majest. Imperiale, & De Son Altesse de Saxen.Francfort, sur le Mein (Frankfurt am Main)Chez Jean Melch. Bencard16907 blad, 968 s, 56 sI 266 ingår också 4387 och 4388.Ryggtext: Le Grand Dictionaire Royal. I verkets inledning: Preface nouvelle de celui qui a repassé et retouche cet Dictionnaire. Neue Vorrede dessen/ der dieses Dictionarium übersehen und verbessert hat. Avis Au Lecteur. Dess Authoris Bericht an den Leser. Pomay, Francois, jesuit.Språkvetenskap. Franska- latin- tyska. Lexikon.
267Schenberg, PerLexicon Latino-Svecanum Recognitum Et Auctum.Norcopiae Et Lincopiae (Norrköping och Linköping)17472 blad, 873 s, 172 sI 267 ingår också 995.Jämför nr 268. Namnteckningar: Cramér, i flera varianter, H J Carl Cramér. 2 verk i en volym : Schenberg, P., Lexicon Latino-Svecanum ... Recognitum Et Auctum, Norrköping och Linköping 1747; Wennerdahl, W.A., Lexicon Mythico-Historicum, Eller Kort och Tydelig Beskrifning öfwer Afgudar, Gudinnor, Nympher, Högtider, Offer, Caeremonier, Bilder, namnkunnoga Konungar, berömda Höfdingar, lärda Män, Länder, Städer... , Linköping 1748. Schenberg, P. lexikograf, f. 1701 i Skänninge, d. 1777 i Landeryd, 1735 rektor vid Linköpings stads skola, 1737 lektor vid gymnasiet, prästvigd 1735, 1755 prost i Göstrings kontrakt, 1772 promoverad till teol. doktor, utgav på begäran av ärkebiskop latinskt- svenskt lexikon, ofta kallat "svinmagen".Språkvetenskap. Latin- svenska. Lexikon.
268Schenberg, PerLexicon Latino-Svecanum Recognitum Et Auctum.Norcopiae Et Lincopiae (Norrköping och Linköping)Carl Wilhelm Westman17472 blad, 873 s, 172 sJämför nr 267. Ryggtryck: Schenbergs ... Schenberg, P. lexikograf, f. 1701 i Skänninge, d. 1777 i Landeryd, 1735 rektor vid Linköpings stads skola, 1737 lektor vid gymnasiet, prästvigd 1735, 1755 prost i Göstrings kontrakt, 1772 promoverad till teol. doktor, utgav på begäran av ärkebiskop latinskt- svenskt lexikon, ofta kallat "svinmagen".Språkvetenskap. Lexikon. Latin, svenska.
269Schenberg, PerLexicon Latino-Svecanum In ... (Usum?) Gymnasiorum (E)t Scholarum Patriae Adornatum Studio Et Opera Petri Schenberg Lect. Greac. Litt. in Gymnas. Linc. Cum Sae R:iae Maj:tis Gratia & privilegio. Sumtus facti sunt ab Auctore & Carol.Frid.Brocmanno ...Norcopiae (Norrköping)Carol. Frid. Broocmanno, Typographiae possessore & Directore17391 blad, 842 s, 148 sRyggtext: Schenbergs Lexicon. Anteckning: Köpt på auction efter Per Heidenberg af J. N. Donner d. 9 julii 1805, titelsida: svårlästa namnteckningar. Schenberg, P. lexikograf, f. 1701 i Skänninge, d. 1777 i Landeryd, 1735 rektor vid Linköpings stads skola, 1737 lektor vid gymnasiet, prästvigd 1735, 1755 prost i Göstrings kontrakt, 1772 promoverad till teol. doktor, utgav på begäran av ärkebiskop latinskt- svenskt lexikon, ofta kallat "svinmagen".Språkvetenskap. Latin- svenska. Lexikon.
270Simon, JohannLexicon Manuale Hebraicum Et Chaldaicum, In Qvo Omnium Textus S.V.T. Vocabulorum Hebr. Et Chald. Significatus Generales Et Speciales ... Secundum Primitivorum Et Derivatorum Ordinem Per Varias Eorundem Inflexiones, Explicantur, Optima Quaevis Ex Aliis Lexicis Scriptisque Philologicis Collecta Exhibentur, Plurima Vocum Etyma Restituuntur, Integrae Phrases Illustrantur Et Subinde Cum Graecis Ac Latinis Conferuntur ... Variantes Lectiones, Quas Kri Et Kethibh Vocant, Enodantur ... Nova Lux Affunditur. Cum Indice Latino. Cum Privilegio Regis Polon. Et Electoris Saxon.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Impensis Et Typis Ioh. Iac. Curtii Acad. Typogr.17573 blad, 1082 sTitelsida inleder: Ioh. Simonis Histor. S. Et Antiquitat. Profess. Lexicon ... Ryggtext: Joh. Simonis Lexicon Hebraicum. Namnteckningar: ... J. Hulthin (?) Georg Alfvegren Upsala 1795. I verkets slut: Index Latinus. Simon, J., professor, "Histor. S. Et Antiquit. Prof."Språkvetenskap. Hebreiska- kaldeiska- latin.
271Sjögren, HåkanLexicon Manuale Latino- Svecanum Et Sveco- Latinum, Recognitum, Atque Emendatius Auctiusque Denuo Editum, Subjuncto Indice Vocabulorum Usus Rarioris Latino- Svecano, Studio, Opera Et Sumtu Auctoris, Haqvini Sjögren, Reg. Gymn. Wexion. S. Theol. Lect. Past. et Praep.Wexoniae (Växjö)Apud Andr. Thetzell & Joh. Hultman17953 blad, 1067 sNamnteckningar: H. P. Gustafsson, Gabriel G-n 1865, Per Erik Gustafsson 1871 d. 6 Sept. 1871. Sjögren, H., filolog, f. 1727 i Härlanda, Jönköpings län, d. 1815 i Växjö, 1748 student i Uppsala, 1755 fil. magister, 1757 pastorsadjunkt i Växjö, 1769 konrektor i Jönköping. Utgav på uppdrag av biskop Osander Lexicon manuale latino- svecanum et sveco-latinum, uppställt efter härledningsprincipen, 1775 lektor i Växjö, 1800 teol. doktor, 1802 domprost.Språkvetenskap. Latin- svenska. Svenska- latin. Lexikon.
272Gradus Ad Parnassum Sive Novus Synonymorum, Epithetorum, Et Phrasium Poeticarum Thesaurus: Elegantias, Flavissas Poeticas, Parnassum Poëticum, Thesaurum Virgilii, Smetium, Januam Musarum, aliosque id genus Libros ad Poësim necessarios complectens. In quo Singulis Etiam Phrasium Sillabis, ac Nominum et Verborum crementis, apposita sunt Nota Quantitatis ... Inseruntur Descriptiones Et Comparationes plurima ex optimis Poetis excerpta. Opus ... ad quodvis Vocabulum initiale addito auctum. Ab uno č Societate Jesu recognitum. Edition novissima.Coloniae Agrippinae (Köln)Apud Wilhelm. & Franc. Metternich, Bibliopp. An der Hohen Schmid16912 blad, 792 sSpråkvetenskap. Latin- tyska. Lexikon.
273Sjögren, HåkanLiber Memorialis Latino-Suecanus, Continens Primitiva Latina, Et Derivata quaedam usitatiora, Exemplis aliquot, & Accentibus, illustrata ... Editio Tertia ... Det är, Latinsk och Swensk Minnes-Bok, som innehåller Latinska Stamord och några de brukligaste Derivata ... uplysta med Exempel och Accenter: Ämnad til deras tjenst, som börja lära Latin. Tredje gången Uplagd ... förökt med 58 Utwalda Samtal, Hämtade ur J. J. G. Schellers och J. Langii Skrifter, Af Håkan Sjögren. S. S. Theol. Lect. P. & P.Wexjö (Växjö)Joh.Hultman och Thetzells änka179894 sNamnteckning Magnus Albert ... A. J. Hallenberg 1818. Förord daterat 1798. Sjögren, H., filolog, f. 1727 i Härlanda, Jönköpings län, d. 1815 i Växjö, 1748 student i Uppsala, 1755 fil. magister, 1757 pastorsadjunkt i Växjö, 1769 konrektor i Jönköping. Utgav på uppdrag av biskop Osander Lexicon manuale latino- svecanum et sveco-latinum, uppställt efter härledningsprincipen, 1775 lektor i Växjö, 1800 teol. doktor, 1802 domprost.Språkvetenskap. Latin- svenska. Lexikon.
274Cumberland, RichardDe Legibus Naturae, Disquisitio Philosophica In qua Earum Forma, Summa Capita, Ordo, Promulgatio & Obligatio é rerum Natura investigantur; Quin Etiam Elementa Philosophiae Hobbianae, Cųm Moralis tum Civilis, considerantur & refutantur. Authore Ricardo Cumberland, S. T. B. apud Cantabrigienses. Editio Tertia.Lubecae et Francofurti (Lübeck och Frankfurt)Prostat apud Samuelem Ottonem, & Johannem Wiedemeyerum1694528 s, alf. pag.Cumberland, R., engelsk moralfilosof, f. 1632 i London, studerade i Cambridge, 1658 rektor i Brampton i Northamptonshire, 1691 biskop i Peterborough, d. 1718. Huvudarbete: De legibus naturae disquisitio philosophica, 1672, översatt till engelska av J. Maxwell 1727, till franska av Barbeyrac 1744. C. sökte ersätta Hobbes på egoism grundade moral- och statsfilosofi med en på de sympatiska drifterna grundad teori.Filosofi.
275Stark, Sebastian GottfriedSpecimen Sapientiae Indorum Veterum. Id Est, Liber Ethico-Politicus Pervetustus, Dictus Arabice ... (text på arabiska) STEPHANITES Kai ICHNELATES, Nunc primum Graece ex Mss. Cod. Holsteiniano prodit, cum versione nova Latina. opera Sebast. Gotofr. Starkii.Berolini ( Berlin)Sumtibus Joh. Michael. Rüdigeri. Stanno Ulrici Liebperti, Typ. Elect.169715 blad, 508 s, opag.Ryggtext: ... In dorum veterum. Verket är tillägnat: Principi ac Domino Friderico III. Marchioni Brandenburgico, Sacri Romani Imperii Archi- Camerario, & Principi Electori. ... I verkets slut: Index Rerum.Filosofi. Orienten.
276Galland, AntoineLes Paroles Remarquables, Les Bon Mots et Les Maximes Des Orientaux. Traduction de leurs Ouvrages en Arabe, en Persan, & en Turc. Avec des Remarques.Paris, A La Haye (Haag)Louis & Henry Van Dole16947 blad, 226 sNamnteckning: L. F. Svanberg. Galland, A., fransk orientalist, f. 1646, d. 1715 som professor i arabiska vid Collčge de France, företog flera resor i Orienten, skrev många arbeten, bl.a. nr 276, Paroles remarquables, bons mots et maximes des orientaux, 1694, Mille et une nuits, 1704-1717, samt Les contes et fables indiennes de Bidpaī et de Lokman, 1724.Geografi. Historia. Filosofi. Orienten.
277Bacon, FrancisDe Dignitate Et Augmentis Scientiarum. Ad Regem Suum. Libri IX. Nunc denuō editi, cum Indice Rerum ac Verborum Locupletissimo.Argentorati (Strasbourg)Joh. Joach. Bockenhofer16545 blad, 500 s, alf. pag.I 277 ingår också 974.Ryggtext: Baco De Verulam. De Augmentis Scient. Scherzeri Manuale Philosoph. Titelsida inleder: Francisci Baconis De Verulamio, Vice-Comitis Sancti Albani, De ... 2 verk i 1 volym : Bacon, Franciscus, De Dignitate Et Augmentis Scientiarum, Libri IX., Strasbourg 1654; Scherzerus, Joh. Ad., Vade Mecum Sive Manuale Philosophicum Quadrapartitum Duabus Partibus Nunc Auctum, Leipzig 1686. Bacon, viscount S:t Albans, ofta kallad lord B. of Verulam, engelsk statsman, filosof och naturvetenskapsman, 1617 storsigillbevarare/ lord keeper, 1618 lordkansler, vid ett experiment ådrog han sig en förkylning och avled 1626. Har kallats en av den moderna filosofiens grundare. Utgav Novum organon scientiarum, 1620, 12 upplagor, De dignitate et augmentis scientiarum, 1623, en encyklopedi med noteringar om de luckor som borde fyllas i vetenskapen. Var förarbete till det verk B ej hann slutföra, Instauratio magna. Tredje delen av detta verk utgavs efter B:s död under titeln Sylva sylvarum.Filosofi m m.
278Brunnmark, PerElementa Jurisprudentiae Naturalis, In Gymnasio Arosiensi Tironibus Primum Exhibita, Dein Vero Maecenatum, Quibus Educandae Prolis Per Patriam Commissa Est Cura, Jussu Et Auctoritate In Lucem Edita A Petro Brunnmark, Past. Et Praep. Cuprim. Et Distr. Adjac. Cum Gratia Et Renovat. Privil. S:ae R:ae M:tis.Arosiae (Västerås)Joh. Laur. Horrn17962 blad, 184 sRyggtext: Brunmark Element Jurispr Natura.Juridik. Filosofi.
279Hollman, Samuel ChristianInstitutiones Philosophicae In Usum Auditorium Conscriptae.Vittembergae (Wittenberg)Apud Christ. Theophil. Ludovicum1727Alf. pag. och opag., 630 s, alf. pag.I 279 ingår också 977 och 978.Titelsida inleder: Sam. Christiani Holmanni Philos. Prof. Publ. Extr. In Acad. Vitemberg. Institutiones ... Ryggtext: Hollman Institutiones Philosophicae. I verkets slut: Index. 3 verk i 1 volym : Hollmann, Sam. Christ., Institutiones Philosophicae In Usum Auditorium Conscriptae, Wittenberg 1727; Hollman, Sam.Christ., Institutionum Philosophicarum In Usum Auditorium Conscriptatum Tomus II, Wittenberg 1728; Hollman, Sam Christ., Institutiones Philosophiae Primae Quae Vulgo Metaphysica Dicitur ... Hollman, S. Chr., teol. doktor, ledamot i the Royal Society of London.Filosofi.
280Leibniz, Gottfried Wilhelm vonPrincipia Philosophiae, More Geometrico Demonstrata: Cum Excerptis Ex Epistolis Philosophi Et Scholiis Quibusdam Ex Historia Philosophica ... Accedunt Theoremata Metaphysica De Proprietatibus Quibusdam Entis Infiniti Et Finiti Mundique existentis Perfectione. Ex Philosophia Leibnitiana Pariter Selecta Et Geometrice Demonstrata ... Denuo Edita.Francofurti et Lipsiae(Frankfurt och Leipzig)Petr. Conr. Monath.1728188 s, skiftande pag.system, 36 sI 280 ingår också 4389.2 verk i 1 volym: Leibniz, G. W., Principia Philosophiae, More Geometrico Demonstrata, Frankfurt och Leipzig 1728; Hanschius, M. G., Theoremata Metaphysica Ex Philosophia Leibnitiana, 1728. Anteckning: Gottfr. Wilh. Leibnitz, namnteckningar: Lutteman Carl Öhrn. Leibniz, tysk filosof, f. 1646 i Leipzig, d. 1716 i Hannover, student i Leipzig 1661, utgav 1663 sin första disputation, De principio individui, magister vid 18 år på rättsfilosofiskt arbete, vid 20 år juris doktor i Altof, 1670 ledamot av högsta domstolen i kurfurstendömet Mainz, 4 år i Paris, 1676 bibliotekarie vid biblioteket i Hannover, rikshovråd 1712. Gav råd åt Ludvig XIV i Frankrike och Peter den store i Ryssland. Grundade 1682 tidskriften Acta eruditorum. Utvecklade den s.k. nomadläran. Upptäckte 1675-76 differentialkalkylen. Publicerade urkundssamlingar.Filosofi.
281Neuhus, EdoTheatrum Ingenii Humani: Sive De Cognoscenda Hominum indole & Secretis Animi Moribus, Libri Duo. Cum Indice Rerum utilissimo. Editio novissima.Amstelodami (Amsterdam)Apud Joannem Jansonium1648Alf. pag. och opag., 351 sI 281 ingår också 4390.2 verk i 1 volym: Neuhus, Edo: Theatrum Ingenii Humani, I- II, Amsteldam 1648.Medicin. Filosofi.
282Paracelsus, Theophrastus Bombastus von HohenheimErster Theil Der Bücher und Schrifften ... Philippi Theophrasti Bombast von Hohenheim/ Paracelsi gennant: Jetzt auffs neu auss den Originalien/ und Theophrasti eigener Handtschrifft ... Durch Ioannem Huserum Brisgoium, Churfürstlichen Cölnischen Raht und Medicum. In diesem Theil werden begriffen deren Bücher etliche/ welche von Ursprung/ Ursach und Heilung der Krankheiten handeln in Genere. Adiunctus est Index rerum et verborum accuratiss. et copiosissimus.Frankfurt am Mainbey Joh. Wechels Erben160311 blad, 425 sI 280 ingår också 4391- 4394.Anteckningar/ namnteckningar: ... Marco Matthiae ...arnern 1685 G. Eriksson 1818 G. Eriksson 1817 L. F. Svanberg 1856 ... Laurent: Salthenius. Ryggtext: Theophrastus Paracelsus I V. 5 verk i 1 volym: Paracelsus, Erster - Fünffter Theil der Bücher und Schrifften ... Paracelsi, Frankfurt am Main 1603, u.å., 1603, 1603, 1603. Paracelsus, schweizisk läkare, filosof, f. 1493 i Maria- Einsiedeln, Schwyz, d. 1541, studerade i Basel, under 10 år resor i nästan hela Europa, bl.a. Sverige, sammanträffade med herdar, skarprättare, zigenare, badare och gamla kvinnor för att utröna deras kurer mot sjukdomar. 1527 professor och stadsläkare i Basel. Ifrågasatte auktoriteter, bl.a. Avicenna och Galeno. Föreläste på tyska i stället för på latin. Flydde 1528 från Basel, dog i Salzburg, uppges att han erhöll fraktur på skallen i slagsmål. Omdömena om P. skiftar.Medicin.
283Paracelsus, Theophrastus Bombast von HohenheimSechster Theil Der Bücher und Schrifften ... Philippi Theophrasti Bombast von Hohenheim/ Paracelsi gennant: Jetzt auffs neu auss den Originalien/ und Theophrasti eygener Handtschrifft ... Durch Ioannem Huserum Brisgoium, Churfürstlichen Cölnischen Raht und Medicum. In diesem Theil werden begriffen solche Bücher/ in welchen von Spagyrischen Bereytungen natürlicher Dingen/ die Arztney betreffend/ gehandelt wird. Adiunctus est Index rerum et verborum accuratiss. et copiosissimus.Franckfort am Meyn (Frankfurt am Main)Joh. Wechels Erben16035 blad, 242 sI 283 ingår också 4395- 4398.Ryggtext: Theophrastus Paracelsus VI X. Paracelsus, schweizisk läkare, filosof, f. 1493 i Maria- Einsiedeln, Schwyz, d. 1541, studerade i Basel, under 10 år resor i nästan hela Europa, bl.a. Sverige, sammanträffade med herdar, skarprättare, zigenare, badare och gamla kvinnor för att utröna deras kurer mot sjukdomar. 1527 professor och stadsläkare i Basel. Ifrågasatte auktoriteter, bl.a. Avicenna och Galeno. Föreläste på tyska i stället för på latin. Flydde 1528 från Basel, dog i Salzburg, uppges att han erhöll fraktur på skallen i slagsmål. Omdömena om P. skiftar.Medicin.
284Erasmus RotterdamusDes. Erasmi Roterodami Adagiorum Chiliades Iuxta Locos Communes Digestae. Qvibus Hadriani Iunii, Iohannis Alexandri Brassicani, Iohannis Ulpii, Gilberti Cognati, Coelii Rhodigini, Polydori Virgilii, Petri Godofredi, Caroli Bovilli, Adr.Turnebi & aliorum quorundam paraemiographorum adagia eodem ordine descripta subiuncta sunt. Tres Indices Accesserunt Locupletissimi, Tam Adagiorum Iuxta Ordinem Alphabeticum, & secundum locos, quām rerum ac vocum in hoc Opere explicatatum, cognituque dignarum. Quae Opere Toto Continentur Proxima poast praefationes abundč pagella demonstrabit.Sumptibus haeredum Andreae Wecheli, Claudij Marnij, & Io. Aubrij.1599Alf. pag. och opag., 1983 sp, alf. pag.Ryggtext: Roterod. ... Tryckt: Cum S. Caesareae Maiestatis Privilegio. Rest 2 spännen. Namnteckningar/ Anteckningar: Andreas Ionae ... Peter Dahl 1820 C. G. Brunius 1826 C. J. Bergman 1861, M. Fremling 1786, titelsida, bortklipp, namnteckning? Sp 1983-84 ordspråk, ex.vis Parvulus facit ut parvulus. Paupertas mors altera. Qui amat me, amat & canem meum. Qui totum vult, totum perdit. I verkets slut flera index. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau.Filosofi m. m.
285Björner, Ericus JuliusCogitationes Critico Philologicae De Ortographia Linguae Svio Gothicae Tam Runica Quam Vulgari, A Corrupto Medii Aevi Stylo Vindicanda; Occasione Amicae Disceptationis, De Pronominum Tu Et Illi rectiore Svedica Scriptione ... Brevis Expositio Convenientiae Runarum Gothicarum cum Litteris Ebraicis, Graecis et Romanis, Sed Et Specimen Extemporale Harmoniae Linguae Moeso et Scando Gothicae; Praefixis Prolegomenis De Initiis et Migrationibus Gentium ScandoGothicarum. Auctore Erico Julio Björner.Stockholmiae (Stockholm)Typis Laurentii Salvii17423 blad, 141 s, opag.Björner, E. J., fornforskare, f. 1696 i Timrå i Medelpad, d. 1750, akademisk avhandling, De Svedia boreali, 1717, fick genom denna avhandling stöd av Joh. Peringskiöld, 1725 sekreterare i antikvitetskollegiet, många skrifter, bl.a.: Nordiska kämpadater, 1737, Nordisk hjältaprydnad, 1739, Svea rikes hävdaålder, 1748.Språkvetenskap. Historia. Fornsvenska. Gotiska m.m.
286Burman, Olof AbrahamPoetica Juvenilis, In Usum Scholarum Sveciae Adornata Una cum Introductione Quadam brevi, de Carminis Heroīci & Elegiaci compositione, Nec non Indice Praecipuarum vocum, quarum in pronuntiatione vulgo peccatur, opere non Poëseos tantum studiosis, sed & omnibus, qui Latine recte loqui volunt, necessario. Omnia Cum Gratia et Privileg. S. R. M:tis Edita Ab Olav. Abrah.Burman.Upsaliae (Uppsala)Prostat apud Henricum Russwormium17332 blad, 59 s, opag.Jämför nr 287. Namnteckning: Johan Möller. Titelsida inleder: J. U. J. E. D. P. Poetica ...Skönlitteratur. Poesi. Antiken.
287Burman, Olof AbrahamPoetica Juvenilis In Usum Scholarum Sveciae Adornata, Una cum Introductione Quadam brevi, de Carminis Heroīci Et Elegiaci compositione, Nec non Indice Praecipuarum vocum, quarum in pronuntiatione vulgo peccatur, Edita Ab Olav.Abrah.Burman, Vice- Bibliothecario in Bibliotheca Regia Upsalensi. Editio Tertia.Arosiae (Västerås)Sumtu & prelo Joh. Laur. Horrn176799 s, alf. pag.Ryggtext: Poe Tica Iuven. Namnteckning: Joh.Lange. Titelsida inleder: J. U. J. E. D. P. Poetica ...Skönlitteratur. Poesi. Antiken.
288Dahl, KristoferCompendium Grammaticae Latinae Oder Kurtzer Auszug Aus der grösseren Lateinischen Grammatica Marchica Zur Erlernung Der Lateinischen Sprache Nebst einem Anhang Paradigmatischer Formulen und einiger Lateinischen Gespräche Denen Erffurtischen Schulen zum Nutz Mit E. E. Hochweisen Raths Privilegio.Erfurth (Erfurt)Zu finden bey Augustino Crusio1740310 sDal, K., universitetslärare, språkforskare, psalmförfattare, f. 1758 i Saleby i Skaraborgs län, d. 1809 i Näs, student i Uppsala 1775, prästvigd 1782, fil. mag. 1782, hovpredikant 1786, professor i grekiska 1790, kyrkoherde i Näs 1795, 1796 medlem av bibelkommissionen, 1800 teol. doktor. Wallin bearbetade Dals psalmer. Läroböcker: Grammatica latina, latinska språkläran, 1796, nr 289, Grammatica graeca, grekiska språkläran, 1809, Chrestomathia graeca, grekisk läsbok, 1808.Språkvetenskap. Latin.
289Dahl, KristoferGrammatica Latina, Latinska Språkläran.Upsala (Uppsala)Johan Fr. Edman1796279 sFörfattare enl handskriven anteckning titelsida. Ryggtext: Latinsk Språklära. Dal, K., universietslärare, språkforskare, psalmförfattare, f. 1758 i Saleby i Skaraborgs län, d. 1809 i Näs, student i Uppsala 1775, prästvigd 1782, fil. mag. 1782, hovpredikant 1786, professor i grekiska 1790, kyrkoherde i Näs 1795, 1796 medlem av bibelkommissionen, 1800 teol. doktor. Wallin bearbetade Dals psalmer. Läroböcker: Grammatica latina, latinska språkläran, 1796, nr 289, Grammatica graeca, grekiska språkläran, 1809, Chrestomathia graeca, grekisk läsbok, 1808.Språkvetenskap. Latin.
290Berglund, Nicol.Enchiridion Sermonis Latini Juvenile, Eller En Handbok För Barn, i Det Latinska Språket.Upsala (Uppsala)17633 blad, 214 s, alf. pag.Ryggtext: Sermonis Latini Juvenile. Namnteckning, 2 maj 1766, bortklippt. Enchiridion, grekiska, handbok, översikt. Uppgift om författare enligt anteckning, modern, blyerts, titelsida. I verkets slut olika register.Språkvetenskap. Latin.
291Falster, KristianSupplementum Linguae Latinae, sive Observationes ad Lexicon Fabro-Cellarianum, (edit. noviss. Lips. A.MDCCX) Cujus mille aliquot Lacunae ex auctoribus, aureae, argenteae & aeneae aetatis, supplentur, Adjectis passim Notis Criticis et Philologicis, nec non Indice quadruplici; Cum Praefatione Severini Lintrupii, P.P. Hafniensis.Flensburgi (Flensburg)Balth. Otto Boseckius1717Alf. pag., 366 s, alf. pag.I 291 ingår också 979 och 980.Ryggtext: Supplementum Falsteri 72. Namnteckning: Jacobus Broander. 3 verk i en volym : Falster, Ch., Supplementum Linguae Latinae, sive Observationes ad Lexicon Fabro-Cellarianum, Flensburg 1717; Falster, Ch., Animadversiones Epistolicae, in tres Partes divisae, 1717; Falster, Ch., Memoriae Obscurae ... Apud Veteres Romanos, 1721. Falster, K., dansk skald och filolog, f. 1690, d. 1752, 1723 rektor i Ribe, erbjöds 1719 och 1732 professur vid Köpenhamns universitet. Gjorde latinska ordbokssamlingar, sökte rensa latinet från barbarismer. Utgav Ovidius´ klagosånger, 1719, Amoenitates philologicae, 1729- 32, 11 originalsatirer, 1720- 42, med Juvenalis som förebild.Språkvetenskap. Latin.
292Germberg, HermannProverbiorum Centuriae XIV. Qvibus Adiecta Est Centuria Una, Somniorum Suam Interpretationem implicitam habentium. Item, Epistolarum Sacrarum Decades V. Omnia Graecč, Latineque, in usum Scholarum congesta Hermanni Germbergii Scholae Cor. Bachianae Prorectoris studio & labore.Basileae (Basel)Per Sebastianum HenricPetri15833 blad, 388 sPraefatio (=inledning), daterat 1582. Senare omtryck? Namnteckning: L. F. Svanberg. Ryggtext: Germbergii Proverbia 1582. I verkets slut: Basileae, Per Sebastianum HenricPetri, Anno 1583. Mense Martio.Skönlitteratur. Antiken.
293Gezelius, JohannesGrammatica Graeca, ex prolixioribus praecipuorum Grammaticorum praeceptis in epitomen redacta. Nunc vero, Recognita Variisque Accessionibus Locupletata, Editio Novissima.Scarae (Skara)Sumtibus Et Impensis Joh. von Coelln, M. Doct. et Possess. Typogr. S.R.M. Privil. munit.1772116 sNamnteckning/ anteckningar: Eric Romdahl 1784 Gustaf Lutteman 1793. Jämför nr 294. Gezelius, Johannes, kallad den äldre, finsk biskop, f. 1615 i Västmanland, d. 1690 i Åbo, 1637 student vid Uppsala universitet, 1641 magister i Dorpat, professor samma år i grekiska och österländska språk, utgav Grammatica graeca, 1647, i 16 upplagor, samt lexika. 1660 generalsuperintendent i Livland, 1664 biskop i Åbo.Språkvetenskap. Grekiska.
294Gezelius, JohannesGrammatica Graeca, E Prolixioribus Praecipuorum Grammaticorum Praeceptis In Epitomen Redacta. Nunc vero, Recognita Variisque Accessionibus Locupletata. Speciali Consensu Et Suffragio Reg. Colleg. Canc. Edita.Arosiae (Västerås)Typis Johan. Laur. Horrn1790116 sRyggtext: Gezelii Grammatic Graeca. Namnteckning: A. F. Hallenberg ... 1818. Jämför nr 293. Gezelius, Johannes, kallad den äldre, finsk biskop, f. 1615 i Västmanland, d. 1690 i Åbo, 1637 student vid Uppsala universitet, 1641 magister i Dorpat, professor samma år i grekiska och österländska språk, utgav Grammatica graeca, 1647, i 16 upplagor, samt lexika. 1660 generalsuperintendent i Livland, 1664 biskop i Åbo.Språkvetenskap. Grekiska.
295Glassius, Salomo; Olearius, GottfriedPhilologia Sacra Qua Totius S: Veteris Et Novi Testamenti Scripturae Tum Stilus Et Literatura ... Libris Quinqve Expeditur Ac Traditur ... Adiecta Sub Finem Huius Operis Est Eiusdem B.Glassii Logica Sacra Prout Eandem Ex MSto Edidit Johannes Gothofredus Olearius, Superint. Arnstad. Schwartzb. Editio Novissima ... Accedit Praefatio Jo. Francisci Buddei, SS. Theol. D. Et In Academia Jenensi P. P. O.Lipsiae (Leipzig)Apud Jo. Fridericum Gleditschium1743Alf. pag., 2138 sp, alf. pag.Ryggtext: Glassii Philologia Sacra. Anteckning Joh.Neogard, Uppsala 1761, på latin, tyska och svenska. Titelsida inleder: Salomonis Glassii, SS. Theol. D. Et Ecclesiarum In Ducatu Saxo- Gothano Superintendentis, Philologia ... I verkets slut index. Glassius, S., lutheransk teolog, f. i Sondershausen 1593, d. i Gotha 1656, generalsuperintendent i Gotha, G:s samtida betraktade Philologia Sacra 1623/36 som "unsterblich". Olearius, Johann Gottfried, f. 1635 i Halle, d. 1711 som superintendent i Arnstadt, blev känd genom adventssången Komm, du wertes lösegeld.Religion. Bibeltolkning.
296Pfähler, Jakob ?Vollständigere Lateinische Grammatica, In welcher Zu den nöthigen Regeln nützliche Anmerkungen und gute Exempel gesetzet sind, aufs neue durchsehen, und an vielen Stellen gebessert, wie auch mit einem vollkommenen Register herausgegeben. Mit Ihro Röm. Kayserl. Majestät, wie auch Königl. Pohlnisch- und Churfürstlich. Sächss. allergnädigsten Privilegien.Erfurth und Leipzig (ERfurt och Leipzig)verlegts Johann Friedrich Weber17516 blad, 824 s, alf. pag.Ryggtext: Grammatica Marchia. I inledande Privilegium nämns: dilectus Jacobus Pfähler, Bibliopola Heidelbergensis. I verkets slut index.Språkvetenskap. Latin.
297Grubb, Christofer LarsonPenu Proverbiale, Dhet är: Ett Ymnigt Förråd aff allehanda Gamble och Nye Svenske Ordseder och Lärespråk. Dels genom långlig Observation antecknade/ dels aff Latinen och Tyskan uthsökte/ och til Swenskan lämpade: Medh en kort Förklaring för the Enfaldigas skul: Sampt widhängde Sententier och Verilogier; Så ock richtige Concordantier Ordspråken emellan ... aff Christoph.L. Grubb/ Praes: Calm: Med en ny Tilökning i denne Nye Edition Bijfogat aff Laur: Törning Gothob. Med Kongl. May:tz Privilegio.StockholmNiclas Wankijff/ K. B.16786 blad, 914 s, alf. pag.I 297 ingår också 4399.Ryggtext: Grubb 4. Grubb, språkforskare och ämbetsman, adlad Grubbe 1645, t. f. landshövding i Kalmar län 1665- 72, d. 1681.Litteraturvetenskap. Ordspråk.
298Heineccius, Johann GottliebFundamenta Stili Cultioris. Omnibus Io.Matthiae Gesneri Animadversionibus, Emendationibus, Additamentis, Et Praefatione Locupletata. Accuravit, Digessit, Suas Quoque Observationes Hac Editione Auctas Adiescit Io. Nicolaus Niclas.Lipsiae (Leipzig)Sumptibus Caspari Fritsch17767 blad, 511 s, alf. pag.Ryggtext: Heinecii Fundam. Stili Cult. Heineccius, J. G., tysk humanist och rättslärd, f. 1681, d. 1741, professor i Halle i filosofi 1713, i juridik 1720, en av 1700-talets mest framstående tyska jurister. H:s samlade arbeten, Opera ad universam jurisprudentiam, philosophiam et litteras humaniores pertinentia, utgavs 1744-49.Språkvetenskap.
299Hof, SvenFundamenta Grammatica Latinae Philosophica, eller Philosophiska Grunder till en latinsk Grammatika till Ungdomens Tjenst framgifne, af Sven Hof, Professor.StockholmKumblinskaTryckeriet17821 blad, 120 sHof, S., språkforskare, f. 1703 i Skara, d. 1786, 1721 student i Uppsala, 1731 fil. magister, 1746 matheseos och 1750 poeseos et eloquentiae lector i Skara, 1757 avsked med professors namn. Framstående latinare och pedagog. En av de främsta av de äldre språkforskarna. Anhängare av fonetisk stavningsmetod. Skrifter bl.a.: Svänska språkets rätta skrifsätt, 1753, Anmärkningar öfver 2 skrifter om svenska skrif- och stafningssättet, 1760, Förklaring öfver besynnerliga ord i Sv. psalmboken, 1765, Dialectus vestrogothica, 1773.Språkvetenskap. Latin.
300Koeber, Johann FredrikGrammatica Graeca Harmonica Golio-Welleriana, Ita Concinnata, Ut, Qui Alterutri Adsuetus, Hanc Nullo Prope Negotio Usurpare, Et Ad Discendum Linguam Graecam Utiliter Adhibere Possit, Cura Studio M. Joh. Friderici Koeberi, In Illustri Rutheneo Rectoris.Havniae Et Lipsiae (Köpenhamn och Leipzig)Apud Gabr. Christian Rothe17456 blad, 411 s, alf. pag.Koeber, Johann Fredrik, rektor "In Illustri Rutheneo Rectoris". Rutener är på latin under 1500- och 1600-talen beteckning för ryssar. Senare avses ryssar inom Polen, d.v.s. vitryssar, lillryssar, ukrainare m.m.Språkvetenskap. Grekiska.
301Seneca, Lucius AnnaeusSenecae M. F. Philosophi Operum Pars Altera , Variorum Notis illustrata.Lugduni Batavorum (Leiden)Bartholomaeum ā Bilt, Bibliop. Ad insigne Pegasi1519498 sI 301 ingår också 981, 982 och 983.Seneca Lucius Annaeus = 1) romersk retor, f. ca 55 f.Kr. i Cķrdoba. Bevarat arbete Oratorum et rhetorum sententiae, ett arbete skrivet närmast för de tre sönerna. 2) romersk filosof och författare, den förres son, f- ca 4 f.Kr., förvisades av kejsart Claudius till Korsika, inflytelserik under kejsar Neros första år, befalldes av Nero att begå självmord 65 e.Kr. sedan Pisos sammansvärjning mot kejsaren avslöjats. Mångsidigt författarskap. Filosofiska arbeten: de providentia, de vita beata, de brevitate vitae, ad Helviam matrem de consolatione. Skrev sedelärande brev, epistulae morales. Skrev naturales quaestiones, naturvetenskapliga frågor, 7 böcker, om meteorologi, astronomi, geografi. 4 verk i en volym : Annaeus, L.Senecae ... Operum Pars Altera, Leiden 1519; Petrus Scriverius, Observationum Spicilegium, Ad L. Annaeum Senecam, 1603 ?; Isaac Pontanus, Io. Isaaci Pontani L. Annaeum Notae, Leiden 1619; Annaeus, L., Senecae Rhetoris Suasoriae, Controversiae ..., Leiden 1619.Filosofi.
302Panckoucke, André JosephDictionnaire Des Proverbes Francois, Et Des Facons De Parler Comiques, Burlesques Et Familieres, etc. Avec L'explication, Et Les Etymologies Les Plus Avérées.A Francofortet A Mayence (Frankfurt am Main)Chez Francois Varrentrapp1750400 sRyggtext: Dictionnaire Des Proverbes Francois. Författarnamn inskrivet för hand på titelsida. Panckoucke, fransk boktryckar- och skriftställarfamilj. Panckoucke, A. J., f. 1700 i Lille, d. där 1753, skrev bl.a.: Manuel philosophique, 1748, Dictionnaire des proverbes francais, 1749-50, nr 302, L´art de désopiler la rate, 1754.Språkvetenskap. Franska.
303Pontanus, JacobProgymnasmatum Latinitatis, Sive Dialogorum.Saknas.6 blad, 1243 s, alf. pag.Index i verkets början. Index också i verkets slut. Omedelbart dessförinnan: gotländsk series pastorum. Namnteckning: Joh. Fahlen.Språkvetenskap. Latin.
304Ausonius Popma FrisiusDe Differentiis Verborum Libri IV. Item De Usu Antiquae Locutionis Libri II. Accesserunt Cornelii Frontonis, FL. Clari, Agraetii, FL. Sosipatri, Servii, Donati, Festi Nonii, ejusdem materiae fragmenta, Olim curâ Bartholomaei Musculi, JC. separatim adjuncta, Nunc Ipsius Popmae scripto ordine Alphabethico immixta, Auctario locupletata, & haec omnia ā mendis quamplurimis purgata ab Hieronymo Thomae, LL. Lic.Giessae Cattorum (Giessen?)Albert Otho Fabrius1679220 s, 84 sI 304 ingår också 984.Ryggtryck och handskrift: Buchler De Conscribendis Epistolis. 13 Poppia Differentia Verborum. Titelsida defekt, delvis försvunnen text: locutio, och: Othonis Fab....i. 2 verk i en volym : Ausonius Popma Frisii, De Differentiis Verborum Libri IV. Item De Usu Antiquae Locutionis Libri II. Giessae 1679; Buchlerus, Johannes,Thesaurus Conscribendarum Epistolarum Ex variis optimisque Autoribus conscriptus, Leipzig 1672. Giessen ligger vid stranden av Lahn.Språkvetenskap. Filosofi m m.
305Principia Sermonis Graeci Iuxta Methodum Recentiorum Quae vulgo Welleriana dicitur & Ab universis fere literatae Europae Scholarum Magistris ob maxima in docendo discendove commoda, docta conspiratione dudum est recepta, ac Nunc primum in usum Studiosae Juventutis edita. Accedit specimen Syntaxeos nova arte ad Principia Santiana compositae.Tiguri (Zürich)Ex Officina Heideggeriana17362 blad, 192 s, 1 bladSärkilt intressant är: Caput Primum De Literarum figura et divisione. I Editoris Ad Lectorem Benevolum Praefatio nämns bl.a. : Wellerus natione Germanus. Weller nämns också i titel till verk nr 305. Jacob Weller, professor i orientaliska språk i Wittenberg 1635, superintendent i Braunschweig 1640, överhovpredikant i Dresden 1646, d. 1664. Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 2, sp.1007 nämner verket: D. Welleri Grammaticae graecae epitome, in usum scholae Arosiensis. Stockholm utan tryckår.Språkvetenskap. Grekiska.
306Reineccius, ChristianusJanua Hebraeae Linguae Veteris Testamenti In Qua Totius Codicis Hebraei Vocabula Una Cum Radicibus Et Grammatica Vocum Difficiliorum Analysi Comparent; Eum In Finem, Ut Sanctioris Hujus Linguae Stdiosi Facilius Eandem Addiscere, Et Sine Taediosa Vocum Evolutione Felicius In Perlegendis Bibliis Hebraicis Progredi Possint, Adornata, Accessit Una Cum Grammatica Lexicon Hebraeo-Chaldaicum Accurante M.Christiano Reineccio SS. Th. Baccalaureo. Edita IV. Denuo Revisa Et Correctior.Lipsiae (Leipzig)Sumpt. Haered. Lanckisianorum17411112 sReineccius, Christianus, S. S. Theol. Quondam Bacc. Consil. Saxo- Weissenfels, Ill. Augustei Rectore Et P. P. Reineccius, Christianus, professor, rektor, Sachsen- Weissenfels.Språkvetenskap. Hebreiska. Kaldeiska.
307Romberg, FredrikExercitationes Syntacticae Utaf Andeliga och Werldsliga Ämnen Öfwer Allmänna och Besynnerliga Reglor upstälte/ Jämte Nödig Tilökning om Genitiv, Supin. Gerund. och participiorum prydeliga och rätta bruk. Nu Andra gången genom Trycket framgifne Af Joh. Bäckström Cum Gratia et privilegio S:ae R:ae Maj:tis.Stockholm17455 blad, 173 s, opag.Språkvetenskap. Latin.
308Rydelius, AndreasGrammatista Philosophans, Seu Colloqvia & Sermones, Quorum argumento Brevis primum, & adolescenti ingenio accomodata, Naturae Historia Traditur Tum latinae quoque orationis genuina constructio ... accessit Oratio Pari Ratione Figurata, &c. Auctore Andrea Rydelio ... Nunc Regulis Syntacticis Strelingianis Notisque Svecicis Illustratus, Et, Adjunctis Ei, ex Interpretatione Sebast. Castellionis, XXXVI Pericopis Evangelicis; Item, quae Tironum teri manibus solent, Distichis Catonis, denuo editus opera & sumtu Haqvini Sjögren Lect. Eloq. & Poęs. in Gymn. Wexion.Wexoniae (Växjö)Litteris A. Wrigseen & A. Thetzell17808 blad, 144 s, 39 s, 9 sJämför Rydelius, Andreas, nr 309. Rydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, där fattiga studenter erhöll gratis middag, 1710 professor i logik och metafysik i Lund, skrev bl.a.: Grammatista philosophans, 1714, Nödiga förnufftz öffningar, 1718-21. "Filosof är jag, men kristen filosof."Språkvetenskap. Latin.
309Rydelius, AndreasGrammatista Philosophans Seu Colloquia & Sermones, Quorum argumento Brevis Naturae Historia Traditur... Additis aliis etiam nonnullis subsidiis Paedagogicis, eodem modo dispositis. Accedit ob methodi similitudinem Oratio Pari Ratione Figurata, Ex qua figurarum Rhetoricarum usus verus & falsus Simili cum voluptate visus est addisci posse Auctore Andrea Rydelio ...Norcopiae (Norrköping)Excusa Norcopiae17264 blad, 84 sTeckningar, bokstäver pärmarnas insidor och sista sidan. Av skolpojke? Jämför Rydelius, Grammatista Philosophans, nr 308. Rydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, där fattiga studenter erhöll gratis middag, 1710 professor i logik och metafysik i Lund, skrev bl.a.: Grammatista philosophans, 1714, Nödiga förnufftz öffningar, 1718-21. "Filosof är jag, men kristen filosof."Språkvetenskap. Latin.
310Rydelius, Andreas; Sjögren, HåkanGrammatista Philosophans Seu Colloquia & Sermones ... Naturae Historia Traditur ... Auctore Andrea Rydelio ... Nunc Regulis Syntacticis Strelingianis, Notisque Svecicis Illustratus ... Adjunctis ... ex Interpretatione Sebast. Castellionis, XXXVI Pericopis Evangelicis; Item quae Tironum teri manibus solent, Distichis Catonis, denuo editus opera & sumtu Haqvini Sjögren ...Wexoniae (Växjö)A. Wrigseen & A. Thetzell17806 blad, 144 s, 39 s, 9 sRydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, där fattiga studenter erhöll gratis middag, 1710 professor i logik och metafysik i Lund, skrev bl.a.: Grammatista philosophans, 1714, Nödiga förnufftz öffningar, 1718-21. "Filosof är jag, men kristen filosof." Sjögren, H., filolog, f. 1727 i Härlanda, Jönköpings län, d. 1815 i Växjö, 1748 student i Uppsala, 1755 fil. magister, 1757 pastorsadjunkt i Växjö, 1769 konrektor i Jönköping. Utgav på uppdrag av biskop Osander Lexicon manuale latino- svecanum et sveco-latinum, uppställt efter härledningsprincipen, 1775 lektor i Växjö, 1800 teol. doktor, 1802 domprost.Språkvetenskap. Latin.
311Scheller, ImmanuelPraecepta Styli Bene Latini In Primis Ciceroniani Seu Eloquentiae Romanae Quatenus Haec Nostris Temporibus In Dicendo Et Scribendo Usurpari Potest Summa Diligentia Maximoque Perspicuitatis Studio Tradita Et Illustrata. Pars Prior. Editio Tertia Denuo Aucta Et Emendata.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Caspari Fritsch179729 s, opag., 512 sNamnangivelse: P. Munthe, Gustaf Lutteman. Ryggtext: Schelleri Praecepta Styli Latini 1. Anteckning: Skänkt av P. Munthe åt Gustaf Lutteman. Titelsida inleder: Imman. Io. Gerh. Schelleri Praecepta ... Scheller, I., tysk lexigraf, f. 1735 i Brandenburg, d. 1803 som rektor vid gymnasiet i Brieg, utgav bl.a. Ausführliches lateinisch- deutsches und deutsch- lateinisches wörterbuch, 3 band, 1783-84, och Lateinisch- deutsches und deutsch- lateinisches handlexikon, 2 band, 1792.Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. Antiken.
312Scheller, ImmanuelPraecepta Styli Bene Latini In Primis Ciceroniani Seu Eloquentiae Romanae Quatenus Haec Nostris Temporibus In Dicendo Et Scribendo Usurpari Potest Summa Diligentia Maximoque Perspicuitatis Studio Tradita Et Illustrata. Pars Prior. Editio Tertia Denuo Aucta Et Emendata.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Caspari Fritsch17974 blad, s 514-910Ryggtext: Schelleri Praecepta Styli Latini 2. Signatur: GL. Scheller, I., tysk lexigraf, f. 1735 i Brandenburg, d. 1803 som rektor vid gymnasiet i Brieg, utgav bl.a. Ausführliches lateinisch- deutsches und deutsch- lateinisches wörterbuch, 3 band, 1783-84, och Lateinisch- deutsches und deutsch- lateinisches handlexikon, 2 band, 1792.Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. Antiken.
313Serz, Georg ThomasHandbuch der griechischen und lateinischen Sprichwörter. von Georg Thomas Serz, Rector der Lorenzer- Schule und Professor der ebräischen und griechischen Sprache. Erster Theil.Nürnbergim Verlag derStiebnerischen Buchhandlung und Buchdruckerey1792635 sRyggtext: G. T. Serz: griechische und lateinische Sprichwörter 1. 1792. Anteckning volymens början: Af detta arbete har aldrig mera än ifrågavarande del utkommit. Serz, Georg Thomas, rektor i Lorenzerskolan, professor i hebreiska och grekiska.Språkvetenskap. Grekiska och latin.
314Stockius, ChristianusClavis Linguae Sanctae Novi Testamenti Aditum Aperiens, Vocum Significationes Tum Generales, Tum Speciales Ordino Concinno Exhibens, Tam Tironum, Quam Homilectices Et Exegeseos Cultorum Studiis Apprime Inserviens, Ac Subinde Concordantiarum Vicem Supplens, Cum Indice Vocum. Editio Altera, Priori In Singulis Fere Paginis Auctior Et Emendatior.Jenae (Jena)Apud Ioh. Felicem Bielckium17306 blad, 1088 s, alf. pag.Ryggtext: Stockii Clavis Linguae Sanctae N. T. Namnteckning: P. Wadmarck. Titelsida inleder: Christiani Stockii Prof. Publ. In Acad. Ien. Clavis ...Religion. Språkvetenskap. Nya Testamentet.
315Stephanius, Stephan JohannisNomenclatoris Latino-Danici Pars Altera, Quae Verba omnium Conjugationum ordine Alphabetico exhibet, cum significationibus propriis & translatis variisque construendi modis: Jam plurimis Verbis, et adjecto locuplettissimo Indice aucta, Jussu Regio, In usum Scholarum Daniae et Norvegiae.Havniae (Köpenhamn)Ex Reg. Majest. & Universit. Typographéo17071450 s, alf. pag.Namnteckning: ... Svenson. Titelsida inleder: Stephani Johannis Stephanii Nomenclatoris ... Observera namnlikheten med Stephanius. Stephen Hansen, dansk historiker, f. 1599, d. 1650, 1630 professor i Sorö, 1639 kungl. historiegraf. Utgav Svend Aggesens skrifter på latin 1642 och Saxo Grammaticus 1644. Skapade viktiga förarbeten till Langebeks edition av Scriptores.Språkvetenskap. Latin- danska.
316Streling, JohanGrammatica Latina, På et lätt och tydeligit sätt, Både för Begynnare och them, som mognare äro i thet Latinska språket/ Med åtskilliga införda påminnelser/ samt nyttiga Sententier, Inrättad Af Johan Streling: Å nyo uplagd. Cum Gratia & Priv. S:ae R:ae M:tis.Wexiö (Växjö)Kongl. Privil. Boktryckarne Wrigseen & Thetzell1781223 s, opag.Namnteckning: G ... Titelsida inleder: I. N. I. Grammatica ... Streling, J., f. 1693, d. 1773, 1725 fil. mag. i Lund, 1731 rektor i Växjö, prästvigd 1741, prost i Norrvidine kontrakt, 1771 professors titel. Bekant genom Grammatica latina, 1754, senast utgiven 1850, den första på svenska författade latinska grammatiken.Språkvetenskap. Latin.
317Tychsen, Oluf GerhardElementale Syriacum Sistens Grammaticam, Chrestomathiam et Glossarium, Subiunctus Novem Tabulis Aere Expressis.Rostochii (Rostock)Ex Officina Libraria Koppiana17938 blad, 170 s, alf. pag.Ryggtext: Tychsen Elementa Syriacum. Tabell VIII innehåller syrisk text. Tychsen, O. G., tysk orientalist, grundläggare av den arabiska numismatiken, f. 1734 i Tönder, Slesvig, d. 1815, studerade i Halle teologi och orientaliska språk, särskilt talmud och rabbinsk litteratur, 1763 professor i orientaliska språk vid universitetet i Bützow, 1789 överbibliotekarie i Rostock, 1813 universitetets vicekansler. Hans samling av orientaliska antikviteter och handskrifter inköptes av Rostocks universitet. Skrev bl. a.: Bützowische nebenstunden, 1766-69, Elementale arabicum, 1792, Elementale syriacum, 1793, är nr 317, Die unechtheit der jüdischen münzen, 1779.Språkvetenskap. Syriska.
318Walch, Johann GeorgHistoria Critica Latinae Linguae. Editio Terrtia Iterum Multis Accessionibus Aucta.Lipsiae (Leipzig)In Officina Io.Frid. Gleditschii1761Alf. pag. och opag., 806 s, alf. pag.Ryggtext: Walchii Hist. Crit. L. L. Walch, J. G., evangelisk teolog, f. 1693 i Meiningen, d. 1775 i Jena, 1718 professor i Jena. Sökte medla i teologiska strider. Huvudverk: Histor. u. theolog. Einleitung in die Religionsstreitigkeiten, 1730-39, Bibliotheca theologica selecta, 1757- 65.Språkvetenskap. Latin.
319Weinreich, MelchiorAerarium Poëticum, Hoc est, Phrases, & nomina Poëtica, tām Propria; Quām Appellastiva, Poëtarum Latinorum, cųm veterum plerorumque omnium; tųm recentiorum quorundam, & praesertim Frid. Taubmanni seculi nostri Poëtae praestantissimi. Titulis latino- germanicis, et quantum fieri potuit, ordine doctrinae cujuslibet disciplinae proprio, ita congesta ... Accessit in fine gemine Index vocabulorum, alter Latinorum, alter Germanicorum. Quintō multis in locis correctius & tersius editum.Lipsiae (Leipzig)Saknas.16378 blad, 1312 sNamnteckningar ... 1746 Matthias M. Alschovius Laurent. Bacherus 1714 ... Ryggtext: Weinrichii Aerarium Poet. 73. Tryckt: Cum Privilegio Sacr. Caesar. Majest. & Elect. Saxon. Titelsida inleder: M. Melchioris Weinrichii Hirschberga- Silesii Aerarium ... I verkets slut index på latin och tyska.Skönlitteratur. Poesi. Antiken. Medeltid m.m.
320Viger, FranciscusDe Praecipuis Graece Dictionis Idiotismis Liber. Cum Animadversionibus Henrici Hoogeveni, quibus Adiunxit Et Suas Ioannes Carolus Zeunius Prof. Gr. Litt. Viteb. Editio Altera Et Emendatior.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Caspari Fritsch, Ex Officina Breitkopfia178916 s, 696 s, alf. pag.Anteckningar: af Carl Niclas Ljunggren Carlskrona d. 2 aug. 1814 skänkt till Wisby Kongl. Gymnasium 1830 Löfgren. Ryggtext: Vigerus. Titelsida inleder: Francisci Vigeri Rotomagensis De ... I verkets slut: Index Auctorum Quorum Loca Vel Emendantur Vel Explicantur. Index Locorum Novi Testamenti. Index Graecus Verborum Singulorum Et Iunctorum Maxime Memorabilium.Språkvetenskap. Grekiska.
321Schirach, Gottlob BenedictClavis Poetarum Classicorum Pars Posterior. Sive Index Philologico-Criticus In Ovidium Et Virgilium, Minori Forma In Orphanotropheo Halensi Impressos. Auctore Gottlob Benedicto Schirach.Halae (Halle)Sumtu Orphanotrophei17698 blad, 650 sAnteckning: Skänkt af Lector N. Reinicke.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken. Poesi. Lexikon.
322Schirach, Gottlob BenedictClavis Poetarum Classicorum Pars Prior. Sive Index Philologico- Criticus In Horatium, Terentium Et Phaedrum , Minori Forma In Orphanotropheo Halensi Impressos. Auctore Gottlob Benedicto Schirach.Halae (Halle)Sumtu Orphanotrophei1768Alf. pag., 396 sAnteckning: Skänkt af Lector N. Reinicke.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken. Poesi. Lexikon.
323De Veneroni, GiovanniVeneroni Italiänisch- Frantzösisch- und Teutsche Grammatica, Oder Sprachmeister/ So ordentlich eingerichtet, dass man darinnen An Grammaticalischen Grund-Reguln, füglichen Exempeln, zierlichen Redens-Arten, bequemen Gesprächen, sinnreichen Sprüchwörtern ... alles kürtzlich beysammen findet. Auf vieler verlangen zum zwölfftenmahle auffgelegt ... auch mit besonderer Vorrede versehen ... Durch Carl Faudras, Sprach-Meistern in Frankfurt, verbessert; Zum Behuff aber so wohl Studirter als Unstudirter ... gebracht. Mit Römisch. Käyserl Königl. Pohlnisch ... Privilegiis.Frankfurt och LeipzigBey Johann Philipp Andreae17297 blad, 464 sFörfattarnamnet Giovanni modern anteckning. Ryggtext: Veneroni (n, felvänt) Grammatica. Titelsida inleder: Herrn Veneroni Italiänisch ... De Veneroni, Giovanni, kunglig sekreterare och översättare i italienska.Språkvetenskap. Italienska, franska, tyska.
324De Veneroni, GiovanniLe Maitre italien Dans Sa Derniere Perfection, Reveu, corrigé & augmenté par l'Auteur, Contenant Tout ce qui est nécessaire pour apprendre facilement & en peu de tems la langue Italienne. Avec un Abregé de la Prononciation Francoise pour les Etrangers, un Dictionaire, pour les deux Langues, et quelques lettres ā la fin. Par le Sieur De Veneroni, Sécretaire Interpręte du Roi dans la Langue italienne. Nouvelle Edition. Exactement corrigée et augmentée.AmsterdamChez Henri Du Sauzet17314 blad, 645 sNamnteckning: E. M. Lindströmer. De Veneroni, Giovanni, kunglig sekreterare och översättare i italienska.Språkvetenskap. Italienska.
325Tursellinus, Horatius; Thomasius, JakobDe Particulis Latinae Orationis Horatii Tursellini Romani Libellus Utilissimus, recognitus & locupletatus ā M.Jacob. Thomasio, Lipsiensi. Editio Quarta prioribus correctior.Lipsiae (Leipzig)Impensis Johannis Fuhrmanni & Viduae Matthaei Ritteri, Literis Christiani Scholvini1682Alf. pag., 455 s, alf. pag.Namnteckningar: Joh. Höjier Upsaliae ... 1759 Claes ... enderian (?) Joh. Höijer.. I verkets slut: Index Graecus. Index Latinus. Index Germanicus. Ur, nr 536, tillägnan, Reverendo ... Joanni Coppero, Provinciali Societ. Iesu per Rheni provinciam, daterad och undertecknad: Coloniae ... MDCXXI ... Bernardus Gualteri: Ego vero Horatii Torsellini, non solum de Societate Iesu, sed etiam Repub. Christiana propter singularem eloquentiam optimi meriti Epitomen Historiarum ab ipso Orbe condito usque ad nostra tempora, scribendi ... Ur, nr 536, Praefatio Auctoris Ad Lectorem: här berättar Tursellinus hur han utnyttjat sina källor. Tursellinus, Horatius, jesuit. Thomasius, Jakob, Leipzig.Skönlitteratur. Språkvetenskap. Poesi. Antiken.
326Lange, JoachimColloquia Latina, Tenerae Puerorum Aetati Reliquis Convenientiora, Una Cum Tirocinio Paradigmatico, In Usum Tironum Linguae Separatim Edita.Arosiae (Västerås)Impensis Joh. Laur. Horrn, Reg. Gymn. & Consist. Typogr.179464 sAnteckning: Hoffman tillhörig Wisby Februari d/ 4, 1810. Lange, J., f. i Gardelegen, Altmark 1670, d. i Halle 1744, 1709 professor i teologi i Halle, bekämpade som ledande pietist ortodoxin och medverkade till fördrivandet av Christian Wolff från Halle. Viktigaste verk: Antibarbarus orthodoxiae, 1709, 1711, Causa Dei adversus atheismum, 1723, Oeconomia salutis, 1728, 1730, Bibl. Licht u. Recht, 1732- 38.Språkvetenskap. Latin.
327Vogt, JohannesCatalogus Historico-Criticus Librorum Rariorum. Sive Ad Scripta Huius Argumenti Spicilegium Index, Et Accessiones. Editio Nova Priori Vel Quadruplex Auctior Et Tam Ex Propriis Eiusdem Autoris Adnotationibus Suppleta Quam Plurimis Alior Doctissimorum Virorum Observationibus Insigniter Locupletata, Accurante Iano Librario.Hamburgi (Hamburg)Sumptibus Christiani Heroldi173812 blad, 630 sRyggtext: Vogt De Libris Raris. Titelsida inleder: Iohannis Vogt Pastoris Eccl. Cathed. Brem. Catalogus ... Vogt, Johannes, pastor i Bremen.Bok och biblioteksväsen. Katalog sällsynta böcker.
328GuysVoyage Litteraire De La Grece Ou Lettres Sur Les Grecs Anciens Et Modernes, Avec un Parallčlle de leurs Moeurs Par M. Guys, Négociant, De l´Académie de Marseille. Tome Premier.ParisChez la Veuve Duchesne, Libraire, rue S.- Jacques ...177116 s, 420 sI 328 ingår också 4400.Namnteckning: Thezelius. Ryggtext: Voyage Litteraire De La Grece Par Guys. I 2. Ur Avertissement: Ces Lettres curieuses sur la Grčce, adressées ā M. Bourlat de Montredon, homme trčs- instruit & amateur éclairé des Arts, sont véritablement historiques. ... M. Guys, Négociant distingués par ses connoissances & pare son scavoir ... Guys, ledamot i akademien i Marseille.Skönlitteratur. Geografi. Grekland.
329Leclerc, Jean/ Johannes ClericusArs Critica In Qua Ad Studia Linguarum Latinae, Graecae, Et Hebraicae, Via munitur; Veterúmque emendandorum, Spuriorum Scriptorum A Genuis dignoscendorum, & judicandi de eorum Libris Ratio traditur. Edition Quarta auctior et emendatior, ad cujus calcem quatuor Indices accesserunt. Volumen Primum.Amstelaedami (Amsterdam)Apud Henricum Schelte1712Alf. pag., 470 sI 329 ingår också 4401 och 4402.Handskrivna texter främre pärms insida och efterföljande blad. Leclerc, Jean, latiniserat Johannes Clericus, schweizisk teolog, tidskriftsutgivare, f. 1657 i Genčve, d. 1726, 1684 anställd vid remonstrantseminariet i Amsterdam, där han undervisade i filosoi, litteratur, hebreiska och kyrkohistoria. Stred mot ortodoxin och för tankens frihet. Uppenbarelsen gällde endast om den överensstämde med förnuftet. Startade tidskrifterna: Bibliothčque universelle et historique, 1686- 93, Bibliothčque choisie, 1703- 13, Bibliothčque ancienne et moderne, 1714- 27. Verket Vetus Testamentum translatum cum paraphrasi et perpetuo commentario, 1693- 1731, bidrog till framväxt av frigjord bibelkritik. Traité de l´incrédulité, 1696, riktades mot Bayles skepticism. Opera philosophica, 4 band, originalutgåva 1698.Religion. Språkvetenskap. Latin, grekiska, hebreiska.
330Blount, Thomas- PopeCensura Celebriorum Authorum Sive Tractatus in Qvo Varia Virorum Doctorum De Clarissimis cuiusque Seculi Scriptoribus Iudicia traduntur. Unde Facillimo Negotio Lector Dignoscere queat quid in singulis quibusque istorum Authorum maximč memorabile sit ... Omnia ... In ordinem digessit secundum feriem Temporis quo Ipsi Authores floruerunt, Thomas-Pope Blount, Anglo-Britannus Baronettus. Editio Nova, Cui accessit Judiciorum Vernaculo Sermone, Sive Anglicus sive Gallicus, sive demum Italicus is fuerit in priore exhibitorum accurata in Latinum translatio. Cum Indice locupletissimo.Genevae (Genčve)Apud Samuelem De Tournes16945 blad, 1062 sRyggtext: Blount Censura auctorum. Bortklippt namnteckning, namnteckningar: Carl Iserhielm J. Serenius. I verkets slut: Index ... Alphabeticum Authorum ...Litteraturvetenskap.
331Morhof, Daniel GeorgPolyhistor, Literarius, Philosophicus Et Practicus Cum Accessionibus Virorum Clarissimorum Ioannis Frickii Et Iohannis Molleri, Flensburgensis. Editio Tertia. Tomus Secundus et Tertius, Sive Polyhistor Philosophicus Et Practicus.Lubecae (Lübeck)Sumtibus Petri Boeckmanni1732604 s, alf. pag.Namnteckning Jacob Serenius. Ryggtext: Morhofii Polyhist Tom II. Titelsida inleder: Danielis Georgii Morhofii Polyhistor ... Morhof, D. G., tysk lärd, f. 1639 i Wismar, d. 1691 i Lübeck som professor i historia och vältalighet samt bibliotekarie vid Kiels universitet, har ansetts som en av grundläggarna av lärdomshistorien genom Unterricht von der teutschen sprache und poesie, 1682, och det encyklopediska Polyhistor, sive de auctorum notitia et rerum commentarii, 3 delar, varav del 1, Polyhistor litterarius, utkom i 7 böcker 1688- 98. De övriga delarna, Polyhistor philosophicus och Polihistor practicus, utgavs 1707 av J. Moller.Filosofi. Naturvetenskap m m.
332Morhof, Daniel GeorgPolyhistor, Literarius, Philosophicus Et Practicus Cum Accessionibus Virorum Clarissimorum Ioannis Frickii Et Iohannis Molleri, Flensburgensis. Editio Tertia, Cui Praefationem, Notitiamque Diariorum Litterariorum Europae Praemisit Io. Albertus Fabricius, Ss. Theol. D. Et Professor In Gymnasio Hamburgensi. Cum Privilegio Sacrae Caesareae Maiestatis.Lubecae (Lübeck)Sumtibus Petri Boeckmanni1732Alf. pag., 1072 sNamnteckning: J. Serenius. Ryggtext: Morhofii Polyhisto Tom ... Morhof, D. G., tysk lärd, f. 1639 i Wismar, d. 1691 i Lübeck som professor i historia och vältalighet samt bibliotekarie vid Kiels universitet, har ansetts som en av grundläggarna av lärdomshistorien genom Unterricht von der teutschen sprache und poesie, 1682, och det encyklopediska Polyhistor, sive de auctorum notitia et rerum commentarii, 3 delar, varav del 1, Polyhistor litterarius, utkom i 7 böcker 1688- 98. De övriga delarna, Polyhistor philosophicus och Polihistor practicus, utgavs 1707 av J. Moller.Biblioteksväsen. Litteraturvetenskap. Språkvetenskap. Filosofi m m.
333Cicero, Marcus TulliusEpistolae Ad Familiares Oder: Ciceronis Briefe, Die er an unterschiedene gute Freunde geschrieben, Zu mehrern Nutzen der studirenden Jugend mit Deutschen Anmerckungen also erläutert, Dass 1) die schweresten Constructiones erleichtert, 2) die besten Redens- Arten nach der reinen Deutschen Mund- Art übersetzet, 3) die Historischen Umstände angezeiget, und 4) die Alterthümer kürtzlich erkläret werden. Nebst unterschiedenen nöthigen und und nützlichen Lateinischen und Deutschen Real- und Verbal- Registern. Dritte Auflage. Mit Königl. ... Privilegio.Halle in MagdeburgZu finden in der Rengerischen Buchhandlung17316 blad, 740 s, alf. pag.Namnteckningar: Schröder Joh. Bson (?) Agrell Johane Fehling Tingstäde 1851 Moritz. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Språkvetenskap. Antiken.
334Cicero, Marcus TulliusTre Böcker De Officiis samt De Senectute Et Amicitia; såsom ock Paradoxa Et Somnium Scipionis: efter de bästa uplagorna förbättrade, med Register försedde, och förklarade med Swenska Anmärkningar, hwaruti 1) rätta orda- förståndet wisas, 2) de swåraste constructioner utwecklas, 3) bägge Språkens idiotismi jemföras, och 4) de förekommande antiquiteter tilräckeligen förklaras, på det den Studerande ungdomen må få ... begrep om alt hwad här förekommer. Andra förbättrade Uplagan.VästeråsJohan Laur. Horrn1770416 s, alf. pag.Namnteckningar: Jacob Bolin L. A. (?) Lyth 1832 Jacob Bolin, Källunge 1804 ... Bolin. Ryggtext: Ciceronis De Officiis. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Språkvetenskap. Antiken.
335Cicero, Marcus TulliusTre Böcker De Officiis samt De Senectute Et Amicitia; såsom ock Paradoxa Et Somnium Scipionis: efter de bästa uplagorna förbättrade, med Register försedde, och förklarade med Swenska Anmärkningar, hwaruti 1) rätta orda- förståndet wisas, 2) de swåraste constructioner utwecklas, 3) bägge Språkens idiotismi jemföras, och 4) de förekommande antiquiteter tilräckeligen förklaras, på det den Studerande ungdomen må få ... begrep om alt hwad här förekommer. Andra förbättrade Uplagan.VästeråsJohan Laur. Horrn1770416 s, alf. pag.Ryggtext: Ciceronis Officiis. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Språkvetenskap. Antiken.
336Cicero, Marcus TulliusEpistolarum Ad Familiares Libri XVI. Ad optimas editiones collati.Amstelodami (Amsterdam)Apud Ioannem Ianssium16458 blad, 490 s, opag.Namnteckning: Julius Hagman ? 1721. Titelsida inleder: M. Tullii Ciceronis Epistolarum ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Antiken.
337De VaugelasQuinte Curce De La Vie Et Des Actions D' Alexandre Le Grand, De La Traduction De Monsieur De Vaugelas, avec Le Latin A Coté. Derniere Edition. Avec Les Supplemens De Jean Freinsheimius, Traduits Par Feu M. Du Ryer. Tome premier.ParisChez Louis Bilaine17167 blad, 496 sNamnteckning: C.J. Bergman. Ryggtext: Quinte Curce De La Vie D; Alexandre. Tom. I. Jämför nr 338.Historia. Skönlitteratur. Antiken.
338De VaugelasQuinte Curce De La Vie Et Des Actions D'Alexandre. Tome Second.S 499 -913 , alf. pag.Ryggtext: Quinte Curce De La Vie D; Alexandre. Tom. II. Jämför De Vaguelas, Quinte Curce De La Vie ... D`Alexandre, nr 337.Historia. Skönlitteratur. Antiken.
339Cicero, Marcus TulliusXII. Orationes Selectae juxta Recensiones optimas emendatae Et cum Notis perpetuis ac luculentis instar Commentarii ad modum Johan Minelli illustratae Accessit Index locupletissimus. Editio Septima. Cum Privil. Ser. Pol. Reg. Ac Elect. Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumpt. M. G. Weidmanni, Sac. Reg. Pol. Maj. ... Bibliopolae17305 blad, 432 s, alf. pag.Namnteckningar: Thomas Törner Peter Lind ... MDCCLV. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, ca 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Filosofi. Antiken.
340Valerius MaximusValerius Maximus cum selectis Variorum Observat: et nova recensione A. Thyssii Ic.ti.Lugd. Batavorum (Leiden)Apud Franciscum Hackium16518 blad, 855 sEnligt inledande avsnitt: Valerii Maximi Vita, Incerto Autore, d v s verket har okänd författare. Namnteckning: Eric Joh. Brun. Valerius Maximus, levde första århundradet e.Kr. Skrev: Facta et dicta memorabilia, 9 böcker, verket tillägnades kejsar Tiberius. Utgör en samling exempel, indelade i romerska och ickeromerska, mest grekiska, som skulle användas retorskolorna. Bygger på Cicero och Livius, dock utan kritik och sinne för historisk sanning. Svulstig stil, moraliserande.Historia. Antiken.
341Nepos, CorneliusDe Excellentibus Viris In Usum Locupletissimum Notis Perpetuis Ad Modum Joh. Minelli Illustratus A M. Andr. Stübelio adjunctis Fragmentis Schottianis & adjecto indice rerum, vocum & phrasium accuratissimo. Editio Nona Revisa. Cum Privilegio Potent. Regis Pol. ac Elect. Saxoniae.Lipsiae ( Leipzig)Apud M. G. Weidemannum173011 blad, 398 s, alf. pag.Namnteckningar: Lindberg Ericus Gabriel Lindberg ... 1749 Carolus Haerenius (?). Nepos, C., romersk historiker, levde ca 100- 25 f. Kr., vän med Cicero, Atticus, Catullus. Bevarat av hans verk endast delar verket om berömda män, De viris illustribus. Utnyttjar sina förlagor kritiklöst.Historia. Antiken.
342Valerius MaximusValerii Maximi Dictorum Factorumque Memorabilium. Libri IX Annotationibus, in usum studiosae Juventutis, instar Commentarii illustrati. Operâ et Industriâ. Johannis Min-Ellii.Roterodami (Rotterdam)Ex Officinâ Arnoldi Leers167112 blad, 554 s, alf. pag.Namnteckningar: Joh. L. Gardell Johannes Gardell Upsaliae ... 1750 ... L. Gardell 1765 Ups.. anteckning: Ex Libris Laurentii B. Gardell ... 1721 J. L. Gardell Laur. Gardell. Ryggtryck i guld: Walerius Maximus. Valerius Maximus, levde första århundradet e.Kr. Skrev: Facta et dicta memorabilia, 9 böcker, verket tillägnades kejsar Tiberius. Utgör en samling exempel, indelade i romerska och ickeromerska, mest grekiska, som skulle användas retorskolorna. Bygger på Cicero och Livius, dock utan kritik och sinne för historisk sanning. Svulstig stil, moraliserande.Historia. Antiken.
343Sallustius, Gaius S. CrispusCaius Sallustius Crispus Primus In Historia, Primus In Historia Cum fragmentis Veterum Historicorum. Huic Editioni accesserunt Monita Politica, Ethica, Militaria & alia ex Sallustio: Ciceronis Orat. invectivae in Catilinam; Porcii Latronis Declamatio in eundem. Ad Illustrem Nobilissimum ac Magnificum D. Claudium Salmasium.Lugd. Batavorum (Leiden)Iustus Livius164512 blad, 296 s, alf. pag.I 343 ingår också 4403.Ryggtext: (nästan utplånad) 191 Sallustius. Sallustius, romersk historieskrivare, f. 86 f. Kr. i Amiternum, d. 35 f. Kr. Folktribun 52, kvestor 49. Efter slaget vid Thapsus 46 ståthållare i provinsen Africa nova, samlade där rikedomar, efter Caesars död privatman, skrev bl.a. Coniuratio Catilinae och Bellum Iugurthinum samt Historiae, behandlande Roms yttre och inre historia, bevarat blott i fragment.Historia. Antiken.
344Sallustius, Gaius S. CrispusC. Sallustii Crispi Quae extant Ex recensione J. F. Gronovii Cum Variorum Observationibus Ab Ant.Thysio collectis.Lugd. Batav. et Roterod. (Leiden och Rotterdam)Ex Officina Hackiana166512 blad, 534 s, alf. pag.Ryggtext: 10. 20. Salustius. Namnteckning: A. Sundberg. Sallustius, romersk historieskrivare, f. 86 f. Kr. i Amiternum, d. 35 f. Kr. Folktribun 52, kvestor 49. Efter slaget vid Thapsus 46 ståthållare i provinsen Africa nova, samlade där rikedomar, efter Caesars död privatman, skrev bl.a. Coniuratio Catilinae och Bellum Iugurthinum samt Historiae, behandlande Roms yttre och inre historia, bevarat blott i fragment.Historia. Antiken.
345Venzel ClemensVenceslai Clementis ā Lybeo-monte Gustavidos Libri IX. Quibus Gustavi II. verč Magni & Augusti, Suecor. Gothor.Vandal. &c. Regis Serenissimi, Victoriarum heroicarum, rerumquč per Germaniam gestarum Series carmine Heroico narratur. Cum Privilegio Sacrae Regiae Majestatis Sueciae.Lugduni Batavorum (Leiden)Apud Franciscum Hegerum163220 blad, 208 sI 345 ingår också 4404.Venceslaus, Venceslav, tjeckiska : Wácslaw = WenzelHistoria. Sverige.
346Erasmus RotterdamusDesiderii Erasmi Roterodami Adagiorum Epitome Recognita. Accessit ex ipso Chiliadum Erasmi volumine pluribus in locis Supplementum non minus utile quam necessarium, quod praefatio digito quasi monstrabit. Junctus est triplex index, Authorum, Locorum & Proverbiorum accuratus. Cum Serenissimi ac Potentissimi Electoris Saxoniae privilegio.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Joh. Philippi Thilonis167812 blad, 969 s, alf. pag.Ryggtext: Erasm. Roterodami Adagia 9. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41. 3 verk i 1 volym : Bucolicorum Aegloga I-X, Leipzig 1519; Vergilius,Filosofi m. m.
347Curtius, Quintus RufusDe Rebus Alexandri Magni Historia Superstes. Recensuit, etiam Supplementis, Commentariis, Indicibus & Tabulis Geographicis, bisque omnibus novis illustravit Christophorus Cellarius.Lipsiae (Leipzig)Joh. Friedr. Gleditsch168817 blad, 609 s, alf. pag.Namnteckningar: ... Johannes Bacherus mihi hunc librum dono dedit, Anno MDCCLII Johanni Neog: Johannes Neogard Anno 1752 Johannes Bacherus ... dono dedit, Johanne Neogardo 175... I verkets slut: Index Rerum. Index II. Latinitatis. Curtius, Q. R., romersk historieskrivare under kejsar Claudius regering 41- 54 e. Kr.Historia. Antiken.
348Curtius, Quintus RufusDe Rebus Alexandri Magni una cum Supplementis; in Usum locupletissimum Notis Perpetuis in modum, Joh. Minellii illustratus. Accessit Index novus absolutissimus, Editio tertia, cum Privilegio Sereniss. Regis Polon. atque Elect. Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumt. Jo. Ludov. Gleditschii171312 blad, 868 s, alf. pag.Ryggtext: Curtius. Namnteckning försättsblad. I verkets slut: Index Rerum, Phrasiuym & vocum omnium ... Curtius, Q. R., romersk historieskrivare under kejsar Claudius regering 41- 54 e. Kr.Historia. Antiken.
349Curtius, Quintus RufusDe Rebus Gestis Alexandri Magni, Historiarum quotquot supersunt libri, Cum Indice Philologico & Notis Politicis Joannis Loccenii, JC. in Regia Academia Upsal. Profess. Publici.Francofurti ad Maenum (Frankfurt am Main)Apud Joh. David Zunnerum, Typis Joh. Dieterici Fridgenii16805 blad, 340 s, alf. pag.I 349 ingår också 4405.Curtius, Q. R., romersk historieskrivare under kejsar Claudius regering 41- 54 e. Kr.Historia. Antiken.
350Erasmus RotterdamusAdagiorum D. Erasmi Roterodami Epitome. Ex novissima Chiliadum ceu ipsorum fontium recognitione excerpta, et multis in locis recognitione excerpta, et multis in locis jam longč accuratius, quam antč, emendata. Cum Indice Rerum ac Verborum locupletissimo, cumque praecipuorum Auctorum, č quibus hoc opusculum concinnatum est, nomenclatura.Amsterodami (Amsterdam)Apud Joan. Janssonium164912 blad, 547 s, alf. pag.Ryggtext: Adagia Erasmi 1649. Namnteckningar: Henricus von ...örger And. Hedner Camerström (??).. 3 verk i 1 volym : Bucolicorum Aegloga I-X, Leipzig 1519. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41.Filosofi. Religion m m.
351Erasmus RotterdamusDesiderii Erasmi Roterodami Colloquia Familiaria, Notis perpetuis ad modum Io. Minellii in(!)lustrata atque explicata Operâ M. Io. Pauli Gumprechti, Lyc. Laub. patrii Rectoris. Accedunt Scriverii Coronis Apologetica pro Colloquiis Erasmi; eiusdem dissertatio de colloquiorum utilitate; Laus Moriae, Vita, Epithaphium, Testamentum, Inde lucubrationum, & Elogia Erasmi. Item Indices copiosiores. Cum Privilegio Regis Polon. & Elect. Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Io. Ludov. Gleditschii1713Alf. pag., 1292 s, alf. pag.Namnteckning: Friedericus Walléen ... 1735. Ryggtext: Erasmi Colloqvia. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41.Filosofi. Religion m. m.
352Teucher, Ludwig HeinrichEvstathii De Ismeniae Et Ismenes Amoribus Libellus Graece Et Latine. Curavit Ludov. Henr. Teucherus.Lipsiae (Leipzig)Apud I. G. I Breitkopfium et Soc.17928 s, 527 sRyggtext: Eusthatii Opera. Titelsida inleder på grekiska: EYSTATHIOY KAI YSMINEN DRAMA. Obs s IV hänvisning Io. Damascenus.Skönlitteratur. Antiken.
353Fischer, Johann FriedrichSelectae E Profanis Scriptoribus Historiae Quibus Admista Sunt Varia Honeste Vivendi Praecepta Ex Iisdem Scriptoribus Depromta In Usum Iuventutis Scholasticae Tertium Recensuit Atque Praefationum Adiecit Ioh. Frid. Fischerus. Cum Privilegio Serenissimi Electoris Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Ioh. Georgii Loevii177032 s, 452 sSista bladet anteckningar på latin med översättning av grekiska ord.Historia. Skönlitteratur. Antiken.
354Floderus, JohannesOpuscula Oratoria Et Poetica.Upsaliae (Uppsala)Typis Viduae Directoris Joh. Edman17915 blad, 419 s, alf. pag.Namnteckningar: Lars Ekman, L. Gardell (överstruket) 1792. Ryggtext: Floderi Opuscula. Titelsida inleder: Johannis Floderi, In Athenaeo Upsaliensi Olim Graec. Litterar. Professoris Et Reg. Acad. Litt. Hum. Stockh. Membri, Opuscula ... Floderus, J., akademisk lärare, språkforskare, f. 1721 i Växjö, d. 1789, 1738 student i Uppsala, 1743 fil. mag., 1752 docent i grekiska litteraturen, 1762 professor i grekiska, 1779 också kyrkoherde i Gamla Uppsala. 1773 medlem i Bibelkommissionen. Presiderade för 153 akademiska disputationer. Utgav bl.a.: Tal och verser på latin, Exercitationes philologicae in Matthaei evangelium, 1763- 71, Versio suecana selectorum ex Paulinis epistolis locorum, 1771- 79.Skönlitteratur m.m.
355Florus, Lucius Annaeus; Frenshemius, JohannesFlori Rerum Romanorum Editio Nova, Accurante Ioanne Freinshemio In qua quid praedtitum sit, aversa pagina docebit.Argentorati (Strasbourg)Sumptibus Heredum Lazari Zetzneri16367 blad, 436 s, alf. pag.Ryggtext: L. A. Florus de Rebus Rom. cum Notis Freinsh. Namnteckning: Joh. Saeve. Florus, L. A., romersk historieskrivare i 2:a århundradet e. Kr. Freinshemius, J., f. i Ulm 1608, kallad till skytteanska professuren i Uppsala 1642, drottning Kristinas bibliotekarie och historiograf 1647, lämnade Sverige 1651, professor i Heidelberg 1656, d. 1660.Historia. Antiken.
356Godelevaeus, WilhelmusTiti Livii Patavini, Historiarum Ab Urbe Condita Libros, Qvi Quidem extant, omnes, Observationes, Ex Variis Auctorum Lucubrationibus collectae, Per Wilhelmum Godelevaeus.Francfurti (Frankfurt am Main)Typis Caspari Rötelij, Sumptibus Haeredum Iacobi Fischeri16341275 s, alf. pag.Namnteckningar, anteckningar: Carl Säve 1827 1673 Olaus L. Aurelius : Carl Säve ... 1826 Olaus Aurelius ... 1679 Carl G: Lilljeschiöldh 1739 Carl Säve 1826. Ryggskrift i bläck, nästan försvunnen: ... 21 No 31. Titelsida inleder: I N (= in nomine)Titi ...Historia. Antiken.
357Barclay, JohnEuphormionis Lusinini Sive Jo. Barclaii, Satyricon, Nunc primum in Sex partes dispertitum & Notis illustratum, cum Clavi. Accessit Conspiratio Anglicana.Lugd. Batav. (Leiden)Ex Officina Hackiana167412 blad, 720 sRyggtext: O. Barc... i Satyricon 160. Barclay, J., latinsk författare, av skotsk släkt, f. 1582 i Lothringen, d. 1621 i Rom. Huvudarbetet, Argenis, 1621, är en roman som allegoriskt skildrar franska hovet på B:s tid, utkom på svenska 1740 och 1741. Euphormionis Lusinii satiricon, nr 357, är en politisk- satirisk roman, riktad mot jesuiterna. Beskrev också krutkonspirationen 1605 i England.Historia. Skönlitteratur m.m. England.
358Horatius, Quintus H. Flaccus; Mitscherlich, Chr. VilhelmQ. Horatii Flacci Opera Illustravit Christ. Guil. Mitscherlich Professor Publ. Ordin. In Academia Gottingensi Tomus Primus.Lipsiae (Leipzig)Sumptibus Siegfried Lebrecht Crusii180022 s, 184 s, 550 sNamnteckning: Säve. Anteckning: Carolo Johanni Bergman Amico, in recordationem patris sui d.d.d. Amicus. Horatius, f. 65 f.Kr. i Venusia, en av Roms förnämsta skalder, Maecenas vän, skrev efter grekiskt föredöme, berömd för sina Carmina, Sånger. Mitscherlich, Chr. Vilhelm, professor i Göttingen.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
359Horatius, Quintus H. FlaccusQ. Horatii Flacci Opera Illustravit Christ. Guil. Mitscherlich Professor Publ. Ordin. In Academia Gottingensi Tomus Secundus.Lipsiae (Leipzig)Siegfried Lebrecht Crusius1800712 sNamnteckning: Säve. Ryggtext: Horatius, Ed. Mitscherlich 2. Namnteckning: Säve. Horatius, f. 65 f.Kr. i Venusia, en av Roms förnämsta skalder, Maecenas vän, skrev efter grekiskt föredöme, berömd för sina Carmina, Sånger.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
360Juvenalis, Decimus Junius; Persius, Aulus P. FlaccusD. Iunii Iuvenalis Et Auli Persii Flacci satyrae, Cum Annotationibus Thomae Farnaei.Amsterdami (Amsterdam)Apud Guillelmum Blaeuw.16313 blad, 142 s, 39 sJuvenalis, D. J., levde ca 60- 140 e. Kr., f. i Aquinum i Campanien, den siste betydande satirdiktaren hos romarna, 16 satirer bevarade, skildrade med cynisk skoningslöshet och i grälla färger sedefördärvet under Neros och Domitianus tid, Rom är för J. samlingsstället för alla laster. Persius, levde ca 34- 62 e. Kr., från Volaterrae, Etrurien. Skrev på hexameter, influerad av Lucilius och Horatius, 6 satirer. Behandlar tidens enligt P. innehållslösa diktkonst och filosofi.Skönlitteratur. Antiken.
361JustinusIustinus, Trogi Epitomator, cum Notis Perpetuis ad modum Iohannis Minellii ad optimos Codices emendatus & illustratus: Adiunctis Chronologia Justiniana & Indice locupletissimo, ita accuratissimo. Editio Tertia Revisa, Emendata atque aucta. Cum Priv. Sereniss. Regis Pol. ac Eelct. Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumtib. Io. Lud. Gleditschii & Maur. Georg. Weidmanni171511 blad, 617 s, alf. pag.Namnteckning: A. Joh. Hallenberg. Ryggtext: Justinus Trogi Epitomator. Justinus, romersk historieskrivare, 2:a århundradet e. Kr., författade ett utdrag ur det av Trogus Pompejus på kejsar Augustus tid utarbetade världshistoriska verk, som hade titeln Historiae philippicae, 44 böcker. Innehöll historisk- etnografisk och geografisk framställning från Ninus och framåt, med särskild tyngdpunkt på Macedonien och diadokväldena.Historia. Antiken.
362Justinus; Bongarsius, JacobJustini Historiae Philippicae Ad Optimas Editiones Collatae Praemittitur Notitia Literaria Accedit Index Studiis Societatis Bipontinae. Editio Accurata.Biponti (Zweibrücken)Ex Typographia Societatis178426 s, 423 s, alf. pag.Bipontium är det nylatinska namnet på staden Zweibrücken. Namnteckning: Upsala d. 27 November 1792 Jöns Svanberg. I verkets slut: Jacobi Bongarsii Excerptiones Chronologicae Ad Iustini Historias Accomodatae. Index. Justinus, romersk historieskrivare, 2:a århundradet e. Kr., författade ett utdrag ur det av Trogus Pompejus på kejsar Augustus tid utarbetade världshistoriska verk, som hade titeln Historiae philippicae, 44 böcker. Innehöll historisk- etnografisk och geografisk framställning från Ninus och framåt, med särskild tyngdpunkt på Macedonien och diadokväldena.Historia. Antiken.
363Batteux, CharlesLes Poësies D' Horace, Par Mr. l' Abbé Batteux, Professeur de Philosophie au Collége Royal ā Paris; de l´Académie Francoise et de celle des Inscriptions et Belles Lettres. Suivant l´Edition A Paris ...ParisChez Desaint & Saillant, rue S. Jean de Beauvais176324 s, 389 s, alf. pag.Namnteckning: John Hageman 1774. Batteux, Ch., fransk estetiker, f. 1713 i Allend´huy, nära Vouziers, d. 1780, 1750 professor i retorik och humaniora och sedan i romersk och grekisk filosofi vid Collčge de France, 1761 medlem av Franska akademien. Utgav Cours de belles- lettres, 5 band, 1765, vilket är en tillökad omarbetning av B:s 1746 utgivna Les beaux- arts réduits ā un męme principe. Utgår från härmningen av den sköna naturen som konstens princip.Skönlitteratur. Antiken.
364Tacitus, Publius el. Gajus Cornelius T.Opera. Interpretatione Perpetua Et Notis Illustravit Julianus Pichon Abbas. Jussu Christianissimi Regis In Usum Serenissimi Delphini. Tomus Primus.ParisApud Viduam Claudii Thiboust Petrum Esclassan, Jurat. Bibliopol. ...168233 blad, 731 sRyggtext: Corneli Taciciii (sic!) To. 1. Namnteckning: Sebald Constans Von Graman 1698. Tacitus, romersk historieskrivare, i mitten av 50-talet e.Kr. Konsul 97. Skrev: Dialogus de oratoribus, Dialog om talare, De vita et moribus Julii Agricolae, en levnadsteckning över T:s svärfar, Germania, Historia och Annales ab excessu divi Augusti (Roms historia från kejsar Augustus).Historia. Antiken.
365Tacitus, Publius el. Gajus Cornelius T.Opera. Interpretatione Perpetua Et Notis Illustravit Julianus Pichon. Jussu Christianissimi Regis In Usum Serenissimi Delphini. Tomus Secundus.ParisApud Viduam Claudii Thiboust Petrum Esclassan, Jurat. Bibliopol. ...16841041 sRyggtext: Corneli Taciti To. II. Namnteckning: Sebald Constans Von Graman. Tacitus, romersk historieskrivare, i mitten av 50-talet e.Kr. Konsul 97. Skrev: Dialogus de oratoribus, Dialog om talare, De vita et moribus Julii Agricolae, en levnadsteckning över T:s svärfar, Germania, Historia och Annales ab excessu divi Augusti (Roms historia från kejsar Augustus).Historia. Antiken.
366Tacitus, Publius el. Gajus Cornelius T.Taciti Historiarum Libri Quinque. Hos Interpretatione Perpetua Et Notis Illustravit Julianus Pichon. Jussu Christianissimi Regis In Usum Serenissimi Delphini. Tomus Tertius.ParisApud Viduam Claudii Thiboust Petrum Esclassan, Jurat. Bibliopol. ...1686814 s, opag.Ryggtext: Cornel. Tacite. To III. Namnteckning: Sebald Constans Von Graman. Tacitus, romersk historieskrivare, i mitten av 50-talet e.Kr. Konsul 97. Skrev: Dialogus de oratoribus, Dialog om talare, De vita et moribus Julii Agricolae, en levnadsteckning över T:s svärfar, Germania, Historia och Annales ab excessu divi Augusti (Roms historia från kejsar Augustus).Historia. Antiken.
367Leibniz, Gottfried Wilhelm vonAnecdota Boineburgica Per Leibnitium Partem E Naufragio Servata. Commercii Epistolici Leibnitiani, Ad Omne Genus Eruditionis, Praesertim Vero Ad Illustrandam Integri Propemodum Seculi Historiam Literariam Apprime Facientis, Per Partes publicandi Tomus Prodromus Qui Totus Est Boineburgicus. Recensuit Io. Daniel Gruber.Hanoverae et Gottingae (Hannover och Göttingen)Apud Schmidios Fratres17458 blad, 736 sRyggtext: Comercium Epistolicum Leibnitianum. Tom. I. Leibniz, tysk filosof, f. 1646 i Leipzig, d. 1716 i Hannover, student i Leipzig 1661, utgav 1663 sin första disputation, De principio individui, magister vid 18 år på rättsfilosofiskt arbete, vid 20 år juris doktor i Altof, 1670 ledamot av högsta domstolen i kurfurstendömet Mainz, 4 år i Paris, 1676 bibliotekarie vid biblioteket i Hannover, rikshovråd 1712. Gav råd åt Ludvig XIV i Frankrike och Peter den store i Ryssland. Grundade 1682 tidskriften Acta eruditorum. Utvecklade den s.k. nomadläran. Upptäckte 1675-76 differentialkalkylen. Publicerade urkundssamlingar.Filosofi m m.
368Leibniz, Gottfried Wilhelm vonAnecdotorum Boineburgicorum Pars Altera. Commercii Epistolici Leibnitiani, Ad Omne Genus Eruditionis Comparati, per Partes Publicandi, Tomi Prodromi Pars Altera, Quae Itidem Boineburgica Est. Accedit Appendix Conringiana Et Index In Utramque Partem. Recensuit Io. Daniel Gruber.Hanoverae et Gottingae (Hannover och Göttingen)Apud Io. Wilhelm. Schmidium17454 blad, s 737 -1488, alf. pag.Ryggtext: Commercium Epistolicum Leibnitianum Tom.II. Leibniz, tysk filosof, f. 1646 i Leipzig, d. 1716 i Hannover, student i Leipzig 1661, utgav 1663 sin första disputation, De principio individui, magister vid 18 år på rättsfilosofiskt arbete, vid 20 år juris doktor i Altof, 1670 ledamot av högsta domstolen i kurfurstendömet Mainz, 4 år i Paris, 1676 bibliotekarie vid biblioteket i Hannover, rikshovråd 1712. Gav råd åt Ludvig XIV i Frankrike och Peter den store i Ryssland. Grundade 1682 tidskriften Acta eruditorum. Utvecklade den s.k. nomadläran. Upptäckte 1675-76 differentialkalkylen. Publicerade urkundssamlingar.Filosofi m. m.
369Lucanus, Marcus AnnaeusDe Bello Civili, Vel Pharseliae, Libri X. Eiusdem Ad Calpurnium Pisonem Poęmation.Lugduni Bat. (Leiden)Ex Officina Plantiniana Apud Franciscum Raphelengium1593200 sRyggtext: Lucanus N.70. Lucanus, f. 39, d. 65 e.Kr., från Cordova, romersk diktare, nära släkting med filosofen Seneca. Först vän med Nero, senare fiende med Nero, deltog i Pisos sammansvärjning mot Nero, begick självmord. Av hans verk är endast nr 369 bevarat. Om titeln har det sagts (Tusculum Lexikon): De bello civili, fälschlich auch Pharsalia betitelt. Skildrade kampen mellan Caesar och Pompejus. Som företrädare för den stoiska oppositionen mot monarkin står L. på Pompejus sida, ehuru han är kritisk mot denne. L:s var stilbildande både under medeltiden och barocken.Historia. Antiken.
370Livius, TitusTiti Livij Patavini Romanae Historiae Principis, Libri Omnes, Quotquot Ad Nostram Aetatem pervenerunt, Post Varias doctorum virorum emendationes, & veterum & recentium exemplarium collatione summa fide ac diligentia recogniti, & ad publicam utilitatem denuō editi. Quibus Adiuncta Est Chronologia nova, accomodata ad tabulas Capitolinas Verii Flacci, annotationibus utilissimis, varietatem seu dissensionem Authorum circa Consulum Romanorum nomina demonsztrata illustrata. Cum Indice cuique parti separatim adiuncto.Francofurti ad Maenum (Frankfurt am Main)Sigismund Feuerabend & Sociorum1588436 s, alf. pag., 410 sRyggtext: Romanae Historiae Principis. Namnteckningar: Carolus Laurinus 1893 Jacobus Bläckstedt (?) 1719. Ryggtryck: Romanae Historiae Livius, f. 59 f. Kr., d. 17 e. Kr., från Patavium/ Padua., levde i Rom, vän med kejsar Augustus, skrev Roms historia i 142 böcker, varav 35 böcker bevarats. De förlorade delarna kan man delvis läsa hos de senare historikerna Eutropius och Orosius. Källa är de statliga årsböckerna, Annales. Från L. kommer uttrycket: Ab urbe condita. L. bygger också på de grekiska historikerna Fabius Pictor och Polybios. L:s stil står nära Ciceros.Historia. Antiken.
371JustinusJustini Historiae Philippicae Ex recensione Joannis Georgii Graevii, Cum ejusdem Castigationibus. His accedunt integrae notae Jacobi Bongarsii, Francisci Modii, Matthiae Bernecceri, Isagii Vossii, Tanaqvilli Fabri, Joannis Vorstii, & Joannis Schefferi, & aliorum.Bratislaviae Silesiorum (Bratislava)Apud Jesaiam Fellgibeln, Bibl.1688Alf. pag., 807 s, alf. pag.Wratislavia är latiniserad form för tyska Breslau/ Pressburg och ungerska Pozsony. Namnteckning: Joh. Wulf. Ryggtext: Justinus ... Justinus, romersk historieskrivare, 2:a århundradet e. Kr., författade ett utdrag ur det av Trogus Pompejus på kejsar Augustus tid utarbetade världshistoriska verk, som hade titeln Historiae philippicae, 44 böcker. Innehöll historisk- etnografisk och geografisk framställning från Ninus och framåt, med särskild tyngdpunkt på Macedonien och diadokväldena.Historia. Antiken.
372Mencke, Johann BurkhardDe Charlataneria Eruditorum Declamationes Duae, cum Notis Variorum. Accessit Epistola Sebastiani Stadelii Ad Janum Philomusum De Circumforanea Literatorum Vanitate. Editio Tertia Emendatior.Amstelodami (Amsterdam)17166 s,153 s, alf. pag.Mencke, J. B., f. 1674, d. 1732, professor i historia i Leipzig sedan 1699, redigerade efter sin fader Ottos död Acta eruditorum, utgav bl.a. Scriptores rerum germanicarum, praecipue saxonicarum, 3 band, 1728- 30. Ryktbar genom 2 satiriska tal 1713 och 1715, De charlataneria eruditorum, nr 372, som översattes till flera språk.Filosofi.
373
373Lithou, GustafPoëmatum Heroico - Miscellaneorum Pars 1. Plurimis In Locis Aucta Et Emendata. Adjecit Auctor Claviculam Caecioribus Mythologicis Ac Hellenismis Aperiundis In Usum Svethicae Pubis Ex Postulato Accomodatam. Cum Gratia et Privilegio S:ae R:ae M:tis.Holmiae (Stockholm)Sumtibus Joh. Baeckström. Typis Petri Georgii Nyström17348 blad, 319 s, alf. pag.Titelsida inleder: Gustavi Lithou Ostro- Botniensis, Signiferi Poëmatum ... Lithou, G., skald, f. 1692 i Limingo, Österbotten, d. 1753 i Stockholm, studerade i Uppsala, särskilt latinsk verskonst, efterbildade Lucanus, Statius, Claudianus. 1751 kapten. Sitt skalderykte grundlade L. genom Panegyris exsequialis över kung Karl XII på hexameter, om vilket verk sagts "det kanske i någon mån kunde jämföras med antikens dikter". Poëmatum heroico ..., nr 34, prisades av samtida poeter som ett utomordentligt stilmönster.Skönlitteratur. Sverige- Finland.
374Muret/ Muretus, Marc AntoineOpera Omnia, Ex MSS aucta & emendata, cum brevi annotatione Davidis Ruhnkenii. Cujus Praefatio praeposita est Tomo IV. Tomus I.Lugduni Batavorum (Leiden)Apud Samuelem et Johannem Luchtmans1789112 s, 839 sSkänkt av lektor N. Reinicke. Tomus I: Orationum. Opuscula Varia. Epistolae ad Lambinum. Epistolae tribus libris distinctae. Juvenilia. Poëmata Varia. Muret, M. A., känd under namnformen Muretus, f. 1526, d. 1585, höll lärda föreläsningar redan vid 18 års ålder, måste lämna Frankrike för sedlighetsbrott, mottogs väl i Italien, där han sedan 1563 i Rom föreläste över antika författare och juridik. Utgav en mängd klassiska latinska författare. Berömd för sin smakfulla behandling av latinet. Hans arbeten, Orationes, Epistolae, Variae lectiones, dikterna Juvenilia, Poemata varia m.m., utgavs i 5 band 1727-30, se nr 374- 377.Filosofi. Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
375Muret/ Muretus, Marc AntoineOpera Omnia, Ex MSS. aucta & emendata, cum brevi annotatione Davidis Ruhnkenii. Tomus II.Lugduni Batavorum (Leiden)Samuelem et Johannem Luchtmans17891010 sSkänkt av lektor N. Reinicke. Tomus II: Variarum Lectionum, Observationum Juris Liber Singularis. Commentarius in Ciceronis Catilinarias. Scholia in Terentium. Commentarius in Catullum. Scholia in Tibullum, Propertium, Horatium, Ciceronis Philippicas. Muret, M. A., känd under namnformen Muretus, f. 1526, d. 1585, höll lärda föreläsningar redan vid 18 års ålder, måste lämna Frankrike för sedlighetsbrott, mottogs väl i Italien, där han sedan 1563 i Rom föreläste över antika författare och juridik. Utgav en mängd klassiska latinska författare. Berömd för sin smakfulla behandling av latinet. Hans arbeten, Orationes, Epistolae, Variae lectiones, dikterna Juvenilia, Poemata varia m.m., utgavs i 5 band 1727-30, se nr 374- 377.Skönlitteratur. Juridik. Litteraturvetenskap. Antiken.
376Muret/ Muretus, Marc AntoineOpera Omnia, Ex MSS. aucta & emendata, cum brevi annotatione Davidis Ruhnkenii. Tomus III.Lugduni Batavorum (Leiden)Samuel. et Johannem Luchtmans1789860 sSkänkt av lektor N. Reinicke. Tomus III. Scholia in Senecam, Commentarius in Aristotelis ..., Commentarius ... Platonis ..., Notae in Xenophontem, Scholia in Ciceronis Tusculanum m.m. Muret, M. A., känd under namnformen Muretus, f. 1526, d. 1585, höll lärda föreläsningar redan vid 18 års ålder, måste lämna Frankrike för sedlighetsbrott, mottogs väl i Italien, där han sedan 1563 i Rom föreläste över antika författare och juridik. Utgav en mängd klassiska latinska författare. Berömd för sin smakfulla behandling av latinet. Hans arbeten, Orationes, Epistolae, Variae lectiones, dikterna Juvenilia, Poemata varia m.m., utgavs i 5 band 1727-30, se nr 374- 377.Filosofi. Historia. Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
377Muret/ Muretus, Marc AntoineOpera Omnia, Ex MSS. aucta & emendata, cum brevi annotatione Davidis Ruhnkenii. Tomus IV.Lugduni Batavorum (Leiden)Samuel. et Johannem Luchtmans178932 s, 624 sSkänkt av lektor Reinicke. Tomus IV: Commentarius in Taciti Annales, Scholia in Sallustium, Commentarius de Origine Juris, Nota in Justitiani Institutiones m.m. Muret, M. A., känd under namnformen Muretus, f. 1526, d. 1585, höll lärda föreläsningar redan vid 18 års ålder, måste lämna Frankrike för sedlighetsbrott, mottogs väl i Italien, där han sedan 1563 i Rom föreläste över antika författare och juridik. Utgav en mängd klassiska latinska författare. Berömd för sin smakfulla behandling av latinet. Hans arbeten, Orationes, Epistolae, Variae lectiones, dikterna Juvenilia, Poemata varia m.m., utgavs i 5 band 1727-30, se nr 374- 377.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Historia. Juridik. Antiken.
378Plautus, Titus MacciusComoediae XX. superstites, Ex novâ recensione Augusti Buchneri Cum locupletiore Indice Vocum verborumque veterum, minúsque usitatorum, aut abstrusioris significatus.Francofurti et Wittebergae (Frankfurt och Wittenberg)Sumptibus Haeredum D. Tobiae Mevii & Elerdi Schumacheri. Typis ..B... Ch... Wustii ...165914 blad, 882 s, alf. pag.Ryggtext: Plauti Co ... 78. Namnteckning: Jacobus Rinlock. Titelsida inleder: Marci Acci Plauti Comoediae ... Plautus, romersk lustspelsförfattare, f. ca 254 f.Kr. i Umbrien, d. ca 184, i Rom? Skrev komedier: Pseudolus, Miles gloriosus, Amphitruo, Trinummus. Framstående i språkbehandling och metriska former. Var föga känd under medeltiden.Skönlitteratur. Antiken.
379Owen, JohnEpigrammatum Ioannes Oweni, Cambro-Britanni Oxoniensis, Editio Postrema correctissima posthumis quibusdam adaucta & instructa Gemino Indice, Addita sunt in fine Exercitia Memoriae Poetica, In usum adolescentiae alicunde collecta.Vratislaviae (Bratislava)Sumtibus Joh. Adam. Kästner1680212 s, alf. pag., 44 sFör Bratislava jämför Justinus, Justini Historiae Philippicae, nr 371. Owen, latiniserat Audoënus, Ovenus, John, engelsk epigramdiktare på latin, f. 1560 i Wales, d. 1622 i London, skollärare, känd för kvicka epigram i hela Europa under namnet "den brittiske Martialis". Angrep påven, varför hans epigram sattes 1654 på listan över förbjudna böcker, Index librorum prohibitorum.Skönlitteratur. England.
380Vergilio/ Virgilio, PolydoroDe Rerum Inventoribus Libri Octo Auctoritate Gregorii XIII Pont.Max. denuo Perpurgati, Accessit Pars Altera. Auctorum Qui ā Polidoro relicta pertractans: Seriem sequens pag. exhibet: Cum Indicibus copiosis.Coloniae Agrippinae (Köln)Sumptibus Bernardi Gvalteri162616 blad, 790 (egentl. 780) s, alf. pag.Ryggtext: Polydorus Vergilius. Titelsida inleder: Polydori Vergilii Urbinatis De Rerum ... I verkets slut index. Titelsida, baksida: Index Auctorum Qui Hoc Volumine De Rerum Inventoribus Accesserunt. C. Plinii caput LVI. libri VII. Naturalis Historiae. Cum notis Hermolai Barbari, & Ferdinandi Pintiani. Alexandri Sardi Ferariensis Derelictorum ā Polydoro Vergilio libri duo. Inventionum Sylva Cognati, cum Indice copioso. M. Ant. Sabellici Heroicum Poëma de rerum inventoribus. Item Nova reperta novem veteribus ignota. Vergilio/Virgilio, P. , italiensk humanist, f. ca 1470 i Urbino, d. där 1555, påvlig kammarherre, utgav den första tryckta samlingen av latinska ordspråk, Liber proverbiorum, 1498.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Historia. Antiken. Rom.
381Velleius/ Vellaeus, PaterculusHist. Rom. Ad M. Vinicium Cos. Libri duo. Cum annotatis Joannis Henrici Boecleri.Argentorati (Strasbourg)Typis Joan. Philippi Mülbii1642Alf. pag., opag., 366 s, alf. pag.Ryggtext: Velleiu... Namnteckning: Sveno ...borg.Titelsida inleder: C. Velleii Paterculi Hist. ... Velleius/ Vellaeus Paterculus, romersk historieskrivare från Kampanien, krigstribun i Trakien och Makedonien, kavalleriöverste och legatus under TIberius fälttåg i Germanien och Pannonien. Ryktbar genom Historia romana, nr 381, som skrevs snabbt för att bli färdig till landsmannen Vinicius´ tillträde av konsulatet 30 e. Kr. Hist. rom. omfattar 2 böcker. Bok 1, som skildrar Greklands och Roms äldre historia till Kartagos fall 146 f. Kr, är bevarad endast i spridda stycken. Bok 2 behandlar Roms historia till Livias död 29 e. Kr. och blir allt utförligare ju närmare författaren kommer sin egen tid. Huvudperson då blir kejsar Tiberius. Velleius uppger som sina källor Cato, Origines, och Hortensius´ Annales.Historia. Antiken.
382Seneca, Lucius AnnaeusL. Annaei Senecae Opera, Qvae Exstant, Integris Justi Lipsii, J.Fred. Gronovii, & selectis Variorum Commentariis illustrata. Accedunt Fromondi in Quaestionum Naturalium libros & grekisk text notae & emendationes. Tomus I.Amstelodami (Amsterdam)Apud Danielem Elsevirium167228 blad, 869 sRyggtext: Seneca 10 20. Namnteckning: Grevemühl. Seneca Lucius Annaeus = 1) romersk retor, f. ca 55 f.Kr. i Cķrdoba. Bevarat arbete Oratorum et rhetorum sententiae, ett arbete skrivet närmast för de tre sönerna. 2) romersk filosof och författare, den förres son, f- ca 4 f.Kr., förvisades av kejsart Claudius till Korsika, inflytelserik under kejsar Neros första år, befalldes av Nero att begå självmord 65 e.Kr. sedan Pisos sammansvärjning mot kejsaren avslöjats. Mångsidigt författarskap. Filosofiska arbeten: de providentia, de vita beata, de brevitate vitae, ad Helviam matrem de consolatione. Skrev sedelärande brev, epistulae morales. Skrev naturales quaestiones, naturvetenskapliga frågor, 7 böcker, om meteorologi, astronomi, geografi. Skrev epigram och 9 tragedier: Medea, Oedipus, Hercules m.fl.Skönlitteratur. Filosofi. Antiken.
383Sallustius; Gaius S. CrispusSallustii Opera Omnia In Usum Iuventutis Scholasticae Emendate Admodum Edidit Ioh. Minellii Explicuit Et Intellectu Facillima Reddidit M. Christ. Iuncker, Dresd. Ill. Gymn. Sax. Henneb. Schleus. Con- R. Cum Ser. Pol. Reg. Ac Sax. El. Priv.Lipsiae (Leipzig)Sumpt. M. G. Weidmanni, Sac. Reg. Maj. Ac El. Sax. Bibliopol.17295 blad, 343 s, alf. pag.Ryggtext: Sallustius. Namnteckningar 1739 och 1797. Titelsida inleder: Caii Crispi Sallustii ... Sallustius, romersk historieskrivare, f. 86 f. Kr. i Amiternum, d. 35 f. Kr. Folktribun 52, kvestor 49. Efter slaget vid Thapsus 46 ståthållare i provinsen Africa nova, samlade där rikedomar, efter Caesars död privatman, skrev bl.a. Coniuratio Catilinae och Bellum Iugurthinum samt Historiae, behandlande Roms yttre och inre historia, bevarat blott i fragment.Historia. Antiken.
384Schurmann, Anna Maria vonOpuscula Hebraea, Latina, Graeca, Gallica: Prosaica Et Metrica, Recensuit Animadversionibus Instruxit, Additaque Praefatione Denuo Emisit Traugott Christ. Dorothea Loeberia P. L. Regiae Societati Teutonici, Quae Göttingae Floret, Adscripta.Lipsiae (Leipzig)Mich. Carol. Frid. Muller1749Opag., 328 sI 384 ingår också 985 och 986.3 verk i 1 volym : Schurman, A.M., Opuscula Hebraea, Latina, Graeca, Gallica: Prosaica Et Metrica, Leipzig 1749; Pfeiffer, August, Critica Sacra, De Sacri Codices, Dresden och Leipzig 1721; Pfeiffer, August, Manuductio Nova Et Facilis Ad Accentuationem V.T. Prosaicam Et Metricam, 1721. Schurmann, Anna, tysk- holländsk författare, f. 1607 i Köln, d. 1678 i Wiewart, Friesland, bodde mest i Utrecht, tillhör nedrländsk kyrkohistoria, har kallats "nederländernas Minerva". I den nederländska praecicismen, som förberedde pietismen, stod Schurmann med sin djupt mystiska läggning på mystikens flygel inom praecisismen. När Labadie kom till Nederländerna separerade denna flygel från kyrkan. S. kom sedan att följa Labadie. Till labadisternas försvar skrev S. det berömda verket Eukleria sive melioris partis electio, 1673- 85. Opuscula hebraea..., nr 384, utgavs av F. Spanheim i Leiden 1648.Språkvetenskap. Hebeiska, latin, grekiska, franska m m.
385Ovidius, Publius O. NasoOvidii Nasonis Opera, Nimirum Scripta Amatoria, Metamorphoses, Fastos, Tristia, Ponticas Epistolas & Ibin Tribus Tomis comprehensa, Nicolaus Heinsius, D. F. infinitis locis ex fide scriptorum Exemplarium castigavit & observationes adjecit.Lipsiae (Leipzig)Sumt. Joh. Ludovici Gleditschii & Haeredum M.G. Weidmanni169711 blad, 234 s, 356 s, alf. pag., 365 sI 385 ingår också 4406 och 4407.Ryggtext: Ovidii Opera. Titelsida inleder: Publii Ovidii ... 3 verk i 1 volym: Ovidius, Opera I, II, III, Leipzig, Leipzig och Frankfurt, Leipzig och Frankfurt, 1697. Ovidius, romersk skald, f. 43 f.Kr., d. 18 e.Kr. i Tomi vid Svarta havet. Tillhörde förmögen släkt i riddarklassen. Intresserad endast av diktning: "Allt vad jag sade blev vers." Vän med skalderna Macer och Propertius deltog han i Roms nöjesvärld. Landsförvisad till Omi 8 e.Kr. av kejsar Augustus. Skrev Amores, 3 böcker, Heroides, fingerade brev, Ars armatoria, 3 böcker, och Metamorphoses, 15 böcker. I Tristia, 5 böcker, skildrar han landsflyktens bitterhet.Skönlitteratur. Antiken.
386Seneca, Lucius AnnaeusSenecae M. F. Philosophi, Et M. Annaei Senecae Rhetoris Patris; Opera qvae exstant omnia, Variorum Notis illustrata.Lugduni Batavorum (Leiden)Apud Bartholomaeum ā Bilt, Bibliop. Ad insigne Pegasi161948 s, opag., 847 s, opag.Titelsida inleder: L. Annaei Senecae ... Seneca Lucius Annaeus = 1) romersk retor, f. ca 55 f.Kr. i Cķrdoba. Bevarat arbete Oratorum et rhetorum sententiae, ett arbete skrivet närmast för de tre sönerna. 2) romersk filosof och författare, den förres son, f- ca 4 f.Kr., förvisades av kejsart Claudius till Korsika, inflytelserik under kejsar Neros första år, befalldes av Nero att begå självmord 65 e.Kr. sedan Pisos sammansvärjning mot kejsaren avslöjats. Mångsidigt författarskap. Filosofiska arbeten: de providentia, de vita beata, de brevitate vitae, ad Helviam matrem de consolatione. Skrev sedelärande brev, epistulae morales. Skrev naturales quaestiones, naturvetenskapliga frågor, 7 böcker, om meteorologi, astronomi, geografi. Skrev epigram och 9 tragedier: Medea, Oedipus, Hercules m.fl.Filosofi.
387Tacitus, Publius el. Gajus Cornelius T.C. Corn.Tacitus ex I. Lipsii Editione cum Not. et Emend. H. Grotii.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officina Elzeviriana16407 blad, 746 s, opag.Ryggtext: Cornelius Tacitus. Titelsida inleder: C. Corn. Tacitus ... Namnteckningar: Anundus Palm 1642 Johan Eliasson Sam Joh: Hierlin (?) 1759. Ryggskrift: Cornelius Tacitus. Försättsblad: Anteckningar på latin. Tacitus, romersk historieskrivare, i mitten av 50-talet e.Kr. Konsul 97. Skrev: Dialogus de oratoribus, Dialog om talare, De vita et moribus Julii Agricolae, en levnadsteckning över T:s svärfar, Germania, Historia och Annales ab excessu divi Augusti (Roms historia från kejsar Augustus).Historia. Antiken.
388Plinius, Caius Caecilius SecundusPlinii Caecilii Secundi Epistolarum Libri X. Notis Integris Is. Casauboni, Jani Gruteri, H. Stephani, Augusti Buchneri, Casp. Barthii, Joh. Fred. Gronovii, Selectissimisque Joh. Mariae Catanaei, Ritterhusii & aliorum, insertis suo loco integris Commentariis Francisci Balduini, J. C. Cunradi Rittershusii, J. C. & Gerh. Joh. Vossii in Relationem seu Consultationem Plinii, & ad hanc Rescriptum Trajani Imper. de Christianis, illustrati & accuratč recensiti, A Johanne Veenhusio, Brem.Lug.Batav. Roterodami (Leiden, Rotterdam)Ex Officina Hackiana1669Alf. pag. och opag., 818 s, alf. pag.Ryggtext: Plin. Epist. Namnteckningar: Johan Fredrick Baua Ao 1736 d 9 Apostij (allt överstruket) Ton D: E: Kron. ... J. Neogard 1803 L. Fock (?) (överstruket). Titelsida inleder: C. Plinii ... Plinius, G. C. S., den yngre, adoptivson till Plinius, Gaius Secundus, levde 62 - ca 114 e. Kr., från Comum i norra Italien, vän med Tacitus, ståthållare i kejserliga provinsen Bithynien- Pontus, 27 privatbrev bevarade, skrevs för att offentliggöras, av särskilt intresse är skildringen av Vesuvius utbrott 79 och brevväxlingen med Trajanus, där behandlingen av de kristna omnämns.Skönlitteratur. Antiken. Brev.
389Plinius, Gaius Caecilius SecundusPlinii Caecilii Secundi Novocomensis. Epistolarum Libri X. Eiusdem Panegyricus Traiano dictus. Cum Commentariis Joannis Mariae Catanaei, viri doctissimi. Multis Epistolis cum illarum interpretatione adiectis. Adiuncti sunt alij, ad alios Caesares, Panegyrici, ad fidem vetusti exemplaris emendati.Petrus & Iacobus Chouët164311 blad, 646 s, opag., 168 s, 151 sRyggtext: Plinius Epistolae. Titelsida inleder: C. Plinii ... Plinius, G. C. S., den yngre, adoptivson till Plinius, Gaius Secundus, levde 62 - ca 114 e. Kr., från Comum i norra Italien, vän med Tacitus, ståthållare i kejserliga provinsen Bithynien- Pontus, 27 privatbrev bevarade, skrevs för att offentliggöras, av särskilt intresse är skildringen av Vesuvius utbrott 79 och brevväxlingen med Trajanus, där behandlingen av de kristna omnämns.Skönlitteratur. Brev. Antiken.
390Quintilianus, Marcus FabiusInstitutionum Oratoriarum Libri Duodecim. Ad Usum Scholarum Accomodati, Recisis Quae Minus Necessaria Visa Sunt. Et Brevibus Notis Illustrati A Carolo Rollin, antiquo Rectore Universitatis Parisiensis, Regio Eloquentiae Professore, nec non Regiae Inscriptionum ac Numismatum Academiae Socio. Emendatius Editi, Addita Lectionis Varietate, A Theophilo Christophoro Harles. Tomus I.Altenburgi (Altenburg)Ex Officina Richteria177312 blad, 458 s, opag.Namnteckning: N. G. Bahr 1826. Ryggtext: Quinctilianus Tom. I. Quintilianus, romersk lärare i vältalighet, retor, f. ca 35 e.Kr. i Spanien, d. ca 96. Anställdes av kejsar Vespasianus som Roms förste retor, fick konsulstitel av kejsar Domitianus. Q:s tidigare skrifter gått förlorade. Huvudarbete Institutio oratoria (Talarens utbildning), 12 böcker. Redovisar där inventio, dispositio, elocutio, memoria, pronuntiatio. Påverkad av Cicero. Luther satte Q. högt. Under Q:s namn har bevarats Declamationes (Talövningar).Filosofi. Talekonst m m. Antiken.
391Quintilianus, Marcus FabiusInstitutionum Oratoriarum Libri Duodecim. Ad Usum Scholarum Accomodati, Recisis Quae Minus Necessaria Visa Sunt. Et Brevibus Notis Illustrati A Carolo Rollin, antiquo Rectore Universitatis Parisiensis, Regio Eloquentiae Professore, nec non Regiae Inscriptionum ac Numismatum Academiae Socio. Emendatius Editi, Addita Lectionis Varietate, A Theophilo Christophoro Harles. Tomus II.Altenburgi (Altenburg)Ex Officina Richteria1673462 s, alf. pag.Namnteckning: N. G. Bahr Upsala 1826. Ryggtext: Quinctilianus Tom. II. Titelsida inleder: M. Fabii Quinctiliani ... Quintilianus, romersk lärare i vältalighet, retor, f. ca 35 e.Kr. i Spanien, d. ca 96. Anställdes av kejsar Vespasianus som Roms förste retor, fick konsulstitel av kejsar Domitianus. Q:s tidigare skrifter gått förlorade. Huvudarbete Institutio oratoria (Talarens utbildning), 12 böcker. Redovisar där inventio, dispositio, elocutio, memoria, pronuntiatio. Påverkad av Cicero. Luther satte Q. högt. Under Q:s namn har bevarats Declamationes (Talövningar).Filosofi. Talekonst m.m. Antiken.
392Tertullianus, Quintus Septimius Florens T.Tertulliani, Carthaginensis presbyteri, autoris antiquissimi ac doctissimi operum, Tomus Secundus. Catalogum autem aperiet versa pagina. Accessit et Index copiosior.Parisiis (Paris)Apud Andream Wechelum1566Alf. pag. och opag., 751 sTertullianus, levde ca 150- 230 e. Kr., från Kartago, den viktigaste kristne författaren i den latinska litteraturen i förkonstantinisk tid, verksam som advokat i Rom, blev kristen och återvände till Kartago, utvecklade en intensiv litterär verksamhet i kejsarens tjänst, ca år 207 gick T. in i montanernas sekt., Då nordafrikanerna var okunniga i grekiska nödgades T. skriva på latin. Utgav kortfattade skrifter, fulla med kvicka vändningar och avsedda att användas agitatoriskt. Skrev bl.a.: Apologeticus, där de kristnas rättsliga läge utreddes, Adversus Praxean, som är ett inlägg i den monarkianska debatten, De praescriptione haereticorum, som har betecknats som katolicismens grundskrift.Religion. Filosofi.
393Seneca, Lucius AnnaeusSenecae Tum Rhetoris Tum Philosophi, Opera Omnia Ab Andrea Schotto ad veterum exemplarium fidem castigata, Graecis etiam hiatibus expletis. Tomus Primus Quid In Eo Contineatur sequens pagina indicabit. Cum Indicibus rerum memorabilium.Genevae (Genčve)Sumtibus Samuelis Chouët16658 blad, 807 s, alf. pag.I 393 ingår också 4408.Titelsida inleder: Annaei Senecae ... I verkets slut index. 2 verk i 1 volym: Senecae Tum Rhetoris ..., Genčve 1665; Senecae Philosphi Operum. Seneca Lucius Annaeus = 1) romersk retor, f. ca 55 f.Kr. i Cķrdoba. Bevarat arbete Oratorum et rhetorum sententiae, ett arbete skrivet närmast för de tre sönerna. 2) romersk filosof och författare, den förres son, f- ca 4 f.Kr., förvisades av kejsart Claudius till Korsika, inflytelserik under kejsar Neros första år, befalldes av Nero att begå självmord 65 e.Kr. sedan Pisos sammansvärjning mot kejsaren avslöjats. Mångsidigt författarskap. Filosofiska arbeten: de providentia, de vita beata, de brevitate vitae, ad Helviam matrem de consolatione. Skrev sedelärande brev, epistulae morales. Skrev naturales quaestiones, naturvetenskapliga frågor, 7 böcker, om meteorologi, astronomi, geografi. Skrev epigram och 9 tragedier: Medea, Oedipus, Hercules m.fl.Filosofi. Talekonst. Antiken.
394Tacitus, Publius el. Gajus Cornelius T.Försök til en Öfversättning af Tacitus. Första Delen.StockholmBokhandl. Johan Dahl1796104 sNamnteckning: G. Ad. Chapman. Tacitus, romersk historieskrivare, i mitten av 50-talet e.Kr. Konsul 97. Skrev: Dialogus de oratoribus, Dialog om talare, De vita et moribus Julii Agricolae, en levnadsteckning över T:s svärfar, Germania, Historia och Annales ab excessu divi Augusti (Roms historia från kejsar Augustus).Historia. Antiken.
395Velleius/ Vellaeus, PaterculusVelleius Paterculus Cum selectis Variorum Notis Antonius Thysius J.C. edidit, & accurate recensuit.Lugd. Batavorum (Leiden)Ex officina Francisci Hackii16596 blad, 334 s, alf. pag.Ryggtext: V. Paterc. Opera. Namnteckningar: Jacobus Kinlock 1739 Eric Joh. Brun. Titelsida inleder: C. Velleius ... Velleius/ Vellaeus Paterculus, romersk historieskrivare från Kampanien, krigstribun i Trakien och Makedonien, kavallariöverste och legatus under TIberius fälttåg i Germanien och Pannonien. Ryktbar genom Historia romana, nr 381, som skrevs snabbt för att bli färdig till landsmannen Vinicius´ tillträde av konsulatet 30 e. Kr. Hist. rom. omfattar 2 böcker. Bok 1, som skildrar Greklands och Roms äldre historia till Kartagos fall 146 f. Kr, är bevarad endast i spridda stycken. Bok 2 behandlar Roms historia till Livias död 29 e. Kr. och blir allt utförligare ju närmare författaren kommer sin egen tid. Huvudperson då blir kejsar Tiberius. Velleius uppger som sina källor Cato, Origines, och Hortensius´ Annales.Historia. Antiken.
396Velleius/ Vellaeus, PaterculusP. Velleii Paterculi Hist. Rom. Ad M. Vinicium Cos. Libri Duo. Cum annotatis Henrici Boecleri. Editio Secunda.Argentorati (Strasbourg)Typis Josiae Staedelii166311 blad, alf. pag., 206 s, alf. pag.Titelsida inleder: P. Velleii ... Velleius/ Vellaeus Paterculus, romersk historieskrivare från Kampanien, krigstribun i Trakien och Makedonien, kavallariöverste och legatus under TIberius fälttåg i Germanien och Pannonien. Ryktbar genom Historia romana, nr 381, som skrevs snabbt för att bli färdig till landsmannen Vinicius´ tillträde av konsulatet 30 e. Kr. Hist. rom. omfattar 2 böcker. Bok 1, som skildrar Greklands och Roms äldre historia till Kartagos fall 146 f. Kr, är bevarad endast i spridda stycken. Bok 2 behandlar Roms historia till Livias död 29 e. Kr. och blir allt utförligare ju närmare författaren kommer sin egen tid. Huvudperson då blir kejsar Tiberius. Velleius uppger som sina källor Cato, Origines, och Hortensius´ Annales.Historia. Antiken.
397Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Opera In Tres Tomos Distributa, Med Swenska Anmärkningar, Til den Studerande Ungdomens tjenst utgifne Af C. Å. Phil.Mag. Tomus Primus 1791, Tomus Secundus 1790. Tomus Tertius 1792.StockholmAnders Jac. Nordström3 blad, 200 s, 323 s, 1 blad, 271 sTitelsida inleder: P. Virgilii ... Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
398Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Opera In Tres Tomes Distributa, Med Swenska Anmärkningar, Til den Studerande Ungdomens tjenst utgifne Af C. Å. Phil.Mag. Tomus Tertius.StockholmAnd. Jac. Nordström1792271 sNamnteckning. Titelsida inleder: P. Virgilii ... Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
399Rydelius, Andreas; Lidén, Johan HenrikOpuscula Latina. Collecta Et Edita A Joh. Henr. Lidén.Norcopiae (Norrköping)J. B. Blume17788 blad, 563 sNamnteckning: G.L. Ryggtext: A. Rydelii Opuscula Latina. Titelsida inleder: Andreae Rydelii, Th. D. Scaniae Olim Et Blekingiae Episcopi, Atque Acad. Carolinae Pro- Cancellarii, Opuscula ... Rydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, där fattiga studenter erhöll gratis middag, 1710 professor i logik och metafysik i Lund, skrev bl.a.: Grammatista philosophans, 1714, Nödiga förnufftz öffningar, 1718-21. "Filosof är jag, men kristen filosof." Lidén, J. H., f. 1741 i Linköping, d. 1793 i Norrköping, student i Uppsala 1758, amanuens hos Joh. Ihre 1759, 1761 fil. kand., 1764 fil. mag. efter att ha försvarat sin berömda Historiola litteraria poëtarum suecanorum. 1770 historiarum adjunkt i Lund, ägde stor boksamling.Religion. Filosofi. Tal.
400Terentius, Publius T. AferTerentii Comoediae Sex, Quibus accedunt notae marginales Joh. Minelli.Roterodami (Rotterdam)Apud Viduam Arnoldi Leers16808 blad, 540 s, alf. pag.Namnteckning: Laurentius L: Lindebohm. Titelsida inleder: Publii Terentii ... Terentius, P. T. A., romersk komediförfattare, f. ca 190 f. Kr. i Kartago, d. 159 f. Kr., slav hos den romerske senatorn Terentius Lucanus, som frigav T., kontakt med Scipio Africanus den yngre. Skrev Andria, Flickan från Andros, Hecyra, Heautontimorumenos, Självplågaren, och Adelphoe, Bröderna. Till dessa komedier finns s.k. didaskalier, d.v.s. upplysningar om författare, år och tillfälle då stycket uppfördes, det grekiska originalet, musiken och de förnämsta aktörerna.Skönlitteratur. Antiken.
401Barclay, JohnArgenis. Lib. I - V.16211 blad, 708 s, alf. pag.Brister i rygg avslöjar äldre text, svenska. Dedicatoria (inledande dedicerat avsnitt) daterat 1621. Namnteckning: Car. Frid. Mennander. Barclay, J., latinsk författare, av skotsk släkt, f. 1582 i Lothringen, d. 1621 i Rom. Huvudarbetet, Argenis, 1621, nr 401, är en roman som allegoriskt skildrar franska hovet på B:s tid, utkom på svenska 1740 och 1741. Euphormionis Lusinii satiricon, nr 357, är en politisk- satirisk roman, riktad mot jesuiterna. Beskrev också krutkonspirationen 1605 i England.Skönlitteratur. Historia. Frankrike.
402Epistolae Obscurorum Virorum Ad Dn. M. Oretvinum Gratium. Nova & accurata Editio. Cui quae accessere, sequens Contentorum indicat tabella.Francofurti ad Maenum (Frankfurt am Main)1643620 sRyggtext: Epistolae Obscurorum Virorum. I inledande avsnitt, In hac Editione Continentur, redovisas innehållet.Historia. Skönlitteratur.
403Erasmus RotterdamusApophthegmatum Ex Optimis Utrisq. Linguae Scriptoribus Per Des. Erasmum Roterodamum Collectorum Libri Octo.Lugduni (Leiden)Apud Seb. Gryphium1556672 s, alf. pag.Namnteckningar, anteckningar: 1619 ... Lucas Brüggen L Bmn (?) 1717 Ex libris Antonii Friderici Hambgens. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41.Filosofi. Religion. Historia.
404Cicero, Marcus TulliusCiceronis Orationes Omnes: Perpetuis Notis Logicis, Arithmeticis, Ethicis, Politicis, Historicis, Antiquitatis, illustratae Per Joann. Thomam Freigium. Cum Indice Copiosissimo.Francofurti Ad Moenum (Frankfurt am Main)Typis & Impensis Joannis Pressii, Viduae16538 blad, 768 s, alf. pag.Namnteckning. Francisonis Bl ... (??) Titelsida inleder: M. Tulli. Ciceronis ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Filosofi. Skönlitteratur. Talekonst. Antiken.
405Gellius, Aulus G.Noctes Atticae Cum Selectis Novisque Commentariis, Et Accuratâ Recensione Antonii Thysi, J. C. & Jacobi Oisel, J. C.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officina Petri Leffen166623 blad, 1129 s, opag.Ryggtext: Aul. Gellii Noctes Atticae 30. Namnteckning: Eric Joh. Brun. Gellius, 2:a århundradet e. Kr., författade under titeln Noctes Atticae, Attiska nätter, på latin en sammanställning av äldre författare på latin och grekiska. Härigenom har en mängd litterära fragment räddats.Skönlitteratur. Historia. Antiken.
406Voss/ Vossius, Gerhard JohannCommentariorum Rhetoricorum Sive Oratoriarum Institutionum Libri sex, Ita tertiâ editione castigati, atque aucti, ut novum opus videri possint.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officinâ Joannis Maire16306 blad, 431 s, alf. pag.I 406 ingår också 4409.Ryggtext: Voss 15. Namnteckningar: Friedrich Patrichsson Sturzenbecher Slitö d. 25 Juni 1777 Bacherus överstruket. Ryggskrift: Voss (blyerts) 15 (bläck). I verkets slut index. Innehåller bok 1- 3. 2 verk i 1 volym: Voss, G. J., Commentariorum Rhetoricorum, 1, 2, Leiden 1630; Voss, G. J., tysk- holländsk filolog, teolog och historiker, f. 1577 i Heidelberg, 1600 rektor vid högskolan i Dordrecht, 1615-19 direktor för teologiska kollegiet i Leiden. Misstänkt för kätteri måste V. nedlägga detta ämbete, utnämndes i stället 1622 till professor i retorik och kronologi och senare också i grekiska, 1632 professor i Amsterdam. V:s samlade skrifter utgavs i 6 volymer i Amsterdam 1695- 1701. Viktigaste skrifter: Commentariorum rhetoricum libri VI, 1606, Historia pelagiana, 1618, De historiis graecis libri III, 1624, De historiis latinis libri III, 1627, och De theologia gentili, 1642. 2 verk i 1 volym: Voss, G. J., Commentariorum Rhetoricorum, 1- 3, 4- 6, Leiden 1630.Filosofi. Talekonst.
407Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Opera Omnia: Bucolica, Georgica, Aeneis; Ciris Et Culex: Cum Commentario Frid. Taubmanni curante & edente Christiano Taubmanno Frid. F. Addicti sunt Indices necessarii.Saknas.Apud Zachariam Schurerum1618Alf. pag., 1064 s, alf. pag.I 407 ingår också 4410 och 4411.Tryckort saknas. Tryckt: Cum Privilegio Caesareo. Under pärm koralnoter, medeltida? 3 verk i 1 volym: Virgilii ... Opera Omnia, 1618; Virgilii ... Culex, 1618; Virgilii ... Ciris, 1618. Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Antiken.
408Lactantius, Lucius Caecilius Firmianus L.Lactanti Firmiani Opera Omnia Qvae Supersunt. Io. Georgius Walchius Recensuit Et Criticis Commentariis Cum Aliorum, Tum Suis Inlustravit.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Io. Ludovici Gleditschii & Mauritii Georgii Weidmanni17158 blad, 1235 s, alf. pag.Ryggtext: Wal. C...ius Lactanti Opera. Namnteckning: Carl Christian Eberstein. Titelsida inleder: Lucii Coelii sive Caecilii Lactantii ... Lactantius, ca 300 e.Kr. , från Nordafrika, latinsk kristen skriftställare, lärare för kejsar Konstantin den stores son Crispus i Trier. Huvudverk: Divini institutiones, den första samlade framställningen av kristen tro på latin, De opificio dei, behandlar skönheten och ändamålsenligheten i den mänskliga organismen. Omstritt är om L. skrivit De mortibus persecutorum. Divinae institutiones, 7 böcker, utlägger och befäster den kristna läran.Religion. Filosofi.
409PhaedrusPhaedri Fabularum Aesopiarum Libri Qvinque, Cum Annotationibus Joannis Schefferi, Argentoratensis; Et Francisci Guyeti Notis, Nunquam antea publicatis. Editio Qvarta, Prioribus Emendatior & Auctior; In qua jungitur Interpretatio Gallica cum Notis, & Index Latinus uberrimus.Francofurti (Frankfurt)Impensis Viduae Gothofredi Schultzen, Bibliopolae Hamburgensis. Literis Jo. Görlini168717 blad, 227 s, alf. pag.Ryggtext: Tabulae Phaedri, 110. Namnteckningar: Laur. Bachér 1710 L.G. Bacherus 1785. Phaedrus, romersk fabelförfattare, f. i Makedonien, kom om ung till Rom, enligt en sägen Augustus frigivne slav. Förföljd av kejsar Tiberius. Utgav Fabulae aesopiae, 5 böcker, ett försök att omplantera grekisk fabeldikt i romersk miljö. Den bevarade samlingen är ofullständig.Skönlitteratur. Antiken.
410Ovidius, Publius O. NasoOvidii Nasonis Opera Quae Supersunt. Tomus Primus.Parisiis (Paris)Typis J. Barbou, viâ San- Jacobeâ, sub signo Ciconiarum176212 s, 328 sTitelsida inleder: P. Ovidii ... I verkets slut: Literae quibus impressus est hic Autor, a P. S. Fournier Juniore incisae sunt. Ovidius, romersk skald, f. 43 f.Kr., d. 18 e.Kr. i Tomi vid Svarta havet. Tillhörde förmögen släkt i riddarklassen. Intresserad endast av diktning: "Allt vad jag sade blev vers." Vän med skalderna Macer och Propertius deltog han i Roms nöjesvärld. Landsförvisad till Omi 8 e.Kr. av kejsar Augustus. Skrev Amores, 3 böcker, Heroides, fingerade brev, Ars armatoria, 3 böcker, och Metamorphoses, 15 böcker. I Tristia, 5 böcker, skildrar han landsflyktens bitterhet.Skönlitteratur. Antiken.
411Scaliger, Julius CaesarViri Clarissimi, Poetices libri septem: I Historicus, II Hyle, III Idea, IIII Parasceve, V Criticus, VI Hypercriticus, VII Epinomis, Ad Silvium filium. Editio Secunda.Apud Petrum Santandreanum158111 blad, 945 s, alf. pag.Ryggtext: Jul. Caesaris Scaligeri Libri. Poet: I verkets slut index. Scaliger, Julius Caesar, eg. della Scala, italiensk lärd, f. 1484 i Riva vid Gardasjön, d. 1558 i Agen, officer hos kejsar Maximilian, flyttade 1529 till Agen i Frankrike, var där läkare. S:s viktigaste arbeten: De causis linguae latinae, 1540, som har kallats den första latinska grammatiken på vetenskapliga grunder, och Poetices sive de arte poetica libri VII, 1561, en handbok i skaldekonst.Litteraturvetenskap. Antiken.
412Plinius, Gaius Caecilius SecundusPlinii Caecilii Secundi Epistolae Et Panegyricus, Ubi textus accurate est recensitus & Observationibus perpetuis, ad romanam praecipue antiquitatem spectantibus, atque ad modum Iohannis Minellii subiectis, illustratus. Accedit his Index rerum & verborum locupletissimus. Editio Nova. Cum Priv. Seren. Reg. Pol. et Elöect. Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Maur. Georg. Weidmanni17417 blad, 1314 s, alf. pag.Namnteckning: ... Nordencrantz. Titelsida inleder: C. Plinii ... Plinius, G. C. S., den yngre, adoptivson till Plinius, Gaius Secundus, levde 62 - ca 114 e. Kr., från Comum i norra Italien, vän med Tacitus, ståthållare i kejserliga provinsen Bithynien- Pontus, 27 privatbrev bevarade, skrevs för att offentliggöras, av särskilt intresse är skildringen av Vesuvius utbrott 79 och brevväxlingen med Trajanus, där behandlingen av de kristna omnämns.Skönlitteratur. Historia. Antiken.
413Suetonius, Caius S. TranquillusSuetonii Transquilli Caesarum XII Vitae, Nec non Libri De Claris Grammaticis Te De Claris Rhetoribus, Quos Iuxta Editiones optimas recensuit, Notisque Perpetuis ad modum Iohannis Minellii faciles intellectu Iuventuti Scholasticae reddere studuit M. Christianus Iuncker, Dresd. Ill. Gymn. Sax. Henneb. Schleusing. Conrector. Cum Ser. Polon. Regis ac Saxon. Elect. Privilegio.Lipsiae (Leipzig)Ex Officina Weidmanniana17346 blad, 620 s, alf. pag.Titelsida inleder: Caii Suetonii ... Suetonius, romersk historieskrivare, död efter 140 e.Kr. Skrev under kejsarna Trajanus och Hadrianus, vän med Tacitus och Plinius d.y. XII vitae imperatorum (De tolv första romerska kejsarna) utgavs bl.a. 1832. Av De viris illustribus återstår endast enstaka biografier. S:s samlade verk utgavs första gången 1470.Historia. Antiken.
414Melanchthon, PhilippEruditae Annotationes Philippi Melanthonis In Officia Ciceronis Recens Editae. Commentarius In primum Librum Officiorum Viri Clarisssimi Georgii Cracovii I. V. Doctoris & Professoris in Academia Witebergensi.Witebergae (Wittenberg)Excudebat Petrus Seitz1562Opag.Titelsida: tryckår 1562, volymens slut: tryckår 1553. Senare omtryck? Förord är daterat: 1562 ... Tui studiosissimus, Caspar Peucerus D. Melanchthon, tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550.Filosofi. Religion m m.
415Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Georgicorum Libri IV. Det Är: Fyra Böcker Om Jordbruk, Ifrån Latin Öfversatte.StockholmCarl Stolpe178023 s, 163 sRyggtext: Virg. Mar.Georgic. &c. Titelsida inleder: P. Virgilii ... Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Ekonomi och näringsväsen. Antiken.
416Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Ecloger Eller Herde-Qwäden, Öfwersatte på Swensk Wers Efter Latinska Prosodien, Uti lika Werse- slag, och lika många Werser med Originalet. Med Kongl. Maj:ts allernådigste Privilegio.StockholmJoh. L. Horrn, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr.17408 blad, 85 s, opag.Namnteckningar: ... Åkerman Stockholm ... 1759 Otto Fredrick Engelke. Titelsida inleder: P: Virgilii ... Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Antiken.
417Ovidius, Publius O. NasoDen Romerske Riddarens Och Triumvirats-Herrens P. Ovidii Nasonis Klag- och Sorge-Bref Öfwer Sin olyckeliga Landsflyktighet, Författade uti Fem Böcker, Och nu, För den sinnerika Stil och härliga Moral, Från Latinen På wårt Swenska Språk, Till den Studerande Ungdomens tienst och hielpreda Öfwersatte, Af Johan Waenerberg.StockholmDirect. och Kongl. Boktryck. i Stor- Förstendömet Finnland Jacob Merckell17612 blad, 148 sNamnteckning/ anteckningar: ... Enequist 1798 Skänkt af Stud. Herman Lutteman. Ovidius, romersk skald, f. 43 f.Kr., d. 18 e.Kr. i Tomi vid Svarta havet. Tillhörde förmögen släkt i riddarklassen. Intresserad endast av diktning: "Allt vad jag sade blev vers." Vän med skalderna Macer och Propertius deltog han i Roms nöjesvärld. Landsförvisad till Omi 8 e.Kr. av kejsar Augustus. Skrev Amores, 3 böcker, Heroides, fingerade brev, Ars armatoria, 3 böcker, och Metamorphoses, 15 böcker. I Tristia, 5 böcker, skildrar han landsflyktens bitterhet.Skönlitteratur. Antiken.
418Horatius, Quintus H. FlaccusHoratii Flacci Eclogae Cum Scholiis Veteribus Castigavit Et Notis Illustravit Gulielmus Baxterus. Varias lectiones Et Observationes Addidit Io. Matthias Gesnerus. Editio Secunda Emendatior.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Caspari Fritsch1772Alf. pag., opag., 636 s, alf. pag.Ryggtext: Q. Horatii Flaccii Opera Omnia. Namnteckning: M. Gustafsson 1788. Horatius, f. 65 f.Kr. i Venusia, en av Roms förnämsta skalder, Maecenas vän, skrev efter grekiskt föredöme, berömd för sina Carmina, Sånger.Skönlitteratur. Antiken.
419Horatius, Quintus H. FlaccusHoratii Flacci Poemata, Cum Commentariis Johannis Minellii, Praemisso Aldi Manutii De Metris Horationis Tractatu, Et Adiuncto Indice Rerum Ac Verborum Locupletissimo. Cum Privilegio S. Reg. Pol. Et Elect. Sax.Lipsiae (Leipzig)Apud Carol. Ludovic. Jacobi17598 blad, 564 s, alf. pag.Namnteckning: A. J. Hallenberg. Titelsida inleder: Quinti Horatii ... Horatius, f. 65 f.Kr. i Venusia, en av Roms förnämsta skalder, Maecenas vän, skrev efter grekiskt föredöme, berömd för sina Carmina, Sånger.Skönlitteratur. Antiken.
420Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Opera In Tres Tomos Distributa, Med Swenska Anmärkningar, Til den Studerande Ungdomens tjenst utgifne Af C. Å. Phil.Mag. Tomus Secundus.StockholmAnd. Jac. Nordström1790323 s, opag.Ryggtext: Virgilii Opera 2. Namnteckning: Salomon J. Ihre 1829. Titelsida inleder: P. Virgilii ... Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Antiken.
421Vergilius, Publius MaroGeorgicon Lib.IV; Aeneidos Lib.I-VI.S 209- 414, 29-117Titelsida saknas. Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Antiken.
422Petronius, Titus el. Gaius P. ArbiterSatyricon, Cum Fragmento nuper Tragurii reperto. 1671. Accedunt diversorum Poëtarum Lusus In Priapum, Pervigilium Veneris, Ausonii cento nuptialis, Cupido crucifixus, Epistolae de Cleopatra, & alia nonnulla. Omnia Commentariis, & Notis Doctorum Virorumillustrata. Concinnante Michaele Hadrianide.Amstelodami (Amsterdam)Typis Ioannis Blaev.1669Alf. pag., 558 sI 422 ingår också 4412 och 4413.Namnteckning: N. G. Bahr Sebald Constans Von Graman. Titelsida inleder: Titi Petroni Arbitri Equitis Romani Satyricon ..., Petronius, Satyricon, Amsterdam 1669; Petronius, Integrum ... Fragmentum, Amsterdam 1671; Priapeia. Petronius, 1:a århundr. e. Kr., gunstling hos Nero, duglig och handelskraftig provinsståthållare och konsul, smakdomare, arbiter elegantiarum, vid hovet, senare i onåd, begick då självmord genom att låta öppna ådrorna, sände under dödsprocessen smädedikt till Nero. Anses identisk med P. Arbiter, författare till en endast i fragment bevarad roman, Satirae. Det bevarade fragmentet, Cena Trimalchionis, Trimalchios middag, skildrar med drastisk humor en middag hos uppkomlingen Trimalchio.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
423Vergilius, Publius MaroVirgilii Maronis Aeneis; Den Trojaniske Furstens Aeneae Äfwentyr. Förste Delen. Ifrån Latin på Swänska öfwersatte Af Peter Twist. Med Kongl. Maj:ts Allernådigste Privilegio.StockholmKongl. Boktr. i Stor- Förstendömet Finnland, Sal. Henrich C. Merckells Enckia1747319 sTitelsida inleder: P. Virgilii ... Ryggtext: Aeneae Äfventy. Anteckning: af Östman 1847. Vergilius, romersk skald, f. 70 f. Kr., d. 19 e.Kr. Studerade grekisk litteratur i Neapel under ledning av Parthenios från Nicaea. I Rom ca 47- 45 f.Kr., därefter återvände han till fädernegården (nuv. Pietole vid Mantua ?) och började prisa lantlivets behag i herdedikter. Fick genom Maecenas ny gård, sedan den gamla fråntagits honom. Skildrade lantbruket i en större dikt, upptagen härmed ca 37- 29 f.Kr. under vilken tid V. uppehöll sig i Rom, Neapel och på Sicilien. Skrev en omfattande dikt, som berättade om romarfolkets stamfader Aeneas och dennes irrfärder och strider. För att fullborda dikten reste V. år 19 e. Kr. vid 89 års ålder till Grekland. Avled under hemresan. V:s stora verk är Bucolica (herdedikter), Georgica (dikten om lantbruket) och Eneiden.Skönlitteratur. Antiken.
424Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgEpistolarum Libri XVI Ad T. Pomponium Atticum Ex recensione Ioannis Georgii Graevii cum ejusdem animadversionibus, Et notis integris Petri Victorii, Paulli Manutii, Leonardi Malhespinae, D. Lambini, Fulvii Ursini, Sim. Bosii, Fr. Iunii, Aus. Popmae, nec non selectis Sebast. Corradi, Is. Casauboni, Ioan. Fred. Gronovii, & aliorum. Tomus II. Med: Paulli Manutii Commentarius in M. Tullii Ciceronis Epistolas Atticum.Amstelodami (Amsterdam)Sumtibus Blaviorum & Henrici Wetstenii1684802 s, 344 s, alf. pag.I 424 ingår också 4414.Ryggtext: Cicer. Epist. Ad Atticum Tom.II. Titelsida inleder: M. Tullii Ciceronis Epistolarum ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J. G., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
425Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgDe Officiis Libri Tres Cato Maior, Laelius, Paradoxa, Somnium Scipionis. Ex Recensione Ioannis Georgii Graevii Cum ejusdem notis ... Dionysii Lambini, Fulvii Ursini, Caroli Langii, Francisci Fabritii Marcodurani, Aldi Manutii, nec non selectis aliorum. Accessit Favonii Eulogii Rhetoris Carthaginiensis in Ciceronis Somnium Scipionis Scipionis disputatio, nec non Caelii Calcagnini disquisitiones in de officiis libros. M. Antonii Majoragii decisiones contra Calcagninum. Iacobi Grissioli defensiones Ciceronis contra eundem. Med: Aldi Manutii Commentarius In ... Ciceronis Tres Libros De Officiis.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia Wolfg. Jansson-Waesbergios, Boom ... & Goethals1688Alf. pag., 688 s, alf. pag., 452 s, alf. pag.I 425 ingår också 4415.Ryggtext: Cicero Officia. Titelsida inleder: M. Tullii Ciceronis De ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J. G., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
426Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgOrationum Tomi Secundi Pars II. Med: Paulli Manutii Commentarius In M. T. Ciceronis Orationes. Tomi II. Pars II.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals1696624 s, 170 s, alf. pag.I 426 ingår också 4416.Ryggtext: Orat... Tom. II. Pars II. Titelsida inleder: M. Tullii Ciceronis Orationum ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J. G., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
427Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgOrationes Ex recensione Ioannis Georgii Graevii cum ejusdem animadversionibus, Et notis integris Francisci Hottomanni, Dionysii Lambini, Fulvii Ursini, Paulli Manutii ac selectis aliorum. Ut et Q. Asconio Pediano, & Anonymo Scholiaste. Tomi II. Pars I. Med: Paulli Manutii Commentarius In M. Tullii Ciceronis Orationes. Tom. II. Pars I.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals1699744 s, 142 sI 427 ingår också 4417.Ryggtext: Tom. II. Pars I. Titelsida inleder: M. Tullii Ciceronis Orationes ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J. G., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
428Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgEpistolarum Libri XVI Ad T. Pomponium Atticum Ex recensione Ioannis Georgii Graevii Cum ejusdem animadversionibus, Et notis integris Petri Victorii, Paulli Manutii, Leonardi Malhespinae, D.Lambini, Fulvii Ursini, Sim.Bosii, Fr.Iunii, Auf.Popmae, nec non selectis Sebast. Corradi, Is. Casauboni, Ioan. Fred. Gronovii, & aliorum. Tomus I. Med: Paulli Manutii Commentarius In M. Tullii Ciceronis Epistolas Ad Atticum.Amstelaedami (Amsterdam)Sumptibus Blaviorum & Henrici Wetsteinii16847 blad, 822 s, 284 sI 428 ingår också 4418.Ryggtext: Cicer. Epist. Ad Atticum Tom I. Titelsida inleder: M. Tullii Ciceronis Epistolarum ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J. G., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
429Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgEpistolarum Libri XVI Ad Familiares ut vulgo vocantur, Ex Recensione Ioannis Georgii Graevii Cum ejusdem animadversionibus auctis, Et notis integris Petri Victorii, Paulli Manutii, Hier. Ragazonii, D. Lambini, F. Ursini, nec non selectis I. o. Fr. Gronovii, & aliorum. Tomus I. Med Paulli Manutii Commentarius In M. Tullii Ciceronis Epistolas Ad Familiares.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals169310 blad, 506 s, 434 s, 78 sI 429 ingår 4419.Namnteckning: 1713 Johannes Esbergius. Ryggtext: Cicer. Epist. Ad Famil Tom I. Titelsida inleder: M. Tullii ... Epistolarum ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
430Cicero, Marcus Tullius; Graevius, Johann GeorgOrationes Ex recensione Ioannis Georgii Graevii cum ejusdem animadversionibus, Et notis integris Francisci Hottomanni, Dionysii Lambini, Fulvii Ursini, Paulli Manutii ac selectis aliorum. Q. Asconio Pediano, & Anonymo Scholiaste. Qui praeter hos accesserint interpretes singulis orationibus integri videbis post adlocutionem ad Lectorem tomi hujus primi. Tomi I. Pars I. Med: Jacobi Menardi Commentarius In M.T.Ciceronis Orationes ...Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals169912 blad, 706 s,174 sI 430 ingår också 4420.Ryggtext: Orat. Cic: Tom.I. Pars. I. Namnteckning: Johannes Esberg. Titelsida inleder: M. Tullii ... Orationes ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade. Graevius, J. G., eg. Gräve el. Gräffe, tysk filolog, f. 1632, d. 1703, 1656 professor i Duisburg, 1662 i Utrecht.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
431Cicero, Marcus TulliusOrationum Tomi Primi Pars II. Med: Paulli Manutii Commentarius In M. Tullii Ciceronis Orationes. Tom. I. Pars II.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals1695597 s, 112 s, alf. pag.I 431 ingår också 4421.Ryggtext: Orat. Cic. Tom. I. Pars. II. Cicero , romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
432Cicero, Marcus TulliusOrationum Tomi Tertii Pars II. Med: Paulli Manutii Commentarius In M. T. Cicerones.Tomi III. Pars II.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals16981022 s, 234 s, alf. pag.I 432 ingår också 4422.Ryggtext: Orat. Cic. Tom. III. Pars II. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
433Cicero, Marcus TulliusOrationes Ex recensione Ioannes Georgii Graevii Cum ejusdem animadversionibus, Et notis integris Francisci Hottomanni, Dionysii Lambini, Fulvii Ursini, Paulli Manutii ac selectis aliorum. Ut et Q. Asconio Pediano, & Anonymo Scholiaste. Accedunt fragmenta orationum Ciceronis perditarum ex Asconio et aliis scriptoribus collecta Cura Sigonii & Andreae Patricii cum eorundem notis. Tomi III. Pars I.Amstelodami (Amsterdam)Ex Typographia P. & I. Blaev ... Janssonio-Waesbergios ... Goethals1699958 s, 204 sI 433 ingår också 4423.Ryggtext: Orat: Cic: Tom. III. Pars I. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
434Cicero, Marcus TulliusEpistolarum Liber IX. X. XI XII. XIII. XIV. XV. XVI. Tomus II. Med Paulli Manutii Commentarius In M. Tullii Ciceronis Epistolas Ad Familiares. Tomus II.Amstelodami & Lugd.Bat. (Amsterdam och Leiden)Apud Danielem Elsevirium, P. J. & Corn. Hackios.1676468 sI 434 ingår också 996.Ryggtext: Cice: Epist: Ad. Famil. Titelsida inleder: M. Tullii ... Epistolarum ... Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
435Agrippa, Heinrich Cornelius A.av NettesheimDe Incertitudine Et Vanitate omnium scientiarum & artium liber, lectu planč jucundus & elegans. Accedunt Duo Eiusdem Auctoris libelli; quorum unus est de Nobilitate & praecellentia foeminei sexus, eiusdemque supra virilem eminentia; Alter de matrimonio seu conjugio, lectu etiam iucundissimi. ... MDXCVIII.1622Alf. pag.Ryggtext: Corn. Agrippa de Veritate Scientiarum. Anteckning: Holm. 8. Februarii Anno 1682. Titelsida inleder: Henr. Cornelii Agrippae Ab Nettesheym, De ... Agrippa, H. C., , tysk författare, f. i Köln 1486/87, d. 1535. Framträdande representant för tanken att människan genom hemliga medel kan vinna övernaturlig makt över sinnliga ting. Irrade omkring i Tyskland, Frankrike och Italien som telog, läkare, jurist, krigare. Uppträdde mot munkar och inkvisition. De incertitudine et vanitate, Köln 1527, är bitter satir över vetenskapernas tillstånd. Utgav också De occulta philosophia, Köln 1510.Filosofi m. m. Magi.
436Cicero, Marcus TulliusOpera Omnia, In Sectiones, Apparatui Latinae locutionis respondentes, distincta. Praeter hactenus vulgatam Dion. Lambini editionem, accesserunt D. Gothofredi IC. Notae in queis Varie lectiones, proprič infinitae: Synopses generales & speciales singulis vel libris vel paginis adiectae: Ciceronis loca praecipua & difficiliora, inter se primō: aliis deinde authoribus Grammaticis, Rhetoribus, Poëtis, Historicis, Iurisconsultis maximč collata: ut & Formulae, quae ad ius, leges, senatusconsulta ... explicatur. Index generalis brevitate, et arte summa compositus praeter superiora, adiectus est.Saknas.Petrus & Iacobus Chouët16464 blad, 958 spalter, 636 spalter, 714 spalter, alf. pag.Ryggtext: M.Tullii Ciceronis Opera Omnia. Namnteckningar: C. J. Bergman 1853 ... Jacob Eberhard Lyth.
Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.
Filosofi. Rättsvetenskap. Skönlitteratur. Antiken.
437Barclay, JohnJoan Barclaji Argenis, På Swensko öfwersatt, Jämte Uttolkningen öfwer dess enkannerliga Ändamål och Affseende; Försedd med nödige Anmärkningar och Register.StockholmLorentz Ludew. Grefing17408 blad, 948 s, alf. pag.I verkets inledning: Kort Berättelse Om Joan Barclaji Lefwerne. Barclay, J., latinsk författare, av skotsk släkt, f. 1582 i Lothringen, d. 1621 i Rom. Huvudarbetet, Argenis, 1621, är en roman som allegoriskt skildrar franska hovet på B:s tid, utkom på svenska 1740 och 1741. Euphormionis Lusinii satiricon, nr 357, är en politisk- satirisk roman, riktad mot jesuiterna. Beskrev också krutkonspirationen 1605 i England.Historia. Frankrike.
438Cicero, Marcus TulliusOpera omnia.Saknas.16003 blad, 1339 s, alf. pag.Ryggtext: M. T. Ciceronis Opera. Titelsida saknas. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Filosofi. Skönlitteratur. Rättsvetenskap. Antiken.
439HerodianosHist. Lib. VIII. Editi Cura Io. H. Boecleri.Argentorati (Strasbourg)ex Offic. Io. Phil. Mülbii164416 blad, 465 s, alf. pag.Titelsida inleder på grekiska: ERODIANOY ISTORION BIBLIA E. Ryggtext: He... Boeclari H... rodian. Namnteckning: H. Lyth 1805. Herodianos, historieskrivare, sannolikt grek, från Alexandria, levde ca 180- 238 e. Kr., mest i Rom, den siste självständige grekiske språkforskaren, son och lärjunge till Applolonios Dyskolos. Författade romersk historia för tiden 180- 238 e.Kr., verket är en värdefull komplettering av Cassios Dios verk för samma tid.Historia. Antiken.
440Longos; Snecanus Petrus MollLongi Pastoralium, De Daphnide Et Chloe, Libri Quatuor. Petrus Moll Snecanus, J. V. D. & Gr. Ling. Profess. Ord. in Acad. Franek. Frisior. recensuit, in Latinum sermonem vertit, notis animadversionibus illustravit.Franekerae (Franeker, i Friesland)Joannes Arcerius166010 blad, 121 s, alf. pag.Anteckning: Ex libris Pet: Schv. Hoolz (?) d: 14 Maji 1709. Ryggtext: Longus 18 45 45. Titelsida inleder på grekiska: LOGGOY POIMENIKON ... DAPHNIN KAI CHLOEN BIBLIA TETTARA. Snecanus Petrus Moll, professor i grekiska, akademien i Franeker, Friesland. Longos, 2:a el. 3:e århundradet e.Kr., kanske från Lesbos, författare till grekisk herderoman, nr 440. Handlingen utspelas på Lesbos. Frivoliteten i berättelsen ligger i att de båda älskande, Dafnis och Chloë, är omedvetna om sin lidelse.Skönlitteratur. Antiken.
441Cicero, Marcus TulliusXIV. Orationes Selectae, Eller Fjorton Utvalde Tal, Med Swänska Anmärkningar ... Andra Upplagan mycket förbättrad.VästeråsJohan Laur. Horrn17694 blad, 562 s, alf. pag.Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Filosofi. Skönlitteratur. Rättsvetenskap. Antiken.
442Cicero, Marcus TulliusTrenne Böcker De Officiis samt De Senectute Et Amicitia såsom ock Paradoxa Et Somnium Scipionis efter de bästa uplagen förbättrade, med Register försedde, och med Swenska Anmerkningar förklarade, hvarutinnan 1) wisas retta orda- förståndet, 2) de swåraste constructioner utwecklas, 3) begge språkens idiotismi jemnföras, och 4) de förekommande antiquiteter tilreckeligen förklaras, på det den Studerande ungdomen ... må få et så mycket bättre och lättare begrepp.Stockholm och UpsalaGottfried Kiesewetter1744416 s, alf. pag.Ryggtext: Cicero De Officiis. Namnteckningar: Johannnes Neogard 1762 och Henrik Lyth. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, , 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Filosofi. Skönlitteratur. Rättsvetenskap. Antiken.
443PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Septieme, Contenant Les Vies De Cimon, De Lucullus, De Nicias, De Marcus Crassus.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762348 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustre. Tom. VII. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
444PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Huitieme, Contenant Les Vies De Sertorius, D´Eumenes, D´Agesilas, De Pompée.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762385 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. VIII. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
445PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Neuvieme, Contenant Les Vies D´Alexandre, De Jule Cesar.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762345 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustre. Tom. IX. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
446PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Dixieme, Contenant Les Vies De Phocion, De Caton D´Utique, D´Agis Et Cleomene, De Tiberius Et C. Gracchus.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762402 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. X. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
447PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Onzieme, Contenant Les Vies De Demosthene, De Ciceron, De Démétrius, D´Antoine.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762428 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. XI. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
448PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Douzieme, Contenant Les Vies De Dion, De Brutus, D´Artaxerxe, D´Aratus.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762349 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustre. Tom. XII. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
449PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles- Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée. Tome Treizieme, Contenant Les Vies De Galba, Par Plutarque, D´Othon, Par Plutarque, D´Aristippe, traduite du grec de Diogene Laërce par M. le Fevre. D´Annibal, par M. Dacier.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762324 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustre. Tom. XIII. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
450PlutarchosSupplement Aux Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Contenant Les Vies D´Enée, De Tullus Hostilius, D´Aristomene, De Tarquin L´Ancien, De L. Junius Brutus, De Gelon, De Cyrus, De Jason. Traduites de l´Anglois de Thomas Rowe, par M. l´Abbé Bellenger. Tome Quatorzieme.ParisPar la Compagnie des Libraires.1762381 s, opag.Ryggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. XIV. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
451Homeros; Pope, AlexanderThe Odyssey of Homer. Translated from the Greek. Vol. I. Book I- IV.LondonPrinted for Henry Lintot1745225 s, 3 bladNamnteckning: Fred. H. Chapman. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Pope, A., engelsk skald, f. 1688 i London, d. 1744 i Twickenham, ärvde huvudvärk från modern och krokig växt från fadern, katolsk född hade P. svårt få utbildning. Utgav bl.a.: The rape of the lock, 1797, komisk hjältedikt, Windsor forest, 1713, berömd landskapsbeskrivning, Eloisa to Abelard och To the memory of an unfortunate lady, 1741, Essays on man, 1733-34, försöker utifrån rationell synpunkt förklara det onda, Epistle to Dr. Arbuthnot, 1734, innehåller mycket självbiografiskt.Skönlitteratur. Antiken.
452Homeros; Pope, AlexanderThe Odyssey Of Homer. Translated from the Greek. Vol.II. Book V- IX.LondonPrinted for Henry Lintot1745256 s, 2 bladNamnteckning: Fred. H. Chapman. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Pope, engelsk skald, f. 1688 i London, d. 1744 i Twickenham, ärvde huvudvärk från modern och krokig växt från fadern, katolsk född hade P. svårt få utbildning. Utgav bl.a.: The rape of the lock, 1797, komisk hjältedikt, Windsor forest, 1713, berömd landskapsbeskrivning, Eloisa to Abelard och To the memory of an unfortunate lady, 1741, Essays on man, 1733-34, försöker utifrån rationell synpunkt förklara det onda, Epistle to Dr. Arbuthnot, 1734, innehåller mycket självbiografiskt.Skönlitteratur. Antiken.
453Homeros; Pope, AlexanderThe Odyssey Of Homer. Translated from the Greek. Vol. III. Book X- XIV.LondonPrinted for Henry Lintot1745304 s, 2 bladNamnteckning: Fred. H. Chapman. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Pope, engelsk skald, f. 1688 i London, d. 1744 i Twickenham, ärvde huvudvärk från modern och krokig växt från fadern, katolsk född hade P. svårt få utbildning. Utgav bl.a.: The rape of the lock, 1797, komisk hjältedikt, Windsor forest, 1713, berömd landskapsbeskrivning, Eloisa to Abelard och To the memory of an unfortunate lady, 1741, Essays on man, 1733-34, försöker utifrån rationell synpunkt förklara det onda, Epistle to Dr. Arbuthnot, 1734, innehåller mycket självbiografiskt.Skönliteratur. Antiken.
454Homeros; Pope, AlexanderThe Odyssey Of Homer. Translated from the Greek. Vol. IV. Book XV- XIX.LondonPrinted for Henry Lintot1745260 sNamnteckning: Fred. H. Chapman. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Pope, engelsk skald, f. 1688 i London, d. 1744 i Twickenham, ärvde huvudvärk från modern och krokig växt från fadern, katolsk född hade P. svårt få utbildning. Utgav bl.a.: The rape of the lock, 1797, komisk hjältedikt, Windsor forest, 1713, berömd landskapsbeskrivning, Eloisa to Abelard och To the memory of an unfortunate lady, 1741, Essays on man, 1733-34, försöker utifrån rationell synpunkt förklara det onda, Epistle to Dr. Arbuthnot, 1734, innehåller mycket självbiografiskt.Skönlitteratur. Antiken.
455Homeros; Pope, AlexanderThe Odyssey Of Homer. Translated from the Greek. Vol.V. Book XX- XIV.LondonPrinted for Henry Lintot1745267 s, alf. pag., 22 sI 455 ingår också 4424.Namnteckning: Fred. H. Chapman. I verkets slut: Postscript, Index. 2 verk i 1 volym, Homeros, nr 455 o. Battle of the Frogs and Mice. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Pope, engelsk skald, f. 1688 i London, d. 1744 i Twickenham, ärvde huvudvärk från modern och krokig växt från fadern, katolsk född hade P. svårt få utbildning. Utgav bl.a.: The rape of the lock, 1797, komisk hjältedikt, Windsor forest, 1713, berömd landskapsbeskrivning, Eloisa to Abelard och To the memory of an unfortunate lady, 1741, Essays on man, 1733-34, försöker utifrån rationell synpunkt förklara det onda, Epistle to Dr. Arbuthnot, 1734, innehåller mycket självbiografiskt.Skönlitteratur. Antiken.
456EpictetosEpicteti Enchiridion, Et Cebetis Tabula, Graecč & Latinč, Prioribus editionibus emendatoria & auctoria.Rintelii (Rinteln vid Weser?)Sumptibus Thomae Henrici Hauensteinii, Bibliopolae Hannoverani et Hildesiensis Typis Godofr. Caspari16661 blad, 379 sRyggtext: Epictetus 30. Namnteckning: Eric Joh. Brun. Titelsida fortsätter efter Hildesiensis: Rintelii, Typis Godofr. Caspari, Wächter/ Acad. Typ. Epictetos, ca 50- 130 e. Kr., från Hierapolis i Phrygien, stoisk populärfilosof, ursprungligen slav, sedan frigiven, lärare i filosofi i Rom och sedan han förvisats från Rom av kejsar Domitianus i Nikoplois, i Sydepirus. E:s föreläsningar upptecknades av hans lärjunge Arrianos i en handbok Eyxeiridion. E. vände sig till samhällets lägre klasser och behandlade nästan enbart frågor om etik.Filosofi. Antiken.
457Columbus, Johannes JonaeIncerti Scriptoris Graeci Fabulae Aliquot Homericae De Ulixis Erroribus, Ethice Explicatae. Vertit, notasque, necessarias adjecit Johannes Columbus, P. P. Ups.Holmiae (Stockholm)Excudit Johann. Georg Eberrdt16784 blad, 155 s, opag.Okänd grekisk författare enligt tryckt angivelse på titelsidan. Namnteckningar:Gabriel Nicilai Mathejus Ostroboth: Upsaliae ... 1727, Henric Johan: Bilmarck Gabr. Hakhelius (?). I verkets inledning 2 dikter, tillägnade Johannes Columbus, den första på latin av Martin Brunner, den andra på grekiska av Julius Micrander. Columbus, Johannes Jonae, professor poëseos vid Uppsala universitet 1673, d. 1684.Skönlitteratur. Antiken.
458Apollodoros AtheniensisGrammatici Bibliotheces, Sive de Deorum origine, Libri III. Benedicto Aegio Spoletino interprete. Hanc editionem Hieronymus Commelinus recensuit; plerisque in locis, mm. ss. ope, emendatiorem reddidit; ac notis variis, ex collatione vetrerum exemplarium, sed praecipuč Palat. illustravit. Accessit rerum ac verborum copiosissimus index.Ex Officina Commeliniana15997 blad, 207 sNamnteckning: Henrik Lyth. Titelsida inleder på grekiska: APOLLODOROY TOYATHENAIOY GRAMMATIKOY BIBLIOTHEKES, E PERI ... Främre pärm, insida: Ex bibliotheca Joannis Schefferi Argentoratensis. Iam per sortem ad Ivarum Schefferum deductus est. Apollodoros, ca 140 f.Kr., den mest betydande grekiske lärde i sin tid, blott brottstycken bevarade:1) Kommentar till homeriska skeppskatalogen, 2) Om gudarna, 3) Chronica, avfattad på jambisk trimeter, utgör världshistoria från erövringen av Troja fram till år 119. A. har också falskligen tillagts författarskapet av Bibliotheke, en samling av grekiska guda- och hjältesagor.Religion. Skönlitteratur. Antiken.
459Homeros; Wolf, Friedrich AugustPrologomena Ad Homerum Sive De Operum Homericorum Prisca Et Genuina Forma Variisque Mutationibus Et Probabili Ratione Emendandi. Scripsit Frid. Aug. Wolfius. Volumen I.Halis Saxonum (Halle)Libraria Orphanotrophei1795280 sRyggtext: Wolfii Homeri. Namnteckningar: J. Drysén H. Lyth. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Wolf, Fr. A., tysk filolog, f. 1759 i Haynrode, Preussen, d. 1824 i Marseille, studerade från 1777 i Göttingen, 1782 rektor vid stadsskolan i Osterode, 1783 professor i Halle, främjade klassisk filologi, deltog i grundandet av Berlins nya universitet, som H:s främsta skrift har angivits nr 459, tryckår 1795, där för första gången den s.k. "Homeriska frångan" togs upp.Skönlitteratur. Antiken.
460Homeros; Wolf, Friedrich AugustHomeri Ilias Ex Veterum Criticorum Notationibus Optimorumque Exemplarium Fide Recensita. Volumen I. Rhapsodiae I-XI. Homeri Et Homeridarum Opera Et Reliquiae. Ex Veterum Criticorum Notationibus Optimorumque Exemplarium Fide Recensuit Frid. Aug. Wolfius. Pars I. Ilias.Halis (Halle)Libraria Orphanotrophei179428 s, 248 sRyggtext: Wolfii Homer. Inledning på latin. Namnteckningar: J. Drysén H. Lyth. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Wolf, Fr. A., tysk filolog, f. 1759 i Haynrode, Preussen, d. 1824 i Marseille, studerade från 1777 i Göttingen, 1782 rektor vid stadsskolan i Osterode, 1783 professor i Halle, främjade klassisk filologi, deltog i grundandet av Berlins nya universitet, som H:s främsta skrift har angivits nr 459, tryckår 1795, där för första gången den s.k. "Homeriska frångan" togs upp.Skönlitteratur. Antiken.
461Homeros; Wolf, Friedrich AugustHomeri Ilias Ex Veterum Criticorum Notationibus Optimorumque Exemplarium Fide Recensita. Volumen II. Rhapsodiae XII- XXIIII.Halis (Halle)Libraria Orphanotrophei1794300 sRyggtext: Wolfii, Homer. Namnteckning: H. Lyth. Homeros, forngrekisk skald. Chalkondylas utgav första tryckta utgåvan 1488. Har därefter utgivits av bl.a. Bekker, Nauck, Ameis, Fäsi, La Roche, Pierron, Dindorff, Cauer, Ludwig. På svenska av bl.a. Arvedson, Aulin, Aminson, Dalsjö, Knös. Wolf, Fr. A., tysk filolog, f. 1759 i Haynrode, Preussen, d. 1824 i Marseille, studerade från 1777 i Göttingen, 1782 rektor vid stadsskolan i Osterode, 1783 professor i Halle, främjade klassisk filologi, deltog i grundandet av Berlins nya universitet, som H:s främsta skrift har angivits nr 459, tryckår 1795, där för första gången den s.k. "Homeriska frångan" togs upp.Skönlitteratur. Antiken.
462PlatonLoix De Platon. Par le traducteur de la République. Tome Premier.AmsterdamChez Marc- Michel Rey17698 s, 1 blad, 398 s, opag.Ryggtext Loix de Platon. 1. Namnteckning: Säve. Inledande avsnitt, undertecknat Marc Michel Rey, daterat Amsterdam 1769, är tillägnat Jean Jacques Rousseau. Platon, grekisk filosof, f. sannolikt 427, d. 347 i Athén. Skrev bl.a. Faidros, Teaitetos, Symposion, Faidon, Politeia, Timaios och Lagarna.Filosofi. Antiken.
463PlatonLoix De Platon. Par le traducteur de la Republique. Tome Second.AmsterdamChez Marc- Michel Rey1769502 s, opag.Namnteckning: Säve. Platon, grekisk filosof, f. sannolikt 427, d. 347 i Athén. Skrev bl.a. Faidros, Teaitetos, Symposion, Faidon, Politeia, Timaios och Lagarna.Filosofi. Antiken.
464PindarosCarmina Graece Ex Recentissima Beckiana Recensione In Usum Academicum.Upsaliae (Uppsala)Litteris Et ImpensisJoh. Fr. Edman, Reg. Acad. Typograph.1796262 sRyggtext: Pindar... Pindaros, levde ca 520- 445 f.Kr., f. i Kynoskefalai vid Tebe i Beotien, har kallats Greklands störste lyriske skald på den doriska och körlyrikens område, levde i Tebe, for mellan furstehov, särskilt livliga förbindelser med ön Egina, hade hedersstol i den delfiske gudens tempel, skrev fyra samlingar oden med segersånger, epinikia, tillägnade vinnare vid tävlingsspelen i Olympia, Delfi eller Pytho, Nemea och på Isthmos.Skönlitteratur. Antiken.
465HippokratesAphorismi, Id est, selectae, maximeque ratae sententiae, Guilielmo Plantio Cenomano interprete. Galeni In Eosdem commentarii septem, eodem Plantio interprete. Ioannis Marinell Commentariis in Aphor. qui cum Gal. commentariis aequo animo conferantur.Venetiis (Venedig)1582238 blad, opag.I 465 ingår också 987.Ryggtext: Hippocr. Aphorism 1582. Namnteckning L. F. Svanberg. I verkets slut Index. 2 verk i 1 volym : Hippocrates, Aphorismi ... Guilielmo Plantio Cenomano interprete, Venedig 1582; Hippocrates, Aphorismi Nicolao Leoniceno Vicentino Interprete. Ioannis Marinelli in eosdem commentarij, Venedig 1583. Hippokrates, ca 460- 370 f. Kr., från Kos, grundlade medicinen som vetenskap, ca 130 skrifter förbinds med H.s namn, åtminstone hälften är senare förfalskningar. Vad som egentligen tillhör H. är svårt att avgöra. Begav sig till Athen och undervisades där av filosofen Gorgias. Begav sig senare till Tessalien och gjorde härifrån resor till Mindre Asien och trakterna kring Svarta havet. Höjden av rykte nådde H. under peloponnesiska kriget 431- 404 f. Kr. I Aphorismi, nr 465, framlade H. huvudresultaten av sitt vetande, ex.vis: Livet är kort, konsten är lång, tillfället flyktigt, erfarenheten bedräglig.Medicin. Antiken.
466Stobaios, Johannes; Neander, MichaëlGnomologia Graecolatina: Hoc est Insigniores & vetustiores Sententiae Philosophorum, Poetarum, Oratorum & Historicorum, ex magno Anthologio Ioannis Stobaei excerptae, & in Locos supra bis centum digestae. Accessit praeterea Oneiros ... Gallus, Dialogus Luciani, lectu iucundissimus: in quo deliria Pythagorica de Animarum migrationibus in varia corpora exagitantur: et quōd pauperum et mediocrium vita hominum ... ostenditur: Graecč et Latine. Adiecto etiam Commentariolo, in quo loci difficiliores explicantur. Per Michaelem Neandrum Soraviensem.Basileae (Basel)1557316 sI 466 ingår också 4425.Titelsida inleder på grekiska: GNOMOLOGIA ELLENIKOLLATINEI ... Namnteckningar m.m.: Joh. Nicol. Hageman Upsaliae 1761 skänkt till Wisby Lärov. Bibl. af Axel Fornell Nicolaus Fundelli. Tryckår enligt lappanteckning. 2 verk i 1 volym: Stobaios, J., Gnomologia, Basel; Lukianos, Somnium. Stobaios, J., från Stoboi i Makedonien, forngrekisk lärd och litteraturkännare, skrev för sonen Septimius excerptsamling, innehåller utdrag ur ca 500 skalders, historieskrivares, talares och filosofers arbeten. Neander, eg. Neumann, Michaël, tysk humanist, f. 1525, d. 1592, studerade i Wittenberg för Luther och Melanchthon, rektor vid klosterskolan i Ilfeld. Författade läroböcker på nästan alla områden av dåtidens skolkunskap, vilka böcker användes långt efter författarens död. Verk bl.a.: Gnomologia graeco- latina, 1557, nr 466, Opus aureum et scholasticum, 1559, Graece linguae erotemata, 1561, Graece linguae tabulae, 1564, De re poëtica graecorum, 1592.Skönlitteratur. Filosofi m m. Antiken.
467Smetius, HenricusProsodia; Sive Exactissima Cynosura Metrica, Quae Positione & Diphtongis carentium Syllabarum Quantitates, sola veterum Poetarum auctoritate, adductis exemplis asccuratč trutinat atque expendit; Ab Auctore Reformata, locis innumeris emendata, ac quarta sui parte adaucta, imprimis vero tųm Mantissa Haut Aspernabili ab ipsomet anno aetatis suae LXXV. adjecta, Tum Appendice Aliquot vocum ab Ecclesiasticis Poetis aliter usurpatarum locupletior. Editio ut recentior, sic prioribus multo speciosior atque correctior. Cum Gratia et Privilegio S. Reg. Maj. Polon. et Elect. Saxon.FrankfurtJoh. Philippus Andreae1719652 sTitelsida inleder: Henrici Smetii, Rub. F. ā Leda, Alostani Flandri, Doctoris Medici, Prosodia ... I inledning: Catalogus Veterum Poetarum, Et Auctorum, Quorum Versus Hoc Libro Producuntur, Et Quo Plerique Tempore Vixerunt. Ryggtitel: Smetius.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Antiken.
468Schottus, AndreasAdagia Sive Proverbia Graecorum Ex Zenobio seu Zenodoto, Diogeniano & Suidae Collectaneis. Partim edita nunc primųm, partim Latinč reddita, Scholiisque parallelis illustrata, ab Andrea Schotto Antverpiano, Soc. Iesu Presbytero. Superiorum permissu.Antwerpiae (Antwerpen)Ex Officina Plantiniana, Apud Viduam & Filios Ioannis Moreti.1612702 sRyggtext: Adagia Graecorum ex Zenobio, Diogeniano et Suidae edita a A. Schotto. 1612. Titelsida inleder på grekiska: PAROIMIAI ELLENIKAI. I verkets slut: Index Proverbiorum Graecorum. Index Proverbiorum, på latin.Skönlitteratur. Historia m m. Antiken.
469IsokratesIsocratis Scripta, quae Quidem nunc extant, omnia, Graecolatina, postremō recognita: Hieronymo Wolfio Oetingensi interprete. Cum Rerum & verborum accurato Indici.Basileae (Basel)Ludovicus König16318 blad, 927 s, alf. pag.Titelsida inleder på grekiska: ISOKRATOYS APANTA. Ryggtext: Isocratis Orationes Graece. Namnteckningar: Joh. Esbergius And. Söderman. I verkets slut: Rerum Et Verborum in Isocrate memorabilium, Index. Isokrates, ca 436- 338 f. Kr., från Athen, sin tids framgångsrikaste talare och lärare i talarkonst, undervisades av sofisterna Prodikos, Protagoras och Gorgias. I:s stämma var svag, hans tal är avsedda att läsas, 21 är kända, uppnådde hög ålder, begick självmord år 338 av sorg över grekernas nederlag vid Chaironeia. Särskilt kända tal: Panegyrikos, det panegyriska talet, Areiopagitikos, där I. förordar återinförandet i Athen av Solons författning.Filosofi. Talekonst. Antiken.
470Hesiodos AscraeusHesiodi Ascraei Quae Extant Cum Notis Ex Quibusdam Auctoribus Selectis Accedit Pasoris Index Opera Et Studio Cornelii Schrevelii Nunc Denuo Ad Editionem Robinsonii Recensuit Interpretationem Latinam Emendavit Notasque Suas Adiecit Io. Tob. Krebsius A. M.Lipsiae (Leipzig)Typis Sumptibus Io. Godofr. Dyckii174613 blad, 468 sTitelsida inleder på grekiska: ESIODOY ASKRAIOY TA EYRISKOMENA. Ryggtext: Hesiodus. Hesiodos, grekisk skald, sannolikt i 8:e århundradet f.Kr., från Askara i Beotien, äldste representanten för grekernas didaktiska epos, som övertog homerikska hjältediktens versform, mest betydande verk är Theogonia, där H. söker jämka samman gamla sagors uppgifter om olika gudasläkter. Mest kända dikt: Erga kai hemerai, Arbeten och dagar, ger levnadsregler och anvisningar för jordbruk.Skönlitteratur. Antiken.
471Hesiodos AscraeusHesiodi Ascraei Quae Extant. Cum Notis, ex probatissimis quibusdam Authoribus, brevissimis, selectissimisque. Accedit insuper Pasoris Index, auctior multo, & castigatior. Opera & studio Cornelii Schrevelii.Lugd. Batavorum (Leiden)Typis Francisci Hackii16508 blad, 346 sTitelsida inleder på grekiska: ISIODOY ASKRAIOY TA EYRISKOMENA. Ryggtext: Hesiodi Opera. Namnteckningar: Joh.tam Drysén B. Frondin 1782. Hesiodos, grekisk skald, sannolikt i 8:e århundradet f.Kr., från Askara i Beotien, äldste representanten för grekernas didaktiska epos, som övertog homerikska hjältediktens versform, mest betydande verk är Theogonia, där H. söker jämka samman gamla sagors uppgifter om olika gudasläkter. Mest kända dikt: Erga kai hemerai, Arbeten och dagar, ger levnadsregler och anvisningar för jordbruk.Skönlitteratur. Antiken.
472Aelianus, ClaudiusAeliani Sophistae Variae Historiae Libri XIV.Halae (Halle)Typis Orphanotrophei17721 blad, 330 s, 332 sTitelsida inleder på grekiska: KL. AILIANOY SOPHISTOY POIKILES BIBLIA ID. Titel inleder på latin: C L. Aeliani ... Ryggtext: C. L. Aeliani Variae Historiae Gr. & Lat. Aelianus, levde ca 170- 240 e.Kr., överstepräst på kejsar Septimius Severus´ tid. Betecknade sig som romare men skrev på grekiska, som han lärt sig av en sofist. Bevarat är: Das Wesen der Tiere, Bunte Geschichten och 20 Bauernbriefe.Filosofi. Skönlitteratur. Antiken.
473AisoposFables Diverses.1729,173513 s, opag.I 473 ingår också 1264 och 1265.Namnteckningar: Lönnroth och Schenholm. Aisopos, känd företrädare för fabeldikning hos de gamla grekerna, samisk slav, levde vid mitten av 500-talet f.Kr. Många fabler kom att gå under hans namn. Tidigaste svenska upplagan av Ai. är tryckt 1603.Skönlitteratur. Antiken.
474PindarosPindari Lyricorum Principis, Plus Quam Sexcentis In Locis emaculati, ut jam legi & intelligi possit, OLYMPIONIKAI. PYTHIONIKAI. NEMEONIKAI. ISTHMIONIKAI. Illustrati Versione fideli. Rationis metricae indicatione certa. Dispositione textus genuina. Commentario sufficiente. Cum Fragmentis aliquot diligenter collectis. Indice locuplete, Victorum, Autorum, Rerum et Verborum. Discursu duplici; uno de Dithyrambis: altero de Insula Atlantica ultra Columnas Herculis, quae America hodič dicitur. Opera Erasmi Scmidii Delitiani, Greac: & Mathemat: Professoris Publ.Vitebergae (Wittenberg)Sumtibus Zachariae Schureri, Bibliopolae161623 s, 331 sTitelsida inleder på grekiska: PINDAROY PERIODOS. Titel inleder på latin: hoc est Pindari ... Pindaros, levde ca 520- 445 f.Kr., f. i Kynoskefalai vid Tebe i Beotien, har kallats Greklands störste lyriske skald på den doriska och körlyrikens område, levde i Tebe, for mellan furstehov, särskilt livliga förbindelser med ön Egina, hade hedersstol i den delfiske gudens tempel, skrev fyra samlingar oden med segersånger, epinikia, tillägnade vinnare vid tävlingsspelen i Olympia, Delfi eller Pytho, Nemea och på Isthmos.Skönliteratur. Antiken.
475PindarosPindari Isthmionicae.Tigurum ? (Zürich)16264 blad, 264 sRyggtext: Pindari IV. Namnteckning: Johan Adolph Säve Upsala Jan. 1814. Inledande avsnitt, Epistola Huldrichi Gemini Ad Lectorem, ger viss vägledning för uppgift om tryckåroch tryckort, avslutas: Vale Lector mi ... Ex Tiguro ... Anno ... sesquimillesimo vigesimo- sexto. Pindaros, levde ca 520- 445 f.Kr., f. i Kynoskefalai vid Tebe i Beotien, har kallats Greklands störste lyriske skald på den doriska och körlyrikens område, levde i Tebe, for mellan furstehov, särskilt livliga förbindelser med ön Egina, hade hedersstol i den delfiske gudens tempel, skrev fyra samlingar oden med segersånger, epinikia, tillägnade vinnare vid tävlingsspelen i Olympia, Delfi eller Pytho, Nemea och på Isthmos.Skönlitteratur. Antiken.
476Nievpoort, G.H.Succincta Explicatio Rituum Qui Olim Apud Romanos Obtinuerunt Ad Intelligentiam Veterum Auctorum Facili Methodo Conscripta A G. H. Nievpoort. Editio Quarta Corectior Cum Privilegio Regis Poloniae Et Elect. Saxon.Budissae (Bautsen)Vid Spree, i Sachsen.)Apud Davidem Richterum17337 blad, 316 s, opag.För tryckort Budissae jämför nr 481. Bautsen, tidigare huvudstad i sachsiska regeringsområdet med samma namn, kallades tidigare på vendiska Budysin, och officiellt fram till 1868 Budissin. Släktnamnet Nievpoort är detsamma namnet för staden Nieuwpoort, nederländska, på franska Nieuport, stad i belgiska provinsen Västflandern, vid Yser.Historia. Antiken.
477IsokratesIsocratis Orationes Tres, I. Ad Demonicum II. Ad Nicoclem. III. Nicocles. Plutarchi Libellus de Pueror. Educat. Cum Pythagorae & Phocylidae Carminibus, Versione Latina & Cuivis Capiti Phrasibus & Sententiis adjectis. Olim procurante Joh. Gerlach. Wilhelmi, Rect. Gymn. Heidelb. Editio nova et ab infinitis mendis purgata. Cui accedunt Isocratis Epistol. I. ad Philip. Reg. Maced. Lysiae Orat. Pro caede Eratosthenis. Ejusdem Orat. contra Eratosthen. Luciani Dialogus Timon. Opera & Studio Joh. Jacobi Schudt, Gymnas. Maeno- Francof. ConRect. Cum Privilegio Sac. Caes. Majestatis, Regis Poloniae & ElFrancofurti ad Moenum (Frankfurt am Main)Sumtibus Joh. Melch. Bencard17024 blad, 444 sTitelsida inleder: Fasciculus Graecus Sive Isokratis ... Isokrates, ca 436- 338 f. Kr., från Athen, sin tids framgångsrikaste talare och lärare i talarkonst, undervisades av sofisterna Prodikos, Protagoras och Gorgias. I:s stämma var svag, hans tal är avsedda att läsas, 21 är kända, uppnådde hög ålder, begick självmord år 338 av sorg över grekernas nederlag vid Chaironeia. Särskilt kända tal: Panegyrikos, det panegyriska talet, Areiopagitikos, där I. förordar återinförandet i Athen av Solons författning.Filosofi. Antiken.
478Rosinus, JohannesAntiquitatum Romanarum Corpus Absolutissimum. Cum Notis Doctissimis ac locupletiss. Thomae Dempsteri J. C. Huic postremae editioni accuratissimae accesserunt Pauli Manutii Lib. II. De Legibus, Et De Senatu, Cum And. Schotti Electis, I. De Priscis Rom. Gentil. Ac Familiis. II. De Tribubus Rom. XXXV. Rusticis Atque Urbanis. III. De Ludis Festisque Rom. Ex Kalendario Vetere. Cum Indice locupletissimo Rerum ac Verborum, et aeneis figuris accuratissimis Urbis &c. Accurante Cornelio Schrevelio.Lugduni Batavorum (Leiden)Apud Hackios, Parentem & Filios16633 blad, 956 s, alf. pagTitelsida inleder: Joannis Rosini Antiquitatum ... Även förtitelsida, som inleder: Ioh. Rosini Romanarum ... Ryggtext: Ioh. Rosini Antiqvitates Romanae. Anteckning: Sum ex libris Friderici Gerbrandi Burgundie 1672.Historia. Topografi. Geografi. Antiken. Rom.
479Fabricius, Johann AlbertCuriöses Antiqvitäten-Lexicon, Darinnen Nicht allein einige tausend Wörter aus dem Jüdischen/ Griechischen/ Römischen und Christlichen Alterthum kurtz und deutlich erkläret werden, Sondern auch Eine zulängliche Nachricht von den Ordnungen und Gebräuchen/ welche bei den Hebräern, Griechen, Römern und alten Christen ehemals im Schwange gewesen/ aus denen besten so wol als neuen Scribenten/ wie auch aus verschiedenen alten und bewehrten Monumenten in möglicher Kürtze gegeben wird; Nebst einer Vorrede Dm. D.Jo.Alberti Fabricii Prof. Publ. in Hamburg.LeipzigVerlegts Johann Friedrich Gleditschens seel. Sohn171912 blad,1274 s, alf. pag.Vorrede innehåller översikt tidigare motsvarande arbeten. Ryggtext: Lexicon Fabricio Schott. genianum(?) 531. Fabricius, J. A., f. 1668 i Leipzig, d. 1736 som professor i vältalighet vid akademiska gymnasiet i Hamburg. Utgav bl.a.: Bibliotheca latina 1697, utgiven ånyo av Ernesti, 1773-74, Bibliotheca graeca, 1705-28, Bibliotheca latina mediae et infimae aetatis, 1734-36, Bibliographia antiquaria, 1713 och Bibliotheca ecclesiastica, 1718. F. var en av sin tids lärdaste och produktivaste filologer och har räknats som en av de första klassiska litteraturhistorikerna.Språkvetenskap m.m.
480Saubertus, Johannes F.De Sacrificiis Veterum Conlectanea Historico- Philologica, Et Miscella Critica.Jenae (Jena)Impensis Matthaei Birckneri, excudit Samuel Krebsius165920 blad, 721 sHistoria. Språkvetenskap m m. Antiken.
481Nievpoort, G.H.; Gesner, Johann MatthiasRituum, Qui Olim Apud Romanos Obtinuerunt, Succincta Explicatio Ad Intelligentiam Veterum Auctorum Facili Methodo Conscripta. Accedunt Columna Rostrata Dvillii, Ut Et Io. Matthiae Gesneri, Profess. Gotting. Celeb. Prolusio. Editio Nona, Post Schoepflini, Reizii, Aliorumque Curas Novis Accessionibus Locupletata.Berolini (Berlin)Impens. Christ. Frid. Vossii175132 s,513 s, alf. pag.Volymens slut: Bericht an den Buchbinder. Die Kupfer kommen zu Ende des Buches nach Ordnung der Zahlen, und müssen so geheftet werden, dass man sie ganz heraus schlagen kann. Namnteckning: L. Gardell Wisbuae 1780. Gesner, J. M., tysk vetenskapsman, f. 1691, d. 1761, 1715 bibliotekarie och konrektor i Weimar, 1734 professor i Göttingen. Utgav bl.a.: Novus Linguae et eruditionis romanae thesaurus, 1747-48, Chrestomathia Ciceroniana, 1717, och Chrestomathia graeca, 1731.Historia. Samhällsvetenskap. Antiken.
482Loccenius, JohanAntiquitatum Sveo- Gothicarum Libri Tres. In Quibus Prisci Sveonum Et Gothorum Mores, Status Regni Atque Instituta Cum Hodiernis, Pro Re Nata, Comparantur: Leges Patriae Passim, Variaque Auctorum Loca Illustrantur Et Explicantur. Editio Tertia emendatior & auctior. Index Rerum Et Verborum.Upsaliae (Uppsala)Henricus Curio S. R. M. & Acad. Upsaliensis Bibliop.16704 blad, 210 s, alf. pag.Ryggtext: Joh. Loccenii Ant. ? Sv.g. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Historia. Svear och goter.
483PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée, Tome Premier, Contenant Les Vies De Thésée, De Romulus, De Lycurgue, De Numa Pompilius.ParisPar la Compagnie des Libraires1762378 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. I. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
484PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée, Tome Second; Contenant Les Vies De Solon, De Publicola, De Thémistocle, De Camillus.ParisPar la Compagnie des Libraires1762342 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustre Tom. II. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
485PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée, Tome Troisieme, Contenant Les Vies De Péricles, De Fabius Maximus, D´Alcibiade, De Coriolan.ParisPar la Compagnie des Libraires1762366 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. III. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
486PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée, Tome Quatrieme, Contenant Les Vies De Timoléon, De Paul Emile, De Pélopidas, De Marcellus.ParisPar la Compagnie des Libraires1762335 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustres. Tom. IV. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
487PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée, Tome Cinquieme, Contenant Les Vies D´Aristide, De Caton Le Censeur, De Philophemen, De Flaminius.ParisPar la Compagnie des Libraires1762272 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustr Tom. V. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
488PlutarchosLes Vies Des Hommes Illustres De Plutarque, Traduites en Francois, avec des Remarques historiques et critiques, par M. Dacier, de l´Académie Royale des Inscriptions et Belles Lettres, etc. Nouvelle Edition, revue & corrigée, Tome Sixieme, Contenant Les Vies De Pyrrhus, De Caius Marius, De Lysandre, De Sulla.ParisPar la Compagnie des Libraires1762379 sRyggtext: Les Vies Des Hommes Illustre Tom. VI. Namnteckning: Marie Antoinette Jägerhorn. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia. Antiken.
489PlutarchosPlutarch' s Morals in Five Volumes. Translated from the Greek, By Several Hands. Volume I. The Fifth Edition Revis´d and Corrected from the many Errors of the former Editions.LondonW. Taylor, at the Ship in Pater-Noster-Row171812 blad, 480 sNamnteckningar: C. Klingenstierna och Augusta Elisabeth Svanberg. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Skönlitteratur. Antiken.
490KATON, Kai METABOLEi PLANOYDEIA ...Arosiae (Västerås)Typis & Impensis Joh. Laur. Horrn177620 sI 495 ingår 209, 490 och 4426.Skönlitteratur. Antiken.
491PlutarchosPlutarch's Morals. Translated from the Greek By Several hands. Volume II. The fifth Edition, Corrected and Amended.LondonW. Taylor, at the Ship in Pater-Noster-Row17185 blad, 472 sNamnteckning: C. Klingenstierna. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Skönlitteratur. Antiken.
492PlutarchosPlutarch's Morals: Translated from the Greek By Several Hands. Volume III. The Fifth Edition Corrected and Amended.LondonWilliam Taylor, at the Ship in Paternoster-Row1718528 sNamnteckning: C. Klingenstierna. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Skönlitteratur. Antiken.
493PlutarchosPlutarch's Morals. Translated from the Greek By Several Hands. Volume IV. The Fifth Edition, Corrected.LondonW.Taylor at the Ship in Pater-noster Row1718491 sNamnteckning: C. Klingenstierna. Handskriven kapitelöversikt. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Skönlitteratur. Antiken.
494PlutarchosPlutarch's Morals. Translated from the Greek By Several hands. Volume V. The Fifth Edition Corrected.LondonW.Taylor, at the Ship in pater-noster Row1718460 s, opag.Namnteckning: C. Klingenstierna. Handskriven kapielöversikt. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Skönlitteratur. Antiken.
495PlutarchosPlutarchi Chaeronensis PERI PAIDONAGOGES, Seu De Puerorum Educatione Libellus, Analysi Grammatica, Interpretatione Simplici Ad Textum Graecum, Et Paraphrasi Perspicua Ad Modum Johannis Minellii, Illustratus Studio M. Christiani Junckeri, Ill. Gymn. Sax. Henneb. Quod Schleusingae Est, Conr. Cum Gratia et Privilegio S. R. Majestatis.Arosiae (Västerås)Joh. Laur. Horrn17766 blad,192 s, 80 s, 20 s, 18 s, opag.I 495 ingår 209, 490 och 4426.Ryggtext: Plutarchus. Namnteckning: Nils Magnus Drysén 1807. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Skönlitteratur. Antiken.
496Ihre, TomasIn Nuce Roma, Hoc est I. Grammatica Latina Ea Cura Concinnata, Ut Etiam Provectioribus Sufficere Possit. II. Syntaxis latina Nova Methodo Per Propositiones Elaborata, Et Rationibus Solito Firmioribus Fundata. III. Prosodia Certior Et Novis Observationibus Auctior. Editio Tertia.Upsaliae Et Åboae (Uppsala och Åbo)In Officinis Librariis M. Swederi1780172 sNamnteckning: Salomon Jacob Ihre 1823. Ihre. T., universitetslärare, präst, f. 1659 i Visby, d. 1720 i Linköping, student i Köpenhamn 1677 och i Uppsala 1680, fil. mag. 1685. 1692 teol. professor i Lund, 1717 domprost i Linköping. Utgav latinsk grammatik, nr 496, In nuce Roma, Rostock 1680, nya upplagor 1706, 1759, 1780 och 1799.Språkvetenskap. Latin.
497Gesner, Johann MatthiasChrestomathia Graeca Sive Loci Illustres Ex Optimis Scriptoribus Dilecti Quam Potuit Emendate Editi Notulis Brevibus Et Indice Copioso Illustrati A Io. Matthia Gesnero. Editio Octava Correctior. Cum Privilegio Elector. Saxon.Lipsiae (Leipzig)Apud I. G. I. Breitkopf179210 blad, 214 s, alf. pag.Ryggtext: Chrestom. Graeca. Titelsida inleder på grekiska: CHRESTOMATHEIAI. Namnteckning: A. J. Hallenberg. Gesner, J. M., tysk vetenskapsman, f. 1691, d. 1761, 1715 bibliotekarie och konrektor i Weimar, 1734 professor i Göttingen. Utgav bl.a.: Novus Linguae et eruditionis romanae thesaurus, 1747-48, Chrestomathia Ciceroniana, 1717, och Chrestomathia graeca, 1731.Skönliteratur. Historia. Antiken.
498LukianosDialogi Mortuorum Graece, Cum Indice Locupletisimo Cura Johannis Floderi, Gr. Linguae Prof. Reg. Et Ord. Ac. Upsal.Upsaliae Et Aboae (Uppsala och Åbo)In Officinis Librariis M. Swederi177980 sNamnteckningar: Johan Samuel Drysen Stockholm d. 31 Maij 1802 ... Drysén. Lukianos, forngrekisk skriftställare, ca 120- 180 e. Kr., från Samosata vid övre Eufrat, Syrien, besökte som sofist bl.a. städert i Gallien, bosatte sig i Athen, erhöll högt ämbete i Egypten. Räknas som skapare av den satiriska dialogen. Påvisade orimligheter i gudaläran och de filosofiska systemen.Skönlitteratur. Antiken.
499AristotelesWorks Of Aristotle, In Four Parts. Containing I. His Complete Master- Piece; displaying the secrets of Nature in the Generation of Man. To which is added, The Family Physician, being approved Remedies for the several Distempers ... II. His Experienced Midwife; absolutely necessary for Surgeons, Midwifes, Nurses, and Child- bearing Women. III. His Book of Problems; containing various Questions and Answers relative to the State of Man´s Body. His Last Legacy; unfolding the Secrets of Nature respecting the Generation of Man. A New Edition.Londonprinted for, and sold by all Bookfellows1793324 sNamnteckning: And. Flodberg. Aristoteles, har kallats den klassiska forntidens störste polyhistor och mångsidigaste vetenskapsman, förnämligast filosof och naturforskare. F. i Stageira vid Trakiens kust, vid 17 års ålder till Athén för att höra Platon, stannade där till Platons död 347 f.Kr., uppfostrade Alexander den store. Dog 322 f.Kr. i Chalkis på Eubea.Medicin. Filosofi. Antiken.
500Bion; MoschosBionis Smyrnaei Et Moschi Syracusani Quae Supersunt Cum Notis Ioannis Heskin Integris Aliorumque Selectis Graece Et Latine. Recensuit Suasque Animadversiones Adiecit Theophil. Christoph. Harles.Erlangae (Erlangen)Sumtu Wolfgangi Waltheri178014 s, 364 sRyggtext: Bion Et Moschus. Bion, forngrekisk idylldiktare, från Smyrna, förgiftad på Sicilien, efterbildade Theokritos. Skrev sorgkväde över Adonis: Epitafios Adonidos. Moschos, forngrekisk epiker och bukoliker/idylldiktare, från Syracusa i 2:a eller 3:e århundradet f.Kr., betecknade sig som Theokritos´ lärjunge och arvtagare till den doriska sången.Skönlitteratur. Antiken.
501AisoposFabulae Aesopicae Graece.Lundae (Lund)Litteris Berlingianis.1787128 sIinledning på latin: In usum Lectissimae Juventutis Scanensis, textum hunc Graecum ... Därefter endast grekiska. Aisopos, känd företrädare för fabeldikning hos de gamla grekerna, samisk slav, levde vid mitten av 500-talet f.Kr. Många fabler kom att gå under hans namn. Tidigaste svenska upplagan av Ai. är tryckt 1603.Skönlitteratur. Antiken.
502Ihre, TomasIn Nuce Roma, Hoc est I. Grammatica Latina Ea Cura concinnata, ut etiam provectioribus sufficere possit. II. Syntaxis Latina nova methodo per propositiones elaborata, & rationibus solito firmioribus fundata. III. Prosodia certior & novis observationibus auctior.Upsaliae (Uppsala)Recusa Upsaliae1759192 sNamnteckningar: Ihre och Johan Facht. Ihre, T., universitetslärare, präst, f. 1659 i Visby, d. 1720 i Linköping, student i Köpenhamn 1677 och i Uppsala 1680, fil. mag. 1685. 1692 teol. professor i Lund, 1717 domprost i Linköping. Utgav latinsk grammatik, nr 496, In nuce Roma, Rostock 1680, nya upplagor 1706, 1759, 1780 och 1799.Språkvetenskap. Latin.
503PindarosPindari Pythionicae.395 sRyggtext: Pindarus II. Namnteckning: Johan Adolph Säve 1817. Ur inledasndce avsnitt, Epistola Casparis Peuceri Ad Christophorum ā Carlowitz, kan noteras: Praefixa olim Latinae Versioni Dn. Philippi Melanchthonis. Pindaros, levde ca 520- 445 f.Kr., f. i Kynoskefalai vid Tebe i Beotien, har kallats Greklands störste lyriske skald på den doriska och körlyrikens område, levde i Tebe, for mellan furstehov, särskilt livliga förbindelser med ön Egina, hade hedersstol i den delfiske gudens tempel, skrev fyra samlingar oden med segersånger, epinikia, tillägnade vinnare vid tävlingsspelen i Olympia, Delfi eller Pytho, Nemea och på Isthmos.Skönlitteratur. Antiken.
504Beyer, A:son GabrielExcerpta Graeca, In Usum Gymnasticum.Gothoburgi (Göteborg)Litteris Et Sumtibus J. G. Lange, Jun.1763150 s, opag.Titelsida inleder på grekiska: APOSPASMATIA ELLENIKA PROS CHRESIN GYMNASTIKEN. Ryggtext: Excerpta Graeca. Namnteckningar: A. L. Dalin Christopher Trygger (?). Beyer, A:son Gabriel, teol. doktor, lektor.Språkvetenskap. Grekiska.
505DemosthenesDemosthenis Oratio De Corona Quam E Recensione Ioannis Taylori Angli Cum Eiusdem Et Wolfii Marklandi Palmerii I. I. Reiskii Suisque Animadversionibus. Edidit Theophilus Christophorus Harles.Altenburgi (Altenburg)Ex Officina Richteria1769621 s, alf. pag.I verkets slut index. Demosthenes, grekisk talare, f. 384 eller 381 f.Kr. i Athen, tog gift 322, höll tal mot Filip av Makedonien, manade till krig mot Makedonien efter Filips död. Filips son Alexander kväste motståendet, särskilt genom att förstöra Thebe.Skönlitteratur. Antiken.
506HerodianosHerodiani Historiarum Libri VIII. Recogniti Et Notis Illustrati.Basiliae (Basel)Apud Johann. Schweighauser1781477 sTitelsida inleder på grekiska: ERODIANOY ISTORION BIBLIA OKTO. Namnteckning: Säve. Herodianos, historieskrivare, sannolikt grek, från Alexandria, levde ca 180- 238 e. Kr., mest i Rom, den siste självständige grekiske språkforskaren, son och lärjunge till Applolonios Dyskolos. Författade romersk historia för tiden 180- 238 e.Kr., verket är en värdefull komplettering av Cassios Dios verk för samma tid.Historia. Antiken.
507PindarosPindari Nemeonicae.Tiguro ? (Zürich)267 sNamnteckning: Johan Adolph Säve 1817. Inledande avsnitt, Praefatio Huldrichi Geminii Ad Linguarum Candidatos, Praefixa editioni Caeporini Cratandrinae, avslutas: Ex Tiguro, XXIV., die Febr. MDXXVI. Pindaros, levde ca 520- 445 f.Kr., f. i Kynoskefalai vid Tebe i Beotien, har kallats Greklands störste lyriske skald på den doriska och körlyrikens område, levde i Tebe, for mellan furstehov, särskilt livliga förbindelser med ön Egina, hade hedersstol i den delfiske gudens tempel, skrev fyra samlingar oden med segersånger, epinikia, tillägnade vinnare vid tävlingsspelen i Olympia, Delfi eller Pytho, Nemea och på Isthmos.Skönlitteratur. Antiken.
508Bion; MoschosBionis Et Moschi Idyllia Cum Metaphrasi Latina Et Notis Integris Fulvii Ursini, Bonav. Vulcanii, Henrici Stephani, Iosephi Scaligeri, Isaaci Casauboni, Dan. Heinsii, Guil. Xylandri, Iac. Palmerii Nec Non Selectis Longopetraei, Nicolai Schwebelii Et Ioh. Heskin Recensuit M. Iohann Adam Schier.Lipsiae (Leipzig)Apud Ioh. Georg. Loewium1752216 s, alf. pag.Titelsida inleder på grekiska: BIONOS kai MOSCHOY EIDYLLIA ... Anteckningar, namnteckning: Ex Bibliotheca b. Patris, Marth. Floderus Uppsala 1789. D G Petersson Upsala d. 4 Mars 1826, namnteckning överstruken Skänkt till Wisby Gymnasii Bibliothek af N. R. (Nils Reinicke). Bion, forngrekisk idylldiktare, från Smyrna, förgiftad på Sicilien, efterbildade Theokritos. Skrev sorgkväde över Adonis: Epitafios Adonidos. Moschos, forngrekisk epiker och bukoliker/idylldiktare, från Syracusa i 2:a eller 3:e århundradet f.Kr., betecknade sig som Theokritos´ lärjunge och arvtagare till den doriska sången.Skönliteratur. Antiken.
509HerodianosHerodiani Historie udi otte Böger, Oversat paa Dansk Efter Den Greske Original. Med en curieuse Forberedelse ved L. Holberg. Andet Oplag.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Frid. Christ. Pelt, Boghandler ...175316 blad, 392 sRyggtext: Holbergs Herdiani Historie. Titelsidans text också spegelvänd och svag på motstående sida. Namnteckning: Jacob Hahr. Herodianos, historieskrivare, sannolikt grek, från Alexandria, levde ca 180- 238 e. Kr., mest i Rom, den siste självständige grekiske språkforskaren, son och lärjunge till Applolonios Dyskolos. Författade romersk historia för tiden 180- 238 e.Kr., verket är en värdefull komplettering av Cassios Dios verk för samma tid.Historia. Antiken.
510Hesiodos AscraeusHesiodi Ascraei Opera Et Dies.Strengnesiae (Strängnäs)Impressum a Laurentius Arv. Collin177675 sTitelsida inleder på grekiska: ISIODOY ASKRAIOY ERGA KAI EMERAI. Namnteckning: Abraham Aron Lindbom. Hesiodos, grekisk skald, sannolikt i 8:e århundradet f.Kr., från Askara i Beotien, äldste representanten för grekernas didaktiska epos, som övertog homerikska hjältediktens versform, mest betydande verk är Theogonia, där H. söker jämka samman gamla sagors uppgifter om olika gudasläkter. Mest kända dikt: Erga kai hemerai, Arbeten och dagar, ger levnadsregler och anvisningar för jordbruk.Skönlitteratur. Antiken.
511Anakreon; Sapfo; Bion; MoschosAnacreon, Sapho, Bion Och Moschus. Öfversättning Af G. Paykull.StockholmKongl. Tryckeriet1787106 sRyggtext: Anacreon. Namnteckningar: Joh. Gust. Höijer och Billberg. Anakreon., f. i staden Teos, flydde undan perserna ca 540 f.Kr. till Abdera i Tracien. Hämtades av tyrannen Hipparchos till Athén. Skall ha kvävts av druvkärna. A:s stod restes på Akropolis. Sällskapsliv, kärlek och vin ämnet för hans sånger. Sapfo, latin: Sappho, f. på Lesbos, levde ca 600 f.Kr., undervisade i musik och skaldekonst, kärleken det stora intresset. Horatius och Catullus tog intryck av S. Bion, forngrekisk idylldiktare, från Smyrna, förgiftad på Sicilien, efterbildade Theokritos. Skrev sorgkväde över Adonis: Epitafios Adonidos. Moschos, forngrekisk epiker och bukoliker/idylldiktare, från Syracusa i 2:a eller 3:e århundradet f.Kr., betecknade sig som Theokritos´ lärjunge och arvtagare till den doriska sången.Skönlitteratur. Antiken.
512XenofonXenophons Griechische Geschichte neu übersezt von August Christian Borheck, Rektor des Gymnasiums zu Bilefeld, und auswärtigen Mitglied der Königlich deutschen Gesellschaft zu Göttingen.Frankfurt am Mainbey Johann Christian Hermann178348 s, 472 sRyggtext: Xenophons Griechische Geschiochte. uebersetz von V. Borheck. Xenofon, forngrekisk fältherre och skriftställare, f. ca 430 f.Kr., d. ca 355 f.Kr. Hängiven beundrare av Sokrates. Trädde i förbindelse med den yngre Kyros, medföljde det fälttåg som K. gjorde mot sin broder Artaxerxes 401, Kyros stupade, de högre befälhavarna vid grekiska hären greps och avlivades, X. valde att med 4 andra befälhavare leda grekiska återtåget. Marschern gick från Tigris östra strand över Armenien till Svarta havets kust, vid Trapezus. Efter framkomsten till Byzantion trädde grekiska hären i tjänst hos trakiske fursten Zeuthes. Därefter förde X. hären till Pergamon och överlämnade den till lacedemonske fältherren Thibron för ett krig mot satraperna. I Anabasis, Uppmarschen, 10 böcker, nämner sig X. ingenstans som författare. Hellenika, 7 böcker, är en fortsättning av Thukydides, Peloponnesiska krigets historia. Kyru paideia, latin:Cyropaedia, dvs Cyropedien, Kyros uppfostran, är 1:a hist. romanen.Historia. Antiken.
513XenofonCyropaedia. Graece & Latine. Pars II. Continens Libr. V - VIII.Basileae (Basel)Typis Joannes Schweighauser1790423 sRyggtext: Xenophontis Cyropadeia. Namnteckning: C. B. Bergman (18)27. Xenofon, forngrekisk fältherre och skriftställare, f. ca 430 f.Kr., d. ca 355 f.Kr. Hängiven beundrare av Sokrates. Trädde i förbindelse med den yngre Kyros, medföljde det fälttåg som K. gjorde mot sin broder Artaxerxes 401, Kyros stupade, de högre befälhavarna vid grekiska hären greps och avlivades, X. valde att med 4 andra befälhavare leda grekiska återtåget. Marschern gick från Tigris östra strand över Armenien till Svarta havets kust, vid Trapezus. Efter framkomsten till Byzantion trädde grekiska hären i tjänst hos trakiske fursten Zeuthes. Därefter förde X. hären till Pergamon och överlämnade den till lacedemonske fältherren Thibron för ett krig mot satraperna. I Anabasis, Uppmarschen, 10 böcker, nämner sig X. ingenstans som författare. Hellenika, 7 böcker, är en fortsättning av Thukydides, Peloponnesiska krigets historia. Kyru paideia, latin: Cyropaedia, dvs. Cyropedien, Kyros uppfostran, 1:a hist. romanen.Historia. Antiken.
514Astronomica Veterum Scripta Isagogica Graeca & Latina. Auct. Graeci, Procli Sphaera. Arati Solensis Phenomena, & Prognostica. Leontius Mechanicus de constructione Arateae Sphaere. His tribus adiuncta est interpretatio Latina, in qua verbum de verbo expressum est. Latini. Aratea Phaenomena cum poetica interpretatione M. T. Ciceronis, Festi Rufi Avieni Germanici Caes. cum commentariis incerti auct. Veterum Poetarum Fragmenta Astronomica. C. Iuli Hygini Poeticon Astronomicon. Opus non Astronomiae solum, sed et Poeseos studiosis apprime utile.In Officina Sancandreana.1589302 sRyggtext: Astronomica Veterum Scripta. Anteckningar: A. F. Svanberg efter Jöns Svanberg L. F. Svanberg.Naturvetenskap. Astronomi.
515PlutarchosDe Puerorum Educatione Libellus Analysi Logica, Grammatica, Ethica, Politica & Historica illustratus ā M. Petro Westhusio Scholae Hamburgensis quondam Rectore. Cum Indice duplici, uno particularum altero vocabulorum.Hamburgi (Hamburg)Apud Johannem Naumannum & Holmiae apud Gottfrid Liebezeit Typis Samuelis Krebsii ...16807 blad, 392 s, alf. pag.Anteckningar: ex libris Ekeblad (överstruket) Johannes Neogard 1763 Olaus Sol... (överstruket) Petrus Ekeblad. Ryggtext: Plutar Chus. Titelsida inleder: Plutarchi Chaeronensis De ... I verkets slut: Index, Usum Particularum in textu occurentium exhibens. Index Vocabulorum omnium, quae in Paedagogiâ Plutarchi occurrunt. Plutarchos, ca 46- 120 e. Kr., från Chaironeia, Beothien, studerade filosofi i Athén för Ammonios, vistades länge i Rom, fick höga titlar av kejsarna Trajanus och Hadrianus. Ca 1/3 av hans omfångsrika verk är bevarade: 1) biografier över fältherrar och statsmän, parvis uppställda greker och romare, 2) blandade skrifter under titeln Ethika/ Moralia.Historia m. m. Antiken.
516AnakreonAnacreontis Teii Carmina Graece E Recensione Guilielmi Baxteri Cum Eiusdem Henr. Item Stephani Atque Taneguido Fabri Notis Accesserunt Duo Sapphus Odaria Et Theocriti Anacreonticum In Mortuum Adonin Iterum edidit Varietatemque Lectionis Cum Suis Animadversionibus Et Anacreontis Fragmenta Adiecit Ioh. Frider. Fischerus.Lipsiae (Leipzig)Sumtu Ioh. Gotofredi Mulleri177678 s, 324 s, opag.Ryggtext: Anacreon Graece. Anakreon, f. i staden Teos, flydde undan perserna ca 540 f.Kr. till Abdera i Tracien. Hämtades av tyrannen Hipparchos till Athén. Skall ha kvävts av druvkärna. A:s stod restes på Akropolis. Sällskapsliv, kärlek och vin ämnet för hans sånger.Skönlitteratur. Antiken.
517AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Greece Dans le Milieu Du Quatrieme Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Premier.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793369 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. I. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, i fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
518AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrieme Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Second.Aux Deux Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793359 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 2. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
519AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrieme Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Troisieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793351 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 3. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
520AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrime Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Quatrieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793289 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 4. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
521AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrime Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Cinquieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793377 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 5. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
522AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrime Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Sixieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793373 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 6. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
523AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrieme Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Septieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793300 s, opag.Ryggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 7. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
524AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrieme Siecle avant L' Ere Vulgaire. Tome Huitieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie1793379 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 8. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
525AnacharsisVoyage Du Jeune Anacharsis En Grece, Dans Le Milieu Du Quatrieme Siecle Avant L' Ere Vulgaire. Tome Neuvieme.Aux Deux-Ponts (Paris?)Chez Sanson Et Compagnie.1793324 sRyggtext: Voyage du Jeune Anacharsis. 9. Ur nr 516, Avertissement s 1: Je suppose qu´un Scythe, nommé Anacharsis, vient en Grčce quelques années avant la naissance d´Alexandre, et que d´Athčnes, son séjour ordinaire, il fait plusieurs voyages dans les provinces voisines, observant partout les moeurs et les usages des peuples ... Ur nr 517, s 1: Anacharsis, Scythe de nation, fils de Toxaris, est l´auteur de cet ouvrage qu´il adresse ā ses amis.Skönlitteratur. Antiken.
526Monchablon, E. J.Dictionnaire Abrégé D' Antiquités, Pour Servir A L' Intelligence De l' Histoire Ancienne, tant Sacrée que Profane, & ā celle des Auteurs Grecs & Latin: Par E.J. Monchablon, Maître čs-arts & de pension, en l' Université de Paris.ParisChez Desaint & Saillant ...176044 s, 412 sRyggtext: Dictionn. Abrege D' Antiq.Allmänt och blandat. Uppslagsbok. Antiken.
527Moldenhawer, Johan Heinrich DanielEinleitung in die Alterthümer der Egyptier, Jüden, Griechen u. Römer, entworfen von Joh. Heinrich Daniel Moldenhawer, Königl. Pr. Kirchen-Raht, der Gottesgelahrheit Doctor und öffentlichen Lehrer, auch Prediger bey der Sackheimschen Gemeine.Königsberg und Leipzigdrucks und verlegts Johann Heinrich Hartung1754696 s, alf. pag.I 527 ingår också 997.Ryggtext: J. H. D. Moldenhawer Einleitung in die Alterthümer. 2 verk i 1 volym : Moldenhawer,J. H. D., Einleitung in die Alterthümer der Egyptier, Jüden, Griechen u. Römer, Königsberg und Leipzig 1754 ; Moldenhawer, J. H. D., Einleitung in die Alterthümer der Perser, Königsberg und Leipzig 1754. Moldenhawer, Johan Heinrich Daniel, kungligt kyrkoråd, teol. doktor, Prediger bey der Sackheimschen Gemeine.Historia m. m. Antiken.
528Franck, OlufEn kort Beskrivelse over Roms Stad, og det Romerske Folk i de aeldre Tider I saer Over deres Religions- Ceremonier, og adskillige Andre Skikke og Brug, deres Regierings Forfatning, Love, Ting og Rettergang, Krigs- Sager og Mynt-Waesen som og deres Maade at skrive paa; Med et lidet Tilhaeng om deres Navne; hvorved de saa kaldte Romerske Antiqviteter Störste Deelen, og det, som er meest fornödent at vide, tillige oplyses. Bestaaende af II. Tomer.Kjöbenhavn (Köpenhamn)Andreas Hartvig Godiche175218 blad, 240 s, 297 s, alf. pag.Ryggtitel: Francks Romerske Antiquiteter. Namnteckning: Säve.Religion. Historia. Samhälls- och rättsvetenskap. Antiken.
529Figrelius/ Gripenhjelm, Edmund NicolausDe Statuis Illustrium Romanorum. Liber Singularis.Holmiae (Stockholm)Ex Officinâ Johannis Janssonii16567 blad, 327 s, alf. pag.Ryggtext: Em. Figrelii de Statuis. I verkets inledning: Index Authorum, qui hoc in Opusculo laudantur. Figrelius/ Gripenhielm, E. N., f. 1622 i Skövde, d. 1675 i Stockholm, 1640 student i Uppsala, 1650 historiarum professor i Uppsala, handsekreterare hos Karl X Gustav, 1660 lärare för Karl XI och adlad, 1661 direktör för Kungl. biblioteket, 1662 statssekreterare, 1665 hovråd, 1671 hovkansler, 1673 riksråd, 1674 häradshövding i Västerbotten. Författade 18 disputationer, framträdande latinsk skald.Historia. Topografi. Samhällsvetenskap. Antiken.
530Verelius, OlavEpitomarum Historiae Svio-Gothicae Libri Quatuor Et Gothorum Rerum Extra Patriam Gestarum Libri Duo Quos é Mscr. una cum auctoris vita ac Catalogo Scriptorum, nec non hypomnematibus ac praefatione Max. Reverendi Lincop. Archi- Praepos. Dni. Mag. A. Rhyzelii, Adjecto necessario indice, propriis impensis edidit Petrus Schenberg. Cum Gratia et Privilegio S:ae R:ae Ma:tis.Stockholmiae (Stockholm)Typis Joh. L. Horrn, REg. Antiq. Archiv. Typogr. Prostant in officina Russwormiana1730Alf. pag., 284 sRyggtext: Verelii Hist. Svio-Goth. Namnteckning: Eric Joh. Brun. Titelsida inleder: Olavi Verelii Assess. quondam Reg. Colleg. Antiquit. Patr. Epitomarum ... I verkets slut: Ad Verelinam Histor. Svio- G. Epitomen, Typis Anno MDCC XXX impressam, Hypomnemata ... Verelius , O., fornforskare, d. 1682, studerade i Dorpat 1635-38, i Holland 1648-50, räntmästare i Uppsala 1653, professor antiquitatum från 1662, antiquarius regni 1666-75, universitetsbibliotekarie 1679.Historia. Sverige.
531RamseyLa Nouvelle Cyropedie Ou Les Voyages De Cyrus Avec Un Discours Sur La Mythologie Par Mr. Ramsey. Nouvelle Edition.Imprimé suivant la Copie de ParisAu Depens De J.A.Berger, Libraire a Wismar17464 blad, 120 s, 268 sRyggtext: Voyages De Cyrus. Namnteckning: Charles Wallner 24 Hillinger (?). Tillägnan, A Son Altesse Roiale Madame La Princesse De Suede, är daterad i Wismar 13/23 maj 1746 av J. A. Berger. Xenofon, forngrekisk fältherre och skriftställare, f. ca 430 f.Kr., d. ca 355 f.Kr. Hängiven beundrare av Sokrates. Trädde i förbindelse med den yngre Kyros, medföljde det fälttåg som K. gjorde mot sin broder Artaxerxes 401, Kyros stupade, de högre befälhavarna vid grekiska hären greps och avlivades, X. valde att med 4 andra befälhavare leda grekiska återtåget. Kyru paideia, latin: Cyropaedia, dvs. Cyropedien, Kyros uppfostran, en historisk- filosofisk tendensroman i 8 böcker, har kallats den första historiska romanen.Skönlitteratur. Antiken.
532Loccenius, JohanHistoriae Rerum Svecicarum, A primo Rege Sveciae usque ad Caroli Gustavi Regis Sveciae obitum deductae, Libri Novem.Upsaliae (Uppsala)Henricus Curio16626 blad, 811 s, alf. pag., 50 sRyggtext: HistA RerM SvecicarM. Större antal namnteckningar, de flesta nästan utplånade, på titelsida. Läsbart: Joh. ... Thunström Arwidsson. Tillägnan, undertecknad Loccenius är daterad: Upsaliae a.d. XX. Augusti MDCLXII. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Historia. Sverige.
533Pufendorf, SamuelInnledning Till Swänska Historien/ Med där till fogad Ökning ställt emot en Fransos/ Antoine Varillas benämd; Under Authoris egen Censur uttålkad af Petro Brask/ Lincopia-Gotho: Og Med Kongl. Maj.ts Allernådigste Privilegio Uppå Thomas Andersson Bergmanns Bekåstnad.StockholmJohann Georg Eberdt16888 blad, 934 s, alf. pag.I 533 ingår också 4427.Ryggtext: Pufendorfs Historia. Namnteckningar: Petrus Melander. Pufendorf, S., tysk-svensk historiker, filosof och rättslärd, f. 1632 i Sachsen, d. 1694 i Berlin. Studerade teologi i Leipzig, matematik, filosofi och juridik i Jena. Utgav 1660 i Haag Elementorum jurisprudentiae universalis libri duo, som inleder nytt skede i rättsfilosofin. Skrev De statu imperii germanici, Haag 1667, De jure naturae et gentium libri octo, 1672, De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libri duo, 1673, De occasionibus foederum inter Sueciam et Galliam, 1708, 1709. Postumt utgavs 1686 i Utrecht Commentariorum de rebus Suecicis libri XXIV och 1696 i Nürnberg De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.Historia. Sverige.
534Pufendorf, SamuelInledning Til Historien/ Angående The Förnähmste Rijker och Stater, som för Tijden uthi Europa stå oprätte. Förswenskad aff Petro Brask/ Lincopia-Gotho.StockholmHenrich Keyser/ Kongl. Booktr. ...16804 blad, 458 s, opag.Motstående sida till titelsida: Auctor natus 1631. denatus 1694 d. 27 oct. För uppgift om tryckår se volymens slut. Namnteckningar: Johan Hoffman J. Olaus Hoffman J. E. Sundelius. Pufendorf, S., tysk- svensk historiker, filosof och rättslärd, f. 1632 i Sachsen, d. 1694 i Berlin. Studerade teologi i Leipzig, matematik, filosofi och juridik i Jena. Utgav 1660 i Haag Elementorum jurisprudentiae universalis libri duo, som inleder nytt skede i rättsfilosofin. Skrev De statu imperii germanici, Haag 1667, De jure naturae et gentium libri octo, 1672, De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libri duo, 1673, De occasionibus foederum inter Sueciam et Galliam, 1708, 1709. Postumt utgavs 1686 i Utrecht Commentariorum de rebus Suecicis libri XXIV och 1696 i Nürnberg De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.Historia. Sverige.
535Wilde, JakobSveciae Historia Pragmatica, Quae vulgō Jus Publicum dicitur, e traditionibus historicis, legibus non scriptis & scriptis antiquis & recentioribus, provincialibus & communibus, tum pactis conventis, decretis comitialibus, statutis, edictis & mandatis etc. etc. Inde A Primis Regni Initiis usque ad Haec Nostra Tempora per rerum temporumque versuras periodicas ingenue et fideliter deducta. Spec. Sac. Reg. Majestat. privileg.Holmiae (Stockholm)Imprimebat ... Johann. Nicolaum Lossium. Typis Historiogr. Hartw. Gercken.17314 blad, 796 s, opag.Anteckningar:Ex Libris Cri H... Bracia ... 1788 Ex Libris Cri H... Braads 1742. Wilde, J., hävdatecknare, f. 1679 i Bauske, Kurland, d. 1755 i Stockholm, skolundervisning i Riga, 1697 student i Königsberg, promoverad till fil, mag. i Greifswald 1701, 1703-05 professor i historia och grekiska vid gymnasiet i Riga, därefter professor i Pärnau, dit universitet i Dorpat flyttats. Förlorade 1710 sitt bibliotek och sina historiska handlingar då ryssarna intog Pärnu 1710, 1713 professor i Greifswald, tillträdde ej. Se vidare nr 3303.Historia. Sverige.
536Tursellinus, HoratiusHoratii Tursellini E Societate Iesu Epitome Historiarum Libri X. Editio Postrema Diligenter Recognita collatione manuscriptorum, multis mendis, quae etiam in historiam irrepserant, sublatis. Cum Gratia et privileg. Sac. Caes. Maiest.Coloniae AgrippinaeSumptibus Bernardi Gualteri1629504 s, alf. pag.Ryggtext: Tursellini Historiarum Epitome. Namnteckningar: F. P. Sturtzenbecher 1779 och Johannis Henricidae Hamb: 1664 Novemb. I verkets slut: Index Rerum Ac Verborum memorabilium. Ur, nr 536, tillägnan, Reverendo ... Joanni Coppero, Provinciali Societ. Iesu per Rheni provinciam, daterad och undertecknad: Coloniae ... MDCXXI ... Bernardus Gualteri: Ego vero Horatii Torsellini, non solum de Societate Iesu, sed etiam Repub. Christiana propter singularem eloquentiam optimi meriti Epitomen Historiarum ab ipso Orbe condito usque ad nostra tempora, scribendi ... Ur, nr 536, Praefatio Auctoris Ad Lectorem: här berättar Tursellinus hur han utnyttjat sina källor. Tursellinus, Horatius, jesuit.Historia. Världshistoria, särskilt Rom.
537Loccenius, JohanRerum Svecicarum Historia A Rege Berone tertio usque ad Ericum decimum quartum deducta, & pluribus locis, quam antehac, auctior edicta. Accedunt Antiquitates Sveo-Gothicae.Holmiae (Stockholm)Ex Officinâ Johannis Janssonii Regii Typographi16542 blad, 425 sI 537 ingår också 988.Ryggtext: Historia Et Antiqvit. Svec. Loccenii. Handskrivet därtill: 32. 2 verk i 1 volym : Loccenius, J., Rerum Svecicarum Historia A Rege Berone tertio usque ad Ericum decimum quartum deducta, Stockholm 1654; Loccenius, J., Antiquitatum Sveo-Gothicarum, Cum hujus aevi moribus, institutis ac ritibus ... Libri Tres. Editio Secunda , Stockholm. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Historia. Sverige.
538Paulinus, Laurentius, GothusHistoriae Arctoae Libri Tres, commemorantes: Primo, Orbis terreni inhabitionem ... Deinde, Res gestas Imperatorum Sveo-Gothorum, inde usque, ā Magogo ... Adpositis č regione historiae Sveo-Gothicae ... Cum S. R. M.tis Gratiâ & Privilegio.Strengnesi (Strängnäs)Typis & Impensis Authoris; Excudebat Johannes L. Barkenius16368 blad, pag. för varje bok(liber), alf. pag.Ryggtext: Paulini Gothi Hist.Arctoa. Namnteckningar: bl a H. Bredin. Paulinus, L., G., ärkebiskop, f. 1565 i Söderköping, d. 1646 i Uppsala, brorson till ärkebiskop Laurentius Petri Gothus. Utgav bl.a.: Prognosticon astrologicum, 1598, Oratio de studio sacrae theologiae recte inchoando, 1616, Cometoscopia, 1613.Historia. Sverige.
539Lundius, KarlSAMOLXIS Primus Getarum Legislator, Academica Dissertatione Luci publicae restitutus. Qua simul occasione pluscula ad Antiquitates Sveonum Gothorumque, atque aliarum etiam Gentium spectantia; quaedam quoque aliis ante non observata, breviter ac enucleatč in medium proferuntur. Auctore Carolo Lundio.Upsaliae (Uppsala)Excudit Henricus Keyser/ S. R. M. & Acad. Typog.16878 blad, 212 s, opag.Titelsida inleder på grekiska: SAMOLXIS. Lundius, K., universitetslärare och rättslärd, f. 1638 i Jönköping, d. 1715 i Uppsala, 1658 student i Uppsala, 1674 professor i romersk rätt, 1678 i svensk rätt. Förde stort hus i vilka de adliga familjerna tävlade att få sina barn inackorderade. Nr 539 har så karakteriserats: "på det mest okritiska sätt användt sin lärdom för att vindicera urgamla anor åt den fornsvenska rätten ... ett äkta rudberckianskt foster, som ger ... samma faktiska behållning som "Atlantica".Rättsvetenskap. Historia. Antiken. Sverige m. m.
540Loccenius, JohanHistoriae Svecanae, A primo Rege Sveciae usque ad Carolum XI. Regem Sveciae usque ad Carolum XI. Regem Sveciae, deductae, Libri Novem, Secundâ Editione multō auctiores et emendatiores. Accedunt Antiquitatum Sveo-Gothicarum, cum hodiernis institutis comparatarum, Libri Tres locupletiores, eodem Auctore. Editio Quarta.Francofurti & Lipsiae (Frankfurt och Leipzig)Impensis Viduae & Haeredum Joachimi Wildii.1676Alf. pag., 954 s, alf. pag.I 540 ingår också 4428.Ryggtext: Loccenii Histor. Sv. Libri IX ... Anteckningar: Aaron Gagner Negat A. Fahlcrantz. Anders Fahlcrantz. Motstående sida till titelsida: biografiska anteckningar om Loccenius. I verkets slut: In Historiam Svecanam Index I. Rerum Et Verborum. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Historia. Sverige.
541Magnus, OlausOlai Magni Gentium Septentrionalium Historiae Breviarium.Amstelodami (Amsterdam)Apud Ioannem ā Ravesteyn16696 blad, 492 s, alf. pag.I 541 ingår också 4429.Ryggtext: Olaus Magnus. I verkets inledning: Elenchus (grekiska: motbevis, vederläggning) Regnorum Provinciarium, Regionum, Dominiorum, ac Insularum Principaliorum, in Septentrione consistentium. I verkets slut: Index Ordo Librorum, & Argumenta capitum Septentrionalis Historiae. Olaus Magnus, urspr. Olaus Magni, latinisering av Olof Månsson, f. i Linköping 1490, prelat, diplomat, kulturskildrare, yngre broder till Sveriges siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus. Bröderna tillbragte senare delen av livet i Rom. Nr 541 utgavs ursprungligen 1554.Historia. Sverige. Norden.
542Oljeqvist, Johan JohanssonHistoria Caroli Gustavi Potentissimi Svecorum, Gothorum Vandalorum etc. Regis ad Venerandum Dn. Parentem Episcopum Strengnensem Oxoniâ Anglorum transmissa, A Johanne Ollieqwist.Strängnäs ?Nunc verō Typis Excusa166115 bladI 542 ingår också 989,990,991,1233,1234,1235,1236,1237,1238, 1239 och 1240.Ryggtext: Opus Episcopi Joh: Olieqvists. Titelsida namnteckning: Jonas Lau. Gorvell? 12 verk i 1 volym : Ollieqwist, J., Historia Caroli Gustavi, Strängnäs ? 1661; Ollieqwist, J., Opuscula Theologica, Strängnäs 1661; Libellus Puerilis, Strängnäs 1659; Institutio Catechetica, Strängnäs 1640,1641?; Disputationes Duae, Strängnäs 1659; Johannes Matthias, Methodus Concionandi, Strängnäs 1659; Zelotypia Pasto- ralis, Strängnäs 1659; Pastoralis Consonae, 1610; Idea,Boni Ordinis in Ecclesia Christi, Strängnäs; Querela De Praepostero quorundam judicio, Strängnäs 1660; Regula Credendi & Vivendi, Strängnäs; Johannes Matthias, Epistolarum Decas Prima, Strängnäs? Oljeqvist, J., son till biskop Joh. Matthiae, adlad 1645 för sin faders förtjänster, student i Uppsala 1653, hovjunkare, canonicus i Hamburg 1658.Religion. Historia.
543Smetius, HenricusProsodia Henrici Smetii, Rub. F.Aleda, Alostani, Flandri, Medicinae Doctoris, promptissima, Quae Syllabarum Positione & Diphtongis carentium Quantitates, Sola veterum Poetarum auctoritate, adductis exemplis, demonstrat. Ab auctore reformata, locisque innumeris emendata, & quarta sui parte adaucta. Prioribus correctior, mantissaque haud aspernabili rursus ab auctore, anno aetatis suae LXXV. adjecta, locupletior, multoque emendatior. Cum Appendice aliquot vocum ab Ecclesiasticis Poetis aliter usurpatum. Cum S. Caes. Majest. Privilegio.Francofurti (Frankfurt)Sumptibus haeredum Jonae Rosae1672652 sRyggtext: Smetii Prosodia. I inledning: Catalogus Veterum Poetarum, Et Auctorum, qvorum versus hoc libro producuntur ... I verkets slut: Appendix Vocum Aliquot, Quas Ecclesiastici & alii quidam postriores Poetae contra vel regulas ... non temere imitandas. Anteckning: Gborg d. 29 Jan: 1762.Språkvetenskap. Skönlitteratur.
544Loccenius, JohanSveciae Regni Leges Provinciales, Prout quondam A Potentissimo & Serenissimo Principe ac Domino, Domino Carolo IX. Sveonum, Gothorum, Vandalorum, Finnonum, Careliorum, Lapponum in Norlandiâ, Cajanorum & Esthonum in Livonia, &c. Rege, post recognitionem confirmatae, & anno 1608 publicatae sunt. A Johanne Loccenio in Latinam linguam traductae, & brevibus Notis illustratae. Cum S. Regiae Majestatis Privilegio.Londini Scanorum (Lund)Sumtibus Adami Junghans imprimebat Vitus Haberegger/ Acad. Carol. Typogr.16757 blad, 349 sI 544 ingår också 998.Namnteckningar: Joh.Colwijn ?, Martinus Fries. 2 verk i 1 volym : Loccenius, J., Sveciae Regni Leges Provinciales ...A ... Carolo IX. ... confirmatae, & anno 1608 publicatae sunt. Lund 1675; Loccenius, J., Sveciae Regni Leges Civiles Aut Civitatum Secundum ... Gustavi Adolphi ... mandatum publicatae... 1618, Lund 1675.Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Rättsvetenskap. Sverige.
545Schefferus, JohannesJoannis Schefferi Argentoratensis De Antiquis Verisque Regni Sveciae Insignibus, Liber Singularis.Holmiae (Stockholm)Excudit Nicolaus Wankiif Reg. Typog.16784 blad, 324 s, opag.Ryggtext: Schefferi De A. V. R. S. Insignib. Namnteckning: M. Sturtzenbecher 1771. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Historia. Sverige.
546Colbergius, DanielDescriptio Monarchiae Sveo-Gothicae, In quâ Origo, incrementa, migrationes, res gestae, status Politicus, Svecorum ac Gothorum, antiquorum, externorum & recentiorum, Historice & Politicč, succinctâ brevitate recensentur & exponuntur.Gryphiswaldiae (Greifswald)Literis Danielis Benjaminis Starckii, Reg. Acad. Typographi16863 blad, 112 sTitelsida inleder: M. Ehre- Gott Danielis Colbergii, Regii Professoris in Academiae Gryphiswaldensi, Descriptio ... Namnteckningar: A ... Myrdahls Lund d. 18 Oct. 1783 Johannes Sundius (överstruket). I verkets slut: Index.Historia m. m. Sverige.
547Olai, Ericus; Loccenius, JohanHistoria Svecorum Gothorumque, A Johanne Loccenio Iterum edita, et Brevibus Notis illustrata.Holmiae (Stockholm)Johannes Jansson16544 blad, 214 s, opag.Ryggtext: Erici Olai Hist. Svec. Holmiae 1654. I verkets slut: Joh. Loccenii Notae In Erici Upsal. Historiam Suecicam. Olai, Ericus, den förste namngivne svenske historieskrivaren, teol. doktor i Siena, teol. professor vid univ. i Uppsala, d. 1486. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet. Curtius, Q. R., romersk historieskrivare under kejsar Claudius regering 41- 54 e. Kr.Historia. Sverige.
548Ziervogel, EvaldDe Re Nummaria, Ejusque In Historia Svio-Gothica Usu, Dissertatio Gemina; Antehac In Regia Academia Upsalensi Publice Defensa, Nunc Junctim Edita: Auctore Evaldo Ziervogel, Philo. Magistro, in R. Antiq. Arch. Extraord. Cancellista, et R. Sc. Acad. Stockh. Adscr.Upsaliae (Uppsala)17498 blad, 165 sI 548 ingår också 999 och 1241.Ryggtext: Diss. Aca. De Re Num. Namnteckning L. Gardell. Titelsida inleder: B. C. D. De Re Nummaria ... 3 verk i 1 volym : Ziervogel, E., De Re Nummaria, Ejusque In Historia Svio-Gothica Usu, Dissertatio, Uppsala 1749; Westman, G. A., Dissertatio Academica, Usum Rei Numariae, Uppsala 1754; Schrange, Z., Numophylacium Regiae Academiae Upsalensis, Uppsala 1753. Ziervogel, E., numismatiker och historisk läroboksförfattare, f. 1728, d. 1765 i Uppsala, fil. mag. i Uppsala 1749, vice bibliotekarie där med uppgift att förestå universitetets myntkabinett, 1758 professors titel, förestod också ehrenpreusska myntsamlingen, akademiens boktryckare. Skrev: Utkast till offentliga föreläsningar öfver svenska myntkunskapen, 1753, Trettio historiska afhandlingar om svenska mynt och medaljer, 1755 (=2937), Föreläsningar öfver Ups. Acad. myntsamling, 1772 (=2939).Historia. Numismatik. Sverige.
549Schefferus, JohannesDe Antiquis Verisque Regni Sveciae Insignibus, Liber Singularis.Holmiae (Stockholm)Excudit Nikolaus Wankiff Reg. Typog.16784 blad, 324 s, opag.Ryggtext: Schefferi De Insign Regn. Svec. Titelsida inleder: Joannis Schefferi Argentoratensis De ... Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Historia. Sverige.
550Roërgas de Serviez, JacquesDe Tolf första Romerska Kaejsarinnors Lefwernes-Historia. Öfwersatt af Carl Leonard Stålhammar. Del 1 1790. Del 2 1791.StockholmJoh. Christ. Holmberg1790,1791264 s, 251 sFörfattarnamn enl. senare anteckning med blyerts på titelsida.Historia. Antiken.
551Roergas de Serviez, JacquesFortsättning Af de Romerska Kaejsarinnors Lefwernes-Historia. Öfwersatt ifrån Fransyskan Af Carl Leonard Stålhammar. Tredje delen.StockholmJoh. Christ. Holmberg1791260 sFörfattarnamn enligt senare anteckning med blyerts på titelsida.Historia. Antiken.
552Josephus, FlaviusFlavii Iosephi Hierosolymitani Sacerdotis Opera Quae exstant, nempe Antiquitatum Iudaicarum Libri XX Sigismundo Gelenio interprete. De Bello Iudaico Libri VII (interprete, ut vulgō creditum est, Rufino Aquileiensi) quibus Appendicis loco accessit De vita Iosephi. Adversus Apionem Libri II ex interpretatione Rufino ā Gelenio emendata. De Machabaeis, seu de imperio rationis Liber I. cum paraphrasi Erasmi Roterodami. Quae Graecolatina Editio Graecorum Palatinae Bibliothecae manuscriptorum Codicum collatione castigatior facta est. Cum Indice Locupletissimo.Genevae (Genčve)Apud Petrum Aubertum16353 blad, 1102 s, alf. pag.Titelsida inleder på grekiska: PHLABIOY IOSEPOY IEROSOLYMITOY IEREOS TA EYRISKOMENA. I inledning: Authores Quorum Potissimum testimonio partim comprobato, partim confutato Iosephus historiae suae fidem facit. Namnteckningar Olaus Verelius 1649 M. Gustafson 1792. Josefos, kallad Flavius Josephus, judisk historieskrivare, f. 37 e.Kr, död ca 95, tillhörde fariseernas parti, besökte Rom 63, motarbetade sina landsmäns upprorsplaner, tog dock befälet i Galiléen, tillfångatogs och överlämnades till romerske överfältherren Vespasianus, senare romersk kejsare. Följde Titus under Jerusalems belägring, efter Jerusalems förstöring 70 till Rom. Författade i Rom, på grekiska 1) en ursprungligen på arameiska skriven historia om judiska kriget 2) Judisk fornkunskap, 3) Om judarnas forntid 4) en självbiografi.Historia. Antiken.
553Messenius, JohannesScondia Illustrata, Seu Chronologia De Rebus Scondiae, Hoc est, Sueciae, Daniae, Norvegiae, Atque una Islandiae, Gronlandiaeque, tam Ecclesiasticis quam Politicis; â mundi Cataclysmo, usque annum Christi MDCXII. gestis. Primum edita Et Observationibus aucta â Johanne Peringskiöld.Stockholmiae (Stockholm)Typis Olavi Enaei17002 blad, 98 sI 553 ingår också 4431- 4443.I nr 553, 4431- 4443 ingår i 14 delar Messenius, Scondia Illustrata, Stockholm 1700- 1705. Messenius, J., historiker, dramaturg, universitetslärare, f. ca 1579 i Stenby, Östergötland, d. 1636 i Uleåborg, 1595 sänd till jesuitskolan i Braunsberg, där man uppfostrade unga män för att återvinna Norden till katolicismen, efter 7 år där, resor till Danmark, Rom, Tyskland, magister i Ingolstadt 1605, öppnade privatskola i Danzig, gifte sig 1607 med Lucia Grothusen, dotter till kung Sigismunds lärare Arnold Grothusen, fängslad på Kajaneborg 1616, skrev där Scondia illustrata. Utgav bl.a. : Genealogia Sigismundi, 1608, Chronicon episcoporum, 1611, = nr 49, Theatrum nobilitatis suecanae, 1616, den första samlingen av svenska adelns ättartavlor.Historia. Sverige.
554Norrman, L.; Lund, C.Memoria Virorum in Suecia Eruditissimorum Rediviva Seu Semi-Decas I ma Orationum Funebrium I. In Memoriam B. Archiepiscopi Olavi Swebilii II. in obitum B. Laur. Norrmanni III. --- Erici Aurivillii Jcti. IV. ---- B. Petri Lagerlofvii Historiographi Regii. V. In Funus B. Andreae Spolii, Mathematici Celeberrimi. Cum Praefatiuncula Editoris. C. N. B. D.Rostochiae & Lipsiae (Rostock och Leipzig)Apud Joh. Henr. Russwormium1728257 sI 554 ingår också 4444- 4446.Anteckning: Orationes Parentales in memoriam. 18 avlidna uppräknas här, bland dem Haqv. Spegel och Thom. Ihre. Nr 554 innehåller åminnesetal av prof. Laurentius Norrmann över ärkebiskop Olof Swebilius, av Carl Lund över prof. Laurentius Norrmann, av prof. Laurentius Norrmann över prof. Erik Aurivillius. Nr 554 och 4444- 4446 innehåller åminnelsetal.Historia. Sverige. Biografi. Åminnelsetal.
555Boyle, RobertNova Experimenta Physico-Mechanica De Vi Aëris Elastica Et Eiusdem Effectibus, Facta maximam partem in Nova Machina Pneumatica Et ad (Nepotem suum) ... D.Carolum Vicecomitem de Dungarvan ... literis pridem transmissa. Ab Honoratissimo Roberto Boyle, Nobili Anglo, č Societate Regia.Genevae (Genčve)Apud Samuelem de Tournes1680154 s, alf. pag.I 555 ingår också 1266 - 1276.Ryggtext: R. Boyle Opera. Handskriven kapitelöversikt inleder, sannolikt sedan verken sammanfogats till en volym. 12 verk i 1 volym (555), författare Boyle, Robert, tryckort Genčve, tryckår 1679,1680,1682, naturvetenskap. Samtliga på latin och tryckare Sam.De Tournes. Boyle, R., engelsk naturforskare och fysiker, f. 1627, d. 1691, president i Royal society. Förbättrade guerickeska luftpumpen, undersökte luftens elasticitet, upptäckte att en gasmassas tryck är omvänt proportionell mot dess volym. Sökte förklara orsakerna till endemiska och epidemiska sjukdomar. Upptäckte motsägelser mellan vetenskap och kristen troslära. B:s samlade skrifter utgavs 1744.Naturvetenskap.
556Thun, Josephus JosephiImago Politici Christiani In Vita Nobilis et Generosi Viri, Dn. Erici Palmskiöldii, S.R.M.tis in Archivo regni quondam Secretarii fidelissimi, Qui sexto et quinquagesimo muneris publici, trigesimo quinto Secretarius regii, settuagesimo verō octavo aetatis anno, ex hac mortalitate ad coelestam patrim d.4. Junii, MDCXXCVI migravit, expressa ... â Josepho Thun, In Gymnas. Strengn. S. Theol.Lect.prim. ut et P. et P. Saellöensi.Holmiae (Stockholm)Literis Olavus Enaei17073 blad, 170 sI 556 ingår också 1000.Tryckår 1707 enligt med bläck handskriven anteckning: MDCCVII. Namnteckning: Liliestråle. Ryggtext: De Antiquar. Svecicis. 2 verk i 1 volym : Imago Politici Christiani In Vita ... Erici Palmskiöldii, Stockholm 1707 ?; Dal, N., Specimen Biographicum De Antiquariis Sveciae in quo, Johannis Hadorphii, Eliae Brenneri & Islandorum, Curae enarrantur, Stockholm 1724. Thun, J., lector graec. i Strängnäs 1690, eloqu. 1692, kyrkoherde i Aspö 1695, i Nyköping 1713, d. 1721.Historia. Sverige.
557Örnhiälm, Klas (Claudius Arrhenius- Örnhiälm)Vita Illustrissimi Herois Ponti De La Gardie, Exercituum Sveciae Supremi Campi Ducis, Regnante Johanne III. Svecorum Rege Gloriosissimo. Cujus occasione totius fere Livoniae Historia exhibetur, Ex incorruptae veritatis monumentis Regiisque chartophylacii originariis documentis eruta summaque fide concinnata ā Claudio Arrhenio Oernhielm. S. R. M. S. Historiographo.Lipsiae (Leipzig)Jo. Frider. Gleditsch16906 blad, 216 sI 557 ingår också 1001.Släkttabeller. Namnteckning: S.Y.(J?) Ihre. 2 verk i 1 volym : Arrhenius, Cl., Vita ... Ponti De La Gardie, Leipzig 1690; Arrhenius, Cl., S.Anscharii ... Vita, Stockholm 1677. Örnhielm, kyrkohistoriker, f. 1627 i Linköping, d. 1695 i Stockholm, 1650 student i Uppsala, studier i teologi, österländska språk, historia. Utländsk resa 1664-67, avskrev då i Heidelberg Hugo Grotius´ brev, 1668 professor i historia i Uppsala, 1669 assessor i Antikvitetskollegiet, 1679 rikshistoriograf, 1687 universitetsbibliotekarie, 1689 censor librorum. Ett 50-tal akademiska disputationer, därjämte Historia sveonum gothorumque ecclesiastica, 4 böcker, 1689, Vita illustris herois Ponti De la Gardie, Leipzig 1690, efterlämnade handskriftsmaterial, skrev Relation om kyrkliga gods.Historia. Sverige.
558Örnhiälm, Klas (Claudius Arrhenius- Örnhiälm)S. Anscharii ... Vita Gemina Una Oratione prosâ ante annos minimum DCCCVIII scripta per S.Rimbertum Ipsius primųm Diaconum, postmodum in utroque munere successorem: Altera Oratione metricâ ante annos DCVI. scripta, ut putatur, per Gualdonem Corbeiensem Monachum: Nec non prioris vitae versio vetus Svecica, Quam dedit ante annos saltem CCLXXXVII. S. Nicolaus Lincopensis Episcopus: Una cum Viri clarissimi Petri Lambecii Ante annos XXVI. Hamburgi ad has Vitas editis Annotatis, Junctim nunc ista, adjectis suis Excerptis Chronologicis Indicibusque neces primus in Sveciâ edidit Claudius Arrhenius ...Holmiae (Stockholm)Excudit Henricus Keyser16773 blad, 280 s, alf. pag.Tryckår endast delvis läsbart i övre del. Ryggtext: S. Anscharii Vita Gemina. Örnhielm, kyrkohistoriker, f. 1627 i Linköping, d. 1695 i Stockholm, 1650 student i Uppsala, studier i teologi, österländska språk, historia. Utländsk resa 1664-67, avskrev då i Heidelberg Hugo Grotius´ brev, 1668 professor i historia i Uppsala, 1669 assessor i Antikvitetskollegiet, 1679 rikshistoriograf, 1687 universitetsbibliotekarie, 1689 censor librorum. Ett 50-tal akademiska disputationer, därjämte Historia sveonum gothorumque ecclesiastica, 4 böcker, 1689, Vita illustris herois Ponti De la Gardie, Leipzig 1690, efterlämnade handskriftsmaterial, skrev Relation om kyrkliga gods.Historia. Sverige.
559Schefferus, JohannesJoannis Schefferi Argentoratensis Upsalia Cujus Occasione Plurima In Religione, Sacris, Festis, Regum Electionibus, Creationibus Magistratuum, Concessiobus Dignitatum, Funerationibus, & Similibus, olim per Septentrionem & Vicinos Germanos, Gallos, Britannos, omneque pane Occidentem usurpata explicantur, locique bene multi veterum aliorumque auctorum emendantur atque illustrantur.Upsaliae (Uppsala)Excudit Henricus Curio S.R.M. & Acad. Ups. Bibliopola16666 blad, 406 sI inledning: Auctorum, qui in hoc libro nominantur, laudantur, notantur, emendatur. Ryggtext: Scheffer Upsalia. Namnteckning: Fabian Törner. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Historia. Sverige.
560Pinaroli, Gio. P.Trattato Delle cose pių memorabili di Roma tanto antiche come moderne, che in esse di presente si trovano. Aggiuntevi le spiegazioni de Bassi Rilievi, et Inscrizzioni colla notizia delle Chiese, Palazzi, Giardini e Statue che l´adornano ... Una breve, mā efatta descrizzione dell' Anno Santo. Opera Divisa in tre Tomi, e descritta in Italiono e Francese. Da Gio P.Pinaroli. Tra gli Arcadi detto Pasifilo. Con una aggiunta nel terzo terzo Tomo dell´ importanza dello studio delle Medaglie Antiche ... Dedicata ... Aluiggi Arconati Visconti.Roma (Rom)Nella Stamperia di S. Michele a Ripa.17258 blad, 493 s, alf. pag.Ryggtext: Pinaroli Descr. de Rome To.I. Namnteckning: J. Serenius. Efter titelsida på italienska följer titelsida på franska med motsvarande text.Historia. Toppgrafi. Italien. Rom.
561Wolf, Jens LauridsönEncomion Regni Daniae. Det er: Danmarckes Riges Lof oc dets höyloflige Konge Riges tilhörige Provinciers, Öers, Kongelige Slotters oc Festningers, Herre-Saeders oc andre prectige Bygningers beskrifvelse: item Kongelig kroninger, fornemme Ridderstand oc Adel oc des Heroiske loflige Bedrifter ... Til en udödelig Ihukommelsis Opliusning ... tillsammenskreffvet Aff Jens Lauritsön Wolf, Bogh.Kiöbenhaffn (Köpenhamn)Peter Hake16548 blad, 687 s, opag.Ryggtext: Encomion Daniae. Namnteckning L. Enequist, Roskilde 1813. Wolf, J., dansk topograf, f. 1584, d. ca 1660, student 1608, bokhandlare i Köpenhamn. Skrev Norrigia illustrata eller Norges beskrivelse, 1651, och Encomium regni Daniae, det er Danmarckes riges lof, 1654, som innehåller värdefulla upplysningar om landets dåvarande förhållanden.Historia. Geografi. Danmark.
562Clüver, PhilipIntroductio In Universam Geographiam tam Veterem, quām Novam, Multis locis emendata, memorabilibus locorum illustrata Et XLII. Tabulis Geographicis aucta Studio & operâ Johannis Bunonis, Illustris Gymnasii, quod Lüneburgi est, Histor. Prof. & V. D. M. Cum gratiâ et privilegio Sac. Caes. Majest. Editio tertia prioribus locupletior & correctior.Brunsvigae (Braunschweig)Impensis heredum Conradi Bunonis. Typis Joh.Henr.Dunckeri167216 blad, 680 s, alf. pag.Ryggtext: Cluveri ... cum ... Tabulis Geogr. 3 205. På sid 276 beskrivs Gotland. Karta bifogad: Svecia, Dania Et Norvegia. Namnteckningar: E. Lilius Nicolaus Fundell. Clüver, Ph., tysk geograf och fornforskare, har kallats den historiska geografiens grundläggare, f. 1580 i Danzig, d. 1623 som professor i geografi i Leiden. Genomvandrade större delen av Europa 1607-13. Introductio in universam geographiam tam veterem quam novam, 1629, är en systematisk behandling av politisk geografi. Gjorde omsorgsfulla beskrivningar i Italia antiqua, 1624, ... item Sardinia et Corsica, 1619, Germania antiqua, 1616.Geografi.
563SavarySavarys Bref om Grekeland. Öfwersättning.StockholmKongl. Ordens- Tryckeriet, hos Assessoren Johan Pfeiffer17972 blad, 339 sUr Företal: Författaren till dessa Bref, Herr Savary, känner man ej under annan titel, än som en fransk lärd och Philosoph. Det är egenteligen Öarne i Archipelagen, som han sedt och beskrifwer. ... röjer en kännedom af de gamle Skriftställarne, och en urskiljning wid omdömet af fornåldrens och wårt Tidehwarfs skiljagtighet eller likhet på dessa ställen, jämte dess ordsaker, samt en smak i sättet at utweckla sina begrepp och känslor wid alt, som kanske få Resande ägt.Geografi. Grekland.
564Dictionnaire Classique De Géographie Ancienne, Pour L' Intelligence Des Auteurs Anciens, servant D' Introduction A Celui De La Géographie Moderne De Laurent Echard, Ou Description Abrégée Des Monarchies, des Royaumes, des Principautés, des Républiques, des Tribus, des Villes ... depuis le commencement du monde, jusqu´ā la décadence de l´Empire Romain. Dans Lequel On donne une idée succincte du Génie, des moeurs, de la Religion, des Coutumes, du Commerce des Peuples de la Terre sous les ... Dominations ... des Perses, des Assyriens, des Grecs & des Romains ...ParisChez Lacombe, Libraire, rue Christine176828 s, 626 s, opag.Ryggtext: Dictionnaire De La Geographie Ancienne. Uppgift om författare, ur Essai Historique: C' est au Révérend Pere J. M. Y. Q. d' une Congregation célebre, que j' en fuit en parti redevable. Il travailloit depuis long-temps ā cet ouvrage, lorsqu' une maladie impreuvé l´enleva ā son Ordre . Q.. naquit ā le 12 Avril 17.Geografi. Historia. Samhällsvetenskap. m. m. Lexikon.
565Newton, IsaacPhilosophiae Naturalis Principia Mathematica. Auctore Isaaco Newtono, Equite Aurato. Editio Ultima Auctior Et Emendatior.Amstelodami (Amsterdam)Sumptibus Societatis171414 blad, 484 s, alf. pag.Ryggtext: Newton Philosophiae Naturalis Principia Mathematica. Namnteckning L. F. Svanberg. Newton, engelsk matematiker, fysiker o. astronom, f. 1642, d. 1727. Genom Principia fick allt, som på N:s tid var känt om planeterna "sin fullständiga och avgörande bevisning och sitt inbördes sammanhang fastställt". Emellertid dröjde ca 50 år innan verket utövade något större inflytande. Mot N:s teorier opponerade bl.a. Huygens, Leibniz o. Jean Bernoulli. Efter Voltaires, Elémens de philosophie de Newton, 1736, och du Chatelets franska översättning 1756 bröts motståndet helt. Den förste att ansluta sig till N:s teorier var ´s Gravesande, W. J. van, se nr 3347.Matematik.
566Mardele, P. Le MardeleLes Quinze Livres Des Elements Geometriques D' Evclide Megarien: Traduit de Grec en Francois, et augmentez de plusieurs figures et demonstrations, avec la correction des erreurs commises es autres traductions: Dediez A Monseigneur ... Cardinal de la Rochefoucault. Le tout par P. Le Mardele, Professeur es Mathematiques. Avec Privilege Du Roy.ParisChez Denys Moreau rue St Jacques ...162211 blad, 1065 sNamnteckningar: Arbin, L. Gardell och rektor C. Cramér. Anteckning: Skänkt t. Wisby Lärov. Bibl. af Rector C. Cramér.Matematik.
567Wallis, JohnDe Angulo Contactus Et Semicirculi Disquisitio Geometrica.Oxonii (Oxford)Typis Leon: Lichfield Academiae Typographi, Veneunt apud Octav. Pullein, Lond. Bibl.165651 s, 1 bladI 567 ingår också 1002,1003,1004 och 1242.Ryggtext: Wallisii Et Cartesii Opuscula. Titelsida inleder: Johannis Walisii ... Geometriae Professoris ... in ... Academia Oxoniensi, De Angulo ... 5 verk i 1 volym : Wallisius, J., De Angulo Contactus Et Semicirculi Disquisitio Geometrica, Oxford 1656; Wallisius, J., De Sectionibus Conicis, Oxfordi 1655; Wallisius, J., Arithmetica Infinitorum,Oxford 1656; Wallisius,J., Eclipsis Solaris, Oxford 1655; Renati Des Cartes, Geometria, Amsterdam 1659. Wallis, J., engelsk matematiker, f. 1616, d. 1703, teolog, professor geometri Oxford 1649, teol.doktor 1654. Skrev i teologi, matematik, logik, moralfilosofi, harmonilära, akustik, dövstumsundervisning. Skrev Arithmetica infinitorum, 1656, Tractatus de conicis, 1665, A treatise of algebra, 1685. Opera, 3 band, 1693-99.Matematik.
568Bilberg, JohanJohannis Bilbergi Elementa Geometriae Planae ac Solidae, Una cum Sphaericorum doctrina atque praxi Trigonometrica. Ad ductum veterum juxta ac recentium Mathematicorum, In usum juventutis patriae peculiari methodo conscripta, necessariisque demonstrationibus illustrata. Editio altera multo auctior. Cum Figuris Aeneis, & Cum Privilegio Regio.Stockholmiae (Stockholm)Literis B. Wankiifwii, Ol. Typ. Reg. Sumtibus Joh. Siwertz, Bibliop.16913 blad, 191 sNamnteckningar: Johan Hoffman Carlsson Petrus Magnus Klefbergs ... 1696 Joannes Nozelius Olai filius Angermannus. Bilberg, J., prof. i matematik i Uppsala 1679, teol. prof. 1689, biskop i Strängnäs 1701, död 1717.Matematik. Geometri.
569Wolff, Christian vonElementa Matheseos Universae. Tomus I. Qui Commentationem De Methodo Mathematica, Arithmeticam, Geometriam, Trigonometriam Planam, Et Analysin Tam Finitorum, Quam Infinitorum Complectitur. Autore Christiano Wolfio ... Editio Novissima Multo Auctior Et Correctior. Cum Privilegiis.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Prostat in Officina Libraria Rengeriana174212 blad, 680 sLös lapp vid titelsida: Annoteras på Hm Donner för Tyskens mätning i Klinte hälften ...med illustrationer i volymens slut. Ryggtext: Wolfii Elementa Matheseos Tom. I. Namnteckningar: J. Reinicke 1753 och Fåhraeus 1823. Wolf, tysk filosof o. matematiker, f. 1679 i Breslau, d. 1754 i Halle, studerade i Jena teologi, matematik, fysik, filosofi, 1707 professor i matematik i Halle, föreläste dock mest i filosofi. Ortodoxa och pietistiska teologer försökte få W. avsatt, landsförvisades efter dödshot, begav sig till Marburg, Fredrik II återkallade W. till Halle, där han till sin död var professor i matematik o. natur- och folkrätt, "behandlade de vardagligaste ting med en lärd förnumstighet, som står på gränsen till det löjliga." Hans filosofi, klart lättfattlig, trängde in vid alla tyska universitet, Kant först bröt W:s inflytande. Föreläste på tyska och utvecklade därigenom den terminologi, som blev gemensamt språk för tyska filosofien. Skrev läroböcker i nästan alla matematikens grenar.Matematik. Geometri.
570Wolf, Christian vonElementa Matheseos Universae. Tomus II. Qui Mechanicam Cum Statica, Hydrostaticam , Aerometriam Atque Hydraulicam Complectitur. Auctore Christiano L.B. De Wolff ... Editio Nova Multo Auctior Et Correctior. Cum Privilegio Sacrae Caesareae Majestatis Et Poloniarum Regis Et Saxoniae Electoris.Halae Magedeburgicae (Halle, Magdeburg)Prostat In Officina Libraria Rengeriana17484 blad, 506 sRyggtext: Wolfii Elementa Matheseos Tom. II. Namnteckning: Johannes Reinicke... Ups. ... 1758. I verkets slut illustrationer. Wolf, Chr., tysk filosof och matematiker, f. 1679 i Breslau, d. 1754 i Halle, studerade i Jena teologi, matematik, fysik, filosofi, 1707 professor i matematik i Halle, föreläste dock mest i filosofi. Ortodoxa och pietistiska teologer försökte få W. avsatt, landsförvisades efter dödshot, begav sig till Marburg, Fredrik II återkallade W till Halle, där han till sin död var professor i matematik och natur- och folkrätt, "behandlade de vardagligaste ting med en lärd förnumstighet, som står på gränsen till det löjliga." Hans filosofi, klart lättfattlig, trängde in vid alla tyska universitet, Kant först bröt W:s inflytande. Föreläste på tyska och utvecklade därigenom den terminologi, som blev gemensamt språk för tyska filosofien. Skrev läroböcker i nästan alla matematikens grenar.Matematik.
571Wolf, Christian vonElementa Matheseos Universae. Tomus III, Qui Opticam, Perspectivam, Catoptricam, Dioptricam, Sphaerica Et Trigonometriam Sphaericam Atque Astronomiam Tam Sphaericam, Quam Theoricam Complectitur. Autore Christiano Wolfio ... Editio Nova Priori Multo Auctior Et Correctior. Cum Privilegio Sacrae Caesareae Majestatis Et Poloniarum Regis Et Saxoniae Electoris.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Prostat In Officina Libraria Rengeriana17354 blad, 768 sRyggtext: Wolfii Elementa Matheseos Tom. III. Namnteckning: Johannes Reinicke. Ups. ... 1758. Wolf, Chr., tysk filosof och matematiker, f. 1679 i Breslau, d. 1754 i Halle, studerade i Jena teologi, matematik, fysik, filosofi, 1707 professor i matematik i Halle, föreläste dock mest i filosofi. Ortodoxa och pietistiska teologer försökte få W. avsatt, landsförvisades efter dödshot, begav sig till Marburg, Fredrik II återkallade W till Halle, där han till sin död var professor i matematik och natur- och folkrätt, "behandlade de vardagligaste ting med en lärd förnumstighet, som står på gränsen till det löjliga." Hans filosofi, klart lättfattlig, trängde in vid alla tyska universitet, Kant först bröt W:s inflytande. Föreläste på tyska och utvecklade därigenom den terminologi, som blev gemensamt språk för tyska filosofien. Skrev läroböcker i nästan alla matematikens grenar.Matematik.
572Wolf, Christian vonElementa Matheseos Universae. Tomus IV, Qui Geographiam Cum Hydrographia, Chronologiam, Gnomonicam, Pyrothechniam, Architectarum Militarem Atque Civilem Complectitur. Autore Christiano Wolfio ... Editio Nova Priori Multo Auctior Et Correctior. Cum Privilegio Sacrae Caesareae Majestatis Et Poloniarum Regis Et Saxoniae Electoris.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Prostat In Officina Libraria Rengeriana17384 blad, 488 sRyggtext: Wolfii Elementa Matheseos Tom. IV. Namnteckning Johannes Reinicke Ups. ... 1758. Wolf, Chr., tysk filosof och matematiker, f. 1679 i Breslau, d. 1754 i Halle, studerade i Jena teologi, matematik, fysik, filosofi, 1707 professor i matematik i Halle, föreläste dock mest i filosofi. Ortodoxa och pietistiska teologer försökte få W. avsatt, landsförvisades efter dödshot, begav sig till Marburg, Fredrik II återkallade W till Halle, där han till sin död var professor i matematik och natur- och folkrätt, "behandlade de vardagligaste ting med en lärd förnumstighet, som står på gränsen till det löjliga." Hans filosofi, klart lättfattlig, trängde in vid alla tyska universitet, Kant först bröt W:s inflytande. Föreläste på tyska och utvecklade därigenom den terminologi, som blev gemensamt språk för tyska filosofien. Skrev läroböcker i nästan alla matematikens grenar.Matematik.
573Wolf, Christian vonElementa Matheseos Universae. Tomus V. Qui Commentationem De Praecipuis Scriptis Mathematicis Commentationem De Studio Mathematico Recte Instituendo Et Indices In Tomos Quinqe Matheseos Universae Continet. Autore Christiano Wolfio ... Cum Privilegio Sacrae Caesareae Majestatis Et Poloniarum Regis Et Saxoniae Electoris.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Prostat In Officina Libraria Rengeriana17415 blad, 526 s, alf. pag.Ryggtext: Wolfii Elementa Mattheseos Tom. V. Namnteckning: J. Reinicke 1758. I verkets slut index. Wolf, Chr., tysk filosof och matematiker, f. 1679 i Breslau, d. 1754 i Halle, studerade i Jena teologi, matematik, fysik, filosofi, 1707 professor i matematik i Halle, föreläste dock mest i filosofi. Ortodoxa och pietistiska teologer försökte få W. avsatt, landsförvisades efter dödshot, begav sig till Marburg, Fredrik II återkallade W till Halle, där han till sin död var professor i matematik och natur- och folkrätt, "behandlade de vardagligaste ting med en lärd förnumstighet, som står på gränsen till det löjliga." Hans filosofi, klart lättfattlig, trängde in vid alla tyska universitet, Kant först bröt W:s inflytande. Föreläste på tyska och utvecklade därigenom den terminologi, som blev gemensamt språk för tyska filosofien. Skrev läroböcker i nästan alla matematikens grenar.Matematik.
574Heineccius, Johann GottliebElementa Iuris Naturae Et Gentium, Commoda Auditoribus Methodo Adornata. Editio II.Halae (Halle)Impensis Orphanotrophei174226 s, 576 s, opag.Ryggtext: Heineccii Jus Naturae. Namninitialer: G L. Heineccius, J. G., tysk humanist och rättslärd, f. 1681, d. 1741, professor i Halle i filosofi 1713, i juridik 1720, en av 1700-talets mest framstående tyska jurister. H:s samlade arbeten, Opera ad universam jurisprudentiam, philosophiam et litteras humaniores pertinentia, utgavs 1744-49.Rättsvetenskap.
575Thomasius, ChristianCautelae Circa Praecognita Jurisprudentiae In Usum Auditorii Thomasiani.Halae Magdeb. (Halle, Magdeburg)Prostat In Officina Libraria Rengeriana1710Alf. pag., 362 sI 575 ingår också 992 och 1243.Ryggtext: Thomasia. 3 verk i 1 volym, författare Thomasius, Chr., Cautelae Circa Praecognita Jurisprudentii; Cautelae Circa Praecognita Jurisprudentiae Ecclesiasticae; Prima Lineae De Jureconsultorum Prudentia, samtliga Halle, Magdeburg, 1710, 1712, 1710. Thomasius, Chr., tysk filosof och naturrättslärare, f. 1655 i Leipzig, d. 1728 i Halle, jur. doktor i Frankfurt an der Oder 1678, föreläste sedan 1688 i Leipzig och sedan 1690 i Halle. Föregångsman för tyska upplysningen, uppträdde mot häxförföljelser och tortyr. Hämtade innehållet för sin filosofi från det vardagliga förnuftet. Påverkad av Grotius o. Pufendorf. Skrev bl.a.: Einleitung zur vernunftlehre, 1691, Einleitung in die sittenlehre, 1692, Fundamenta iuris naturae et gentium, 1705.Rättsvetenskap.
576König, KristianCodex Legum Svecicarum, Receptus & approbatus In Comitiis Stockholmensibus Ex Svetico sermone in Latinum Versus ā Christiano König, Westmanniae ac Magn. Cuprimont. Judice Provinciali. Cum Gratia et Privilegio Sacr. Reg. Majest. Svec.Holmiae (Stockholm)Typis Pet. Jör. Nyström1743Alf. pag., 416 s, alf. pag.Ryggtext: Codex Legum Sveciarum. König, Kr., ämbetsman, lärd, f. 1678 i Stockholm, d. 1762, 1714 sekreterare i Kanslikollegium, 1723- 47 lagman i Västmanland och Dalarna. Utgav Lärdomsöfningar, 11 band, 1745- 52, latinsk översättning av 1734 års lag, Codex legum suecicarum, 1743, De cura principid circa annonam, 1741.Rättsvetenskap. Sverige.
577Loccenius, JohanLexicon Iuris Sveo-Gothici Collectore Johanne Loccenio. Accedit Index Explicationis Dictionum Feudalium. Editio Secunda Emendatior & Auctior, Addito etiam Novo Indice Continente simul Veterum Juris Sveo-Gothici Verborum Interpretationem Sveticam. Cum Regio Privilegio.Upsaliae (Uppsala)Excudit Henricus Curio, S.R.M. & Acad. Upsaliensis Bibliop.16652 blad, 268 s, 60 sRyggtext: ... Locceniusq. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet.Rättsvetenskap.
578Boyle, RobertExperiments, Notes, &c. About The Mechanical Origine of Production of divers particular Qualities: Among which is inserted a Discourse of the Imperfection Of The Chymist' s Doctrine Of Qualities; Together with some Reflections upon the Hypothesis of Alcali and Acidum.LondonE. Flesher for R. Dav167521 sI 578 ingår också 1244,1245,1246,1247,1248,1249,1250,1251,1252, 1253 och 1254.12 verk i 1 volym (578), författare Boyle, Robert, tryckort London, tryckår 1675-1676, naturvetenskap. Titelsidan i 578 utgör en mycket översiktlig redovisning av innehållet i skrifterna 578 och 1244-1254. Boyle, R., engelsk naturforskare och fysiker, f. 1627, d. 1691, president i Royal society. Förbättrade guerickeska luftpumpen, undersökte luftens elasticitet, upptäckte att en gasmassas tryck är omvänt proportionell mot dess volym. Sökte förklara orsakerna till endemiska och epidemiska sjukdomar. Upptäckte motsägelser mellan vetenskap och kristen troslära. B:s samlade skrifter utgavs 1744.Naturvetenskap.
579Happelius, E. G.Gröste Denckwürdigkeiten der Welt Oder sogenannte Relationes Curiosae. Worinnen dargestellet und Nach dem Probier-Stein der Vernunfft examiniret werden/ die vornehmsten Physicalische/ Matematische/ Historische und andere Merckwürdige Seltzahmkeiten/ Welche an unserm sichtbaren Himmel/ in und unter der Erden/ und im Meer jemahlen zu finden oder zu sehen gewesen/ und sich begeben haben. Der Erste Theil ... Zum andern mahl auffgeleget. Mit Käyserl. Majest. allergnädigsten Privilegio.HamburgGedruckt und verlegt durch Thomas von Wiering ...16835 blad, 736 s, alf. pag.Ryggtext: Happelii Relationes Curiosae. I. Theil. Namnteckningar: Joh. Esberg Mich: Kolmodin 1731 d. 18 Maji Joh Esberg Eric Joh. Brun. Happelius/Happel, E., tysk romanförfattare och historiker, d. 1690. Nr 579- 583 finns också i svensk översättning, Denne werldennes största tänckwärdigheeter eller dhe så kallade Relationes curiosae ..., utgivet i Stockholm 1682. Se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp 361 f.Naturvetenskap.
580Happelius/ Happel , Eberhardgrössester Denckwürdigkeiten der Welt oder so genandte Relationes Curiosae. Worinnen darggestellet/ aussgeführet und erklähret werden Die Denckwürdigste Seltzamkeiten/ So da in Historien/ natürlichen Wundern/ am Himmel/ auff und in der Erden wie auch in und unter dem Meer zu finden seyn. Anderer Theil/ ... Mit Käyserl. Majest. allergnädigsten Privilegio.HamburgGedruckt und verlegt durch Thomas von Wiering ...16854 blad, 774 s, alf. pag.Ryggtext: Happelii Relationes Curiosae II. Namnteckningar: Mich. Kolmodin Joh Esberg Eric Joh. Brun. Happelius/Happel, E., tysk romanförfattare och historiker, d. 1690. Nr 579- 583 finns också i svensk översättning, Denne werldennes största tänckwärdigheeter eller dhe så kallade Relationes curiosae ..., utgivet i Stockholm 1682. Se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp 361 f.Naturvetenskap.
581Happelius/ Happel , Eberhardgrösseste Denckwürdigkeiten der Welt oder so genandte Relationes Curiosae. Worinnen fürgestellet/ und auss dem Grund der gesunden Vernunfft examiniret werden/ allerhand Antiquitäten/ Curiositäten/ Critische/ Historische/ Physicalische/ Mathematische/ Künstliche und andere Merckwürdige Seltzamkeiten/ Welche auff dieser Unter-Welt/ in der Lufft/ auff der See oder Land jemahlen zu finden gewesen/ oder sich noch täglich zeigen. Dritter Theil ... Mit Käyserl. Mayst. allergnädigsten Privilegio.HamburgGedruckt und verlegt durch Thomas von Wiering ...16874 blad, 800 s, opag.Ryggtext: Happelii Relationes Curiosae III. Theil. Namnteckning: ... (MIch?) Kolmodin. Happelius/Happel, E., tysk romanförfattare och historiker, d. 1690. Nr 579- 583 finns också i svensk översättning, Denne werldennes största tänckwärdigheeter eller dhe så kallade Relationes curiosae ..., utgivet i Stockholm 1682. Se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp 361 f.Naturvetenskap.
582Happelius/ Happel , EberhardVierter Theil. Grösseste Denkwürdigkeiten der Welt Oder so genandte Relationes Curiosae. In welchen eingeführt/ erwogen und abgehandelt werden/ allerhand Historische/ Physicalische/ Mathematische auch andere Merckwürdige Seltzamkeiten/ Welche in der Menschen Lebens-Lauff/ am Himmel/ in der Lufft/ im Meer und hin und wieder auff Erden sich jemahlen begeben und eräugnet haben. ... Mit Käyserl. Mayst. allergnädigsten Privilegio.HamburgGedruckt und verlegt durch Thomas von Wiering ...16894 blad, 800 s, alf. pag.Ryggtext: Happelii Relationes Curiosae IV. Theil. Namnteckning: Joh. Esberg. Happelius/Happel, E., tysk romanförfattare och historiker, d. 1690. Nr 579- 583 finns också i svensk översättning, Denne werldennes största tänckwärdigheeter eller dhe så kallade Relationes curiosae ..., utgivet i Stockholm 1682. Se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp 361 f.Naturvetenskap.
583Happelius/ Happel , EberhardGröste Denckwürdigkeiten der Welt ... Der fünffte Theil. Allen und jeden curieusen Liebhabern zur Lust, Lehre und Nachricht in Druck verfertiget ...HamburgGedruckt und verlegt durch Thomas von Wiering ...16914 blad, 800 s, alf. pag.Ryggtext: Happelii Relationes Curiosae. V. Theil. Titelisida, endast nedre del bevarad. Namnteckning: Joh. Esberg Ertic Joh: ... Happelius/Happel, E., tysk romanförfattare och historiker, d. 1690. Nr 579- 583 finns också i svensk översättning, Denne werldennes största tänckwärdigheeter eller dhe så kallade Relationes curiosae ..., utgivet i Stockholm 1682. Se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp 361 f.Naturvetenskap.
584Worm, OleOlai Wormii Et Ad Eum Doctorum Virorum Epistolae, Medici, Anatomici, Botanici, Physici & Historici Argumenti: Rem vero Literariam, Linguasque & Antiquitates Boreales potissimum illustrantes. In Duos Tomos divisae.Havniae (Köpenhamn)175148 s, 590 sRyggtext: Wormii Et Ad Eum Epistolae. Tom. I. Anteckning: No 789 Höjer. Worm, O., dansk läkare och fornforskare, f. 1588 av holländsk härkomst, d. 1654, professor 1613. Disputationer samlade i Institutionum medicarum libri V, 1636-40. Stannade i Köpenhamn under peståren. Förde 13 runstenar till Köpenhamn. Skrev Runir seu danica litteratura antiquisimma, 1636, Monumenta danica, 1643, omfattande 139 inskrifter, varav 59 norska, 27 skånska och 4 gotländska. Tolkningen av Guldhornstexten 1641 är otillfredsställande. Har kallats "danska fornforskningens fader". Skrev Fasti danici, 1626, om danska kalenderväsendet. Upprättade museum i Köpenhamn, beskrivet i Museum wormianum, 1655. W:s stora anseende i den lärda världen framgår bl.a. av hans brevväxling, 1751, nr 584-585.Naturvetenskap. Historia m.m.
585Worm, OleOlai Wormii Et Ad Eum Doctorum Virorum Epistolae. Tomus II.Havniae (Köpenhamn)1751S 591 - 1134 , alf. pag.I slutet: Index Rerum Ac Nominum. Numerus Romanus Prolegomena, reliqui omnes Epist. paginas indicant. Ryggtext: Wormii Et Ad Eum Epistol. Tom. II. Worm, O., dansk läkare och fornforskare, f. 1588 av holländsk härkomst, d. 1654, professor 1613. Disputationer samlade i Institutionum medicarum libri V, 1636-40. Stannade i Köpenhamn under peståren. Förde 13 runstenar till Köpenhamn. Skrev Runir seu danica litteratura antiquisimma, 1636, Monumenta danica, 1643, omfattande 139 inskrifter, varav 59 norska, 27 skånska och 4 gotländska. Tolkningen av Guldhornstexten 1641 är otillfredsställande. Har kallats "danska fornforskningens fader". Skrev Fasti danici, 1626, om danska kalenderväsendet. Upprättade museum i Köpenhamn, beskrivet i Museum wormianum, 1655. W:s stora anseende i den lärda världen framgår bl.a. av hans brevväxling, 1751, nr 584-585.Naturvetenskap.
586Verheyen, PhilippCorporis Humani Anatomiae Liber Primus, in Qvo Tam Veterum, Quam Recentiorum Anatomicorum Inventa, Methodo Nova Describuntur, Ac Tabulis Repraesentantur, Autore Philipp Verheyen In Universitate Lovaniensi Art. Et Med. Doct. Et Professore. Edition Nova Ab Autore Novis observationibus, Inventis Ac Figuris Aucta. Cum Privilegio Sac. Caes. Maiest.Amstelodami ac Lipsiae (Amsterdam och Leipzig)Apud R. et I. Wetstein et W. Smith1731Alf. pag., 680 s, alf. pag..I 586 ingår också 4447.Ryggtext: Philippi V...hey.. Anatomia et Supplementum. Namnteckning: And. Aspegren. Före titelsida, bild av Verheyen, in Universitate Lovaniensi Anatomiae Professor Regius 1699. I verkets inledning: Index Capitum. 2 verk i 1 volym: Verheyen, Ph., Corporis Humani Anatomiae Liber Primus; Supplementum Anatomicum Sive Anatomiae Corporis Humani, båda Amsterdam och Leipzig 1731. Verheyen, Philipp, med. doktor, professor, universitetet i Leuven. Leuven är nederländska namnet för Louvain, stad i Brabant, Belgien.Medicin.
587Conring, HermannDe Hermetica Aegypticorum Vetere Et Paracelsicorum Nova Medicina Liber Unus. Quo simul in Hermetis Trismegisti omnia, ac universam cum Aegyptiorum tum Chemicorum doctrinam animadvertitur.Helmestadii (Helmstedt)Typis Henningi Mulleri acad. typ. Sumptibus Martini Richteri16483 blad, 404 s, alf. pag.Ryggtext: Coringius (obs stavning) De Hermetica. Namnteckning: G. Eriksson (?) 1876. I verkets slut: Index Capitum. Index Rerum Et Verborum. Conring, H., tysk lärd, f. 1606 i Norden, Ost-Friesland, d. 1681 som professor i filosofi, medicin och politik i Helmstedt. Anlitad av furstar som läkare och rådgivare i statssaker. Drottning Kristina och Karl X Gustav utnämnde C. till livmedicus. Ludvig XIV gav C. årlig pension. Hertigen av Braunscheig utnämnde C. till geheimeråd. Danske kungen Fredrik III utnämnde C. till etatsråd. C:s många skrifter utgavs i Braunschweig i 7 folioband. C:s juridiska huvudarbete, De origine juris germanici, 1643, blev en grundval för tysk rättsvetenskap. Som medicinsk författare är C. känd för sitt försök att bekantgöra Harveys upptäckter om blodomloppet.Medicin.
588Dictionnaire Des Gens Du Monde, Historique, Littéraire, Critique, Moral, Physique, Militaire, Politique, Caracteristique & Social: Oų l´on traite des Moeurs, des Loix, des Usages, du Caractčre et des Intéręts, des Nations anciennes et modernes; des Arts utiles, des Arts agréables ... Nouvelle Édition. Tome II.ParisChez J. P. Costard, Libraire ...1773543 sAllmänt och blandat. Lexikon.
589Cario, Johann; Melanchthon, Philipp; Peucer, CasparChrönika Carionis, Ifrån werldennes begynnelse/ in til Keyser Carl then femte. Uppå thet latiniske Språket författet och medh månge sköne Historier/ thesliikes medh månge gamla Konungarijkens, Naitoners och Folks ... beskrifwelse ... förbättrat, först aff Herrn Philippo Melanthone, Och sedan aff Doctore Casparo Peucero. Men nu aff thet Tydske in på wårt Swenske Tungomål uthtolkat genom Ericum Schroderum, Translatorem Regium ... här tilökt the förnemlige och berömelige Keysares ... Caroli V. Ferdinandi I. Maximiliani II. och Rudolphi II. Handlingar ... aff thet latiniske Språket förswenskade.NyköpingAmund Nilsson Grefwe1649Alf.pag., 1148 s, alf. pag.Ryggtext: Cronica Carionis. Namnteckningar, titelsida: Lars Bacherus (?) 1726 Friedrich Patrichsson Sturtzenbecher Slitö ... 1777. Cario, Johann, tysk astrolog o. historiegraf, verksam vid kurfurstliga hovet i Berlin, d. 1537. Melanchthon, tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550. Peucer, C., med. dr, prof. i Wittenberg 1559, d. 1602.Historia. Världshistoria.
590Morery, LouisLe Grand Dictionaire Historique Ou Le Mélange Curieux De L' Histoire Sacrée Et Profane: Qui Contient En Abregé Les Vies Et Les Actions Remarquables Des Patriarches, Des Juges; Des Rois des Juifs ... Des Empereurs, des Rois Des Ordres Religieux & Militaires ... De plusieurs Familles illustres de France, Le tout enrichi ... sur tout du Dictionaire Critique de M. Bayle. Par Mre Louis Morery ... Tome I. A-B. Nouvelle Et Derniere Edition Revüe, Corrigée Et Augmentée Par M.Vaultier. Tome I.ParisChez Jean Baptiste Coignard, Imprimeur & Libraire ordinaire du Roy ...17045 blad, 721 sRyggtext: Diction Histor A - B. Namnteckningar: J. N. Liliestråle Makc: (?) We... le (?).Allmänt och blandat. Lexikon. Historia m.m.
591Morery, LouisLe Grand Dictionaire Historique Ou Le Mélange Curieux De L' Histoire Sacrée Et Profane: Qui Contient En Abregé Les Vies Et Les Actions Remarquables Des Patriarches, Des Juges; Des Rois des Juifs ... Des Empereurs, des Rois Des Ordres Religieux & Militaires ... De plusieurs Familles illustres de France, Le tout enrichi ... sur tout du Dictionaire Critique de M. Bayle. Par Mre Louis Morery ... Tome II. C - F. Nouvelle Et Derniere Edition Revüe, Corrigée Et Augmentée Par M.Vaultier. Tome II.ParisChez Jean Baptiste Coignard, Imprimeur & Libraire ordinaire du Roy ...1704825 sRyggtext: Diction Histor C - F. Namnteckning:Makc: (?) We... le (?).Allmänt och blandat. Lexikon. Historia m.m.
592Morery, LouisLe Grand Dictionaire Historique Ou Le Mélange Curieux De L' Histoire Sacrée Et Profane: Qui Contient En Abregé Les Vies Et Les Actions Remarquables Des Patriarches, Des Juges; Des Rois des Juifs ... Des Empereurs, des Rois Des Ordres Religieux & Militaires ... De plusieurs Familles illustres de France, Le tout enrichi ... sur tout du Dictionaire Critique de M. Bayle. Par Mre Louis Morery ... Tome III. G - M. Nouvelle Et Derniere Edition Revüe, Corrigée Et Augmentée Par M.Vaultier. Tome III.ParisChez Jean Baptiste Coignard, Imprimeur & Libraire ordinaire du Roy ...1704850 sRyggtext: Diction Histor G - M. Namnteckningar:: Makc: We... le (?) överstruket Liliestråle.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia m.m.
593Morery, LouisLe Grand Dictionaire Historique Ou Le Mélange Curieux De L' Histoire Sacrée Et Profane: Qui Contient En Abregé Les Vies Et Les Actions Remarquables Des Patriarches, Des Juges; Des Rois des Juifs ... Des Empereurs, des Rois Des Ordres Religieux & Militaires ... De plusieurs Familles illustres de France, Le tout enrichi ... sur tout du Dictionaire Critique de M. Bayle. Par Mre Louis Morery ... Tome IV. N - Z. Nouvelle Et Derniere Edition Revüe, Corrigée Et Augmentée Par M.Vaultier. Tome IV.ParisChez Jean Baptiste Coignard, Imprimeur & Libraire ordinaire du Roy ...1704939 sRyggtext: Diction Histor N - Z. Namnteckning: Makc: We... le (?)Allmänt och blandat. Lexikon. Historia m.m.
594Bayle, PierreDictionaire Historique Et Critique, Par Mr Pierre Bayle, Tome Premier, Troisieme Edition, Revue, Corrigée, Et Augmentée Par L´Auteur. A - C.RotterdamChez Michel Bohm1720942 sNotering om Bayle i handskrift, titelsida: n. (=natus, född) 18 Nov.1647, den. (denatus, återfödd, dvs död) 28 dec. 1706. Ryggtitel: Bayle. Dictionaire Historique Tom. I A - C. Namntecknig: J. Svedelius. Bayle, P., fransk filosof, f. 1647 av protestantiska föräldrar, övergick till katolicism, återgick till protestantism, professor i filosofi i Sedan. Ludvig XIV beslöt att alla protestantiska akademier skulle upphävas, B. tvingades lämna sin tjänst, fann fristad i Rotterdam, d. 1706. I efterföljd till Cartesius sökte B. systematiskt visa dogmatiska lärors oförenlighet med förståndet. Bekämpade Leibniz´ teodicé. Viktiga skrifter, förutom 594- 597: Pensées diverses sur la comčte, 1681, Commentaires philosophiques sur ces paroles de l`evangile, 1771.Historia. Filosofi m.m. Lexikon.
595Bayle, PierreDictionaire Historique Et Critique, Par Mr Pierre Bayle. Tome Seconde, Troisieme Edition, Revue, Corrigée, Et Augmentée Par L´Auteur. D - L.RotterdamChez Michel Bohm1720S 945 - s 1830Ryggtext: Bayle Dictionaire Historique Tom. II. D - L. Bayle, P., fransk filosof, f. 1647 av protestantiska föräldrar, övergick till katolicism, återgick till protestantism, professor i filosofi i Sedan. Ludvig XIV beslöt att alla protestantiska akademier skulle upphävas, B. tvingades lämna sin tjänst, fann fristad i Rotterdam, d. 1706. I efterföljd till Cartesius sökte B. systematiskt visa dogmatiska lärors oförenlighet med förståndet. Bekämpade Leibniz´ teodicé. Viktiga skrifter, förutom 594- 597: Pensées diverses sur la comčte, 1681, Commentaires philosophiques sur ces paroles de l`evangile, 1771.Historia. Filosofi m.m. Lexikon.
596Bayle, PierreDictionaire Historique Et Critique, Par Mr Pierre Bayle. Tome Troisieme, Troisieme Edition, Revue, Corrigée, Et Augmentée Par L´Auteur. M - S.RotterdamChez Michel Bohm1720S 1833 - 2680Ryggtext: Bayle Dictionaire Historique Tom. III. M - S. Bayle, P., fransk filosof, f. 1647 av protestantiska föräldrar, övergick till katolicism, återgick till protestantism, professor i filosofi i Sedan. Ludvig XIV beslöt att alla protestantiska akademier skulle upphävas, B. tvingades lämna sin tjänst, fann fristad i Rotterdam, d. 1706. I efterföljd till Cartesius sökte B. systematiskt visa dogmatiska lärors oförenlighet med förståndet. Bekämpade Leibniz´ teodicé. Viktiga skrifter, förutom 594- 597: Pensées diverses sur la comčte, 1681, Commentaires philosophiques sur ces paroles de l`evangile, 1771.Historia. Filosofi m.m. Lexikon.
597Bayle, PierreDictionaire Historique Et Critique, Par Mr Pierre Bayle. Tome Quatrieme, Troisieme Edition, Revue, Corrigée, Et Augmentée Par L´Auteur. T - Z.RotterdamChez Michel Bohm1720S 2681- 3132, alf. pag.Ryggtext: Bayle Dictionaire Historiq. Tome. IV. T - Z. Bayle, P., fransk filosof, f. 1647 av protestantiska föräldrar, övergick till katolicism, återgick till protestantism, professor i filosofi i Sedan. Ludvig XIV beslöt att alla protestantiska akademier skulle upphävas, B. tvingades lämna sin tjänst, fann fristad i Rotterdam, d. 1706. I efterföljd till Cartesius sökte B. systematiskt visa dogmatiska lärors oförenlighet med förståndet. Bekämpade Leibniz´ teodicé. Viktiga skrifter, förutom 594- 597: Pensées diverses sur la comčte, 1681, Commentaires philosophiques sur ces paroles de l`evangile, 1771.Historia. Filosofi m.m. Lexikon.
598Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLXIV. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année,Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1767579 sRyggtext: Histoire De L´Academie Royale Des Sciences. 1764. Sidor med illustrationer.Allmänt och blandat. Lärda sällskap. Årsredogörelser.
599Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLXV. Avec les Memoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année,Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1768669 sRyggtext: Histoire De L´Academie Royale Des Sciences. 1765. Sidor med illustrationer.Allmänt och blandat. Lärda sällskap. Årsredogörelser.
600Histoire De L' Academie Royale Des Sciences. Année MDCCLXVI. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année,Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1769611 sRyggtext: Histoire De L´Academie Royale Des Sciences. 1766. Sidor med illustrationer.Allmänt och blandat. Lärda sällskap. Årsredogörelser.
601Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLVIII. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année,Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1770556 sRyggtext: Histoire De L´Academie Royale Des Sciences. 1768. Sidor med illustrationer.Allmänt och blandat. Lärda sällskap. Årsredogörelser.
602Allgemeines Historisches Lexicon, in welchem das Leben und die Thaten derer Patriarchen, Propheten, Apostel, Väter der ersten Kirchen, Päbste, Cardinale, Bischöffe ... wie nicht weniger derer Kayser, Könige, Chur- und Fürsten ... ingleichen derer berühmten Gelehrten, Scribenten und Künstler ... die Beschreibungen ... Kayserthümer, Königreiche ... Städte, Schlösser ... in Alphabetischer Ordnung mit bewehrten Zeugnissen vorgestellet werden. Erster Theil A - C. Mit allergnädigsten Freyheiten.Leipzigverlegts Thomas Fritschens sel. Erben17301228 sRyggtext: Allgemeines Historisches Lexicon. I. Theil. Blad 1. Namnteckning: J. Serenius Strengnes d. 20 Nov.1764.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Geografi. Religion m. m.
603Allgemeines Historisches Lexicon, in welchem das Leben und die Thaten derer Patriarchen, Propheten, Apostel, Väter der ersten Kirchen, Päbste, Cardinale, Bischöffe ... wie nicht weniger derer Kayser, Könige, Chur- und Fürsten ... ingleichen derer berühmten Gelehrten, Scribenten und Künstler ... die Beschreibungen ... Kayserthümer, Königreiche ... Städte, Schlösser ... in Alphabetischer Ordnung mit bewehrten Zeugnissen vorgestellet werden. Dritte um vieles vermehrte und verbesserte Auflage. Anderer Theil D - I. Mit allergnädigsten Freyheiten.Leipzigverlegts Thomas Fritschens sel. Erben17301128 sRyggtext: Allgemeines Historisches Lexicon. II. Theil. D - I.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Geografi. Religion m. m.
604Allgemeines Historisches Lexicon, in welchem das Leben und die Thaten derer Patriarchen, Propheten, Apostel, Väter der ersten Kirchen, Päbste, Cardinale, Bischöffe ... wie nicht weniger derer Kayser, Könige, Chur- und Fürsten ... ingleichen derer berühmten Gelehrten, Scribenten und Künstler ... die Beschreibungen ... Kayserthümer, Königreiche ... Städte, Schlösser ... in Alphabetischer Ordnung mit bewehrten Zeugnissen vorgestellet werden. Dritte um vieles vermehrte und verbesserte Auflage. Dritter Theil K - Q. Mit allergnädigsten Freyheiten.Leipzigbey Thomas Fritschens sel. Erben1731528 sRyggtext: Allgemeines Historisches Lexicon. III. Theil.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Geografi. Religion m. m.
605Fortsetzung des Allgemeinen Historischen Lexici. Anderer Theil von K - Z.1418 sTitelsidans text har förkortats, jämför nr 602- 604. Ryggtext: Fortsesung. (sic!) Historische Lexicon II. Theil K - Z.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Geografi. Religion m. m.
606Allgemeines Historisches Lexicon, in welchem das Leben und die Thaten derer Patriarchen, Propheten, Apostel, Väter der ersten Kirchen, Päbste, Cardinale, Bischöffe ... wie nicht weniger derer Kayser, Könige, Chur- und Fürsten ... ingleichen derer berühmten Gelehrten, Scribenten und Künstler ... die Beschreibungen ... Kayserthümer, Königreiche ... Städte, Schlösser ... in Alphabetischer Ordnung mit bewehrten Zeugnissen vorgestellet werden. Erster Theil von A - I.Leipzig1740740 sTitelsidans text har förkortats, jämför nr 602- 604. Ryggtext: Fortsesung (sic!) Allge. Historische Lexicon. I. Theil. A - I.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Geografi. Religion m. m.
607Allgemeines Historisches Lexicon, in welchem das Leben und die Thaten derer Patriarchen, Propheten, Apostel, Väter der ersten Kirchen, Päbste, Cardinale, Bischöffe ... wie nicht weniger derer Kayser, Könige, Chur- und Fürsten ... ingleichen derer berühmten Gelehrten, Scribenten und Künstler ... die Beschreibungen ... Kayserthümer, Königreiche ... Städte, Schlösser ... in Alphabetischer Ordnung mit bewehrten Zeugnissen vorgestellet werden. Dritte um vieles vermehrte und verbesserte Auflage. Vierter Theil. R - Z. Mit allergnädigsten Freyheiten.Leipzigbey Thomas Fritschens sel. Erben1732850 s, 319 sRyggtext: Allgemeines Historisches Lexicon. IV. Theil R - Z.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Geografi. Religion m. m.
608Dictionnaire Des Gens Du Monde, Historique, Littéraire, Critique, Moral, Physique, Militaire, Politique, Caracteristique & Social ... Nouvelle Edition. Tome V.ParisChez J. P. Gostard1773756 s, opag.Allmänt och blandat. Lexikon. Historia. Litteraturvetenskap. Samhällsvetenskap m.m.
609Histoire De L' Academie Royale Des Sciences. Année MDCCLIV. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1759184 s, 705 s, opag.Ryggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences Année 1754.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
610Histoire De L' Academie Royale Des Sciences. Année MDCCLIII. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L ' Imprimerie Royale1757320 s, 627 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences Année 1753.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
611Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLV. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1761175 s, 602 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences. Annee 1755.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
612Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLVI. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1762156 s, 451 sRyggtext: Histoire De L' Academi Des Sciences Annee 1756.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
613Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLVII. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1762216 s, 567 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences Annee 1757.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
614Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLIII. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1763136 s, 519 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences Annee 1758.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
615Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLIX. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la mëme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1765276 s, 576 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences Annee 1759.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
616Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLX. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1766212 s, 476 sRyggtext: Histoire de L' Academ Des Sciences Annee 1760.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
617Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLXI. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1763188 s, 504 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des Sciences Annee 1761.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
618Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLXII. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1764243 s, 661 sRyggtext: Histoire De L' Academie Des sciences Année 1762. Anteckning: Etatssecreteraren Rosenadler.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
619Histoire De L' Académie Royale Des Sciences. Année MDCCLXIII. Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique, pour la męme Année, Tirés des Registres de cette Académie.ParisDe L' Imprimerie Royale1766163 s, 464 sRyggtext: Histoire De L'Academie Des Sciences Annee 1763.Naturvetenskap. Matematik. Fysik. Lärda sällskap.
620Allgemeines Repertorium der Literatur für die Jahre 1791 bis 1795. Erster Band enthaltend des systematischen Verzeichnisses in- und ausländischer Schriften. Erste Hälfte.Weimarim Verlage des Industrie- Comptoirs1799Alf. pag.Ryggtext: Allg. Repertor der Litteratur 1790- 1795. 1. Ilagt katalogiseringskort. Överklistrat namn: Säve. För Zweyter Band, se nr 4448.Bok- och biblioteksväsen. Lexikon.
621X. Physikalisch-Naturhistorische Literatur von 1791 bis 1795.Alf. pag.Ryggtext: Alg ... Littera ... 3. Överklistrat namn: Säve.Bok- och biblioteksväsen. Naturvetenskap. Lexikon.
622Vid Välborna Fru Anna Sophia Bjuggrens född Geijers Graf.Upsala (Uppsala)Joh. Fr. Edman17991 bladI 622 ingår också 1255,1256,1257,1258,1259,1260 och 1261.Ryggtext: Divers Strö Skrifte. 8 verk i 1 volym: Vid Anna ... Bjuggrens ... Graf,Uppsala 1799; Utdrag Af Protocollet ... Hemliga Utskott ... 1800, Stockholm 1800; Kongl.Maj:ts Tal ... Wid Riksdagens slut ... 1800,
Stockholm 1800; Kongl.Maj:ts ... Skrifwelse Til ... M.E.Brahe ... 1800, Stockholm 1800; Pium Sextum Pontificem ... Parentantibus, Oratio ... 1799,Stockholm 1799; Tal ... Af Konungen ... Til Riddare Af Serafimer-Orden ... J. W. Sprengtporten, Stockholm 1799; Philipson, L. M., Engelska Amiralitets ... Utslag ... Den Svenska Convoien ... 1799, Stockholm 1799?; Philipson,L. M., Granskning ... Engelska Amiralitets ..., Stockholm 1799.
Skönlitteratur. Åminnelsedikt. Sverige.
623Dictionnaire De Physique, Par MM. Monge, Cassini, Bertholon, etc. De L' Académie Des Sciences, Tome Premier.ParisHotel De Thou, Rue Des Poitevins, No 93.1793404 s, 240 sRyggtext: Encyclopedie Methodique Tom 1 Physique. Anteckning: A. F. Svanberg efter Jöns Svanberg. L. F. Svanberg 1858.Naturvetenskap. Fysik. Lexikon.
624Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Des Belles Lettres De Berlin Année MDCCXLV. Avec les Mémoires pour la męme Année. tirez des Registres de cette Academie.BerlinChez Ambroise Haude1746120 s, 203 sRyggttext: Histoire De L´Acad. De Berlin. Tom. I. Namnteckning: M. Lindahl A. F. Svanberg 1836.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
625Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Belles Lettres. Année MDCCXLVI.BerlinChez Ambroise Haude174818 s, 478 sRyggtext: Histoire De L' Acad. De Berlin. Tom. II. Namnteckning: M. Lindahl.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
626Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Belles lettres. Année MDCCXLVII.BerlinChez Haude et Spener174928 s, 479 s, opag.Ryggtext: Histoire De l' Acad De Berlin. Tom. III. Namnteckning: M. Lindahl.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
627Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Belles Lettres. Année MDCCXLVIII.BerlinChez Haude et Spener1750500 sRyggtext: Histoire De L' Academie De Berlin. Tom. IV. Namnteckning: M. Lindahl.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
628Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Belles Lettres. Année MDCCXLIX.BerlinChez Haude et Spener1751522 s, opag.Ryggext: Histoire De L' Acad. De Berlin Tom. V. Namnteckning: M. Lindahl.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
629Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Belles Lettres. Année MDCCL.BerlinChez Haude et Spener1752535 sRyggtext: Histoire De L' Acad. De Berlin Tom. VI. Namnteckning: M. Lindahl.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
630Histoire De L' Academie Royale Des Sciences Et Belles Lettres. Année MDCCLII.BerlinChez Haude et Spener1753356 s, 154 s, opag.Ryggtext: Histoire De L' Acad. De Berlin Tom.VII. Namnteckning: M. Lindahl.Naturvetenskap. Litteraturvetenskap m.m. Lärda sällskap.
631Nova Acta Regiae Societatis Scientarum Upsalensis I - XIV. 1773-1848.Upsaliae (Uppsala)Johan Edman m.fl., se fält Anmärkning.177313 volymer13 volymer. Volym 1 innehåller del 1- 2, volym 2- 14 innehåller del 3- 14. Tryckare del 1-4, 6: Johan Edman, del 5: Viduam Joh. Edman, del 7: Zeipel et Palmblad, del 8- 10: Palmblad et C., del 11- 14: Leffler et Sebell.Naturvetenskap. Språkvetenskap o. andra humanistiska vetenskaper. Lärda sällskap. Uppsala.
632Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar I - XV. 1739-1754.StockholmJoh. Laur. Horrn m.fl., se fält Anmärkning173915 volymer15 volymer. Tryckare: del 1- 2: Joh. Laur. Horrn, del 3- 8: Lorenz Ludewig Grefing, del 9- 15: Lars Salvius.Naturvetenskap m.m. Lärda sällskap. Stockholm.
633Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar XX - XXX. 1759 - 1769.StockholmLars Salvius175911 volymer11 volymer innehållande delarna 20- 30.Naturvetenskap m.m. Lärda sällskap. Stockholm.
634Det Göteborgska Wetenskaps Och Witterhets Samhället Handlingar 1778. Witterhets Afdelningen, Första Stycket. Wetenskaps Afdelningen, Första Stycket.Götheborg (Göteborg)Lars Wahlström17782 volymer2 volymer.Naturvetenskap. Skönlitteratur m. m. Lärda sällskap. Göteborg.
635Kongl. Vetenskaps Academiens Nya Handlingar I - XXX. 1780-1809.Stockholm, del 1- 27, Strängnäs, del 28- 30Johan Georg Lange m. fl., se fält Anmärkning178030 volymer30 volymer. Tryckare: del 1- 10: Johan Georg Lange, del 11- 13: Anders Zetterberg, del 14- 27: Johan Pehr Lindh, del 28- 30: A. J. Segerstedt.Naturvetenskap m. m. Lärda sällskap. Stockholm.
636Kongl. Vetenskaps Academiens Tal, I - VI, 1757 - 1784.StockholmLars Salvius, del 1, Johan Georg Lange, del 2- 617576 volymerI 636 ingår också 4643.6 volymer. Tal i, delvis, kronologisk ordning. Del 1: 1757- 1776, del 2: 1777- 1779, del 3: 1780- 1785, del 4: 1787- 1780, del 5: 1782- 1783, 1784- 1789. Talen synes genomgående återfinnas i nr 637, 4449- 4642 katalogiserade verk/ tal. I nr 636, del 1, är samtliga tal utom ett, katalogiserade i nr 637, 4449- 4642, nämligen: Adelcrantz, K.F. nr 4517, Hermelin, S. nr 4570, Engeström, G.v. nr 4628, Näsström, P. nr 4573, Grill, J.A. nr 4574, Bunge, S. nr 4575, Leionmarck, G.A. nr 4577, Falkenberg, M. nr 4578, Liliestråle, J.W. nr 4579, Lilienberg, J.G. nr 4580, Bielke, N. nr 4581, Quist, B. nr 4582, Odhelius, J.L. nr 4471. Enda undantaget i nr 636, del 1, är verk av Lindblom, Nils, som erhållit eget nr, nr 4643. Tal i kronologisk ordning finns i nr 638.Ekonomi och näringsväsen. Naturvetenskap m.m. Lärda sällskap. Stockholm.
637Bäck, AbrahamTal Om Farsoter, Som mäst härja ibland Rikets Allmoge; Hållit för Kongl. Vetensk. Academien, Vid Praesidii Nedläggande den 25 Julii 1764, Af Abraham Bäck, M. D. Archiater och Kongl. Colleg. Medici Praeses.StockholmLars Salvius176552 sI 637 ingår också 4449- 4455.Namnteckning:J. F. Sacklén. I nr 637 och 4449- 4455 ingår tal i medicin, flertalet hållna i Kongl. Vetenskaps Academien. Ryggtiteln till nr 637 lyder: Vett. Acad. Tal. Tom. I. Bäck, A., läkare, f. i Söderhamn 1713, d. i Stockholm 1795, vistades 1740- 45 utomlands, 1749 livmedicus hos Fredrik I, därefter hos Adolf Fredrik och Gustav III:s hustru Sofia Magdalena. 1752 president i collegium medicum.Medicin. Lärda sällskap. Stockholm.
638Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens handlingar 1 - 6. 1795 - 1800.17956 volymer6 volymer. Ur nr 638, del 1, inledning: Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academien lägger här under Allmänhetens ögon Första Tomen af sina Handlingar. .. innehåller ... de Inträdes- Tal, hvilka de Ledamöter hållit, som af Hans Maj:t genast blifvit utnämnde til Academiens förstärkning. I nr 637, 4449 - 4642 förekommer särkatalogiserade tal. I nr 636 förekommer, nästan genomgående, dubletter härtill.Historia. Sverige. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
639Rydelius, AndreasSententiae Philosophicae Fundamentales, quas Olim In Usum Auditorii Philosophici Chartam Conjecit, Nunc Autem, Ut Multorum Desideriis Satis Fiat, Paulo Accuratius Revisas, Emendatas Et Auctas Typographiae Publice Committit Auctor Andreas Rydelius In Acad. Gothorum Carolina S.Th.D. Et Prof. Prim.Londini Scanorum (Lund)174196 sI 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.Titelsida: namnteckning bortklippt. Ryggtext. Miscellanea, 4. 9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 174; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 177; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762. Rydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, 1710 professor i logik och metafysik i Lund.Filosofi.
640Ihre, JohanOratio De Futuro Reipublicae Litterariae Statu, Quam, Praesente Excellentissimo Regni Suiogothici Senatore, Regii Collegii Nomothetici Praeside, Upsaliensis Academiae Cancellario Et Ordinum Regiorum Equite Et Commendatore, Illustrissimo Comite, Domino Car. Ehrenpreus, Dum Octoginta Philosophiae Candidatos laurea donaret, die XV Junii MDCCLII. habuit Johannes Ihre, Eloqu. Et Polit. Prof. Reg. Et Skytt. Editio Tertia. Innehåller även, samme författare: Oratio De Usu Lexicorum Realium, tal hållet 1774.Upsaliae (Uppsala)Typis Edmannianus177548 sI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.Ryggtext: Miscellanea Tom ?. 9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Ihre, J., språkforskare, universitetslärare, f. 1707 i Lund, d. 1780 i Uppsala, professor i Uppsala i latinsk poesi 1737 och 1738 erhöll I. skytteanska lärostolen.Allmänt och blandat.
641Handlingar Rörande Svenska Academiens Instiftelse.StockholmJohan A. Carlbohm1786Paginerade efter resp. talRyggtext: Svenska Acad.s Handlingar. I. 1786 - 89. Titelsida, anteckning, blyerts: (Vetenskapsakademien, kungl. svenska).Historia. Sverige. Vetenskapsakademien.
642Svenska Academiens Handlingar 1789 - 1792.StockholmJohan A. Carlbohm1789Opag.Med maskinskriven kortfattad innehållsförteckning på löst kort. Ryggtext: Svenska Acad.s Handlingar. II. 1789 - 92. Titelsida, anteckning, blyerts: (Vetenskapsakademien, kungl. svenska).Historia. Sverige. Vetenskapsakademien.
643Svenska Academiens Handlingar 1792 - 1799.StockholmJohan A. Carlbohm1792Opag.Ryggtext: Svenska Acad.s Handlingar. III. 1792 - 99. Titelsida, anteckning, blyerts: (Vetenskapsakademien, kungl. svenska).Historia. Sverige. Vetenskapsakademien.
644Modéer, AdolfFörsök Til En Allmän Historia Om Svea Rikes Handel, Af Adolph Modeer, Som, för detta Arbete, ärhållit det Af Svenska Patriotiska Sällskapet År 1767 utlofvade Praemium. I. Afdelningen. Ifrån äldsta Tider, intil Drottn. Ulricae Eleonorae Uphöjelse på Svenska Thronen. Ingår i: Svenska Patriotiska Sällskapets Handlingar. I. Stycket.StockholmJoh. Georg Lange177032 s, 1 blad, 159 sI 644 ingår också 4644- 4655.Ryggtext: Patr. Sällsk. Handlingar I. Tom. Dublettexemplar i nr 4168. Modéer, A., f. 1739 i Karlskrona, d. 1799 i Stockholm, 1770 Svenska Patriotiska Sällskapets förste sekreterare.Ekonomi och näringsväsen. Sverige.
645Waller, ErikSvar På Frågan: Om, til undvikande af täta ombyten i Moder, samt hämmande af Lurenbedrägerier, förmånligt kunde blifva, at i Sverige antaga en Nationel Kläde- drägt, lämpad efter Svenska Climater, och skiljaktig från andra Nationers? Hvad olägenhet en sådan förändring kunde med sig föra? och om til äfventyrs de olägenheter, hvilka sig vid sjelfva förändringen kunde förete, torde af förmåner i längden kunna upvägas. af Eric Waller, Kongl. Håf- Predikant och Comminister vid Stor- Kyrko Församlingen i Stockholm. Ingår i: Kongl. Svenska Patriotiska Sällskapets Handlingar. II. Tom.StockholmJoh. Georg Lange177458 sI 645 ingår också 4656- 4677.Ryggtext: Patr. Säll. Handlinga. II. Tom. Waller, E., f. 1732 i Västerås, d. där 1811, fil. mag. i Uppsala 1755, prästvigd 1760, 1763 hovpredikant, 1771 kyrkoherde i Örebro, 1798 domprost i Västerås och 1809 biskop där. Blev känd genom skrift, nr 645, om nationell klädedräkt. Utgav anonymt bl.a.: Tankar om vårt penningväsende och förslag till ett naturligt finance- system, 1769.Etnologi. Klädedräkt. Sverige. Sällskap. Stockholm.
646Bergklint, OlofSammandrag af Wetenskaperne Til Swenska Ungdomens Tjenst Författadt af Olof Bergklint Theol. Doctor, Prost o. Kyrkoh. i Gladsax och Tommerup. Förre Delen. Tredje Uplagan.StockholmAnd. Jacobsson Nordström179412 s, 293 sI 646 ingår också 1279 och 4680.Ryggtext: Sammandrag Af Wetenskapen. Namnteckning: C.J . Bergman. 3 verk i 1 volym: Bergklint,O., Sammandrag af Wetenskaperne Til Swenska Ungdomens Tjenst, Förre Delen, Tredje Uplagan, Stockholm 1794; Bergklint,O., Mindre Sammandrag Af Vetenskaperne, Til Swenska Ungdomens Tjenst, Senare delen, Första Afdelningen, Andra Uplagan, Stockholm 1783, Senare Delen, Andra Afdelningen, Andra Uplagan, Stockholm 1792. Bergklint, O., pedagog, skald, estetiker, f. 1733 i Västerås, d. 1805, fattig fick han i 20 år livnära sig med konditionerande, dvs vara anställd i enskild tjänst. 1761 magister i Greifswald, 1765 docent i poesien vid Uppsala universitet, 1774 eloquentiae et poeseos lektor i Västerås, 1783 kyrkoherde och prost i Gladsax och Tommarp. Skrev, förutom dikter, i historia, politik, ekonomi, pedagogik.Allmänt och blandat.
647Scaliger, Joseph Justus; Thou, Tuanus, Jacques AugusteScaligerana, Thuana, Perroniana, Et Colomesiana. Ou Remarques Historiques, critiques, morales, & litteraires De Jos. Scaliger, J.Aug. De Thou, le Cardinal Du Perron, Fr. Pithou, & P. Colomiés. Avec Les Notes De Plusieurs Savans. Tome Second.AmsterdamChez Cķven & Mortier.174040 s, 616 s, alf. pag.Scaliger, Joseph Justus, son till Scaliger, Julius Caesar, se för denne nr 411, fransk filolog och kronolog, f. 1540 i Agen, d. 1609, övergick 1562 till protestantismen, 1572- 74 professor i Genčve, 1593 professor i vältalighet och poesi i Leiden. En av sin tids största filologer. Viktigaste arbete: De emendatione temporum, 1583. Verket innehåller det första fullständiga kronologiska systemet, den s.k. julianska perioden. Thou, latiniserat Thuanus, fransk statsman o. historieskrivare, f. 1553, d. 1617, kallades av franske kungen Henrik III till viktiga värv, T. rådde Henrik III att förena sig med Henrik av Navarra (sedermera Henrik IV). T. sändes till Italien, varifrån han efter mordet på Henrik III ställde sig till Henrik IV:s förfogande. T. genomdrev ediktet i Nantes 1598. Vid Henrik IV:s död 1610 var T. vice president i parlamentet i Paris. När T. ej blev president drog sig T. tillbaka o. ägnade sig åt författarskap. 1604- 1620 utkom J.A. Thuani historiarium sui temporis.Historia. Skönlitteratur. Antiken. Frankrike.
648Almänna Biblioteket. Förste Delen; Innehållande Månaderne Januarius, Februarius och Martius. 30 mars - 30 december 1776. Fjerde Delen; Innehållande Månaderne Januarius- Junius År 1777. 30 juni- 30 december 1777. Sjette Delen; Innehållande Månaderne jsnuarius- Junius År 1778.StockholmKongl. Finska Boktryckeriet hos Joh. A. Carlbohm1776384 s, 382 s, 176 sRyggtext: Almänna Biblioteket. 1 - 6. Del.Allmänt och blandat.
649Kongl. Svenska Vitterhets- Academiens Handlingar. 1 - 5.Stockholm1: Lars Salvius, 2: H. Fougt, 3- 5: Kongl. Tryckeriet17555 volymer5 volymer.Allmänt och blandat. Lärda sällskap. Kongl. Svenska Vitterhets- Academien. Stockholm.
650Lärda Tidningar 1762 - 1773.StockholmLars Salvius, Salviska Sterbhuset176212 volymerRyggtext: Svenska Lärda Tidningar. 12 volymer.Tidningar. Sverige.
651Stockholms Lärda Tidningar 1776. I - IV. 1777. V - VIII. 1778. IX - XII. 1779. XIII - XVI.
1780. XVII - XX.
Stockholm17765 volymer5 volymer.Tidningar. Sverige.
652Abbadie, JacquesDie Triumphirende Christliche Religion Das ist: ... Tractat von der Warheit und Gewissheit Der Christlichen Religion, worinne Nicht nur die Existentz Gottes/ auch dass die Schrifft Gottes Wort/ und Jesus ... und insgemein der gantzen Christlichen Religion Gewissheit durch vernünfftige Gründe/ und vielfältige unwidersprechliche Beweisthümer gantz deutlich und klar dargethan ... Aus dem ... frantzösichen Scripto ... Iacobi Abbadie ... übersetzet ...Und durch unten beygefügte... als Mornaeo, Grotio, Pascal, Huetio, Clerico... Oleario... Anmerckungen... Zweyte auffs neue übersehene Auflage.Zelle och LeipzigChr. Julius Hoffman1721Alf. pag., 480 s, alf. pag.I 652 ingår också 1280.Ryggtext: 53 Abbadie von der Warheit und gewissheit der Christl. Religion. Namnteckning: Eric Lundström. 2 verk i 1 volym: Abbadie, I., Die Triumphierende Christliche Religion ... Zweyte auffs neue übersehene Auflage, Zelle und Leipzig 1721; Abbadie,I., Die Triumphierende Christliche Religion ... Zweiter und letzter Tomus, Leipzig 1721. Abbadie, J., framstående reformert teolog, f. 1654 i Béarn, d. 1727, predikant vid franska kyrkan i Berlin, därefter vid Savoy-kyrkan i London. Skrev bl.a.: L´art de se connoître soi- męme, Traité de la vérité de la religion chrétienne, det senare översatt till flera språk.Religion.
653Buddeus, Johann FranzLehr-Sätze Von der Atheisterie und dem Aberglauben mit gelehrten Anmerckungen erläutert, und zum Behueff seiner Auditorium in lateinischer Sprache heraus gegeben, wegen des daraus zu hoffenden Nutzens aber zu iedermanns Gebrauch ins Teutsche übersetzet Durch Theognostum Eusebium, Der wahren Weissheit und Gottseeligkeit Beflissenen. Zweyte Auflage.JenaJohan Felix Bielcken1723Alf. pag., 734 s, alf. pag.I 653 ingår också 1101.Ryggtext: Budeus von Atheisterie it. Bentleys Thorheit und Unvernunft des Atheismi 84. 2 verk i 1 volym : Buddeus, Io. Franc., Lehr-Sätze Von der Atheisterie und dem Aberglauben, Jena 1723; Bentley, Richard, Die Thorheit unt Unvernunft Des Atheismi, Hamburg 1715. Buddeus/Budde, J. F., evangelisk teolog, f. 1667 i Anklam, Pommern, d. 1729 i Gotha, 1693 professor i moralfilosofi i Halle, 1705 professor i teologi i Jena. Företrädde övergångsteologi mellan ortodoxi och pietism samt upplysning. Påverkade Locke. Huvudverk: Institutiones theologiae dogmaticae, 1723, Isagoge historico- theologica, 1730. Isagoge = grekiska, isagoge, inledning.Religion.
654Buddeus, Johann FranzIsagoge Historico- Theologica Ad Theologiam Universam Singulasque Eius Partes.Lipsiae (Leipzig)Ex Officina Thomae Fritschii1727Alf. pag., 1844 s, alf. pag.Ryggtext: Buddei ... Buddeus/Budde, J. F., evangelisk teolog, f. 1667 i Anklam, Pommern, d. 1729 i Gotha, 1693 professor i moralfilosofi i Halle, 1705 professor i teologi i Jena. Företrädde övergångsteologi mellan ortodoxi och pietism samt upplysning. Påverkade Locke. Huvudverk: Institutiones theologiae dogmaticae, 1723, Isagoge historico- theologica, 1730. Isagoge = grekiska, isagoge, inledning.Religion.
655Det Trondhiemske Selskabs Skrifter. Förste Deel. Med Kobbere.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Bekostet af Frid. Christ. Pelt, Boghandler paa Börsen ...1761Alf. pag., 292 s, tabellerRyggttext: Det Trondhi. Selsk. Tom. I. Innehåller uppsatser av Jo. Errnst Gunnerus, af Suhm, rektor Schönning, Eric Schytte.Religion. Historia m.m. Lärda sällskap. Norge.
656Det Trondhiemske Selskabs Skrifter. Anden Deel. Med Kobbere.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Bekostet af Frid. Christ. Pelt, Kongl. Universitets Boghandler paa Börsen ...1763Alf. pag., 405 s, tabellerRyggtext: Det Trondhiemske Selskabs Skrifter. Tom. II. Innehåller uppsatser av Jo. Errnst Gunnerus, af Suhm, rektor Schönning, Cornelius Müller, Hans Ström, Joh. Dan. Berlin.Religion. Historia m.m. Lärda sällskap. Norge.
657Det Trondhiemske Selskabs Skrifter. Tredie Deel. Med Kobbere.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Bekostet af Friderich Christian Pelt, Kongl. Universitets Boghandler paa Börsen ...1765Opag., 575 s, tabellerRyggtext: Det Trondhiemske Selskabs Skrifter. Tom. III. Tom. II. Innehåller uppsatser av Jo. Errnst Gunnerus, Pet. Frid. Suhm, Gerhard Schönning, Hans Ström, Joh. Dan. Berlin, Ole Lie.Religion. Historia. Naturvetenskap m.m. Lärda sällskap. Norge.
658Boyle, RobertA Defence of Natural and Revealed Religion: Being An Abridgment Of The Sermons Preached at the Lecture founded by ... Robert Boyle ... Dr. Bentley, Bp. Kidder, Bp. Williams, Bp. Gastrell, Dr. Harris, Bp. Bradford, Bp. Blackhall, Dr. Stanhope, Dr. S. Clarke, Dr. Hancock, Mr. Whiston, Dr. Turner, Dr. Butler, Dr. Woodward, Mr. Derham, Dr. Ibbot, Bp. Ibbot, Bp. Leng, Dr. J. Clarke, Archd. Gurdon, Dr. Burnet, Dr. Berriman. In Four Volumes. With a General Index. By Gilbert Burnet, Vicar of Coggeshall, Essex. Vol. I.London... Arthur Bettesworth and Charles Hitch, at the Red- Lion in Pater- noster Row17371 blad, 490 sRyggtext: Boyle´s Lecture Sermons. Vol. I. Boyle, R., engelsk naturforskare och fysiker, f. 1627, d. 1691, president i Royal society. Förbättrade guerickeska luftpumpen, undersökte luftens elasticitet, upptäckte att en gasmassas tryck är omvänt proportionell mot dess volym. Sökte förklara orsakerna till endemiska och epidemiska sjukdomar. Upptäckte motsägelser mellan vetenskap och kristen troslära. B:s samlade skrifter utgavs 1744.Religion.
659Boyle, RobertA Defence of Natural and Revealed Religion: Being An Abridgment Of The Sermons Preached at the Lecture founded by ... Robert Boyle ... Vol. II.London... Arthur Bettesworth and Charles Hitch, at the Red- Lion in Pater- noster Row1737483 sRyggtext: Boyle´s Lecture Sermons. Vol. II. Boyle, R., engelsk naturforskare och fysiker, f. 1627, d. 1691, president i Royal society. Förbättrade guerickeska luftpumpen, undersökte luftens elasticitet, upptäckte att en gasmassas tryck är omvänt proportionell mot dess volym. Sökte förklara orsakerna till endemiska och epidemiska sjukdomar. Upptäckte motsägelser mellan vetenskap och kristen troslära. B:s samlade skrifter utgavs 1744.Religion.
660Boyle, RobertA Defence of Natural and Revealed Religion: Being An Abridgment Of The Sermons Preached at the Lecture founded by ... Robert Boyle... Vol. III.London... Arthur Bettesworth and Charles Hitch, at the Red- Lion in Pater- noster Row17371 blad, 532 sRyggtext: Boyle´s Lecture Sermons. Vol. III. Boyle, R., engelsk naturforskare och fysiker, f. 1627, d. 1691, president i Royal society. Förbättrade guerickeska luftpumpen, undersökte luftens elasticitet, upptäckte att en gasmassas tryck är omvänt proportionell mot dess volym. Sökte förklara orsakerna till endemiska och epidemiska sjukdomar. Upptäckte motsägelser mellan vetenskap och kristen troslära. B:s samlade skrifter utgavs 1744.Religion.
661Boyle, RobertA Defence of Natural and Revealed Religion: being An Abridgment Of The Sermons preached at the Lecture founded by ... Robert Boyle ... Vol. IV.London... Arthur Bettesworth and Charles Hitch, at the Red- Lion in Pater- noster Row1737413 sRyggtext: Boyle´s Lecture Sermons. Vol. IV. Boyle, R., engelsk naturforskare och fysiker, f. 1627, d. 1691, president i Royal society. Förbättrade guerickeska luftpumpen, undersökte luftens elasticitet, upptäckte att en gasmassas tryck är omvänt proportionell mot dess volym. Sökte förklara orsakerna till endemiska och epidemiska sjukdomar. Upptäckte motsägelser mellan vetenskap och kristen troslära. B:s samlade skrifter utgavs 1744.Religion.
662Buddeus, Johann Franz; Walch, Johann GeorgHistorische und Theologische Einleitung In die vornehmsten Religions- Streitigkeiten, Aus Hrn. Johann Francisci Buddei Collegio herausgegeben, Auch Mit Anmerckungen erläutert und vielen Zusätzen vermehret von Joh. Georg Walchen, P. P.O.JenaZu finden in dem Meyerischen Buchladen172812 blad, alf. pag., 743 s, alf. pag.Ryggtext: Buddei Relig. Streit. Buddeus/Budde, J. F., evangelisk teolog, f. 1667 i Anklam, Pommern, d. 1729 i Gotha, 1693 professor i moralfilosofi i Halle, 1705 professor i teologi i Jena. Företrädde övergångsteologi mellan ortodoxi och pietism samt upplysning. Påverkade Locke. Huvudverk: Institutiones theologiae dogmaticae, 1723, Isagoge historico- theologica, 1730. Isagoge = grekiska, isagoge, inledning. Walch, J. G., evangelisk teolog, f. 1693 i Meiningen, d. 1775 i Jena, 1718 professor i Jena. Sökte medla i teologiska strider. Huvudverk: Histor. u. theolog. Einleitung in die Religionsstreitigkeiten, 1730-39, Bibliotheca theologica selecta, 1757- 65.Religion.
663Butler, JosephBestätigung der natürlichen und geoffenbarten Religion aus ihrer Gleichförmigkeit mit der Einrichtung und dem ordentlichen Laufe der Natur. Nebst zwo kurzen Abhandlungen von der persönlichen Identität und von der Natur der Tugend. Aus dem Englischen übersetzt.Leipzigin der Weidmannischen Handlung175622 s, 440 sRyggtext: Butlers Bestätigung der Naturl. U. Geoff. Religion. Titelsida inleder: D. Joseph Butlers Bischofs zu Durham Bestätigung ... Butler, J., engelsk teolog och filosof, f. 1692, d. 1752 som biskop i Durham. Påverkade bl.a. Newman och James Mill. Viktigaste arbete: The analogy of religion, natural and revealed, to the course and constitution of nature, 1736.Religion.
664Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk AdelsmanStockholmKongl. Tryckeriet1778107 sI 664 ingår också 1020,1021,1022,1023 och 1024.Ryggtext: Christna Religionens Sanning. 6 verk i 1 volym : Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk Adelsman, Stockholm 1778; Serenius,J., Christendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo,Stockholm 1777; Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785; Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen, Falun 1786 (två ex av samma skrift!); Isaac En Förebild Af Frelsaren, Stockholm 1778; Sång-Stycken Til Tragedien Athalie, Stockholm 1787.Religion.
665Brougthon, ThomasHistorisches Lexicon aller Religionen seit der Schöpfung der Welt bis auf gegenwärtige Zeit: worinnen die heiidnischen, jüdischen, christlichen und gottes-dienstlichen Lehrbegriffe, Cerimonien, Gebräuche, Oerter, Personen und Schriften, nebst ihren Schicksalen beschrieben werden. Aus den besten Schriftstellern zusammengetragen.Dresden und LeipzigIn der Waltherischen Buchhandlung.175610 s, 1592 sp.Namn: Johan Möller.Religion. Lexikon.
666Brougthon, ThomasHistorisches Lexicon aller Religionen. Zweyter Theil. K bis Z.LeipzigJoh. Gottlob Immanuel Breitkopf17561644 sp.För uppgift om tryckort, tryckare och tryckår se volymens slut.Religion.
667CamusetPrincipes Contre L´Incrédulité. A L´ Occasion Du Systęme De La Nature. Par M. Camuset.ParisChez Pillot, Libraire ... Edme, Libraire ...177110 s, 335 sRyggtext, delvis svårläslig: Principes contre l´ Incredulite par Mr Camuset.Religion.
668Clayton, RobertA Vindication Of The Histories Of The Old And New Testament. In Three Parts. I. In Answer to the Objections of the late Lord Bolingbroke. II. Concerning the Mosaical History of the Creation and Deluge ... III. Containing observations on the nature of Angels ... Redemption of Mankind. In a Series of Letters to a Young Nobleman. To which is prefixed, An Essay on Spirit. Wherein The Doctrine of the Trinity is considered. By the late Dr. Robert Clayton, Lord Bishop of Clogher; Fellow of the Royal Society, and of the Society of Antiquaries, London.DublinLondon, Reprinted for W. Bowyer175923 s, 504 sRyggtext: Clayton Vindicat. Clayton, Robert, biskop i Clogher, ledamot i Fellows of Antiquaries, London.Religion.
669Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der Mathematik offentlichen ordentlichen Lehrer an dem Gymnasio Illustri, und Prediger an der Stiftskirche zu Stuttgard. Erster Band.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta17626 blad, 620 sRyggtext: H. W. Clemmens Einleit. In Die Religion. I. Band. I verkets slut register.Religion.
670Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der Mathematik offentl. ordentl. Professor, Prediger an der Stiftskirche und herzoglichen Bibliothecario lzu Stuttgard. Zweyten Bandes Erstes Stück. Zweyten Bandes. Zweytes Stück.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta1764,17637 blad, 518 s, alf. pag.Ryggtext: H. W. Clemmen: Einleit: In Die Religion II. Band.Religion.
671Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie, herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der Mathematik offentl. ordentl. Prof. an dem Gymn. Illustri, Predigern an der Stiftskirche und Herzogl. Bibliothecario zu Stuttgart. Dritter Band. Erstes Stück. Tübingen 1765. Zweytes Stück. Tübingen 1765. Drittes Stück. Tübingen 1765. Viertes Stück. Tübingen 1766.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta176520 s, 576 s, alf. pag.Ryggtext: H. W. Clemmens Einleit: In Die Religion III. BandReligion.
672Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie, herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der heil. Schrift Doctor und öffentl. Professor der Universität Tübingen, wie auch vierten Frühepredigern, Superintendenten und Pastore der dasigen Gemeine.Vierter Band. Erstes Stück Tübingen 1766. Zweytes Stück Tübingen 1767. Drittes Stück Tübingen 1767. Viertes Stück Tübingen 1767.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta176612 s, 468 s, alf. pag.Ryggtext: H. W. Clemmens Einleit. In Die Religion. IV. Band.Religion.
673Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie, herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der heil. Schrift Doctor und öffentl. Professor der Theologie auf der Universität Tübingen, wie auch Superintendenten und Pastore der dasigen Gemeinde. Fünfter Band. Erstes Stück. 1768. Dritten Buchs Zweyten Hauptstücks Zweyter Abschnitt. Zweytes Stück 1768. Drittes Stück. 1769. Viertes Stück. 1770.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta17686 blad, 608 sRyggtext: H. W. Clemmens Einleit. In Die Religion. V. Band.Religion.
674Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie, herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der heil. Schrift Doctor und öffentl. Professor der Theologie der Universität Tübingen, wie auch Superintendenten und Pastore der dasigen Gemeinde. Sechsten Bandes Erstes Stück Tübingen 1770. Zweytes Stück Tübingen 1771. Drittes Stück Tübingen 1771. Viertes Stück Tübingen 1772.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta17703 blad, 504 sRyggtext: H. W. Clemmen Einleit. In Die Religion VI. Band.Religion.
675Clemm, Heinrich WilhelmVollständige Einleitung in die Religion und gesammte Theologie, herausgegeben von Heinrich Wilhelm Clemm, der heil. Schrift Doctor und öffentl. Professor der Theologie der Universität Tübingen, wie auch Superintendenten und Pastore der dasigen Gemeinde. Siebender und lezter Band. Erstes Stück Tübingen 1772, Zweytes Stück Tübingen 1772. Drittes Stück Tübingen 1773. Viertes Stück Tübingen 1773.Tübingenverlegts Johann Georg Cotta17725 blad, 498 s, alf. pag.Ryggtext: H. W. Clemme Einlit. In Die Religion VII. Band.Religion.
676Collins, A.Discours Sur La Liberté De Penser, Par Mr. A. Collins. Traduit de l´Anglois & augmenté d´une Lettre D´Un Médecin Arabe; Avec l ´Examen de ces deux Ouvrages Par Mr. De Crouzas. Nouvelle Edition corrigée. Tome Premier.Londres (London)176612 s, 268 sRyggtext: Discours de ... Obs felaktig sidnumrering efter s 256. Namnteckning: Lutteman.Ur Avertissement, s. X: Quant ā cette Traduction elle est aussi littérale que l´a pu permettre la difference des deux langues. On a suivi celle de 1714, partout oų on l´a trouvée fidele, mais on en a corrigé le style, souvent obscur & barbare. Le style de l´Original Anglois est simple, uni & sans apprët.Filosofi. Religion.
677Collins, A.Discours Sur La Liberté De Penser, Par Mr. A. Collins. Traduit de l´Anglois & augmenté d´une Lettre D´Un Médecin Arabe; Avec l`Examen de ces deux Ouvrages Par Mr. De Crouzas. Novelle Edition corrigée. Tome Second.Londres (London)17668 s, 211 sRyggtext: Discours de ... Namnteckning: Lutteman.Religion.
678Skelton, PhilippDie Offenbarte Deisterey oder unparteyische Untersuchung der Angriffe und Einwendungen gegen das Christenthum, nach ihrem eigentlichen Werthe und nach dem vornehmsten Inhalte der berüchtigten Schriften von Lord Herbert, Lord Shaftesbury, Hobbes, Toland, Tindal, Collins, Mandeville, Dodwell, Woolston, Morgan, Chubb, und andern. Aus dem Engländischen übersetzet. Erster Theil 1756. Zweyter Theil 1756.Braunschweig und Hildesheimverlegts sel. Lud. Schröders Erben1756Alf. pag., 352 s, 428 s, opag.Författarens namn framgår av översättarens Vorbericht, andra sidan: Es thut mir leid, dass ich in Absicht auf denselben die vermuthliche Neugierigkeit des Lesers noch nicht befriedigen, oder ihn bis itzt etwas mehrers von ihm melden kann, als allein seinen Namen. Er ist ein Geistlicher, und heisst Philipp Skelton. So hat er sich in den Zuschriften seiner Abhandlungen über einige theologische Streitfragen, sonderlich von den Beweisen und von den Grundlehren der christlichen Religion; und seiner ** praktischen Betrachtungen den christlichen Gnadenbund ... ** Practical Discourses; chiefly on the Christian covenant ... London 1754. Ryggtext: Die Offenbarte Deisterey. Namnteckning: Arnold Asplund.Religion.
679Ditton, HumphredDie Wahrheit Der Christlichen Religion, Aus der Auferstehung Jesu Christi Auf eine demonstrativische Art in drey Theilen bewiesen, durch Humfredum Ditton, Weyland Lehrer der Mathematik im Hospital Christi zu London. Nebst einem Anhange, Darinn die wichtigsten Stücke der natürl. Religion abgehandelt werden. Anfangs In Englischer Sprache herausgegeben, Nun ... in die Deutsche übersetzt, Mit Anmerckungen, Registern, dem Leben des Verfassers, Und einer Vorrede ... des Herrn Abt Mosheims. Vermehret durch Gabriel Wilhelm Goetten, Pastor .. Hildesheim. i Die andere von neuen durchgesehene Ausgabe.Braunschweig und HildesheimVerlegts Ludolph Schröder173441 s, 642 s, alf. pag.Ryggtext: ... Relig. Christ.Religion.
680Duttenhofer, M. E. Fr.Freymüthige Untersuchungen über Pietismus und Orthodoxie von M. E. Fr. Duttenhofer, Prediger bey Nicolai zu Heilbronn.HalleJohann Jacob Gebauer178718 s, 608 s, opag.Ryggtext: Duttenhofer Über Pietism U. Orth.Religion.
681FrancoisPreuves De La Religion De Jesus- Christ, Contre Les Spinosistes Et Les Deistes. Par M. Francois. Tome Premier. De La Révélation Naturelle.ParisChez Jean Herissant ... Les Freres Estienne, ā la Vertu17549 s, opag., 420 sRyggtext: Preuves De La Religion Par M. Franc Tom.I. Ur del 1, nr 681, Plan De L´Ouvrage: Dans l´Ouvrage que l´on présente au Public, on a principalement en vûe les jeunes gens. ... On embrasse dans ce Plan la défense de toutes les vérités de la Religion ... Il ne faut pas s´attendre ā trouver ici beaucoup de neuf: la matiere a été maniée par trop de mains habiles pour n´ętre épuisée. L´Auteur s´est fait un devoir de parler d´aprčs les plus grands Maîtres .. A- t- on réussi? C´est au Lecteur ā prononcer. .. On espere que Dieu bénira un Ouvrage que l´amour de la Religion a fait entreprendre. Boken inleder med direkt tilltal, s 1: Si je vous demandois, mon cher Eusebe, quelle idée vous avez de vous- męme ...Religion.
682FrancoisPreuves De La Religion De Jesus-Christ, Contre Les Spinosistes Et Les Deistes. Par M. Francois. Tome Second. De La Revelation Faite A Moyse.ParisChez Jean Herissant ... Les Freres Estienne, ā la Vertu17545 s, opag., 306 sRyggtext: Preuve. De La Religion (P)ar M. Fr. Tom: II. Ur del 1, nr 681, Plan De L´Ouvrage: Dans l´Ouvrage que l´on présente au Public, on a principalement en vûe les jeunes gens. ... On embrasse dans ce Plan la défense de toutes les vérités de la Religion ... Il ne faut pas s´attendre ā trouver ici beaucoup de neuf: la matiere a été maniée par trop de mains habiles pour n´ętre épuisée. L´Auteur s´est fait un devoir de parler d´aprčs les plus grands Maîtres .. A- t- on réussi? C´est au Lecteur ā prononcer. .. On espere que Dieu bénira un Ouvrage que l´amour de la Religion a fait entreprendre. Boken inleder med direkt tilltal, s 1: Si je vous demandois, mon cher Eusebe, quelle idée vous avez de vous- męme ...Religion.
683FrancoisPreuves De La Religion De Jesus-Christ, Contre Les Spinosistes Et Les Deistes. Par M. Francois. Tome Troisiéme. De La Revelation Faite Par J. C.ParisChez Jean Herissant ... Les Freres Estienne, ā la Vertu175412 s, opag., 568 sRyggtext: Preuves De La Religion Par M. Fracoi Tom.III. Ur del 1, nr 681, Plan De L´Ouvrage: Dans l´Ouvrage que l´on présente au Public, on a principalement en vûe les jeunes gens. ... On embrasse dans ce Plan la défense de toutes les vérités de la Religion ... Il ne faut pas s´attendre ā trouver ici beaucoup de neuf: la matiere a été maniée par trop de mains habiles pour n´ętre épuisée. L´Auteur s´est fait un devoir de parler d´aprčs les plus grands Maîtres .. A- t- on réussi? C´est au Lecteur ā prononcer. .. On espere que Dieu bénira un Ouvrage que l´amour de la Religion a fait entreprendre. Boken inleder med direkt tilltal, s 1: Si je vous demandois, mon cher Eusebe, quelle idée vous avez de vous- męme ...Religion.
684FrancoisPreuves De La Religion De Jesus-Christ, Contre Les Spinosistes Et Les Deistes. Par M. Francois. Tome Quatriéme. De La Doctrine De Jesus-Christ.ParisChez Jean Herissant ... Les Freres Estienne, ā la Vertu175416 s, 552 sRyggtext: Preuves De La Religion Par M. Francois Tom. IV. Ur del 1, nr 681, Plan De L´Ouvrage: Dans l´Ouvrage que l´on présente au Public, on a principalement en vûe les jeunes gens. ... On embrasse dans ce Plan la défense de toutes les vérités de la Religion ... Il ne faut pas s´attendre ā trouver ici beaucoup de neuf: la matiere a été maniée par trop de mains habiles pour n´ętre épuisée. L´Auteur s´est fait un devoir de parler d´aprčs les plus grands Maîtres .. A- t- on réussi? C´est au Lecteur ā prononcer. .. On espere que Dieu bénira un Ouvrage que l´amour de la Religion a fait entreprendre. Boken inleder med direkt tilltal, s 1: Si je vous demandois, mon cher Eusebe, quelle idée vous avez de vous- męme ...Religion.
685Ekmarck, AndersFörsök At enfaldigt och tydeligen föreställa Den Christna Religionen, Uti des öfwerensstämmelse med den Naturliga, dess wisshet, sammanhang, företräde, fulkomlighet och utöfning: Til deras tienst, Som bruka förnuftet, beswäras af twifwelsmål, och wilja hafwa öfwertygelse uti salighetens kunskap ... Första delen. Stockholm 1774. Andra delen. Stockholm 1775.StockholmH. Fougt ... Kongl. Boktr.17745 blad, 297 s, opag., 346 sRyggtext: Ekmarks Christna ... Tom. I, II. Författarens namn framgår av den inledande text, där verket dediceras till Högvälborne Herr Grefwe Carl Posse Carlsson Til Haga wid Enköping. Ekmarck, A., f. 1741 i Svennevad, Örebro län, d. 1822 i Ekeby, prästvigd 1764, 1775 komminister i Klara församling i Stockholm, 1787 kyrkoherde i Ekeby och Rinna, Linköpings stift. Utgav bl.a.: nr 685, Försök att föreställa den christna religion, 3 delar, 1774-79, Jesu Christi evangelium sammandraget, 1779, Större försök till förnuftig och christlig sedolära, 1785.Religion.
686Francke, August HermannProgrammata Diversis Temporibus In Academia Hallensi Publice Proposita.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Literis Et Impensis Orphanotrophei1714Opag., 404 sRyggtext: Franckius (?). Titelsida inleder: Augusti Hermanni Franckii S. Theol. Prof. Ord. Et Past. Programmata ... Francke, A. H., f. 1663 i Lübeck, d. 1727 i Halle, studerade vid universiteten i Erfurt, Kiel och Leipzig, grundade 1686 i Leipzig Collegium philobiblicum för övning i filogisk och praktisk tolkning av bibeln, 1690- 91 diakon vid Augustinkyrkan i Erfurt. Många föranleddes av F. att övergå till protestantismen. Katolske furstbiskopen i Mainz befallde F. att inom 48 timmar lämna Erfurt. 1692 professor i österländska språk vid universitetet i Halle. Blev en av pietismens grundläggare. Inrättade fri- och fattigskola i Halle. Verk bl.a.: Öffentliches zeugnis vom werk, wort und dienst Gottes, 1702, Segensvolle fussstapfen des noch lebenden ... Gottes, 1702- 09.Religion.
687Francke, August HermannIdea Studiosi Theologiae, Et Monita Pastoralia Theologica, Utraque Primum Separatim Edita Lingua Germanica. Iam Autem In Latinam Versa Et Iunctim Excusa.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis & impensis Orphanotrophei1723Alf. pag, opag., 321 s, alf. pag.Titelsida inleder: Augusti Hermanni Franckii, S. Theol. Prof. Ord. Past. Ulriciani, Et Gymnasii Scholarchae, Idea ... Enbart latinsk text. Jämför med vad som anförs på titelsidan! Med Index Auctorum och Index Rerum. Ryggtext: Franckius. Francke, A. H., f. 1663 i Lübeck, d. 1727 i Halle, studerade vid universiteten i Erfurt, Kiel och Leipzig, grundade 1686 i Leipzig Collegium philobiblicum för övning i filogisk och praktisk tolkning av bibeln, 1690- 91 diakon vid Augustinkyrkan i Erfurt. Många föranleddes av F. att övergå till protestantismen. Katolske furstbiskopen i Mainz befallde F. att inom 48 timmar lämna Erfurt. 1692 professor i österländska språk vid universitetet i Halle. Blev en av pietismens grundläggare. Inrättade fri- och fattigskola i Halle. Verk bl.a.: Öffentliches zeugnis vom werk, wort und dienst Gottes, 1702, Segensvolle fussstapfen des noch lebenden ... Gottes, 1702- 09.Religion.
688Francke, August HermannMethodus Studii Theologici, Publicis Praelectionibus In Academia Halensi Iam Olim Tradita, Nunc Demum Autem Revisa Et Edita Cum Praefationae Atque Indicibus Necessariis. Accedit Methodus Exercitationum Biblicarum Antea Seorsum Excusa.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis & impensis Orphanotrophei1723Alf. pag. och opag., 318 sTitelsida inleder: Augusti Hermanni Franckii, S. Theol. Prof. Ord. Past. Ulriciani, Et Gymnasii Scholarchae, Methodus ... Med Index Auctorum och Index Rerum. Ryggtext: Franckius. Francke, A. H., f. 1663 i Lübeck, d. 1727 i Halle, studerade vid universiteten i Erfurt, Kiel och Leipzig, grundade 1686 i Leipzig Collegium philobiblicum för övning i filogisk och praktisk tolkning av bibeln, 1690- 91 diakon vid Augustinkyrkan i Erfurt. Många föranleddes av F. att övergå till protestantismen. Katolske furstbiskopen i Mainz befallde F. att inom 48 timmar lämna Erfurt. 1692 professor i österländska språk vid universitetet i Halle. Blev en av pietismens grundläggare. Inrättade fri- och fattigskola i Halle. Verk bl.a.: Öffentliches zeugnis vom werk, wort und dienst Gottes, 1702, Segensvolle fussstapfen des noch lebenden ... Gottes, 1702- 09.Religion.
689Knutzen, MartinPhilosophiskt Bewis På Sanningen Af den Christna Religionen, Deruti En uppenbarad Religions nödvändighet i almänhet Och Sanningen eller Wissheten af den Christna i synnerhet, På Otwifwelaktiga Förnuftets Grunder, Efter Mathematisk Läro-art framgifwes och förswaras, Upsat af Martin Knutzen, Offentelig Professor uti Werdsliga Wisheten wid Academien i Königsberg. Efter Tredie Uplagan Förswenskat.StockholmHenr. Fougt1774Opag., 237 sRyggtext: Knutzen. Knutzen, M., f. 1713 och d. 1751 i Kiel, 1734 professor i logik och metafysik i Königsberg, undervisade där också i matematik. Stod i sina skrifter nära Ch. Wolff och I. Newton. Verk bl.a.: Philosph. Beweis von der Wahrheit der christl. Religion, 1740, Elementa philosophiae rationalis, 1747, Systema causarum efficientium, 1749.Religion.
690Koch, Friedrich ChristianStaercke und Schwaeche derer Feinde der göttlichen Offenbahrung von ihrem ersten Alter bis auf das Fünfte Jahrhundert nach unsres göttlichen Erlösers Gebuhrt aus gehörigen Gründen untersucht und bewiesen von M. Friedrich Christian Koch, Pred. zu Schwabhausen und Petriroda. Erster Theil.Gothaverlegts Joh. Paul Mevius1753Opag. och alf. pag., 464 s, alf. pag.Ryggtext: Kochs Stärcke Und Schw. Tom. I. Koch, Friedrich Christian, präst i Schwabhausen och Petriroda.Religion.
691Koch, Friedrich ChristianStaercke und Schwäche derer Feinde der göttlichen Offenbahrung von dem Fünften Christlichen Jahrhundert bis auf die Zeit der gereigniten Evangelischen Wahrheit aus gehörigen Gründen untersucht und bewiesen von M. Friedrich Christian Koch Pred. zu Schwabhausen und Petriroda. Zweyter Theil.Gothaverlegts Joh. Paul Mevius1754Opag, alf. pag., 636 s, alf. pag.Ryggtext: Kochs Stärcke Und Schwäch Tom. II. Koch, Friedrich Christian, präst i Schwabhausen och Petriroda.Religion.
692Koch, Friedrich ChristianStaercke und Schwaeche derer Feinde der göttlichen Offenbahrung in dem Sechzehnten Christl. Jahrhundert aus gehörigen Gründen untersucht und bewiesen von M. Friedrich Christian Koch Prediger zu Schwabhausen und Petriroda. Dritter Theil.Gothaverlegts Johann Paul Mevius1756Opag., 559 s, opag.Ryggtext: Kochs Stärcke Und Schwäc Tom. III. Koch, Friedrich Christian, präst i Schwabhausen och Petriroda.Religion.
693Koecher, Johann ChristophAnleitung zu der Erkenntniss der Vollkommenheit und Wahrheit der Christlichen Religion zum Gebrauch des Collegii Carolini in Braunschweig kürtzlich abgefasset von D. Johann Christoph Koecher.Braunschweigverlegts sel. L. Schroeders Erben und Gottfr. Merckwitz1747Opag. och pag., 384 sRyggtext: C. Koechers Christl. Religion. Koecher, J. Chr., teol. doktor, lärare vid Jena universitet, superintendent i Brunswick/ Braunschweig.Religion.
694Koecher, Johann Christophvollständiger Abriss aller iemals in der Welt bekannten und üblichen Religionen nach ihren Ursprung, Fortgang, Abwechselung, Schicksaalen, Lehrsätzen, Gleichheit und Ungleichheit untereinander; ingleichen der vornehmsten Streitigkeiten zwischen der Lutherischen und den übrigen Religionen. Andere verbesserte und vermehrte Auflage.Jenaverlegts Johann Wilhelm Hartung17566 blad, 544 sTitelsida inleder: Joh. Christoph Koechers, der heil. Schrift Doctoris und öffentlichen Lehrers auf der Universität Jena vollständiger .. Med Erstes Register der Personen und Schriftsteller. Ryggtext: Koekers Abriss Aller Relig. Koecher, J. Chr., teol. doktor, lärare vid Jena universitet, superintendent i Brunswick/ Braunschweig.Religion.
695HoutevilleErwiesene Wahrheit Der Christlichen Religion Durch die Geschichte. Nebst einer Vorrede ... Siegmund Jacob Baumgartens der H. Gotteslahrheit Doctor und eben öffentlicher ordentlicher Lehrer zu Halle.Franckfurt und Leipzig (Frankfurt och Leipzig)bey Christian Heinrich Cuno1745Alf. pag., opag., 954 s, alf. pag.Ryggtext: Houtteville De Verit. Relig: Christ. Titelsida inleder: Herrn Abts Houteville Erwiesene ... Ur Vorrede: Welches bey weiterer Bekanntmachung dieses Buchs in Teutschland um so viel nöthiger zu seyn scheinet ... sonderlich aus Joh. Franc. Buddei Isagoge hist. theol. ... theils S. 1387. die gegen desselben erstere Ausgabe in Frankreich herausgekommene Schriften lettres de Mr. l´Abbé ... a Mr. l´Abbe Houtteville au suiet du livre de la religion prouvée par les faits und R. Ismael ben Abraham lettre a Mr. l´abbé Houtteville sur son livre intitulé la religion chretienne prouvée par les faits angeführet ...Religion.
696Kromayer, HieronymusTheologia Positivo-Polemica In qua Controversiae Lutheranis Cum Pontificis, Calvinianis, Remonstrantibus, Socinianis, Anabaptistis, Weigelianis, Judaeis &c. ut & privatis quorundam August. Confessionis Sociorum, Pontificiorum, Calvinianorum &c. sententiis intercedentes, ex cujuslibet loci definitione depromptae ... Cui praefixa est ... Articulorum fidei fundamentalium generalis ... Correctiųs recusa, cum Indice in fine quadruplici, Loccorum, Autorem ... locupletissimo ...Francofurti Ad Moenum (Frankfurt am Main)Sumptibus F. Knochii, Typis Joh. Andreae16832 blad, 943 s, alf. pag.I 696 ingår också 1025.Titelsida inleder: Hieronymi Kromayeri, SS. Theologiae Doct. & P.P. in Academia Lipsiensi ... Ryggtext: Hieronimi ... Positivo ... 2 verk i 1 volym : Kromayer, H., Theologia Positivo-Polemica In qua Controversiae Lutheranis Cum Pontificis, Calvinianis, Remonstrantibus, Socinianis, Anabaptistis, Weigelianis, Judaeis ....Frankfurt am Main 1683; Kromayer,H., Pars Altera ... Opus Posthumum ā D. Val.Alberti ... Editum, Frankfurt am Main 1683. Motstående sida till titelsida innehåller bild av Kromayer jämte vissa biografiska uppgifter: S. S. Theol. D. ac Profess: Publ: Primarius, Facult. Theolog: Decanus, Ejusdemque ut et Praesul: Inghenui Misenensis ac Nat: Misnicae Senior, Consist: Elect: ac Ducalis Sax: Asses. Coll: ... Electoral: Ephorus et Acad: Lipsiensis Decemvir. Kromayer, Hieronymus, teol. doktor, Leipzig.Religion.
697Grotius, Hugo (Huig de Groot)De Veritate Religionis Christianae. Editio Emendatior, Quam Ad Fidem Antiquissimorum Codicum Secundum Recensuit, Ac Partim Mendis Sollicite Purgavit, Partim Variis Accessionibus, Quibus Veterum Maxime Testimonia Expenduntur Adcuratiusque Laudantur, Locupletavit M. Io. Christoph. Koecherus Gymnasii Osnabrug, Rector.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis Et Impensis Orphanotrophei1734Opag., alf. pag., 422 s, alf. pag.I 697 ingår också 1026.Ryggtext: Grotius De Verit. Relig. Christ. Tom. I. II. 2 verk i en volym : Grotius, H., De Veritate Religionis Christianae. Editio Emendatior, Quam Ad Fidem Antiquissimorum Codicum Secundum Recensuit, ... Locupletavit M. Io. Christoph. Koecherus, Halle Magdeburg 1734; Grotius, H., De Veritatis Christianae ... Editio Secunda Auctior. Halle Magdeburg 1740. Grotius, holländsk rättslärd, f. 1583 i Delft, d. 1645 i Rostock. Studerade rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden, 1601 de fria Nederländernas historiograf, i Mare liberum, 1609, utvecklade G. naturrättsliga resonemang, huvudarbete De jure belli et pacis, 1625, 1634-45 Sveriges ambassadör i Paris.Religion.
698Grotius, Hugo (Huig de Groot)De Veritate Religionis Christianae, Variis Dissertationibus. Illustratus Opera Ac Studio Io. Christoph. Koecheri. S. Theol. Doct. Et Gymn. Osnabrug. Rectoris.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis Et Impensis Orphanotrophei1739Alf. pag., 635 s, alf. pag.Ryggtext: Grotius De Verit. Relig. Christ. Tom. III. Grotius, holländsk rättslärd, f. 1583 i Delft, d. 1645 i Rostock. Studerade rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden, 1601 de fria Nederländernas historiograf, i Mare liberum, 1609, utvecklade G. naturrättsliga resonemang, huvudarbete De jure belli et pacis, 1625, 1634-45 Sveriges ambassadör i Paris.Religion.
699Lange, JoachimInstitutiones Studii Theologici Litterariae: Quibus, Methodologia De Studiorum Sacrorum Ordine, Subsidiis Ac Impedimentis Praemissa, Et Monitis Ac Consiliis Litterariis Pas-Siminspersis, Notitia Librorum, Praecipue Selectorum, In Singulis Theologiae Partibus Exhibetur.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Impensis Orphanotrophei17240pag., 898 sTitelsida nleder: D. Ioachimi Langii, S. Theolog. Professoris Ordin. In Academia Fridericiana, Institutiones ... Med Index Auctorum. Ryggtext: Langii Studium Theol. Litter. Lange, J., f. i Gardelegen, Altmark 1670, d. i Halle 1744, 1709 professor i teologi i Halle, bekämpade som ledande pietist ortodoxin och medverkade till fördrivandet av Christian Wolff från Halle. Viktigaste verk: Antibarbarus orthodoxiae, 1709, 1711, Causa Dei adversus atheismum, 1723, Oeconomia salutis, 1728, 1730, Bibl. Licht u. Recht, 1732- 38.Religion.
700Less, GottfriedGeschichte der Religion von Gottfried Less der Theologie Dr. und Prof. zu Göttingen.Göttingenim Verlag der Witwe Vandenhoek1784795 sRyggtext: G. Less Geschichte Der Religion Tom. I. Less, G., professor i telogi och universitetspredikant i Göttingen.Religion.
701Matthiae, Johannes, Gothus, Konsistoriet i StockholmConsistorii Stockholmensis Iusta & extorta Defensio Antipositionum, de Disciplina Ecclesiastica, Holmiae, 29. Novemb. An. 1660. sub silentio, quod volebat sperabatq; fore perpetuum, editarum, Contra .Reverendissimi viri ac Domini Johannis Mathiae, S. S. Theol. Doct. celeberrimi, & Episcopi Strengnensis gravissimi Positiones Auctius Et emaculatius editas etc. Stregnesiae, Anno 1661.Holmiae (Stockholm)Typis Meurerianis1662Alf. pag., 328 sI Collijn, Sveriges Bibliografi 1600-talet, sp. 593 noteras: Positiones de disciplina ecclesiastica. Holmiae d. 28. novemb. anno 1660. traditae, nunc verō auctius & multis in locis emaculatius editae, ... a D. Johanne Matthiae ... Stregnesiae: typis Brockenianis, 1661. Matthiae, Johannes, Gothus, mag. i Uppsala 1617, poëseos prof. i Uppsala 1621, teol. prof. vid Collegium illustre i Stockhom 1627, hovpredikant 1629, drottning Kristinas lärare, biskop i Strängnäs 1643, d. 1670.Religion.
702Mosheim, Johann Lorenz vonStreittheologie der Christen Nach den Vorlesungen des seeligen Herrn Kanzlers ausgeführet und mit Anmerckungen versehen von Christian Ernst von Windheim. Der erste Theil.Erlangenverlegts Wolfgang Walther17635 blad, 400 sRyggtext: Mosheims Streit Theologie Tom. I. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
703Mosheim, Johann Lorenz vonStreittheologie der Christen Nach den Vorlesungen des seeligen Herrn Kanzlers ausgeführet und mit Anmerckungen versehen von Christian Ernst von Windheim. Der zweyte Theil.Erlangenverlegts Wolfgang Walther17631 blad, s 403 - 744Ryggtext: Mosheims Streit Theologie Tom. II. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
704Mosheim, Johann Lorenz vonStreittheologie der Christen Nach den Grundsätzen des seeligen Herrn Kanzlers ausgeführet und mit Anmerckungen versehen von Christian Ernst von Windheim. Der dritte Theil.Erlangenverlegts Wolfgang Walther17642 blad, s 747 - 1152 s, alf. pag.Ryggtext: Mosheims Streit Theologie Tom. III. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
705Möller, JohanOförgripeliga Tankar Om Sättet At bemöta Swärmagtige Uptoger Och Wilfarande Religions-Meningar; Särdeles den så kallade Swedenborgianismen.StockholmJohan A. Carlbom1788120 sUppgift om författare enligt modern anteckning på titelsida. Möller, J., f. 1738 i Länna, Södermanland, d. 1805 i Visby, 1764 fil. mag. i Uppsala, 1766 kyrkoherde i Västerhaninge, 1793 teol. doktor, 1796 biskop i Visby. Skrev bl.a.: Försök till en i naturlig ordning inrättad lärobok i christendomskunskapen, 1769, Försök till en mindre lärobok i christendomskunskapen, 1780, översatt även till finska, Försök till en större lärobok i christendomskunskapen, Utkast till predikningar, 1789- 90, Läsning i blandade religionsämnen, 7 delar, 1801- 05.Religion.
706Nösselt, Johann AugustVertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit der Christlichen Religion. Vierte verbesserte Ausgabe.HalleVerlag des Waisenhauses1774552 sTitelsida inleder: D. Johann August Nösselts, ordentlichen Professors derTheologie auf der Universität zu Halle, Vertheidigung der ... Ryggtext: Nösselts Warheit Der Christl. Religion. Nösselt, Johann August, professor i teologi i Halle.Religion.
707Planck, Gottlieb JakobEinleitung in die Theologische Wissenschaften von D. G. J. Planck, Konsistor. Rath und Prof. der Theologie zu Göttingen. Erster Theil.LeipzigSiegfried Lebrecht Crusius179416 s, 478 sRyggtext: Plank 1. Planck, G. J., tysk teolog, f. 1751, d. 1833, 1784 professor i Göttingen, 1805 generalsuperintendent, 1830 överkonsistorialråd. Skrev bl.a.: Geschichte der entstehung, der veränderungen und der bildung unseres protestantisches lehrbegriffes, 6 band, 1781- 1800, Geschichte der entstehung und ausbildung der christlich- kirchlichen gesellschaftsverfassung, 5 band, 1803- 09.Religion.
708Planck, Gottlieb JakobEinleitung in die Theologische Wissenschaften von D. G. J. Planck, Konsistor. Rath und Prof. der Theologie zu Göttingen. Zweyter Theil.LeipzigSiegfried Lebrecht Crusius179522 s, 607 sRyggtext: Plank 2. Planck, G. J., tysk teolog, f. 1751, d. 1833, 1784 professor i Göttingen, 1805 generalsuperintendent, 1830 överkonsistorialråd. Skrev bl.a.: Geschichte der entstehung, der veränderungen und der bildung unseres protestantisches lehrbegriffes, 6 band, 1781- 1800, Geschichte der entstehung und ausbildung der christlich- kirchlichen gesellschaftsverfassung, 5 band, 1803- 09.Religion.
709Pachomius, Georg AugustSynopsis Logomachiarum Ut Vulgo Vocant Pietisticarum Breviter Recognitarum Conciliandis Fratrum Animis Et Adversariorum Calumniis Abstergendis Destinata A Georgio Augusto Pachomie P. P. Accessere Ad Calcem Christophori Forstneri Consiliar. Mompelgart. De Dissidiis Theologorum Epistolae Ex Mscto Editae.Francofurti Et Lipsiae (Frankfurt och Leipzig)Sumptibus Haeredum Tavberianorum17266 blad, 412 s, 1 bladI 709 ingår också 1027 och 1281.Titelsida inleder: Salome Christo Affinis H. E. Synopsis ... Namnteckning, överstruken: Melander. 3 verk i 1 volym : Pachomius,G. Aug., Synopsis Logomachiarum Ut Vulgo Vocant Pietisticarum Breviter Recognitarum, Frankfurt och Leipzig 1726; Locke, J., Oförgripelige Tankar Om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål, Stockholm 1726; Forstner, Chr., De Dissidiis Theologorum Epistolae Duae.Religion.
710Pufendorf, SamuelJus Feciale Divinum Sive De Consensu Et Dissensu Protestantium Exercitatio Posthuma.Lubecae (Lübeck)Lubecae A. S. R.1695384 sRyggtext: 19 26 Puffendorf. Titelsida inleder: Samuelis Lib. Bar. De ... Pufendorf, S., tysk-svensk historiker, filosof och rättslärd, f. 1632 i Sachsen, d. 1694 i Berlin. Studerade teologi i Leipzig, matematik, filosofi och juridik i Jena. Utgav 1660 i Haag Elementorum jurisprudentiae universalis libri duo, som inleder nytt skede i rättsfilosofin. Skrev De statu imperii germanici, Haag 1667, De jure naturae et gentium libri octo, 1672, De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libri duo, 1673, De occasionibus foederum inter Sueciam et Galliam, 1708, 1709. Postumt utgavs 1686 i Utrecht Commentariorum de rebus Suecicis libri XXIV och 1696 i Nürnberg De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.Rättsvetenskap. Religion.
711Grotius; Knutzen; NösseltSammandrag Af De förnämsta Bewis Til Christna Religionens Sanning och Försvar Emot Fritänkare. Öfwersatt Ifrån de å Tyska Språket gjorde Utdrag af Grotii, Knutzens och Nösselts Afhandlingar i detta ämne.Strengnäs (Strängnäs)Lars Arvids. Collin177332 s, 157 sObs i slutet av Företal påpekande om "en liten oreda i tryckningen". För Grotius, H. se ex.vis nr 698, för Knutzen, M. se nr 689, för Nösselt, J. A. se nr 706.Religion.
712Scherzer, Johann AdamCollegii Anti- Sociniani CLIV, antč XII, & quod excurrit, annos, Dissertationib. Academicis absoluti Editio Tertia prioribus emendatior & corrčctior, Prodiit cum Auctariis ac VII. Indicibus copiosissimis.Lipsiae Et Francofurti ( Leipzig och Frankfurt)Sumptibus Nicolai Scipionis, Bibliopolae, Literis Chr. Gözi1702Alf. pag., 1323 s, alf. pag.Titelsida inleder: Joh. Adami Scherzeri, Ingenui Praesulatûs Misnensis & Rev. Capituli S. Petri Budissin. resp. Praepositi ac Senioris, Theologi apud Lipsienses Primarii, Collegii ... Med Index Autorum, qui vel citantur, vel refutantur, vel vindicantur. Ryggtext: Scherzer Collegium Anti Socinianum 68. Namnteckning: Jacobus Troilius 1704. Scherzer, J. A., teol. professor i Leipzig.Religion.
713Scherzer, Johann AdamCollegium Anti- Calvinianum, Quadraginta Disputationibus Publicis excussum lucique publicae expositum Cum Praefatione Et sextuplici Indice ā D. Johanne Schmidio, P. P. Alumnorum Electoralium Ephoro & Collegii B. Mariae Virginis Praeposito ac Seniore.Lipsiae (Leipzig)Prostat apud Joh. Ludovicum Gleditschium1704Alf. pag., 664 sTitelsida inleder: Joh. Adami Scherzeri, Ingenui Praesulatûs Misenensis ac R. Capituli S. Petri Budissin. Resp. Praepositi ac Senioris, Theologi apud Lipsienses Primarii, Collegium ... Ryggtext: Scherzerus. Scherzer, J. A., teol. professor i Leipzig.Religion.
714Teller, Wilhelm AbrahamBeantwortung des Sendschreibens einiger Hausväter jüdischer Religion an mich den Probst Teller.Berlinbei August Mylius17991 blad, 60 sTeller, W. A., tysk teolog, f. 1734 i Leipzig, d. 1804, 1761 professor, pastor o. generalsuperintendent i Helmstedt, under inflytande av Ernesti och socinianen Crell utgav T. 1764 Lehrbuch des christlichen glaubens, som blev banbrytande för den rationalistiska dogmatiken. 1767 kallelse till Berlin som konsistorialråd, prost i Köln an der Spree och förste pastor vid Petrikyrkan. Började som biblisk supranaturalist och hamnade slutligen i ren moralism. I Wörterbuch des Neuen testaments, 1772, sökte T. överflytta biblisk terminologi till sin tids språk. Utgav också Die religion der vollkommenen, 1792.Religion.
715Schubert, Johann ErnstVeritas Religionis Christianae Methodo Demonstrativa Proposita Autore M. Io. Ernest. Schuberto Elbingensi. Cum Dissertatione Prooemiali De Notitia Irregeniti Contra Antibarbarum Hallensem.Vitembergae (Wittenberg)Sam. Godofr. Zimmermann17377 blad, 152 sI 715 ingår också 1028 och 1282.3 verk i 1 volym: Schubert, Io. E., Veritas Religionis Christianae Methodo Demonstrativa Proposita, Wittenberg 1737; Observationes Philologicae Ac Geographicae, Sive Topographiae Sacrae Specimen Primum, Quo Urbes ac Regiones, Quarum in sacris literis fit mentio, brevitur describuntur, Amsterdam 1747; Reinhard, Laurentius, Institutiones Theologiae Exegeticae, Nova methodo Adornatae, Leipzig 1749. Schubert, J. E., pastor primarius vid Academia Iulia Carolina, teol. professor.Religion.
716Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Erster Theil. Aus dem Engländischen übersetzet und mit einer Vorrrede von denen in der heiligen Schrift vorkommenden Schwierigkeiten begleitet von Friedrich Eberhard Rambach.Rostockverlegt von Johan Christian Koppe175286 s, 728 s, opag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. I. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
717Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Zweyter Theil. Aus dem Engländischen übersetzet und mit einer Vorrede darin die Historie der Religion aus den Biblischen Geschichten vorgeleget wird von Friedrich Eberhard Rambach.Rostockverlegt von Johan Christian Koppe175396 s, 878 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 2. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
718Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Dritter Theil. Aus dem Engländischen übersetzet, mit einer Vorrede darin von dem aufrichtigen Character Mosis gehandelt wird, von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Preussischen Consistorialrath, Oberdomprediger und Inspector im Herzogthum Magdeburg.Rostockverlegt von Johann Christian Koppe175488 s, 904 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 3. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
719Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Vierter Theil. Aus dem Engländischen übersetzet, mit einer Vorrede darinn die Regierung Davids und Salomons als ein Vorbild des geistlichen Reichs Jesu vorgestellet wird, von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Preussischen Consistorialrath, Oberdomprediger und Inspector im Herzogthum Magdeburg.Rostockverlegt von Johann Christian Koppe175564 s, 942 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 4. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
720Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Fünfter Theil. Aus dem Engländischen übersetzet von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Preussischen Consistorialrath, Oberdomprediger und Inspector im Herzogthum Magdeburg, Königl. Preussischen Consistorialrath, Oberdomprediger und Insp. im Herzogthum Magdeburg.Rostockverlegt von Johann Christian Koppe1756114 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 5. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
721Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Sechster Theil. Aus dem Engländischen übersetzet von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Preussischen Consistorialrath, Oberdomprediger und Insp. im Herzogthum Magdeburg.RostockJohann Christian Koppe17571222 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 6. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
722Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Siebenter Theil. Aus dem Engländischen übersetzet von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Preussischen Consistorialrath, E. E. Ministerii der Stadt Halle und im Saalkreise Inspector, Oberpfarrer, Pastor Primarius der Hauptkirche zur L. Frauen und des Gymnasii Scholarcha.Rostockverlegt von Johann Christian Koppe17583 blad, 736 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 7. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
723Stackhouse, ThomasVertheidigung der Biblischen Geschichte und der darauf gegründeten Religion. Achter Theil. Aus dem Engländischen übersetzet von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Preussischen Consistorialrath, E. E. Ministerii der Stadt Halle und im Saalkreise Inspector, Oberpfarrer, Pastor Primarius der Hauptkirche zur L. Frauen und des Gymnasii Scholarcha.RostockJohann Christian Koppe17597 blad, 1312 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhousens Vertheidigung der Bibl. Geschichte. 8. Theil. Motstående sida till titelsida i nr 716 innehåller bild av Th. Stackhouse med följande text under bild: Herr Thomas Stackhouse Vicarius der Kirche zu Benham in Bershine (Sic! Korrekt skrivning torde vara: Berkshire. Jämför nr 724.) Seines Alters 70. Jahr. Stackhouse, Thomas, präst i Benham, Berkshire.Religion.
724Stackhouse, ThomasVerthädigung der Christlichen Religion wider die vornehmsten Einwürfe der heutigen Ungläubigen. Erster Theil. Aus dem Englischen ins Teutsche übersetzet und mit Anmerkungen und Registern, auch dem Leben des Verfassers versehen von Heinrich Christian Lemker Diener des göttlichen Worts zu Müden an der Aller. Zweite von neuene übersehene und vermehrte Auflage.Hannover und GöttingenJohann Wilhelm Schmidt1759516 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhouse Verthaedig. Der Christ. Religion. Tom. I. Titelsida inleder:Thomas Stackhouse A.M. Predigers zu Beenham in Berkschire Verthädigung .. På s 10 lämnas uppgiften att originalverket utkom först 1731 och därpå 1733 då med titeln: Defence ot the Christian Religion from the several Objections of modern Antiscripturists. Wherein the Literal Sense of the Prophecies contained in the old Testament, and of the Miracles recorded in the New, is explained and vindicated ...Religion.
725Stackhouse, ThomasVerthädigung der Christlichen Religion wider die vornehmsten Einwürfe der heutigen Ungläubigen. Zweiter und letzter Theil. Aus dem Englischen ins Teutsche übersetzet und mit Anmerkungen und Registern, auch dem Leben des Verfassers versehen von Heinrich Christian Lemker, Diener des göttlichen Worts zu Müden an der Aller. Zweite von neuen übersehene und vermehrte Auflage.Hannover und GöttingenJohann Wilhelm Schmidt17604 blad, 494 s, alf. pag.Ryggtext: Stackhouse Verthädigun Der Christ. Religion. Tom. II. Titelsida inleder: Thomas Stackhouse A.M. Predigers zu Beenham in Berkschire Verthädigung ...Religion.
726Stapfer, Johann FriedrichInstitutiones Theologiae Polemicae Universae, Ordine Scientifico dispositae. Tom. I. Editio IV.Tiguri (Zürich)Apud Heideggerum Et Socios.1757Alf. pag., 584 sTitelsida inleder: Joh. Frid. Stapferi V.D.M. Helv. Bern. Institutiones ... Ryggtext: Stapferi Institutiones Theologiae Polemicae. Tom. I. Stapfer, Johann Friedrich, präst i Bern.Religion.
727Stapfer, Johann FriedrichInstitutiones Theologiae Polemicae Universae, Ordine Scientifico dispositae. Tom. II. Editio III.Tiguri (Zürich)Apud Heideggerum Et Socios1757Alf. pag., s 585 - 1195Titelsidan inleder: Joh. Frid. Stapferi V. D. M. Helv. Bern. Institutiones ... Ryggtext: Stapferi Institutiones Theologiae Polemicae. Tom. II. Stapfer, Johann Friedrich, präst i Bern.Religion.
728Stapfer, Johann FriedrichInstitutiones Theologiae Polemicae Universae, Ordine Scientifico dispositae. Tom. III. Editio III.Tiguri (Zürich)Apud Heideggerum Et Socios1757Alf. pag., 583 sTitelsida inleder: Joh. Frid. Stapferi V.D.M. Helv. Bern. Institutiones ... Ryggtext: Stapferi Institutiones Theologiae Polemicae. Tom. III. Stapfer, Johann Friedrich, präst i Bern.Religion.
729Stapfer, Johann FriedrichInstitutiones Theologiae Polemicae Universae, Ordine Scientifico dispositae. Tom.IV.Tiguri (Zürich)Apud Heideggerum Et Socios1756Alf. pag., 606 sTitelsidan inleder med: Joh. Frid. Stapferi V. D. M. Helv. Bern. Institutiones ... Ryggtext: Stapferi Institutiones Theologiae Polemicae. Tom. IV. Stapfer, Johann Friedrich, präst i Bern.Religion.
730Stapfer, Johann FriedrichInstitutiones Theologiae Polemicae Universae, Ordine Scientifico dispositae. Tom. V.Tiguri (Zürich)Apud Heideggerum Et Socios1756Alf. pag., 452 s, alf. pag.Titelsidan inleder med: Joh. Frid. Stapferi V. D. M. Helv. Bern. Institutiones ... Ryggtext: Stapferi Institutiones Theologiae Polemicae. Tom.V. Stapfer, Johann Friedrich, präst i Bern.Religion.
731Abhandlung von den Ursachen des überhandnehmenden Unglaubens und den dagegen dienstlichen Mitteln. I. Theil. 1761. II. Theil. 1762. III. Theil. 1764. IV. Theil. 1765.GothaChristian Mevius1761198 s, 180 s, 188 s, 166 sReligion.
732Walch, Johann GeorgEinleitung in die polemische Gottesgelahrheit. Mit Königl. Pohl. und Churf. Sächs. allergn. Privilegio.JenaIm Verlag Johann Rudolph Croekers seel. Witve17521182 s, alf. pag.Ryggtext: J. G. Walchs Polemische Gottesgelahrheit. Walch, J. G., evangelisk teolog, f. 1693 i Meiningen, d. 1775 i Jena, 1718 professor i Jena. Sökte medla i teologiska strider. Huvudverk: Histor. u. theolog. Einleitung in die Religionsstreitigkeiten, 1730-39, Bibliotheca theologica selecta, 1757- 65.Religion.
733Wallerius, NilsPraenotionum Theologicarum Pars Prima, In Qua. Dei Existentia & Attributa Contra Atheos eorumque Socios, Materialistas, Pantheistas, Polytheistas, Fanaticos, et Anthropomorphistas, Defenduntur & Vindicantur, Auctore Nicolao Wallerio, S. S. Theol. Doct. & Professore, ad Regiam Academ Upsaliensem, Regio, Ord. & Kalseniano.Stockholmiae (Stockholm)Typis & Sumtibus Laurentii Salvii17563 blad, 296 sI 733 ingår också 4681 och 4682.Titelsida inleder: I. N. J. Ryggtext: Wallerii Praenot. Theol. Tom. I. II. III. Wallerius, N., f. 1706, d. 1764 i i sitt prebendepastorat Fundbo, 1729 fil.mag. i Uppsala, 1748 där professor i logik och metafysik, 1752 teol. doktor, 1756 professor i teologi,. Lärjunge till filosofen Wolf, Praenotationes theologicae, 1753-64, åtnjöt länge stort anseende. Skrev 5 större filosofiska arbeten.Religion.
734Wallerius, NilsPraenotionum Theologicarum Pars Quarta, In Qua Divina Scripturae Origo, Indoles Et Affectiones Contra Naturalistas Philosophos, Antiscripturarios, Scepticos Et Fanaticos, Defenduntur Et Vindicantur, Auctore Nicolao Wallerio, S. S. Theol. Doct. & Professore, ad Regiam Academ Upsaliensem, Regio, Ord. & Kalseniano.Stockholmiae (Stockholm)Typis & Sumtibus Directoris Laur. Salvius17591210 s, alf. pag.Ryggtext: Wallerii Praenot. Theol. Tom. IV. Wallerius, N., f. 1706, d. 1764 i i sitt prebendepastorat Fundbo, 1729 fil.mag. i Uppsala, 1748 där professor i logik och metafysik, 1752 teol. doktor, 1756 professor i teologi,. Lärjunge till filosofen Wolf, Praenotationes theologicae, 1753-64, åtnjöt länge stort anseende. Skrev 5 större filosofiska arbeten.Religion.
735Wallerius, NilsPraenotionum Theologicarum. Pars Quinta, In Qua Religionis Christianae Vera Indoles Contra Judaeos, Turcas, Et Pseudo- Christianos, Defenditur Et Vindicatur. Auctore Nicolao Wallerio, S. S. Theol. Doct. & Professore, ad Regiam Academ. Upsaliensem, Regio, Ord. & Kalseniano.Stockholmiae (Stockholm)Typis & Sumtibus Directoris Laur. Salvii1764565 s, alf. pag.I 735 ingår också 4683.Titelsida inleder: I. N. J. Ryggtext: Wallerii Praenot. Theol. Tom. V. VI. Wallerius, N., f. 1706, d. 1764 i i sitt prebendepastorat Fundbo, 1729 fil.mag. i Uppsala, 1748 där professor i logik och metafysik, 1752 teol. doktor, 1756 professor i teologi,. Lärjunge till filosofen Wolf, Praenotationes theologicae, 1753-64, åtnjöt länge stort anseende. Skrev 5 större filosofiska arbeten.Religion.
736West, GilbertObservations On The History and Evidences Of The Resurrection Of Jesus Christ. By Gilbert West, Esq; The Fourth Edition, Revised and Corrected by the Author.LondonR. Dodsley at Tully´s Head in Pall- mall174916 s, 457 sRyggtext: Wests Resurrect. Of Jesus Christ.Religion.
737White, JosephAfhandlingar, Innehållande En Granskning Af Christendomen Och Mahomedanismen, I Deras Uphof, Bevisnings-Grunder Och Värkningar; Af Joseph White, Th.Bacc. Prof. Uti Arab. i Oxford, Samt K:gl Hofpräd. Vid Whitehall. Öfversatte ifrån Engelskan Af Nils Sam. Swederus, Kgl. Hofpräd. Och Kyrkoh. Uti Näsby Och Ervalla Församlingar.StockholmAnders Zetterberg1790Alf. pag., 372 s, 67 sNamnteckning: L. Gardell. Ur Öfversättarens Företal: Jag har valt Öfversättningen af en Bok, som År 1784 med utmärktaste bifall blef emottagen i England ... Till Historien om denna Bok hörer, at Hr. Bampton, Canonicus af Salisbury, testamenterade före sin död 1779 til Universitet i Oxford ... med förbehåll at af räntan betala en Prädikant ... Hr. Professor White blef för År 1784 utnämd til Prädikant vid denna Stiftelse ... Första Uplagan var efter et halft År aldeles utgången, och i början af År 1785 utkom en ny och tilökt, hvarefter denna Öfversättning blifvit gjord. ... At en dråpelig Skrift förlorar af sin ursprungeliga styrka och skönhet genom Öfversättning, är en allmänt ärkänd sak. ... När härtil lägges Engelska Språkets rikedom, och den fattigdom, hvarutur vårt just nu börjar höja sig ... White, Joseph, professor i arabiska, Oxford.Religion.
738Wijkman, KasperUndersökning Af den Christna Religions sanning, Till förswar emot Deisteriet, Eller Förnekandet af wår, i den Heliga Skrift, Uppenbarade Salighets-Lära. Första Afdelningen. Af Casparus Wijkman, Past. ad S. Cathar. Holm.StockholmCarl Stolpe17786 blad, 402 sWijkman, K., f. 1718 i Stockholm, d. där 1780, student i Uppsala 1736 och fil. mag. där 1746, 1759 kyrkoherde i Mo, Hälsingland, 1763 kontraktsprost, ledamot av prästeståndet vid riksdagarna 1760- 62, 1765- 66 och 1771- 72, erhöll regala pastoratet i Katarina församling i Stockholm 1772. Tillhörde mösspartiet. Försvarade brännvinsbränning "emedan brännvinsförbud hade i följe med sig spannmålsöda", eftersom det gick åt mera spannmål för att hålla arbetare med nödig kvantitet dricka än för att förse dem med övlig ranson brännvin.Religion.
739Winckelmann, Johann; Mentzer, BalthasarDisputationum Theologicarum, De Praecipuis Quibusdam Horum Temporum Controversiis, in Academia Giessena publicč habitarum, Tomus I. In Usum SS. Theologiae Studiosorum et coelestis veritatis amantium editus A disputationum Praesidibus Iohanne Winckelmanno, SS. Theol. Doct. et Professore: Et Balthasare Mentzero, SS. Theol. Doctore et Professore. Editio II. Correctior.Giessae Hassorum (Giessen, Oberhessen)Excudebat Nicolaus Hampelius, Typogr. Acad.16107 blad, 791 sI 739 ingår också 4684.Främre pärms insida, i bläck: No 96. Anteckning: Iuvante Deo ... d. 20 Aug. 1795. Inledande kapitel, Dedicatoria, är tillägnat:Generoso Et Inclyto Domino Heinrico Hermanno Schutzpero, Baroni in Burgmilchlingen & Wilhelmsdorph. Winckelmann, Johann, teol. doktor, professor. Mentzer, Balthasar, teol. doktor, professor.Religion.
740Zeltner, Gustav GeorgBreviarium Controversiarum Cum Remonstrantibus Agitatarum Ad Modum Schmidianorum Paulloque Fusius Adornatum Cum Praefatione Historica.Noribergae Et Althorphi (Nürnberg och Altdorf)Sumptibus Haeredum Tauberianorum171922 s, 533 s, alf. pag.Titelsida inleder: Gustavi Georgi Zeltneri D. PP. Et P. Breviarium ... Index Controversiarum i volymens slut har sidhänvisningar skrivna med bläck. Zeltner, Gustav Georg, teol. doktor.Religion.
741Arnold, GottfriedUnpartheyische Kirchen- und Ketzer-Historie, Vom Anfang des Neuen Testaments Biss auf das Jahr Christi 1688 . Mit Königl. Pohlnischen, Churfürstl. Sächsischen und Churfürstl. Brandenburgischen Privilergiis.Franckfurt am Mayn ( Frankfurt am Main)Thomas Fritschens sel. Erben17298 blad, 1202 sNamnteckning: Jacob Serenius. Arnold, G., tysk kyrkohistoriker, f. 1666 i Annaberg, Sachsen, d. 1714 i Perleberg, Preussen, vän med Spener och påverkades av dennes pietism, 1697 professor i historia i Giessen, tog avsked samma år. Skrev i uppbyggligt syfte Die erste liebe, d.i. wahre abbildung der ersten christen nach ihrem lebendigen glauben und heiligen leben. Märkligaste arbetet är Unpartheiische kirchen- und ketzer- historie, 1699-1700, kritiserar där kyrkans urartning och stelnad luthersk ortodoxis trostvång, blev epokgörande i kyrkohistorisk vetenskap. Verket framkallade en flod av stridsskrifter. Utgav Geheimnis der göttlichen Sofia, 1700, med spekulationer om Adam som ursprunglig "mannweib" och Kristus som återställare av det manligt jungfruliga.Religion.
742Arnold, GottfriedFortsetzung und Erlaeterung Oder Dritter und Vierdter Theil der unpartheyischen Kirchen- und Ketzer-Historie Bestehend In Beschreibung der noch übrigen Streitigkeiten im XVIIden Jahrhundert. Nebst den Supplementis und Emendationibus über alle vier Theile.Franckfurt am Mayn (Frankfurt am Main)Thomas Fritschens sel. Erben17293 blad, 1488 s, alf. pag.Arnold, G., tysk kyrkohistoriker, f. 1666 i Annaberg, Sachsen, d. 1714 i Perleberg, Preussen, vän med Spener och påverkades av dennes pietism, 1697 professor i historia i Giessen, tog avsked samma år. Skrev i uppbyggligt syfte Die erste liebe, d.i. wahre abbildung der ersten christen nach ihrem lebendigen glauben und heiligen leben. Märkligaste arbetet är Unpartheiische kirchen- und ketzer- historie, 1699-1700, kritiserar där kyrkans urartning och stelnad luthersk ortodoxis trostvång, blev epokgörande i kyrkohistorisk vetenskap. Verket framkallade en flod av stridsskrifter. Utgav Geheimnis der göttlichen Sofia, 1700, med spekulationer om Adam som ursprunglig "mannweib" och Kristus som återställare av det manligt jungfruliga.Religion.
743Lundius, JohannesDie Alten Juedischen Heiligthümer, Gottesdienste und Gewohnheiten, für Augen gestellet, In einer ausführlichen Beschreibung des gantzen Levitischen Priesterthums, und füenff unterschiedenen Büchern: Es handelt deren I. Von der Stiffts-Hütten ... II. Von dem Tempel ... III. Von den Hohen- und andern Priestern ... IV. Von den Leviten ... V. Von dem täglichen Gottesdienst der alten Hebräer ... Dis Werck, Dergleichen in Teutscher Sprache noch niemahls heraus gegeben worden ... Durch Johannem Lundium, ... zu Tundern im Hertzogthum Schleswig ... Samt einem Vorbericht ... Henrici Muhli ...HamburgJohann Wolfgang Fickweiler17221090 s, alf. pag.Före titelsida, på ett uppslag, till höger bild av Moses med lagen m.m., till vänster bild av Lundius. Under bilden följande text: Lundius hic, per quem vivunt morte obruta dudum/ Templa Sacerdotes, Sacra, Hierosolyma/ Vivit et ipse, nova in Solymâ Templum, atque Sacerdos/ Immortali Agno Sacra perenne facit. Joh. Albertus Fabricius. D.S.S. Bilden har följande omskrift: Iohannes Lundius, Per XXII. Ann. Ecclesiast. Tundrensis. Nat. Flensb. A. C. MDCXXXVIII Sept. XI. Denat. A.C. MDCLXXXVI. Sept. Aetat. XLVIII. Texten innebär att Lundius tjänade vid kyrkan i Tundern, Schleswig, i 22 år, föddes i Flensburg 1638, dog 1686 i en ålder av 48 år.Religion.
744Prideaux, HumpreyThe Old and New Testament Connected in the History Of The Jews And Neighbouring Nations, From The Declension of the Kingdoms Of Israel und Judah To The Time of Christ. By Humprey Prideaux, D. D. Dean of Norwich. Part I. The Seventh Edition.LondonR. Knaplock, at the Bishop' s Head in St.Paul´s Church-Yard and J. Tonson ... in the Strand.1719,17226 s, 457 s, alf. pag.I 744 ingår också 4685.Ryggtext: Prideaux History Of The Jews. Prideaux, Humprey, teol. doktor, dean i Norwich.Religion. Judendom.
745Allatios/ Allacci, LeonDe Ecclesiae Occidentalis Atque Orientalis Perpetua Consensione, Libri Tres. Ejusdem Dissertationes, De Dominicis Et Hebdomadibus Graecorum, Et De Missa Praesanctificatorum; Cum Bartoldi Nihusii ad hanc Annotationibus, de Communione Orientalium sub specie unica.Coloniae Agrippinae (Köln)Apud Judocum Kalcovium164848 s, 1694 spalterRyggtext: Allatius De Cons. Eccl. Allatios/ Alacci, L., grekisk lärd, f. på Chios 1586, d. 1669, kom från grekisk- ortodox familj, begav sig i unga år till Rom, där han övergick till katolicismen, blev scriptor vid Vatikanbiblioteket, överlämnade 1623 det av Maximilian av Bayern till påve Gregorius XV skänkta Heidelbergerbiblioteket. Var till 1661 privatbibliotekarie åt några kardinaler, därefter custos vid Vatikanbiblioteket. Huvudverk är nr 745.Religion.
746Fabricius, Johann AlbertAntiquitatum Circa Funera Et Ritus veterum Christianorum quovis tempore in Ecclesia observatarum Libri VI. utilissimi Autore I.E.F.V.L. Commendant Egregium hoc opus D. Joannis Fabricii Praefatio Nec non Io. Andreas Schmidii, D. SS. In Acad. Jul. P. P. & Abbatis Mariaevall. Spectatissimi Perdocta Epistola.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Ernesti Henrici Campen, Bibliopolae17136 blad, 448 sRyggtext: Antiquita. Circa Funera. Som författare anges I. E. F. V. Förord är skrivet av J. A. Fabricius, f. 1668 i Leipzig, d. 1736 som professor i vältalighet vid akademiska gymnasiet i Hamburg. Utgav bl.a.: Bibliotheca latina 1697, utgiven ånyo av Ernesti, 1773-74, Bibliotheca graeca, 1705-28, Bibliotheca latina mediae et infimae aetatis, 1734-36, Bibliographia antiquaria, 1713 och Bibliotheca ecclesiastica, 1718. F. var en av sin tids lärdaste och produktivaste filologer och har räknats som en av de första klassiska litteraturhistorikerna.Religion.
747Arnold, GottfriedKurtz- gefasste Kirchen-Historie des Alten und Neuen Testaments.Leipzigverlegts Thomas Fritsch1722Alf. pag., 375 s, alf. pag.Namnteckningar: N. J. Lothigius, överstruket, därefter: Holm. d 15. Decemb. 1733 Magnus, därefter bortklipp. Arnold, G., tysk kyrkohistoriker, f. 1666 i Annaberg, Sachsen, d. 1714 i Perleberg, Preussen, vän med Spener och påverkades av dennes pietism, 1697 professor i historia i Giessen, tog avsked samma år. Skrev i uppbyggligt syfte Die erste liebe, d.i. wahre abbildung der ersten christen nach ihrem lebendigen glauben und heiligen leben. Märkligaste arbetet är Unpartheiische kirchen- und ketzer- historie, 1699-1700, kritiserar där kyrkans urartning och stelnad luthersk ortodoxis trostvång, blev epokgörande i kyrkohistorisk vetenskap. Verket framkallade en flod av stridsskrifter. Utgav Geheimnis der göttlichen Sofia, 1700, med spekulationer om Adam som ursprunglig "mannweib" och Kristus som återställare av det manligt jungfruliga.Religion.
748Forsius, Sigfrid AronMinerographia, Thet är Mineralers åthskillighe Jordeslags/ Metallers eller Malmars och Edle Steenars Beskrifwelse, Aff förnemlige Authoribus sammanhämptat/ och medh flijt disponerat Uthi Tre Böker Aff M. Sigfrido Arono Forsio .Nu medh eghen bekostnadt uplagde och aff Trycket förfärdigat.Stockholmhoos Ignatium Meurer1643Alf. pag., 160 sTtielsida delvis konserverad. Ryggtext: Fors Min. Namnteckning: Carl Leüell 1732 Ups. Forsius, S. A., präst, astronom, f. på 1550-talet i Helsingfors, d. 1624 i Ekenäs, studerade vid tyska universitet och i Uppsala 1595, tillträdde 1602 Kimito pastorat, fängslad i Örebro 1606- 07, misstänkt för stämplingar till Sigismunds förmån. 1608- 10 astronomie professor i Uppsala, ca 1613- 15 kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm. Kallade sig 1612- 19 Astronomus regius. Genom sin astrologiska spådomskonst kom F. i tvist med domkapitlet i Uppsala och miste sina tjänster. Från 1621och till sin död pastor i Ekenäs. Skickades av hertig Karl 1601 till Torne lappmark för att verkställa geometriska o. geografiska mätningar, blev av stor betydelse för kännedomen om dessa trakter.Naturvetenskap. Geologi.
749Baumgarten, Sigmund JakobAbris einer Geschichte der Religionsparteien, oder gottesdienstlichen Geselschaften, und derselben Streitigkeiten so wol als Spaltungen, ausser und in der Christenheit: für seine Zuhörer ausgefertiget von D. Siegm. Jac. Baumgarten.HalleJohann Justinus Gebauern17554 blad, 322 s, alf. pag.I 749 ingår också 1029.Ryggtext: Baumgart. Theol. Polem. 2 verk i 1 volym : Baumgarten, S. J., Abris einer Geschichte der Religionsparteien, Halle 1755; Koerner, L. Io. G., Epitome Controversiarum Theologicarum Leipzig 1769. Baumgarten, S. J., tysk dogmatiker av spener- franckeska skolan, f. 1706, d. 1757, teologie professor i Halle, använde Wolffs demonstrativa metod på dogmatiken.Religion.
750Baumgarten, Sigmund Jakob; Semler, Johann SalomonGeschichte der Religionspartheyen. Herausgegeben von D. Johann Salomon Semler, der heil. Schrift Doctor und öffentlichen Lehrer, des theologischen Seminarii Director, auch der königl. und halberstädtischen Freitische Ephorus auf der königl. preussl. Friedrichsuniversität zu Halle.Hallebey Johann Justinus Gebauer176630 s, 1304 s, alf. pag.Ryggtext: Baumgartens Geschichte Der Rel. Partheyen. Baumgarten, S. J., tysk dogmatiker av spener- franckeska skolan, f. 1706, d. 1757, teologie professor i Halle, använde Wolffs demonstrativa metod på dogmatiken. Semler, J. S., tysk protestantisk teolog, f. 1725 i Saalfeld, d. 1791 i Halle, teol. professor i Halle 1753. Banbrytare för kritisk exegetisk och dogmhistorisk forskning. Skrev mer än 170 skrifter, bl.a. Abhandlung von der freien untersuchung des Kanons, 4 delar, 1771-75, Versuch einer freien theologischen lehrart, 1777.Religion.
751Baumgarten, Sigmund JakobPrimae Lineae Breviarii Antiquitatum Christianarum In Usum Scholarum Suarum Ductae A Sig. Iac. Baumgarten. Scholia Multa Addidit I. S. Semler.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Imp. Carol. Herm. Hemmerde17663 blad, 254 s, alf. pag.Ryggtext: Baumgarte Antiquita. Christiana. Baumgarten, S. J., tysk dogmatiker av spener- franckeska skolan, f. 1706, d. 1757, teologie professor i Halle, använde Wolffs demonstrativa metod på dogmatiken.Religion.
752Baazius, JohanInventarium Ecclesiae Sveo-Gothorum Continens Integram Historiam Eccles. Svec. Libris VIII Descriptam, Incipiendo A Vetustate Et Religione hujus gentis in Scandia primō residentis; quando & quâ occasione sit facta illius conversio ab Ethnicismo ad Christianam fidem, & perducendo Seriem hujus Ecclesiae; per quamlibet illius fortunam, usq; ad praesentem annum Christi M.DC.XLII. opus elaboratum. Mandato Et Spec. Privilegio S. R. M. Svec. Studio Joannis Baazi Senioris. Additur in fine Geminus operis.Lincopiae (Linköping)Excudebat Christophorus Günther (?)1642Alf. pag., 842 s, alf. pag.Blad 1 anteckning i handskrift (äldre hand): Oförändradt sällsynt exemplar. Se Warmholtz Bibl. Hist. Sveo Goth. Del IV p.15 och Brings handlingar i Svenska Historien p 29. 30. Namnteckning: Petrus ... Norcopia (Norrköping) (1)674. Titelsida, uppgift om tryckort o. tryckare handskrivet. Baazius, J., biskop, f. 1581 i Gårdsby, Växjö stift, 1613 rektor och därefter teologie lektor i Växjö, 1624 kyrkoherde i Jönköping, 1647 biskop i Växjö, d. 1649. Förde från 1628 strid mot rikets biskopar strid för att socialt och kyrkligt höja det lägre prästerskapets ställning och inskränka biskoparnas makt. Gjorde avbön 1636. Utgav Harmonia evangeliorum, 1627, Förklaring öfver Uppenbarelseboken, 1629, och Inventarium ecclesiae sueogothorum, 1642. S 663- 666 i nr 752 indrogs och omtrycktes, se Collijn, Sveriges Bibliografi 1600-talet, 1, sp. 40.Religion.
753Baumgarten, Sigmund JakobAuszug der Kirchengeschichte von der Geburt Jesu an. erster Theil. 1743. zweiter Theil. 1744.Halleverlegts Joh. Andr. Bauer1743,174413 blad, 896 sRyggtext: Baumgarten K. geschichte. Baumgarten, S. J., tysk dogmatiker av spener- franckeska skolan, f. 1706, d. 1757, teologie professor i Halle, använde Wolffs demonstrativa metod på dogmatiken.Religion.
754Baumgarten, Sigmund JakobAuszug der Kirchengeschichte von der Geburt Jesu an. dritter Theil. Halle 1746.Halleverlegts Johan Andreas Baner174611 blad, s 897-1466Ryggtext: Baumgartens K. geschichte. Baumgarten, S. J., tysk dogmatiker av spener- franckeska skolan, f. 1706, d. 1757, teologie professor i Halle, använde Wolffs demonstrativa metod på dogmatiken.Religion.
755Benzelius, den äldre, Erik HenriciBreviarium Historiae Ecclesiasticae, Veteris Et Novi Testamenti, Discentium usui destinatum, iteratis vicibus juventuti Academicae propositum, multorum desideriis expetitum, Secunda cura ...Strengnesii (Strängnäs)Typis descriptum & cum Privilegio Regio evulgatum16999 blad, 376 s, alf. pag.Namnteckningar: Petrus Gaddelius 1703, Wilhelm Ahlberg, Magnus Gaddelius 1742. Sista bladet och bakre pärms insida anteckningar på latin om bl a Chaldaica, Aegyptia, Hellenica m m. Benzelius den äldre, Erik, ärkebiskop, far till Benzelius den yngre, ärkebiskop. F. 1632, fil. mag. 1661, reste 1663- 65 till Köpenhamn, Tyskland, London, Paris, Holland och Belgien. 1665 i I Uppsala professor i historia och moralfilosofi, 1666 i teologi, 1687 biskop i Strängnäs, 1700 ärkebiskop i Uppsala. Ledde blivande kung Karl XII:s teologiska studier, som ledde till författandet av nr 755. Stod i spetsen för utgivandet av Karl XII:s kyrkobibel 1703. Död 1709.Religion.
756Buddeus, Johann FranzHistoria Ecclesiastica Veteris Testamenti Ab Orbe Condito Usque Ad Christum Natum. Variis Observationibus Illustrata. Editio III.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Impensis Orphanotrophei17267 blad, 824 s, alf. pag.I 756 ingår också 4686.Ryggtext: Jo: Buddei Historia. Del namnteckningar, bortklipp. Titelsida inleder: Ioan. Francisci Buddei Theol. D. Et P. P. O. Historia ... Anteckning om köp i Stockholm (emptus Holmiae 1740). Buddeus/Budde, J. F., evangelisk teolog, f. 1667 i Anklam, Pommern, d. 1729 i Gotha, 1693 professor i moralfilosofi i Halle, 1705 professor i teologi i Jena. Företrädde övergångsteologi mellan ortodoxi och pietism samt upplysning. Påverkade Locke. Huvudverk: Institutiones theologiae dogmaticae, 1723, Isagoge historico- theologica, 1730. Isagoge = grekiska, isagoge, inledning.Religion.
757Bunyan, JohnDer Heilige Krieg/ Wie derselbe geführet wird von Christo Jesu/ Dem Ewigen und Allmächtigen König Wider Den Teuffel/ Den Fürsten der Finsterniess Umb und über Die Menschliche Seele. Vormahls in Englischer Sprache gestellet durch Johannes Bunian, Prediger zu Bettfort. Nunmehr aber allen/ die lieber unter Christo ein seeliges/ als unter dem Satan ein unseeliges Leben führen wollen/ zu Nutz/ ins Hochteutsche übersetzet von J. L. M. C.HamburgJoh. Wolffgang Fickweiler Buchhändler im Dohm17158 blad, 772 sI 757 ingår också 4688.Namnteckning: K. P. A. Österberg. Bunyan, J., engelsk skriftställare, f. 1628 i Elstow, Bedforsshire, d. 1688. Deltog i belägringen av Leicester 1645. Kriget gjort sådant intryck på B. att han i sina skrifter gärna framställde heliga ting med krigiska bilder. Skrev The pilgrim´s progress from this world to that which is to come, som skulle göra hans namn odödligt. Publicerades 1678, översattes till svenska första gången 1727.Religion.
758Buddeus, Johann FranzEcclesia Apostolica, Sive De Statu Ecclesiae Christianae Sub Apostolis Commentatio Historico-Dogmatica; Quae Et Introductionis Loco In Epistolas Pauli Ceterorumque Apostolorum Esse Queat.Ienae (Jena)Sumtibus Viduae Meyerianae172915 blad, 838 s, alf. pag.Ryggtext: Ecclesia Apostolica. Titelsida inleder: Io. Francisci Buddei Theol. D. Et P. P. Ecclesia ... Buddeus/Budde, J. F., evangelisk teolog, f. 1667 i Anklam, Pommern, d. 1729 i Gotha, 1693 professor i moralfilosofi i Halle, 1705 professor i teologi i Jena. Företrädde övergångsteologi mellan ortodoxi och pietism samt upplysning. Påverkade Locke. Huvudverk: Institutiones theologiae dogmaticae, 1723, Isagoge historico- theologica, 1730. Isagoge = grekiska, isagoge, inledning.Religion.
759Bång, PetrusPriscorum Sveo-Gothorum Ecclesia. Seu Historia Ecclesiastica De Priscis Sveo-Gothicae Terrrae Colonis. Qui vixerunt seculis antediluvianis multis ... Horis succivis scripta in Regia Acad. Aboensi, ac suffragante Rever. Facultate Theologica disputationibus publicis ibidem inter multas occupationes mox vulgata Auctore Petro Bång/ S. S. Th. Doct. & Prof. Ord.Aboae (Åbo)Excusa â Petro Hansonio, Acad. Typog.16753 blad, 484 s, alf. pag.Ryggtext: Bång Hist. Eccles. SveoGoth. Titelsida inleder: I. N. J. Namnteckning: G. Oxenwaldt. Bång, P., svensk- finsk teolog, f. 1633 i Norrbo, Hälsingland, 1664 teologie professor i Åbo, 1678 superintendent i Narva, 1681 biskop i Viborg, död där 1696. Viktigaste arbete nr 759, som kan ses som ett samtida sidostycke till Rudbecks Atlantica. Driver tesen att den sanna religionen från äldsta tid haft sitt hem i Norden. Inrättade första tryckeriet i Viborg, 1689.Religion.
760Cave, WilliamFörste Christendom eller De gamle Christnes Guds-Dyrkelse I det Nye Testamentes förste Tider. Af Tydsk paa Dansk oversat, og til Trykken befordret.Kjöbenhavn (Köpenhamn)det Kongel. Wäysenhuses Bogtrykkerie ... Gottman Friderich Kisel174011 blad, 671 s, alf. pag.Titelsida inleder: Wiliam Caves Förste ... I verkets slutregister över åberopade författare, tryckort och tryckår i förekommande fall.. Ryggtext: William Caves Forste Christendom. Cave, W., präst i anglikanska kyrkan, Windsor.Religion.
761Celsius, OlofSwea Rikes Kyrko-Historia Ifrån år 828. til år 1000. Sammanletad af Olof O. Celsius.LundHof- Camer. och Direct. Berling17853 blad, 422 s, opag.Ryggtext: Celsi Kyrko-Historia. Celsius, Olof, d.y., son till Celsius, Olof, d.ä., präst, hävdatecknare, f. 1716 i Uppsala, d. 1794 i Lund, i Uppsala 1740 filos. magister, 1742 docent i lärdomshistoria, 1747 professor i historia, 1752 teol. doktor, 1753 kyrkoherde i Kungsholms och 1760 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, 1777 biskop i Lund. Utgav 1742 månadsskriften Tidningar om de lärdas arbeten, 1745 Bibliothecae upsaliensis historia, Konung Gustaf I:s historia, 1746-53, Konung Erik XIV:s historia, 1774. På uppdrag av ständerna utgav C. Svea rikes kyrkohistoria, som dock inte går längre än till Ansgars död , 865.Religion.
762Spener, Philipp JakobSciagraphia Doctrinae Fidei Evangelicae, seu Concionum Germanico idiomate Dresdae Anno 1687. habitarum, quibus universa capita Doctrinae Christianae, occasione Pericoparum Evangelicarum dominicalium & festalium, dilucide & solide explicantur & probantur, Dispositiones Latinae tabulis exhibitae, Autore Philippo Jacobo Spenero D.Francofurti ad Moenum (Frankfurt am Main)Sumptibus Joannis Davidis Zunneri16883 blad, 160 sRyggtext: Spener Sciagraph. 33. Anteckning, överstruken: Jacob Trolius om inköp av boken i Stockholm 1705. Spener, Ph. J., tysk kyrkoman, pietismens fader, f. 1635 i Elsass, d. 1705 i Berlin. Hämtade uppbyggelse från Arndt och puritanska författare som Bayly. 1653 magister i Strasbourg. Intresse för heraldik. Studerade vid reformerta universitet, Basel och Genčve, träffade i Genčve Labadie. 1664 teol. doktor i Strasbourg. Kallades 1666 till Frankfurt am Main som "senior der geistlichkeit". Blev där 20 år och utvecklade pietismen. I Pia desideria, 1675, gav S. ett reformprogram för kyrkans förnyelse. 1686 överhovpredikant vid sachsiska hovet i Dresden, en post som då sågs som Tysklands främsta kyrkliga befattning. 1691 konsistorialråd i Berlin.Religion.
763Schubert, Johann ErnstDe Naturalismo Romanae Ecclesiae.Helmstadii (Helmstadt)175719 sSchubert, J. E., pastor primarius vid Academia Iulia Carolina, teol. professor.Religion.
764Fabricius, GeorgInstitutiones Historiae Ecclesiasticae Secundum Elegantissimum Moshemianum Ordinem Per Breves Aphorismos In Compendium Redactae.Giessae (Giessen)Ioh. Phil. Krieger1770462 sRyggtext: ... Fabricii institutiones Hist. Ecclesiast.Religion.
765Emporagrius, Ericus GabrielisCatechesens enfaldige Förklarning/ effter Bookstafwen/ medh under fogade Böner. Skrifwen aff Erich Gabrielsson Emporagrio, Biskop i Strengnäs.StrengnäsZacharias Brockenius1669Alf. pag.Ryggtext: Emporagrii Cateches. Emporagrius, E., teolog, f. 1606 i Torsåker, Gävleborgs län, d. 1674 i Strängnäs, 1632 magister primus i Uppsala, 1637 där fysices professor, 1641 teol. professor, 1648 teol. doktor, 1649 pastor primarius i Stockholm, 1664 biskop i Strängnäs. Strängt ortodox. Skrift nr 765 o. 1836, utgiven 1669, väckte uppseende, särskilt genom E:s kommentar till tionde budet, som handlar om mannens egendom "af hwilken hustrun är thet förnämsta stycket". Efter kvinnoprotester utverkade änkedrottning Hedvig Eleonora förbud mot boken. Under 1660-talet kom E. i tvist med Johannes Matthiae, biskop i Strängnäs, som misstänktes för att vilja förena lutheraner o. reformerta. Striden slutade med att E. efterträdde Johannes Matthiae. E:s son, Gabriel, adlades 1668 under namnet Lillieflycht.Religion.
766Hagen, Petrus van derVerborgenheyt Der Godsaligheyt, Voorgestelt, in de Verhandeling I. Van de Historien, van Christi Geboorte ... In 31 Predikatien. II. Van die Betrachtingen, voor, in, en na´t Gebruik ... In 29 Predikatien. III. Van de gantsche Historie, des Lijdens en Sterrvens J. Christi. Uit de vier Euangelisten, in 42 Predikatien. Door Do. Petrus vander Hagen, Bedienaar des H. Euangeliums t ´ Amsterdam.AmsterdamBy Johannes van Someren, Boekverkooper in de Kalver- straat, in Perkins16773 blad, 1016 s, alf. pag.Ryggtext: Van der Hagen ... der Godsaligh. Namnteckning: Johan Facht och Johannes Facht. Hagen, P. van der, präst i Amsterdam. Ur inledande avsnitt, Privilegie, daterat 1672: ... D. Petus vander Hagen, in sijn leven Predikant tot Amsterdam voonoemt, ende aldaer gestorven ... Hagen, Petrus van der, predikant i Amsterdam.Religion.
767Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des alten Testaments, Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf Christi Geburth continuiret, und mit einem vollständigen Register versehen. Erster Theil.JenaJohann Bernhard Hartung1728Alf. pag., 766 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des Alt. Test. 1. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
768Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf gegenwärtige Zeit continuiret, und mit einem vollständigen Register versehen. Erster Theil. Neue Auflage 1731.JenaJoh. Bernh. Hartung1731Alf. pag., 1232 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Des N. Test. 1. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
769Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments, Nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit continuiret, und mit einem volständigen Register versehen. Erste Fortsezung.JenaJoh. Bernh. Hartungs sel. Erben173810 blad, 1382 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Erste Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
770Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments/ Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Anderer Theil. Neue Auflage 1732.Jena ?Johann Bernhard Hartung17322 blad, 1168 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des N. Test. 2. Uppgift om tryckort saknas. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
771Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des alten Testaments/ Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf Christi Geburth continuiret, und mit einem vollständigen Register versehen. Anderer Theil .JenaJohann Bernhard Hartung17331202 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des Alt. Test. 2. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
772Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Andere Fortsetzung.JenaJoh. Wilhelm Hartung174410 blad, 1374 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Andere Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
773Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des neuen Testaments, Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf gegenwärtige Zeit continuiret, und mit einem vollständigen Register versehen. Dritter Theil. Neue Auflage.JenaJoh. Bernh. Hartung17281248 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Des N. Test. Felaktig paginering i volymens början, exvis: 12,5,6,7,8,17. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
774Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des alten Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf Christi Geburt fortgesetzet, und mit einem vollständigen Register versehen. Dritter und letzter Theil.JenaJoann Bernhard Hartung17341183 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des Alt. Test. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
775Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit continuiret Und mit einem vollständigen Register versehen. Dritte Fortsetzung.JenaJoh. Wilhelm Hartung174710 blad, 1314 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Dritte Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
776Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments, Nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Vierdter Theil. Neue Auflage. 1728.JenaJoh. Bernh. Hartung172822 s, 1152 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des N. Test. 4. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
777Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Methode Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Vierte Fortsetzung.JenaJohann Wilhelm Hartung175111 blad, 1194 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Viert. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
778Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet Vierter Fortsetzung anderer Theil.JenaJohann Wilhelm Hartung175411 blad, 1033 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Viert. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
779Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Vierter Fortsetzung dritter Theil.JenaJohann Wilhelm Hartung17542 blad, s 1033- 2342Ryggtext: Heinsii K. Hist. Viert. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
780Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Vierter Fortsetzung vierdter Theil.JenaJohann Wilhelm Hartung17544 blad, s 2343 - 3770Ryggtext: Heinsii K. Hist. Viert. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
781Hübner, JohannAnhang zum vierten Theile der vierten Fortsetzung der neuesten Kirchenhistorie von 1746 bis 1750. inclus. Nebst vollständigen Register der merkwürdigsten Sachen und vornehmsten Schriftsteller, welche in den 4. Bänden der vierten Fortsetzung, und in diesem Anhange vorkommen.JenaJohann Wilhelm Hartung17555 blad, s 3772- 4262, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Viert. Fort. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
782Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners, bis auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Fünffter Theil . Neue Auflage. 1728.JenaJoh. Bernh. Hartung17281068 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des N. Test. 5. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
783Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Lehrart Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Fünfte Fortsetzung. Erste Abtheilung.JenaJohann Wilhelm Hartung17644 blad, 947 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Fünf. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
784Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Lehrart Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Fuenfte Fortsetzung. Zweyte Abtheilung.JenaJohann Wilhelm Hartung17652 blad, s 950 - 1946Ryggtext: Heinsii K. Hist. Funft. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
785Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf gegenwärtige Zeit continuiret Und mit einem vollständigen Register versehen. Sechster Theil. Neue Auflage. 1730.Utan angivelse. Jena?Johann Bernhard Hartung17301231 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. Hist. Des N. Test. 6. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
786Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Lehrart Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Sechste Fortsetzung. Erste Abtheilung.JenaJohann Wilhelm Hartung17651 blad, 882 sRyggtext: Heinsii K. Hist. Sech. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
787Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Lehrart Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Sechste Fortsetzung. Zweyte Abtheilung. Nebst Register zu der V. und VI. Fortsetzung.JenaJohann Wilhelm Hartung1766S 886 - 1572 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. His. Sech. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
788Hübner, JohannKurtze Fragen Aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments/ Nach der Methode Herrn Johann Hübners, biss auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Siebender Theil . Neue Auflage. 1733.Utan angivelse. Jena?Johann Bernhard Hartung17331235 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. His. Des N. Test. 7. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
789Hübner, JohannKurze Fragen aus der Kirchenhistorie des Neuen Testaments nach der Lehrart Herrn Johann Hübners bis auf gegenwärtige Zeit fortgesetzet. Siebente Fortsetzung. Zweyte Abtheilung. Nebst Register zu der VII. Fortsetzung.JenaJohann Wilhelm Hartung17665 blad, s 840 - s 1592, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. His. Sieb. Forts. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
790Hübner, JohannKurtze Fragen ... Fortsetzung des XVIII. Seculi. Vom Jahr 1761. bis 1765.837 sRyggtext: Heinsii K. His. Sieb. Forts. Titelsida saknas. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
791Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments/ Nach der Methode Herrn Johann Hübners/ biss auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Achter Theil. Neue Auflage. 1734.Utan angivelse. Jena?Joh. Bernhard Hartung17342 blad, 1248 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. His. Des N. Test. 8. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
792Hübner, JohannKurtze Fragen aus der Kirchen-Historia des Neuen Testaments, Nach der Methode Herrn Johann Hübner, biss auf gegenwärtige Zeit continuiret, Und mit einem vollständigen Register versehen. Neundter Theil. Neue Auflage. 1736.Utan angivelse. Jena?Johann Bernhard Hartung17364 blad, 1355 s, alf. pag.Ryggtext: Heinsii K. His. Des N. Test.9. Enda ex i bevarade serien som saknar Exlibris. Hübner, J., tysk läroboksförfattare, f. 1668 i Türchau, d. 1731 som rektor vid Johanneum i Hamburg. Utgav bl.a.: Kurze fragen aus der alten und neuen geographie, 1693, Kurze fragen aus der politischen historie, Genealogische tabellen, Zweimal 52 auserlesene biblischen historien, 1714. H:s läroböcker användes ända in på 1880-talet, mycket översattes till svenska.Religion.
793Peringskiöld, JohanEn Book af Menniskiones Slächt, och Jesu Christi Börd; eller Bibliskt Slächt- Register, Från Adam, til Iesu Christi heliga Moder Jungfru Maria, och hennes trolåfwade Man Ioseph; Med the förnämsta Hufwud- Slächters Grenar; Efter then Heliga Skrift och lärda Mäns Böcker Sammansatt af Kongl. Secreteraren och Antiquarien Johan Peringskiöld.StockholmKongl. Antiquitets Archivi Boktryckaren Olof Enaeus, och ... Jul. G. Matth.17132 blad, 210 sTalrika illustrationer, särskilt i volymens senare del, bl a rör. Grekland, Jerusalem och Rom. Titelsidan handskriven? Peringskiöld, J., f. 1654 i Strängnäs, d. 1720 i Stockholm, student i Uppsala 1677, antogs 1680 som "ämnesvän" vid Antikvitetskollegium, 1682 kanslist där. Fick i uppdrag att med Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta o. avrita minnesmärken o. runstenar. 1689 assessor i Antikvitetskollegiet. Samlade svenskt diplomatarium o. genealogier. 18 folianter förstördes vid slottsbranden 1697. Arbetet gjordes om. 1693 sekreterare vid Antikvitetsarkivet o. riksantikvarie. Utgav 1697 Heimskringla med svensk o. latinsk översättning, 1699 Cochleus, Vita Theodorici, regis ostrogothorum, 1710 o. därefter Monumentorum sveo- gothicorum, 1715 Wilkina Saga. Skrev vidare Svea och Götha konunga-hus, 1725, i handskrift: Monumenta sueogothica.Religion.
794Holberg, LudvigAlmindelig Kirke-Historie, Fra Christendommens förste Begyndelse, Til Lutheri Reformation, Med nogle Anmaerkninger, Over de udi Historien omtalte Cyclis og Aars-Beregninger, Ved Ludvig Holberg, Assessor Consist. et Professor Hist. Hafn. Tomus I. Tomus II.Kjöbenhavn (Köpenhamn)Jacob Preuss17407 blad, 368 s, 368 s, alf. pag.Ryggtext: Holbergs Kirke Historie Tom. I - II. Med värdefullt: Register Det Förste Tal betyder Tome, det Andet Pagina. Holberg, L., dansk författare, f. 1684 i Bergen, Norge, d. 1754 i Köpenhamn, 1702 student i Köpenhamn, 1704 där teol. examen, resor till Tyskland, England o. Frankrike. Skrev: Introduction til natur- og folkeretten, utgavs 1728- 63. Ogift, sjuklig, förde stilla liv. Skrev bl.a.: Introduction til de europaeiske rigers historie, 1711, utgav under namnet Hans Mikkelsen 1719- 20 Peder Paars, komedier såsom Den politiske kandestöber, Jeppe paa Bjerget, Erasmus Montanus m.m.Religion.
795Hildebrand, WolfgangMagia Naturalis. Libri Quatuor. Thet är: Fyra besynnerliga Böcker aff Undersamme Konster författade uti åtskillige Naturalium Rerum Secretis. Allom Ährebare och loflige Konsters kärhafwandom til märckekigh Nytta/ sampt synnerligh Lust och wälbehagh/ nu nylkigen förswänskat och af Trycket uthgången/ hos: Heinrich Keyser.(Stockholm)Henrich Keyser1654Alf. pag., 292 sSe Collijn, Sveriges Bibliografi 1600-talet, 1 sp. 385 f. Utan uppgift om tryckort, uppgift härom från Collijn a.a.sp. Hildebrand, W. , kejserlig notarie från Gebesee, på 1630-talet.Naturvetenskap. Magi.
796Jablonski, Paul ErnstInstitutiones Historiae Christianae. Tomus III. Qui Historiam Recentissimam Seculi Decimi Octavi Complectitur, Conscripsit Eberhard Henr. Daniel Stosch S. Theol. D. Et Prof. Ordin. Facultatis Theologicae In Regia Viadrina Senior Eccles. Reform. Inspector Et Pastor Primarius. Adiectus Est Index Totius Operis.Francofurt Ad Viadrum (Frankfurt)Impensis Ant. Gothofr. Braun17673 blad, 428 s, alf. pag.Ryggtext: Jablonski Historia Christiana 3. Namnteckning: Möller.Religion.
797IIttigius, ThomasSchediasma De Autoribus, Qui De Scriptoribus Ecclesiasticis Egerunt, Ejus Bibliothecae, Libris, imprimis ad Historiam Ecclesiasticam Pertinentibus, instructissimae Annexum. L. Christian Ludovici, P. P. Recensuit, Auctarium & Annotationes addidit.Lipsiae (Leipzig)Apud Haeredes Tarnovianos. Typis Martini Fuldii.171111 blad, 176 s, alf. pag.Ryggtext: Scriptor Ecclesiae. Titelsida inleder: Dn. Thomae Itigii, Theol. D. & P.P. Consist. Assessoris, Canonici Misen. ad D. Nicol. Past. & in Dioeces. Lips. Superintendentis Schediasma ... I volymens början: Elenchus Auctorum & Librorum, qui de Scriptoribus Ecclesiasticis agunt. IIttigius, Thomas, teol. doktor.Religion.
798Karl XIKirchen- Gesetz und Ordnung/ So der Grossmächtigste König und Herr Herr Carl/ der Eilffte/ Der Schweden Gothen und Wenden König/ zs. Im Jahr 1686 hat verfassen und im Jahr 1687 im Druck aussgehen und publiciren lassen. Mit denen dazu gehörigen Verordnungen. Auf HöchstErmelten Ihrer Königl. Maj.t gnädigsten Befehl ins Teutsche übersetzet.StockholmJoh. G. Eberdt16873 blad, 189 s, alf. pag.Namnteckning: Fridrich von Post 1744.Rättsvetenskap. Kyrkolag. Sverige.
799Loskiel, Georg HinrichHistoriske Beskrifning, Öfwer Evangeliska Brödernes Missions-Arbete Ibland Indianerne uti Norra America, Utgifwen i Barbn 1789. Öfwersättning. Första Delen.StockholmJoh. Christ. Holmberg179210 blad, 227 sRyggtext: Loskiel Beskrifning Of. Mission I. Delen.Religion. Missionsarbete. Nordamerika.
800Loskiel, Georg HinrichHistorisk Beskrifning Öfwer Missionen Ibland Indianerne i Norra America. Andra Delen.S 212 - s 872Författarens namn tillskrivet i blyerts (yngre hand) på titelsida. Jämför nr 799, Loskiel, Georg Hinrich, Historiske Beskrifning Öfwer Evangeliske Brödernes ... och se nr 800 s 864 ff, där verkets tillkomsthistoria bl a skildras.Religion. Missionsarbete. Nordamerika.
801Löscher, Valentin ErnstVollständige Reformations- Acta und Documenta oder umständliche Vorstellung des Evangelischen Reformations- Wercks mit Einrückung der darzu dienlichen, theils noch nie gedruckten Nachrichten/ So dass dieses Werk zugleich vor Theologische Annales dienen kan/ ausgefertiget von Valentin Ernst Löschern D. Ober-Consistorialn und Superintendenten in Dresden. Der erste Tomus, auf das Jahr 1517. Nebst angefügten 5. Jubel- Predigten. ... am 28. und 31sten Octobr. 1. 2. und 4ten Nov. 1717 gehalten/ So gut dieselben haben nachgescrieben werden können.LeipzigJohan Grossens Erben17206 blad, 854 s, 75 sI 801 ingår också 1263.Ryggtext: Valent. Ern. Löscheri Vollständige Reformations Acta. Tom. 1. 2. Tomus I s 847 - 854: Catalogus der Theologischen A. 1517. edirten Bücher. Tomus II s 650 - 656: Catalogus der Theologischen A. 1518. edirten Bücher. 2 verk i 1 volym: Löscher,V.E., Vollständige Reformations-Acta, Der erste Tomus, auf das Jahr 1517, Leipzig 1720; Löscher, V.E., Vollständige Reformations-Acta, Der zweyte Tomus auf das Jahr 1518, Leipzig 1723. Löscher, V. E., tysk luthersk teolog, f. 1673 i Sondershausen, d. 1749 i Dresden, studerade vid det mot pietismen fientliga universitetet i Wittenberg, 1698 superintendent i Jüterbog, 1701 superintendent i Delitzsch, 1707 professor i Wittenberg och 1709 också superintendent där. Utgav den första teologiska tidskriften under skilda titlar. Blev ledaren inom luthersk ortodoxi. Polemiserade också skarpt mot romersk- katolska kyrkan.Religion.
802Löscher, Valentin ErnstVollständige Reformations- Acta und Documenta Oder Umständliche Vorstellung des Evangelischen Reformations- Wercks Mit Einrückung der darzu gehörigen, theils noch nie gedruckten Nachrichten, und andern zur Kirchen-Historie dienlichen Sachen, So dass dieses Werck zugleich vor Theologische Annales dienen kan: Der Dritte Tomus, auf das Jahr 1519. Welcher sonderlich die Geschichte der berühmten Leipziger Disputation enthält, Sammt einer kurtzen Rettung Der ersten Reformations- Wahrheiten gegen die Melodischen Einwürffe/ Ausgefertiget von Valentin Ernst Löschern D. Ober-Consistorialn und Superint.LeipzigJohann Grossens Erben17295 blad, 1011 sRyggtext: Val. Ernst. Löscheri Vollständige Reformations acta Tom.3. S 1002 - 1011: Theologische Bücher, so A. 1519 gedruckt worden. Kopia titelsida. Löscher, V. E., tysk luthersk teolog, f. 1673 i Sondershausen, d. 1749 i Dresden, studerade vid det mot pietismen fientliga universitetet i Wittenberg, 1698 superintendent i Jüterbog, 1701 superintendent i Delitzsch, 1707 professor i Wittenberg och 1709 också superintendent där. Utgav den första teologiska tidskriften under skilda titlar. Blev ledaren inom luthersk ortodoxi. Polemiserade också skarpt mot romersk- katolska kyrkan.Religion.
803Massard, JaquesDivers Traitez Sur les Panacées, Ou Remedes Universels, Et Sur Les Abus De La Medicine Ordinaire. Avec une Traduction d´Hippocrate de la cause des Maladies, & des Avis de Van-Helmont, sur la Composition des Remedes. Par Jaques Massard, D.M. Doyen du College des Medecins de Grenoble, de l´Academie Royale des nouvelles découvertes de Medecine, ā Paris. Seconde Edition augmentée par l´Auteur.AmsterdamChez Jean & Gillis Jansson ā Waesberge167621 blad, 215 s,2 bladI 803 ingår också 4690.Ryggtext: Massard. Namnteckning: G. Eriksson 1816, L. F. Svanberg 1856, Christian... 1774. 2 verk i 1 volym: Massard, J., Divers Traitez Sur les Panacées, Amsterdam 1686; Massard, J., Suite de Traité Des Panacées, Amsterdam 1687. Massard, Jaques, doyen vid College de Medecins de Grenoble, läkare i Amsterdam.Medicin.
804Moshem, Johann Laurenz vonInstitutiones Historiae Christianae Maiores. Saeculum Primum. Cum Privil. Potent. Regis Pol. Et Elect. Saxoniae.Helmstadi (Helmstadt)Apud Christianum Fridericum Weygand1739483 sRyggtext: J. L. Moshem Hist. Ecclesia 1. Saeculum. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
805Moshem, Johann Lorenz vonInstitutionum Historiae Christianae Compendium. Cum Potent. Reg. Pol. Et Elect. Sax. Privilegio.Helmstadii (Helmstadt)Apud Christ. Frid. Weygand17523 blad, 533 s, alf. pag.Ryggtext: Moshemii Historia Ecclesiast. Namnteckning: Laur. Jo. Palmberg. I volymens slut: Personarum Et Nominum Ceteris Notabiliorum. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
806Moshem, Johann Lorenz vonInstitutionum Historiae Ecclesiasticae Antiquae Et Recentioris Libri Quatuor Ex Ipsis Fontibus Insigniter Emendati, Plurimis Accessionibus Locupletati, Variis Observationibus Illustrati. Editio Altera Indice Cum Chronologico, Tum Operum Moshemianorum Aucta. Cum Privil. Sacr. Caes. Mai. et Seren. Elect. Saxon..Helmstadii (Helmstadt)Apud Christianum Fridericum Weygand17643 blad, 956 s, alf. pag.Titelsida inleder: Io. Laur. Moshemii Acad. Georgiae Augustae Cancellarii Institutionum ... Inledning (2 sidor) på tyska med återgivande av "Kayserliches, allergnädigst erneuertes Privilegium". Ryggtext: J. L. Moshemii Instit. Hist. Eccles. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
807Newton, JohnA Review Of Ecclesiastical History, So Far As It Concerns The Progress, Declensions And Revivals Of Evangelical Doctrine and Practice; With A Brief Account of the Spirit and Methods By Which Vital and Experimental Religion Have Been Opposed In all Ages of the Church. By John Newton, Curate Of Olney, Bucks.LondonEdward and Charles Dilly in the Poultry177020 s, 356 s, opag.Newton, Curate Of Olney, Bucks.Religion.
808Möller, JohanKort Begrep Af Gamla och Nya Testamentets Kyrko-Historia, Jämte Utkast til Lärdoms- Historien Uti Bihang til hwarje Tidhwarf.Strengnäs (Strängnäs)Lars Arvids. Collin177417 s, opag., 484 s, alf. pag.Titelsida saknar författarnamn. Tillskrivet med blyerts :Möller Johan. Företalet är undertecknat Johan Möller, bataljonspredikant vid Kungl.Södermanlands Regemente. Ryggtext: Möllers Kyrko historia. Namnteckning: Facht. Möller, J., f. 1738 i Länna, Södermanland, d. 1805 i Visby, 1764 fil. mag. i Uppsala, 1766 kyrkoherde i Västerhaninge, 1793 teol. doktor, 1796 biskop i Visby. Skrev bl.a.: Försök till en i naturlig ordning inrättad lärobok i christendomskunskapen, 1769, Försök till en mindre lärobok i christendomskunskapen, 1780, översatt även till finska, Försök till en större lärobok i christendomskunskapen, Utkast till predikningar, 1789- 90, Läsning i blandade religionsämnen, 7 delar, 1801- 05.Religion.
809Möller, JohanSammandrag Af Kyrko-Historien; Jämte Utkast til Historien Om Wår Församlings Symboliska Böcker.StockholmJohan A. Carlbohm1798140 s, opag.Titelsida saknar författarnamn. Tillskrivet med blyerts: Möller. Företalet är undertecknat av Johan Möller. Möller, J., f. 1738 i Länna, Södermanland, d. 1805 i Visby, 1764 fil. mag. i Uppsala, 1766 kyrkoherde i Västerhaninge, 1793 teol. doktor, 1796 biskop i Visby. Skrev bl.a.: Försök till en i naturlig ordning inrättad lärobok i christendomskunskapen, 1769, Försök till en mindre lärobok i christendomskunskapen, 1780, översatt även till finska, Försök till en större lärobok i christendomskunskapen, Utkast till predikningar, 1789- 90, Läsning i blandade religionsämnen, 7 delar, 1801- 05.Religion.
810Nicolai, PhilippHistoria, om Jesu Christi Rijke, Thet är: Een grundeligh Berättelse om Christi Församblings uthi thet Nya Testamentet , undersamme uthwidgande sälsamme Lycka, sampt wissa bestämbde Tijd; och huruledes hon uppå alla Ohrter uthi hela Werlden planteradt warder, men blifwer utaff Judar, Hedningar, Turckar, Papister, Calvinister och andra Fiender grufweligen förfolgt och anfächtadt ... Utaff D. Philippo Nicolai, fordom Kyrckioheerde uthi Hamburg en rum Tijd sedhan på Latin uthgången. Transfereradt åhr 1667. aff Johan Sylvio.StockholmNicolao Vankiff16694 blad, 724 sRyggtitel: Philippo Nicolai. Skriften nämnd i Collijn, Sveriges Bibliografi 1600-talet, 1, sp. 646. Nicolai, Philipp, tysk teolog, pastor vid Katharinakyrkan i Hamburg, d. 1608.Religion.
811Catechismus författad i år ...1731400 sI 811 ingår också 1283.Titelsida saknas. 2 verk i 1 volym : Catechismus författad i år - fortsättning text saknas.; Evangelia och Epistler På alla Söndagar/ Högtider och Helgedagar; Såsom ock Ther til hörige Collecter och Böner. Tryckt Åhr 1731... Register Öfwer Psalm-Boken.Religion. Katekes.
812Polanus, Petrus SuavisHistoriae Concilii Tridentini Libri Octo, Ex Italicis summa fide & accuratione Latini facti... Augustae Trinobantum Primum, nunc vero Francofurti Apud Godefridum Tampachium.Francofurti (Frankfurt)Apud Godefridum Tampachium16215 blad, 924 s, alf. pag.Namnteckning: O. Arborelius.Religion.
813Raimundius, Laurentius; Stiernman, Anders Anton vonHistoria Liturgica, Eller En kort Beskrifning Om Den Förändring I Religion, Som uti Högloflig i Åminnelse, Konung Johan den III:s tid här i Swerige, medelst den Påfwiska Messans eller så kallade Liturgiens antagande, förehades, och det myckna onda hon med sig förde. Opsatt År 1638 Af Laurentio Raimundio, Och nu i allment tryck utgifwen Af Anders Anton von Stiernman.StockholmLorentz Ludwig Grefing17457 blad, 128 s, alf. pag.Ryggtext: Liturgins Historia i Sverige. Första bladet, i handskrift: 1843 Till Gymnasie Bibliothek i Wisby af Fredrik Riderhjerta. Ur Förspråk: Laurentius Raimundius, Stamfader för den hederliga Thuringska slägten ... uti siu år i Nyköpings Schola ... 1600. förordnad ...Notarius ... Observationes Stregnenses ... 1602 ... Riksdagen i Stockholm ... erkiändes ... Stiernman, A. A. v., forskare och samlare, f. 1695 i Stockholm, d. där 1765, hette egentligen From, tog Stiernman efter sin styvfar. Informator hos hovmarskalk, senare president Gustaf Rålamb, studerade Rålambs bibliotek och samlingar, 1723 registrator i Riksarkivet, forskningsresor 1722 till Köpenhamn och 1724 till Östersjöprovinserna, 1740 föreståndare för Riksarkivet, adlad 1743 som von Stiernman, 1745 ledamot av Vetenskapsakademien, 1747 kansliråds titel. Utgav urkunder, skrifter rör. Åbo, Bibliotheca suiogothica, del 2, 1731 m.m.Religion.
814Rambach, Johann JakobCollegium Historiae Ecclesiasticae Veteris Testamenti, Oder Ausführlicher und gruenlicher Discurs über die Kirchen-Historie des alten Testaments Von Erschaffung der Welt bis auf die Geburt Christi, Mit Exegetischen, typischen und sonderlich Moralischen Anmerckungen/ Mit den Synchronismis der politischen und gelehrten Historie/ Wie auch mit einer Einleitung über alle Bücher A.T. Ist aus dem eigenhändigen Manuscript des sel. Mannes herausgegeben, Mit Anmerckungen und einer Vorrede begleitet Von Ernst Friedrich Neubauer ... Prof. in Giessen.Franckfurt (Frankfurt) und LeipzigReinhard Eustachius Möller1737975 sTitelsida inleder: D. Joh. Jacob Rambachs/ Hochfürstl. Hesse- Darmst. ersten Superint. der Heil. Schrift Prof. Prim. und Consistorial- Assessors in Giessen, Collegium ... S49-52 Haupt-Inhalt des ersten Theils der Kirchen-Historie Alt. Test. (på latin). Ryggtext: Rambachi Colleg. Hist. Eccles. V. Test. Tom. I. Rambach, J. J., tysk luthersk teolog, f. 1693 i Halle, d. 1735 i Giessen, professor i Halle, 1731 professor o. superintendent i Giessen. Framträdande pietist. Skrev i praktisk teologi samt uppbyggelseskrifter o. religiösa dikter.Religion.
815Rambach, Johann JakobCollegium Historiae Ecclesiasticae Veteris Testamenti, Oder Ausführlicher und gründlicher Discurs über die Kirchen-Historie des alten Testaments Von Erschaffung der Welt bis auf die Geburt Christi, Mit Exegetischen, typischen und sonderlich Moralischen Anmerckungen/ Mit den Synchronismis der politischen und gelehrten Historie/ Wie auch mit einer Einleitung über alle Bücher A.T. versehen; Ist aus dem eigenhändigen Manuscript des sel. Mannes herausgegeben, Mit Anmerckungen und einer Vorrede begleitet Von Ernst Friedrich Neubauer ... Prof. in Giessen. Andrer Theil. ... Registern ... gantze Werck.Franckfurt (Frankfurt)Reinhard Eustachius Möller173744 s, 960 sS.39 - 44 Haupt-Inhalt Des andern Theils der Kirchen-Historie Alt. Test. (på latin). Ryggtext: Rambachi Colleg. Hist. Eccles. V. Test. Tom. II. Rambach, J. J., tysk luthersk teolog, f. 1693 i Halle, d. 1735 i Giessen, professor i Halle, 1731 professor o. superintendent i Giessen. Framträdande pietist. Skrev i praktisk teologi samt uppbyggelseskrifter o. religiösa dikter.Religion.
816Rangus, Konrad TiburtiusSvecia Orthodoxa, Das ist: Das Rechtglaeubige Nordische Königreich Schweden/ Wie dasselbe/ von Zeit der Reformation Gustavi Erici, Immerdar der Lehre der einmahl angenommenen Augspurgischen Confession/ und wie dieselbe hernach in den übrigen Büchern Libri Concordiae erkläret ist ... Alss ein der Schwedischen Kirchen-Historien /kurtzer Ausszug/ mit Anziehung der ins Teutsche übersetzten Königl. Versicherungen / Diplomatum und Uhrkunden/ Nebst einigen Historischen und Theologischen Digressionib., Mit vollkommenen Registern Wieder Matth. Praetorii Läsierung/ Welches auffstellet... Rango ...Alt. Stettin (Stettin)Fried. Ludw. Rhetens16886 blad, 355 sI 816 ingår också 1284.Ryggtext: ... Svecia Orthodoxa ... Anteckning: me possidet Petrus Rudberg. Titelsida avslutar: Conrad Tiburtius Rango, Der Heil. Schrifft Doct. und Pastor der Gemeine zu St. Nicolai in Stettin. 2 verk i 1 volym: Rangus, C.T., Svecia Orthodoxa, Stettin 1688; Reinkingk, D., Biblische Policey/ Das ist: Gewisse auss Heiliger Göttlicher Schrifft zusammen gebrachte ... Axiomata, oder Schluss-Reden, Frankfurt am Main 1681.Religion.
817Die neuesten Religionsbegebenheiten mit unpartheyischen Anmerckungen. 1778 - 1797.Giessen177820 volymerRyggtext: Die Neuesten Rel. Begebenheiten. 1778- 1797.Religion.
818Reinhard, Johann PaulEinleitung Zu den Geschichten Der Christlichen Kirche.ErlangenVerlegts Gotthard Boetsch, Universitätsbuchhändler17496 blad, 830 s, alf. pag.Ryggtext: J. P. Reinhards Geschichte Der Christlichen Kirche. Titelsida inleder: Johann Paul Reinhards, Der Weltweisheit öffentlichen Lehrers auf der Friedrichs- Universität zu Erlangen, der ienaischen lateinischen und der göttingischen teutschen Gesellschaft Mitgliedes, Einleitung ... Reinhard, J. P., lärare vid Friedrichs Universitet i Erlangen, son till Laurentius Reinhard, superintendent i Buttstädt.Religion.
819Rechenberg, AdamSummarium Historiae Ecclesiasticae In Usum Studiosae Juventutis adornatum, Cum Privilegio S. Regiae Majest. Polon. & Elect. Saxoniae. Editio Tertia.Lipsiae (Leipzig)Apud Johan. Herebord Klosium170016 blad, 774 s, alf. pag.I volymens början: Index. Patrum & Scriptorum ecclesiasticorum in Historia singulorum seculorum recensitorum. Ryggrext: Reichenbergia ... Rechenberg, A., professor i teologi i Leipzig.Religion.
820Reinhard, Johann PaulEinleitung zu den Kirchengeschichten des alten Bundes, Nebst einem doppelten Anhange, Davon der erste den Synchronismum der biblischen und weltlichen Geschichte, der andere die Erdbeschreibung von Palästina in sich enthält.Erlangenverlegts Poetsch17515 blad, 550 s, alf. pag.Namnteckning: J. E. Lyth. Titelsida inleder: Johann Paul Reinhards P. P. Einleitung ... Blad efter titelsida innehåller följande tryckta uppgifter: Dem hochwürdigen und Hochgelahrten Herrn, Herrn Laurentio Reinhard, Der heil. Schrift und Weltweisheit berühmten Doctori, der Diöces Buttstädt hochverdienten Superintendenti, der ienaischen lateinischen und göttingischen teutschen Gesellschaft Ehrenmitgliede, seinem hochgeehrtesten Herrn Vater, widmet gegenwärtige Schrift dessen gehorsamer Sohn der Verfasser. Reinhard, J. P., lärare vid Friedrichs Universitet i Erlangen, son till Laurentius Reinhard, superintendent i Buttstädt.Religion.
821Rhyzelius, Andreas OlaviKonung Adolph Frideriks Kyrkia Wid Södra Wi, I stellet för en gammal ... Trädkyrkio ... och en kort Predikan d 28 Septembr. år 1755, Inwigd af Andrea Olav. Rhyzelio ... Episc. Lincop.LinköpingGabriel Biörckegren175532 sI 821 ingår också 1285 - 1310.Rhyzelius A.O., Konung Adolph Frideriks Kyrkia ... Predikan, Linköping; Jordiska Dom-Stolars Helgd, Ny- köping 1765;Tolstadius, E., Enfaldig Predikan 1746, Sthlm;Humble,G.A., De Trognas För., Strängnäs; Humble,G.A., Riksdagspredikan 1727;Gezelius,G., Prestmöts-Predikan, Strängnäs 1775;Flodman,A., Gudaktigheten,Strängnäs 1775;Jung,M., Prestmöts-Predikan,Strängnäs; Widberg,C.A., Att det intet är, Strängnäs 1771; Lamberg,E.,Guds förhållande,Sthlm 1769;Stricker,J.C.,Onda Misstankar, Sthlm 1766; Justus,C., Mose,Sthlm 1766;Asplund,A.,De Syndige Sedwanor,Sthlm 1768;Frunk,C.,Jesu, Strängnäs 1770;Båld,A.A.,Hwarföre,Sthlm 1761;Nymansson,N.J., Christeliga,Sthlm 1776; Herweghr, D., En stor Salighet,Västerås 1768;Graf-Skrifter Hülphers,Västerås 1768;Rosén,En Christ.,Sthlm 1766; Strand- berg, Tal,Sthlm 1775;Schröder,J.,Tal,Sthlm 1768; Inwignings-Sermon;Benzelius,J.,Tal,Sthlm;Hedberg,P. Tal,1774;Reinbeck,J.G.,Die Uebereinstimmung.Berlin; d.s.,Zwey Predigten,Berlin 1739; Herold, J.M., Zuschrift, SthlmReligion.
822Rhyzelius, Andreas OlaviEpiscoposcopia Sviogothica, Eller En Swea Göthisk Stift- och Biskops-Chrönika, Om alla Swea- och Götha Rikets Stift och Biskopar, ifrå början, in til närwarande tid; Bestående af twå Delar. Med några anmerkningar Och fullkomligt Register. Förre Delen, Om the siu Gamla Swea- och Götha Rikets Stift och theras Biskopar.LinköpingGabriel Biörckegren, Linköpings- Läns och Stichts Boktryckare175211 blad, 360 sI 822 ingår också 4692.Namnteckning: P. Wadmarck. Ryggtext: Rhyzelii Biscops Krönica. Rhyzelius, A. O., biskop, historiker, f. 1677 i Od, Västergötland, d. 1671 i Linköping, 1711 teol. professor i Åbo 1711, hovpredikant hos Karl XII, följde kungen till Norge, 1720 domprost i Linköping, 1732 teol. doktor, 1743 biskop i Linköping.Religion. Historia. Sverige.
823Schmidius, Johann AndreasLexicon Ecclesiasticum Minus In Quo Ecclesiasticae Voces, Phrases, Antiquitates, Ceremoniae Ac Ritus Liturgici, Haereses, Festa, Ordines Religiosorum, Dignitates Et Officia, Nec non Christianorum Mores Etc. Utriusque Ecclesiae, Latinae Et Graece, Ex Aetate Prima, Media Et Infima Exhibentur In Usum Studiosae Iuventutis Ex Maioribus Voluminibus Excerptum. Lexici Ecclesiastici Pars. II. Lexici Ecclesiastici Pars III.Helmstadii (Helmstadt)Sumptibus Süstermannianis17127 blad, 264 s, 300 s, 128 sTitelsida inleder: Io. Andr. Schmidii D. P. P. Abbatis Mariaevallensis Lexicon ... Ryggtext: J.A.Schmidii Lexicon Ecclesiastic. Namnteckning: Joh. Cederqvist 1773.Religion. Lexikon.
824Schmidius, Johann AndreasCompendium Historiae Ecclesiasticae V. Et N. Testamenti. Praefatus Est Et Supplementa Addidit Christian Gottlieb Ioecher, Professor Lipsiensis.Lipsiae (Leipzig)In Officina Io. Frid. Gleditschii17613 blad, 813 s, alf. pag.Ryggtext: J. A.Schmidii Historia Ecclesiastica V. Et N. Testament. Titelsida inleder: Ioh. Andreae Schmidii Abbatis Quondam Mariaevallensis Compendium ...Religion.
825Schefferus, JohannesIncerti Scriptoris Sueci Qui Vixit Circa Ann. Christi MCCCXLIV (=1344) Breve Chronicon De Archiepiscopis Et Sacerdotib. Caeteris Ecclesiae Upsaliensis nunquam antea publicatum. Primus edidit, Notisque ac Indice necessariis adornavit Joannes Schefferus Argentoratensis.Upsaliae (Uppsala)Excudit Henricus Curio S.R.M. & Acad. Upsaliensis Bibliopola16734 blad, 256 s, alf. pag.Namnsignatur: O. K. Titeln anger okänd svensk författare, som levde cirka 1344. Schefferus, J. f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Religion.
826Schröckh, Johann MatthiasHistoria Religionis Et Ecclesiae Christianae. Adumbrata In Usus Lectionum.Berolini (Berlin)Apud August. Mylium17777 blad, 303 sPå sista sidan står: Vitebergae Excudit Adamus Christianus Charisius. Ryggtext: Schroeck Historia Religion. Schröckh, J. M., tysk kyrkohistoriker, f. 1733 i Wien, d. 1808, professor 1762 i Leipzig och 1767 i Wittenberg. Utgav omfattande o. opartiskt kyrkohistoriskt arbete: Christliche kirchengeschichte, 35 band, 1768- 1803. Utgav Allgemeine biographie, 8 band, 1767-91. Historia religionis et ecclesiae christianae, 1777, översattes 1791 till svenska av S. Ödmann.Religion.
827Schröckh, Johann MatthiasChristliche Kirchengeschichte von Johann Matthias Schroeckh, ordentlichem Lehrer der Dichtkunst auf der Universität Wittenberg. 1. 1772 2. 1770 3. 1772 4. 1777 5. 1778 6. 1779 7. 1780 8. 1782 9. 1784.LeipzigEngelhart Benjamin Schwickert1772Nio volymer.Nio volymer. Ryggtext: Schröcks Kirchen Geschichte Tom. I - IX. Schröckh, J. M., tysk kyrkohistoriker, f. 1733 i Wien, d. 1808, professor 1762 i Leipzig och 1767 i Wittenberg. Utgav omfattande o. opartiskt kyrkohistoriskt arbete: Christliche kirchengeschichte, 35 band, 1768- 1803. Utgav Allgemeine biographie, 8 band, 1767-91. Historia religionis et ecclesiae christianae, 1777, översattes 1791 till svenska av S. Ödmann.Religion.
828Hjelm, Peter JakobTal, Om Hvarjehanda brukbara Ämnens nyttigare användande, Hållet för Kongl. Vetenskaps Academien vid Praesidii nedläggande, Den 9 Maji 1788, Af Peter Jacob Hjelm, Proberare.StockholmJohan Georg Lange178843 sI 976 ingår också 828, 1019, 1231-32, 1664, 4678, 4679, 4687, 4689, 4745- 4750.I nr 976, 828, 1019, 1231, 1232, 1664, 4678, 4679, 4687, 4689, 4745- 4750 ingår tal i medicin, naturvetenskap, ekonomi och näringsväsen, teknik, geografi m. m. hållna i Kongl. Vetenskaps Academien. Hjelm, Peter Jacob, proberare.Ekonomi och näringsväsen. Teknik. Lärda sällskap.
829Schröckh, Johann Matthias; Ödman, SamuelUtkast Til Christna Religionens Och Församlingens Historia. Öfversättning Med Anmärkningar och Fortsättning Til 1791 Års Slut Af Samuel Ödman, Theol. Facultetens i Upsala Adjunct.UpsalaDirect. Joh. Edmans Enka17923 blad, 414 sSchröckh, J. M., tysk kyrkohistoriker, f. 1733 i Wien, d. 1808, professor 1762 i Leipzig och 1767 i Wittenberg. Utgav omfattande o. opartiskt kyrkohistoriskt arbete: Christliche kirchengeschichte, 35 band, 1768- 1803. Utgav Allgemeine biographie, 8 band, 1767-91. Historia religionis et ecclesiae christianae, 1777, översattes 1791 till svenska av S. Ödmann. Ödmann, S. , teolog, psalmist, naturforskare, folklivsskildrare, universitetslärare, musiker, f. 1750 i Växjö, d. 1829 i Uppsala, studerade i Uppsala grekiska, österländska språk, zoologi och botanik, blev en av Linnés lärjungar, , fil. kand. 1772, fick som fiskare i Stockholms skärgård ihärdig frossa, låg därefter till sängs med god hälsa i 45 år, 1799 teol. professor, rik produktion bl.a.: Försök till kyrkosånger, 1797, Strödda försök öfver Nya Testamentets heliga skrifter, 4 band, 1799-1822, Hågkomster från hembygden och skolan, 1801.Religion.
830Severus, SulpiciusHistoria Sacra Duobus Libris Comprehensa: Cum brevissimis Notis, ad calcem additis: In usum Studiosae Juventutis, in Magno Ducatu Finlandiae: Literis atque impensis J.G.D.Ep.Ab.Aboae (Åbo)Excusa, â Johanne Winter16693 blad, 192 sNamnteckningar: Suno Kumblin possidet ( SK äger boken), Laurentius Thylin 1745 och 1746. Severus S., kyrkohistorisk författare, f. ca 363 i Akvitanien, d. ca 425. Var först advokat, drog sig på Martins av Tours inrådan ca 393 tilbaka till kloster nära Béziers. Har kallats den kristne Sallustius. Mest kända arbete är Historia sacra, en kronologisk framställning av Gamla Testamentet och kyrkans historia till år 403, huvudkälla för kännedomen om priscillianismen, skrev berömd biografi över Martin av Tours. Nr 830 är nämnd i Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 2, 897 f.Religion.
831Seidel, Christoph TimotheusAllgemeine Einleitung in die Pastoraltheologie.Helmstedt ?174910 blad, 536 s, alf. pag.I 831 ingår också 1031.Titelsida saknas. Titeln "Allgemeine Einleitung in die Pastoraltheologie" är rubrik för kapitel 1. Författarnamn framgår av dedikationskapitel och Vorrede. Vorrede daterat 20 sept. 1749. Uppgift tryckort saknas. Vorrede är daterat i: Helmstädt. 2 verk i 1volym : Seidel, Christoph Timotheus, Allgemeine Einleitung in die Pastoraltheologie ; Seidel, Christoph Timotheus, In der Erfahrung gegründete Anweisung welches die wahre Methode zu catechisiren sey. Andere Ausgabe. Helmstadt, bey Christian Friederich Weygand 1748. Titelsida nr 1031 inleder: Christoph Timotheus Seidels der heiligen Schrift Doct. Abts des Kayserl. freyen Stifts Königslutter, General- Superintend. Prof. Th. P. O. und Ober- Predigers zu Helmstädt. Seidel, Christoph Timotheus, generalsuperintendent, överpredikant i Helmstädt.Religion.
832Sleidanus, JohannesCommentariorum De Statu Religionis & Reipublicae, Carolo Quinto Caesare, Libri XXVI. Unā cum Apologia ab ipso Authore conscripta, et Indice Locupletissimo. Cum gratia & Privilegio Elect. Pal. Vicar. Imp. ad annos Decem.Argentorati (Strasbourg)Excudebat Theodosius Rihelius155511 blad, 872 s, alf. pag.Tryckår 1555 enligt två ilagda kartotekskort. Inledande Privilegium daterar sig : ultima die Mensis Aprilis Anno Salvatoris nostri Millesimo, Sexcentesimo Duodecimo. Praefatio är daterat: Dat. X. Cal. April. MDLV. Namnsignatur: Ch.B. Sleidanus, J., tysk historieskrivare, f. ca 1507 i Schleiden nära Köln, d. 1556. Vetenskaplig utbildning i Frankrike, litterära impulser därifrån, 1537 sekreterare hos kung Frans I:s minister kardinal Du Bellay, till Strasbourg 1544, skrev på uppdrag av Tysklands protestantiska ständer: Commentarii de statu religionis et rei publicae Carolo V Caesare, 1555. Tecknar ej reformationens inre historia, blott dess yttre hänelser. Hade tillgång till officiella aktstycken. Verket blev intill 1800-talets början huvudkällan för tysk reformationshistoria. Skrev världshistoriska kompendiet De Quator summis imperiis, 1556, nyttjad som skolbok ända in på 1700-talet.Religion.
833Tertullianus, Quintus Septimius Florens T.Tomus Primus. Ad complures veteres č Gallicanis Germanicísque bibliothecis conquisitos codices recognitus, in quibus praecipuus fuit unus longč incorruptissimus in ul timam usque petitus Britanniam: non omissis accuratis Beati Rhenani Annotationibus. Catalogum autem aperiet versa pagina. Accessit et Index copiosior.Parisiis (Paris)Apud Andream Wechelum1566Alf. pag. och opag., 760 sTitelsida inledning: ... Tertulliani, Carthaginensis presbyteri ... Ryggtext: Tertulliani tom I. Kapitelindelning:
De patientia. De carne Christi. De resurrectione carnis. De praescriptionibus adversus haereticos. Adversus Iudaeos. Adversus Marcionem. Adversus Hermogenem. Adversus Valentianos. Adversus Praxean. De corona militis. Marginalanteckningar. Tertullianus, ca 150- 230 e. Kr., från Kartago, den viktigaste kristne författaren i den latinska litteraturen i förkonstantinisk tid, verksam som advokat i Rom, blev kristen och återvände till Kartago, utvecklade en intensiv litterär verksamhet i kejsarens tjänst, ca år 207 gick T. in i montanernas sekt., Då nordafrikanerna var okunniga i grekiska nödgades T. skriva på latin. Utgav kortfattade skrifter, fulla med kvicka vändningar och avsedda att användas agitatoriskt. Skrev bl.a.: Apologeticus, där de kristnas rättsliga läge utreddes, Adversus Praxean, som är ett inlägg i den monarkianska debatten, De praescriptione haereticorum.
Religion.
834Sleidanus, JohannesHistorie-Book. Hwilken beskrifwer Tilståndet aff thet Andelige Och Werldzlige Wäsendet uthi Keyser Carl then Femptes Tijdh/ Införer och berättar under thenne Titel om Evangelii Upgång, Krafft och framgång Åhr 1517. Om Lutheri uthgångne Böcker/skarpa Disputationer ... Hwilken Historia äfwen handlar och tracterar om allehanda Consilier och Rådslagh/Legationer/Correspondentier/Statssaker/främmande Konungars uthi Franckrijket, Engelland ... Effter Hans Kongl. May:tz Nådige Befalning På Swenskan afsatt aff Johan Sylvio, T.R.oStockholmNicolao Wankijff/ Kongl. Booktryckiare16755 blad, 906 s, alf. pag.Ryggtext: Sleidani Reformations Historia. Efter Dedicatio: ... Then som ... wil yttermehr wetha besked om Johannis Sleidani ... han finner alt sådant ... uthi hans Historie-Books Tydske Version, men thetta ofwan- skreffne finnes uthi ett Latiniskt Exemplar... Namnteckning: M.Sturtzenbecher 1771. Sleidanus, J., tysk historieskrivare, f. ca 1507 i Schleiden nära Köln, d. 1556. Vetenskaplig utbildning i Frankrike, litterära impulser därifrån, 1537 sekreterare hos kung Frans I:s minister kardinal Du Bellay, till Strasbourg 1544, skrev på uppdrag av Tysklands protestantiska ständer: Commentarii de statu religionis et rei publicae Carolo V Caesare, 1555. Tecknar ej reformationens inre historia, blott dess yttre hänelser. Hade tillgång till officiella aktstycken. Verket blev intill 1800-talets början huvudkällan för tysk reformationshistoria. Skrev världshistoriska kompendiet De Quator summis imperiis, 1556, nyttjad som skolbok ända in på 1700-talet.Historia. Religion.
835Spegel, HaqvinThen Swenska Kyrkio Historians Första Deel/ Som innehåller Konungars och andra Regenters Namn/ hwilke hafwa anwändt någon Möda och Omsorg för then Christeliga Religionens Framgång och Öfning uti Swea och Götha Riken; Utur åtskilliga Skrifter sammanfattad Och med Kongl. Maj:tz Nådigste privilegio, efter föregången Censur, uti Linköping År 1708.LinköpingSal. Ephr. Kempes Tryckeri17083 blad, 88 sI 835 ingår också 4691.Titelsida saknar tryckt angivelse om författare. Senare tillskrivet med blyerts: Spegel, H. Företal är undertecknat Hq. Sp. Spegel, H., ärkebiskop, skald, f. 1645 i Ronneby, d. 1714 i Uppsala, , student i Lund 1662, besökte Rostock, Calovius i Wittenberg, Holland o. England, 1666 informator hos burggreven i Malmö G. Ehrenberg o. 1669 hos generalguvernören i Skåne G. O. Stenbock. 1671 fil.mag. vid första promotionen vid Lunds nyinrättade universitet, 1671 hovpredikant hos änkedrottning Hedvig Eleonora, 1675 överhovpredikant o. biktfader hos Karl XI, superintendent över armén i Skåne, preses i fältkonsistorium. 1679 kyrkoherde i Ronneby, därpå superintendent på Gotland. Skrev Rudera gothlandica, utg. av O. Wennersten, 1901. 1682 ledande kraft i rikskyrkligt organisationsarbete. Deltog i översättningsarbetet av bibeln. Arbetet fördröjdes av Benzelius.Religion.
836Terserus, Johannes ElaiChronologia Inde Ab Ortu Mundi Usque Ad Natum Christum. Adornata & publicč proposita In Upsaliensi ā Joanne Elai Tersero, S.S. Theologiae ibidem Professore.Upsaliae (Uppsala)Henricus Keyser16887 blad, 72 s, alf. pag. och opag.Namnteckningar: N. Collin 1728, Johan Hoffman 1779. Terserus, J. E., en av svenska 1600-talets mest betydande teologer, f. 1605 i Leksand, d. 1678 i Söderköping, följde 1627 som notarie sin biskop Joh. Rudbeckius på dennes estländska visitation. Studier 1635- 37 i Frankrike, England, Holland o. särskilt Tyskland. Studerade rabbinsk litteratur i Hamburg. 1637 rektor vid gymnasiet i Västerås. 1639 fil.mag. i Uppsala. 1640 teol. professor i Åbo. Undervisade där i dogmatik och hebreiska. 1645-46 Åbo universitets rektor.Skrev bl.a.: Genesis et Exodus, 1655, Annotationes in Genesin, 1655, Exodus et in eam annotationes, 1660. Son till Elaus Terserus, präst, f. 1554 i Umeå, d. 1617 i Leksand. Påstås ha fått namn sedan han tre gånger kommit för sent - latin, ter serus - till föreläsningar. Hovpredikant hos Gustaf Vasa, 1550 pastor i Umeå, 1558 el. 1559 kyrkoherde i Leksand.Historia. Kronologi. Kyrkohistoria.
837Walch, Christian Wilhelm FranzEntwurf einer vollständigen Historie der römischen Päpste. Zweyte, verbesserte und vermehrte Ausgabe. Mit Königl. Poln. und Churf. Sächs. allergn. Privil.Göttingenin Verlag Elias Luzacs des Jüngern175811 blad, 451 s, alf. pag.Ryggtitel: Walchs Historie Der Päpste. Titelsida inleder: Christian Wilhelm Franz Walchs der Theol. Doctors und derselben und der Philosophie ordentl. Professors zu Göttingen Entwurf ... Walch, Chr. W. F., teol. doktor, professor i filosofi i Göttingen.Historia. Kyrkohistoria.
838Walch, Johann GeorgCompendium Antiquitatum Ecclesiasticarum Ex Scriptoribus Apologeticis Eorumdemque Commentatoribus Compositum. Accedunt Viri Celeberrimi Conr. Sam. Schurzfleischii Controversiae Et Quaestiones Insigniores Antiquitatum Ecclesiasticarum Ex Libro Eius Manuscripto Nunc Primum Editae Cura Et Studio Io. Georgii Walchii, Theol.Doct. Et P.P.Lipsiae (Leipzig)Apud Io. Frid. Gleditschii b. Filium17337 blad, 686 s, alf. pag.Ryggtext: Walchii Compend. Antiquitat. Eccles. Walch, J. G., evangelisk teolog, f. 1693 i Meiningen, d. 1775 i Jena, 1718 professor i Jena. Sökte medla i teologiska strider. Huvudverk: Histor. u. theolog. Einleitung in die Religionsstreitigkeiten, 1730-39, Bibliotheca theologica selecta, 1757- 65.Religion.
839Walch, Christian Wilhelm FranzGrundsäze der zur Kirchenhistorie des neuen Testaments nöthigen Vorbereitungslehren und Bücherkäntniss. zweyte verbesserte und vermehrte Ausgabe.GöttingenVerlegts Victorinus Bossiegel und Sohn17755 blad, 244 sTitelsida inleder: Christian Wilhelm Franz Walchs, D. Grundsäze ... Walch, Chr. W. F., teol. doktor, professor i filosofi i Göttingen.Historia. Kyrkohistoria. Nya Testamentet.
840Walch, Christian Wilhelm FranzGrundsäze der Kirchengeschichte des neuen Testaments in den ältern Zeiten. zweyte verbesserte und vermehrte Ausgabe. och: Grundsäze der Kirchengeschichte des neuen Testaments in den mitlern und neuern Zeiten. Göttingen 1773. och: Grundsäze der Kirchengeschichte des neuen Testaments in dem achtzehenden Jahrhundert. Göttingen 1774.GöttingenVerlegts Victorinus Bossiegel und Sohn17729 blad, 258 s, 4 blad, 412 s, 6 blad, 216 sWalch, Chr. W. F., teol. doktor, professor i filosofi i Göttingen.Historia. Kyrkohistoria. Nya Testamentet.
841Wallin, Georg/ JöranDe Sancta Genovefa Parisiorum Et Totius Regni Galliae Patrona Disquisitio Historico- Critico- Theologica In III. Partes Divisa, Et Figuris Aeneis Illustrata.Wittebergae (Wittenberg)Sumptibus Et Literis Viduae Gerdesiae17237 blad, 275 sRyggtext: Wallin De St. Genovefa. Titelsida inleder: Georgii Wallini, Filii S.S. Theol. D. ejusdemque Lectoris Primarii Regii in Gymnasio Svecorum Härnösandensi & Consistorii ibidem Assessoris De Sancta ...
Wallin, G., biskop, f. 1686 i Gävle, d. 1760 i Göteborg, fil. mag. i Uppsala 1707, besökte universitet i Tyskland, Holland o, England, teol.doktor i Wittenberg, 1724 hovpredikant, 1727 bibliotekarie i Uppsala, 1732 teol. professor där, 1735 superintendent på Gotland, 1744 biskop i Göteborg. Strängt ortodox, ivrade mot pietism o. herrnhutism. Nitisk stiftschef. Mångsidig lärdom. Skrev Gothländska samlingar, 1747, 1776, Sigtuna stans et cadens, 1729-32, Runographia gothlandica, Lapponia christiana. Söner adlades 1756 under namnet Wallenstråle.
Religion. Frankrike. Paris.
842Wallquist, OlofTal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793 af Olof Wallquist, Theol. Doct. Biskop och ledamot af Kongl. Nordstjerne Orden.LundDirect. Christ. Fr. Berling17945 blad, 14 sI 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.Ryggtext: Strö - Skrifter. 7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797 ; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797. Wallquist, O., f. 1755, d.1800 i Norrköping, 1780 hovpredikant, 1787 biskop i Växjö 1787, upprättade gymnasiebibliotek i Växjö, forskade i svenska kyrkans historia. Ecclesiastique samlingar, 1788, Berättelse om riksdagen i Gefle 1792.Religion. Sverige. Prästmöte.
843Weismann, Christian EberhardIntroductio In Memorabilia Ecclesiastica Historiae Sacrae Novi Testamenti Ad Iuvandam Notitiam Regni Dei Et Satanae Cordisque Humani Salutarem Plana Et Facili Methodo Olim Consignata Nunc Vero Cum Cura Et Delectu Revisa Emendata Et Aucta Adiecto Indice Locupletissimo.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Sumtibus Orphanotrophei1745Alf. pag., 26 s, 1716 sRyggtext: Weismanni Historia Ecclesiastica Tom. I. Titelsida inleder: Christiani Eberh. Weismanni Theologi Tubingensis Introductio ... Weismann, Chr. E., teolog i Tübingen.Religion.
844Weismann, Christian EberhardIntroductio In Memorabilia Ecclesiastica Historiae Sacrae Novi Testamenti Ad Iuvandam Notitiam Regni Dei Et Satanae Cordisque Humani Salutarem Plana Et Facili Methodo Olim Consignata Nunc Vero Cum Cura Et Delectu Revisa Emendata Et Aucta Adiecto Indice Locupletissimo. Pars Posterior.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Sumtibus Orphanotrophei17451294 s, alf. pag.Ryggtext: Weismanni Historia Ecclesiastica Tom. II. Weismann, Chr. E., teolog i Tübingen.Religion.
845Zickler, Friederich SamuelEntwurf der Kirchengeschichte des alten Testaments.JenaJoh. Rudolph Crökers seel. Wittwe17747 blad, 564 sRyggtext: Zicklers Kirchen Geschichte.Tom. I. Titelsida inleder: Friederich Samuel Zicklers der Gottesgelahrheit Doctors und ordentlichen Lehrers zu Jena Entwurf ... Zickler, Fr. S., universitetslärare i Jena.Religion. Kyrkohistoria.
846Zickler, Friederich SamuelEntwurf der Kirchengeschichte des alten Testaments. Zweyter Theil.JenaJoh. Rudolph Crökers seel. Wittwe17762 blad, s 565 - 1210 sRyggtext: Zicklers Kirchen Geschichte Tom. II. I volymens slut: Chronologische Tabelle... Von der Schöpfung der Welt bis auf die Sündfluth sind 1656 Jahre ... Zickler, Fr. S., universitetslärare i Jena.Religion. Kyrkohistoria.
847BibelDie Heilige Propheten Alle, Nach der fürtreflichen Ubersetzung und mit den Vorrreden/ auch Rand-Glossen D. Martin Luthers: Da dann neue Summarien, weitläufftige Parallelen/ neue Vorreden/ genugsame Anmerckungen, geistliche Anwendungen und Gebeter einem jeden Capitel beygefüget, auch der Teutsche nach dem Hebräischen Grund-Text bestmöglichst erläutert und erkläret wird.Saknas.S 659 - 1248Religion. Bibel. Tyskland. Luther.
848Corolianus, Franciscus Longus ASumma Conciliorum Omnium Quae ā S. Petro usque ad Gregorium XV. Papam celebrata sunt, iuxta Chronologiam Annalium Illmi Card. Baronii praecipuč, et aliorum Illustr. virorum Ecclesiastica historicaque monumenta: Adiunctis in loca praecipua et difficillima quamplurimis Annotationibus: Auctore R.P.F. Francisco Longo A Coriolano Ordinis Fratr: Minorum S. Franciscu Capuccinorum.Antwerpiae (Antwerpen)Ex Officina Plantiniana, Apud Balthasarem Moretum, et Viduam Io.Moreti, et Io.Meursium.1623Opag. och alf. pag., 1090 s, alf. pag.Ryggtext: Sancta(?)Concil... Corolianus, fransiskanermunk.Religion. Kyrkohistoria.
849Seckendorff, Veit Ludwig vonCommentarius Historicus Et Apologeticus De Lutheranismo, Sive De Reformatione Religionis ductu D. Martini Lutheri in magna Germaniae parte aliisque regionibus, & speciatim in Saxonia recepta & stabilita: In quo Ex Ludovici Maimburgii Jesuitae Historia Lutheranismi Anno MDCLXXX Parisiis Gallice edita Libri Tres ab anno 1517 ad annum 1546 Latine versi exhibentur, corriguntur, et ex Manuscriptis aliisque rarioribus libris plurimis supplentur; Simul & aliorum quorundam Scriptorum errores aut calumniae examinantur ... Adjectis Indicibus Necessariis & locupletissimis. Editio Secunda Emendatior.Lipsiae (Leipzig)Jo. Fridericus Gleditsch169421 blad, 319 s, 219 s, 700 s, alf. pag.Titelsida inleder: Viti Ludovici a Seckendorf Equitis Franc. Consiliarii intimi Saxonici & Brandenburgici. Namnteckning: Jacob Troilius 1704. Seckendorff, V. L. v., statsman o. lärd, f. 1626 i Herzogenaurach nära Erlangen, d. 1692, son till översten i svensk tjänst Joachim Ludwig von S, som som avrättades misstänkt för förräderi. 1645 i tjänst hos hertig Ernst den fromme av Sachsen- Gotha, 1652 hov- och justitieråd, 1656 president i domstolen i Jena, 1664 kansler hos hertig Morits av Sachsen- Zeitz, 1692 av kurfursten i Brandenburg kallad till kansler för universitetet i Halle. Skrev bl.a.: Der deutsche fürstenstaat, 1655, Der christenstaat, 1685, Commentarius historicus et apologeticus de lutheranismo, 3 band, 1692. Det senare verket var riktat mot Maimbourgs "Histoire du luthéranisme".Religion. Kyrkohistoria.
850Cave, WilliamScriptorum Ecclesiasticorum Historia Literaria, A Christo Nato, usque ad Seculum XIV. facili Methodo digesta, & nunc auctior facta, Qua De Vita Illorum Ac Rebus Gestis De Secta, Dogmatibus ... Accedunt Scriptores Gentiles Christianae Religionis Oppugnatores; & cujusvis Saeculi Breviarium. Additur ad finem cujusque Saeculi Conciliorum Omnium Tum Generalium, tum Particularium Historica Notitia Inseruntur suis Locis Veterum aliquot Opuscula et Fragmenta, tum Graeca tum Latina hactenus inedita... Accedunt ab aliis manibus Duae Appendices ... Et ad calcem Operis Dissertationes Tres ... Adjecti suntGenevae (Geneve)Chout, G. De Tournes,Cramer, Perachon, Ritter, & S. De Tournes170546 s, opag., 668 s, 241 sRyggtext: Guil: Cave Hist. Liter: Script: Eccle siasticorum. Titelsida inleder: Guilielmi Cave SS. Th.Pr. Canonici Windesor. I volymens början: Elenchus Auctorum, Scriptorumque ... Unā cum Editionibus, Quibus in Condendo hoc Opere usi sumus. Inledande "Sanctissime Charissimaeque Matri Ecclesiae Anglicanae" är daterad "in Collegio Windesor. IV. Non. Octobr. MDCLXXXVIII." Cave, W., präst i anglikanska kyrkan, Windsor.Religion. Kyrkohistoria.
851Altes und Neues Aus dem Schatz Theologischer Wissenschaften hervor gebracht. Erstes Jahr. 1701. Dritte Auflage.WittenbergChristian Gottlieb Ludwig1713477 s, opag.Namnteckning: Laurentius Arnell, Lipsiae (= Leipzig) 1722 och C.D. (?) Tessin.Religion.
852Annalen der neuesten Theologischen Litteratur und Kirchengeschichte. Siebenter Jahrgang 1795. Beylagen zu den Annalen der neuesten Thelogischen Litteratur und Kirchengeschichte. Siebenter Jahrgang 1795.Rinteln, Leipzig, Frankfurt1795Opag. och alf. pag., 832 s,Ryggtext: Annalen Der Neuesten Theol. Litteratur Jahrgang 1795.Religion. Teologisk litteratur. Kyrkohistoria.
853Annalen der neuesten Theologischen Litteratur und Kirchengeschichte. Achter Jahrgang 1796 ;
Beylagen zu den Annalen der neuesten Theologischen Litteratur und Kirchengeschichte. Achter Jahrgang 1796.
Rineln, Leipzig, Frankfurt1796Opag. och alf. pag., 832 s, alf. pag., 197 s, alf. pag.Ryggtext: Annalen der Neuesten Theol. Litteratur Jahrgang 1796.Religion. Teologisk litteratur. Kyrkohistoria.
854Annalen der neuesten Theologischen Litteratur und Kirchengeschichte. Neunter Jahrgang 1797. Beylagen zu den Annalen der neuesten Theologischen Litteratur und Kirchengeschichte. Neunter Jahrgang 1797.Rinteln, Leipzig, Frankfurt1797Alf. pag., 862 s, alf. pag.Ryggtext: Annalen der Neuesten Theol. Litteratur Jahrgang 1797.Religion. Teologisk litteratur. Kyrkohistoria.
855Alnander, Samuel JohanssonAnvisning Till Et Utvaldt Theologiskt Bibliothek ... Anvisning ... Andra Afdelningen Stockholm 1763. Anvisning ... Tredje Afdelningen Stockholm 1766.StockholmPeter Hesselberg15 blad, 239 s, alf. pag., 334 s, alf. pag., 88 s, opag.Ryggtext: Alnanders Theologiska Bibliothek. I. Bandet. Namnteckning: J. Serenius 1772 och GL. Alnander, S. J., teolog, f. 1731 i Linköping, d. 1772, fil. mag. i Uppsala 1758, docent 1763, 1767 teol. lektor i Karlskrona, prästvigd samma år. Skrev mängd arbeten bl.a.: Sammandrag af den kristna salighetsläran, 1771, (nr 2203), Anvisning till ett utvaldt theologiskt bibliotek, 1762-72, (nr 855), Historia librorum prohibitorum in Suecia, 1764. Införde i Götheborgska magasinet, 1759: En samling gotländska ord och talesätt. Nordisk familjebok 1904: Hans yttre lif förrann tyst och obemärkt; dock vittnar den mängd skrifter han utgaf både om grundliga studier och en icke vanlig arbetskraft.Religion. Teologisk litteratur.
856Anvisning Til Et Utvaldt Theologiskt Bibliothek... Fjerde Afdelningen. Anvisning ...
Femte Afdelningen. Stockholm 1766. Anvisning ... Sjette Afdelningen. Stockholm 1766. Sjunde Afdelningen, Stockholm 1772. Om De Vigtigaste Kyrko-Stridigheter, Och Skrifter, Som Deruti Blifvvit Växlade. Anvisning ... Ottonde Afdelningen. Stockholm 1772. Anvisning ... Nionde Afdelningen. Stckholm 1772.
StockholmPeter Hesselberg1766,1772119 s, alf. pag., 42 s, opag., 33 s, alf. pag., 320 s, 100 s etcRyggtext: Alnanders Theologiska Bibliothek. II. Bandet. Namnteckning: J. Serenius 1772. Slutet avdelning 6 dikt till Boktryckaren av kyrkoherde Pehr Hedberg: ... Hvem nekar Alnanders förtjänster?/ Om Präster behöfva et Bibliothek,/ Om val ibland böcker skal göras;/ Så är denna bok ej et Penninge-svek:/ Ty valdaste ämnen här röras.Religion. Teologisk litteratur.
857Neue Theologische Annalen 1798 - 1801.17988 volymerReligion.
858Arndt, JohannVier Geistreiche Bücher Vom Wahren Christenthum heilsamer Busse/ hertzlicher Reue und Leid über die Sünde/ und wahrem Glauben/ auch heiligen Leben und Wandel ... auffs neue wiederum auffgeleget/ und dieser Letzte Druck/ über alle vorige Editiones mit neuen Anmerckungen und vielen Marginalibus, darinnen alle Loca Scripturae mit ihren Capitibus und Versiculis zu finden ... Welchen allen noch in dieser Edition hinzu gethan anstatt des fünfften Buchs/ Drey Geistreiche Tractaetlein des Autoris ...RigaGedruckt und verlegt durch Johann Georg Wilcken1679,167812 blad, 275 s, opag., 412 s, opag., 108 s, opag.,180 s, opag.I 858 ingår också 1038.Titelsida inleder: Johann Arndts/ General- Superintend. des Fürstenthums Lüneburg. Namnteckning: G. Hanell, K.Å. Österberg. 2 verk i 1 volym : Arndt, J., Vier Geistreiche Bücher Vom Wahren Christenthum heilsamer Busse/ hertzlicher Reue und Leid über die Sünde/ und wahrem Glauben/ auch heiligen Leben und Wandel ... auffs neue wiederum auffgeleget/ und dieser Letzte Druck/ über alle vorige Editiones mit neuen Anmerckungen und vielen Marginalibus, darinnen alle Loca Scripturae mit ihren Capitibus und Versiculis zu finden ... Welchen allen noch in dieser Edition hinzu gethan anstatt des fünfften Buchs, Riga 1879,1878; Arndt, J., Drey Schöne geistreiche Lehr- und Trost- Büchlein Zum Wahren Christenthum gehörig, Riga 1678. Arndt, J., f. i Anhalt 1555, d. 1621, en av evangelisk- lutherska kyrkans främsta lärare, kallad reformationens reformator. Utgav: Om den sanna kristendomen, Paradis lustgård, Andliga skattkammare, Förklaring över Psaltaren.Religion.
859Axelsson, AndreasGuds Råd och Werk I Sin Regering Öfwer Mennisko- Slägtet, I några mål genom Bewis och Exempel förestäldte Af Andr. Axelsson. S.S. Th. Doct. Kyrkoherde i Munktorp och Probst öfwer des tilhörande Contract, samt Ledamot af Swenska Societeten pro Fide & Christianismo.StockholmHenric Fougt, Riddare af Kongl. Wasa Orden och Kongl. Boktryckare.17758 blad, 398 s, alf. pag.Ryggtext: Axelsson Om Guds Försyn. Titelsida inleder: I Jesu Namn! Axelsson, Andreas, teol. doktor, kyrkoherde i Munktorp.Religion.
860Baelter, SvenWårs Herras och Frälsares Jesu Christi Historia, Ifrån Hans Födelse, til Hans Himmelsfärd. Författad Af Sven Baelter, S. Theol. och Dom-Probst i Wexiö. Andra Uplagan.StockholmPetrus Hesselberg1770Opag., 1257 s, opag., alf. pag.Ryggtext: Baelters Jesu Chrsiti (sic!) Historia. Baelter, S., teologisk författare och berömd predikant, f. 1713 i Söderhamn, sjukdom och fattigdom fördröjde hans studier, informator hos generallöjnant Grundel, vars dotter B. gifte sig med, domkyrkoadjunt i Uppsala, stilbildande predikningar där, 1744 hovpredikant, resor i Ryssland, samlade material där, som skingrats, 1750 domprost i Växjö, kunde av hälsoskäl ej predika efter 1755, dog 1760. Utgav: Vårs herres och frälsares Jesu Christi historia, 1755- 60, nr 860, Historiska anmärkningar om kyrkoceremonierna, 1762, nr 1755. B:s predikningar utgavs 1774-78 med titeln Samling af heliga tal öfver åtskilliga evangeliska texter.Religion.
861Neue Beyträge von Alten und Neuen Theologischen Sachen, Büchern, Urkunden, Controversien, Anmerkungen, Vorschlägen ... zum Wachsthum der Theologischen Gelehrsamkeit, wie auch der Alten und Neuen Kirchen- und Gelehrten-Geschichte ...Von einigen Lehrern der hohen Schulen und Kirchen mitgetheilet Auf das Jahr 1754 -1761.LeipzigCarl Ludwig Jacobi175415 volymerTvå volymer per år. För år 1761 endast en volym.Religion. Teologisk litteratur.
862Danziger Bericht von neuen theologischen Büchern und Schriften von derselben dasigen Gesellschaft, welche bisher die theologischen Berichte ausgefertiget, herausgegeben. Erstes und zweytes Stück - Hundert und neunzehntes Stück.Leipzig177112 volymerRyggtext: Danziger Theologisch Bericht. Tom. I - XII.Religion. Teologisk litteratur.
863Theologische Berichte von neuen Büchern und Schriften von einer Gesellschaft zu Danzig ausgefertigt. Das Erste Stück - Hundert und zehentes Stück.Danzig und Leipzigverlegts Daniel Ludwig Wedel176411 volymerRyggtext: Theologische Berichte.Religion. Teologisk litteratur.
864Wandalin, JohannSanorum Verborum, Sive Brevis Expositio S. Theologiae, In Thesi Et Antithesi, Solius scripturae Sacrae Testmoniis Confirmata, Adornata A Jo. Wandalino, Fil. S.S. Theol. D. Et Profess. Prim. Hafn. Cum Additamento Praecipuorum Casuum Conscientiae Editio Quinta Prioribus Emendatior Et Auctior.Lipsiae (Leipzig)Apud Jo.Frid. Gleditschi. B. Filium.17255 blad, 416 s, alf. pag.Titelsida inleder på grekiska: YPOTYPOSIS. Namnteckning: K. P. A. Österberg och N. Kruzius (?). Jämför verk nr 1605. Wandalin, Johann, teol. professor Prim. Hafn.Religion.
865Briefe, das Studium der Theologie betreffend. Erster Theil. 1780. Zweiter Theil. 1780.
Dritter Theil. 1781, Vierter Theil. Utan år.
WeimarCarl Ludolph Hoffmans sel. Wittwe, und Erben.17803 blad, 226 s, s 229- 406, 1 blad, 192 s, s 195 - 388 sRyggtext: Herders Briefe Tom. I - IV.Religion.
866Derham, WiliamAstro-Theologie Eller Himmelska Kropparnes Betracktelse. Til ögonskenligit bewis at en Gud är till, och at han det aldrabästa, Aldrawisaste och Alsmäktigste wäsende är, med Kopparstycke Författad, Af Wiliam Derham. D. T. Canonicus i Windsor, Rector wid Upminster i Grefskapet Essex och Ledamot uti Kongl. Wettenskaps Societeten i Engeland. Och nu efter den Tyska af Fabricio i Hamburg 1732, och den Fransöska af Jaques Leufneu i Paris 1729 uplagde Versionen på Swenskan öfwersatt, Af A. N.StockholmBenj. Gottl. Schneider17353 blad, 48 s, opag., 160 sAv dedikation i volymens inledning framgår att översättaren A.N. är Anders Nicander. Namnteckning: L.F. Svanberg. Överstruken namnteckning: Agneta Mari .. ...berg. Derham, W., canonicus i Windsor, rektor vid Upminster, Essex.Religion. Naturvetenskap. Astronomi.
867Derham, WiliamPhysico- Theologie, Eller Til Gud ledande Naturkunnighet Medelst Jord-Klotets Och de deruppå befintelige Creaturens upmärcksama Betracktelse; Til ögonskenligit bewis At en Gud är til, och at Han det högsta Goda, samt ett Allsmäcktigt och Allwijst Wäsende är. Med Koppar-Stycke Jämte curiöse Anmärckningar och Experimenter. Författad Af Wiliam Derham D.T. Canonicus i Windsor, Rector wid Upminster i Essex, och Medlem i Engelska Wetenskaps Societeten. Ifrån Tyskan och Fransöskan med hwarandra jämförde, öfwersatt Af A. N.StockholmJoh. Laur.Horrn173615 blad, 606 s, alf. pag.Ryggtext: Derham. Physico - Theologie. Namnteckning: L. F. Svanberg 1850. Översättaren A.N. är And. Nicander. Derham, W., canonicus i Windsor, rektor vid Upminster, Essex.Religion. Naturvetenskap.
868Ernesti, Johann AugustNeueste Theologische Bibliothek, darinnen von den neuesten theologischen Büchern und Schriften Nachricht gegeben wird. Des ersten Bandes erstes Stück - Des vierten Bandes 5tes Stück.Leipzigverlegts Bernhard Christoph Breitkopf und Sohn17714 volymer3 bundna volymer. Den fjärde volymen i tunn pärm. Ryggtext: I. A. Ernesti Neueste Theol Bibliotek. I. Bandet -III. Bandet. Ernesti, J. A., tysk språkforskare, f. 1707 i Tennstädt, Thüringen, d. 1781 i Leipzig, 1734- 59 rektor vid Thomasskolan i Leipzig, där också 1742 professor i fornklassisk litteratur, 1756 professor i vältalighet och 1759 teol. professor. Utgav grekiska och romerska klassiker: Ciceros arbeten, 1737- 39, Clavis Ciceroniana, 1739, Initia doctrina solidioris, 1736, Opuscula oratoria, orationes, prolusiones et elogia, 1762, och Opusculorum oratoriorum novum volumen, 1791. Som teolog införde E. filologisk metod vid bibeltolkning. Teologiska arbeten: Anti- Muratorius, 1755, Institutio interpretis Novi Testamenti, 1761, och Opuscula theologica.Religion. Teologisk litteratur.
869Ernesti, Johann AugustOpuscula Theologica.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Caspari Fritsch17733 blad, 590 s, opag.Ryggtext: Ernesti Opuscula Theologica. I volymens slut redovisas volymens kapitel: Index Opusculorum Theologicorum Quae Hoc Volumine Continentur. Ernesti, J. A., tysk språkforskare, f. 1707 i Tennstädt, Thüringen, d. 1781 i Leipzig, 1734- 59 rektor vid Thomasskolan i Leipzig, där också 1742 professor i fornklassisk litteratur, 1756 professor i vältalighet och 1759 teol. professor. Utgav grekiska och romerska klassiker: Ciceros arbeten, 1737- 39, Clavis Ciceroniana, 1739, Initia doctrina solidioris, 1736, Opuscula oratoria, orationes, prolusiones et elogia, 1762, och Opusculorum oratoriorum novum volumen, 1791. Som teolog införde E. filologisk metod vid bibeltolkning. Teologiska arbeten: Anti- Muratorius, 1755, Institutio interpretis Novi Testamenti, 1761, och Opuscula theologica.Religion.
870Bourdaloue, LouisL´Esprit De Bourdaloue, Tiré de ses Sermons et de ses Pensées.ParisQuai des Augustins, Chez Claude-Jean Baptiste Bauchi17628 s, 360 sI Approbation: J´ai lu par ordre ... esprit de Bourdaloue ... Je n´y ai rien trouvé qui ne soit conforme ā la saine Doctrine... Bourdaloue, L., fransk predikant, glänsande talare, f. 1632, d. 1704, ingick i jesuitorden, lärare vid akademien i sin födelsestad Bourges, 1670 predikant vid Ludvig XIV:s hov, sändes 1680 till Languedoc för att omvända protestanter till katolicism. Har kallats den fransk-katolska predikans reformator.Religion.
871Free Thoughts On Religion, The Church, And National Happiness. By B. M.LondonPrinted, and sold by T.Jauncy ... and J.Roberts, in Warwick-Lane.172019 s, 364 s, alf. pag.Ryggtext: Free Thoughts. Av Preface, sid i, framgår att författaren värjer sig mot uppfattningen att verket "must be Impious and Atheistical". Detta kan vara förklaring till att författaren enbart kallas B. M.Religion.
872Friess, Friderich ChristianTheologisk og Historisk Afhandling om Den guddommelige Giengiaeldelses Ret, Eller Jus Talionis Divinum. Oplyst og staedfaestet med adskillige Exempler af Guds Ord og andre trovaerdige Historier, Udi det, Til adskillige nyttige Materiers Afhandling indrettede Toldingske Societaet, Af F. C. Friess, Societaetets Forstander.Kjöbenhavn (Köpenhamn)Trykt og oplagt af T. L. Borup, boende i store Helliggeist- Straedet ...17587 blad, 166 sFriess, F. Chr., föreståndare vid Toldings Societet.Religion.
873Guldberg, OveOve Guldbergs Bref, Innehållande Wigtiga Sanningar, Såsom Et kraftigt motgift emot det skadeliga Religions Fri-tänkeriet. Med D. Rosenstand Goiskes Företal. Öfwersatte från Danskan.StockholmJohan Pfeiffer17749 blad, 356 sI volymens slut handskriven förteckning över de 16 kapitlen. Guldberg, O., dansk statsman, f. 1731 i Horsens, d. 1808 på Hald, 1761 professor vid Sorö akademi, 1764 lärare för danske prinsen Fredrik, 1770 etatsråd, 1771 prinsens kabinettssekreterare, ledde hovsammansvärjning, som störtade Struensee 1772, 1777 adlad Höegh- Guldberg. Sökte stoppa frambrytande otro.Religion.
874Haller, Albrecht vonBref Öfwer Uppenbarelsens wigtigaste Sanningar; Ifrån den Tredje förbättrade Tyska Uplagan öfwersatte af Olof Rönigk.StockholmJohan Georg Lange1778143 sRyggtext: Von Haller Bref. Namnsignatur: I.G. 1782. Haller, A. v., schweizisk botanist, anatom, fysiolog, läkare, skald. F. 1708 i Bern, d. där 1777. Anlade Göttingens botaniska trädgård. Skrev kommentarer till Boerhaves föreläsningar, 1739-44, utgav Enumeratio methodica stirpium Helvetiae, 1742, Icones anatomicae, 1743-56, Bibliotheca botanica, 1771-72. Blev geheimeråd, statsråd, livmedicus, adlad. Kritiserade Linné.Religion.
875Hermes, Johann AugustReligions Hand- Bok. Af Johan August Hermes, Consistoriazl- Råd, Inspector öfwer Furstliga Gymnasium och Pastor Primarius wid St. Nicolai Församl. uti Qwedlinburg. Förste Delen. Öfwersättning Efter 3:dje Uplagan.Götheborg (Göteborg)Sam. Norberg179020 s, 487 sRyggtext: Hermes Religions Hand - Bok. Hermes, J. A., konsistorialråd, inspektor över furstliga gymnasiet och pastor primarius vid St. Nikolai församling i Quedlinburg.Religion.
876Hermes, Johann AugustReligions Hand - Bok. Af Johan August Hermes, Consistorial- Råd, Inspector öfwer Furstliga Gymnasium, Pastor Primarius wid St. Nicolai Församling och utnämd Öfwer- Hofpredikant hos Hennes Kongl. Höghet Prinsessan och Abdissan af Qwedlinburg. Andre Delen. Öfwersättning Efter 3:dje Uplagan.GötheborgSam. Norberg, Kgl. ... Boktr.179138 s, 556 s, opag.Ryggtext: Hermes Religions Hand - Bok. Hermes, J. A., konsistorialråd, inspektor över furstliga gymnasiet och pastor primarius vid St. Nikolai församling i Quedlinburg.Religion.
877Hermes, Johann AugustReligions Hand - Bok. Af Johan Aug. Hermes, Furstlig Quedlinburgisk Consistorial- Råd, Gymnasii Inspector och Pastor Primarius wid St. Nicolai Församling. Tredje och sista Delen. Öfwersättning.GöteborgSamuel Norberg17962 blad, 372 s, opag.Ryggtext: Hermes Religions Hand - Bok 3. Namnteckning: Christina Klingwall född Lutteman. Hermes, J. A., konsistorialråd, inspektor över furstliga gymnasiet och pastor primarius vid St. Nikolai församling i Quedlinburg.Religion.
878Hunnius, AegidiusArticulus sive Locus De Sacramentis Veteris Et Novi Testamenti, praecipuč de Baptismo & Coena Domini Per Quaestiones Et Responsiones Ex Immotis Scripturae sacrae Canonicae fundamentis solidissimč pertractatus: confutatis econtra ā Pontificiorum et Caluinistarum argumentis, quae propč vspiam in illorum Scriptis occurrunt. Autore Aegidio Hunnio, S. Theologiae Doctore Et Professore in Academia Marpurgensi.Francoforti Ad Moenum (Frankfurt am Main)excudebat Ioannes Spies1590Alf. pag., 811 sRyggtext: Hunius de Sacramentis ... Tes...menti. 80. Även i volymens slut uppgift om tryckort, tryckare och tryckår. Namnteckning: Johannes Neogard 1764, Andreas Åkerblad. Hunnius, Aeg., tysk teolog, f. i Würtemberg 1550, d. 1603, 1576 professor i Marburg och 1592 i Wittenberg, representerade sträng luthersk ortodoxi. Blev i Wittenberg medlem av den mot kryptokalvinismen tillsatta visitationskommissionen. Viktigaste arbete: De persona Christi ejusque ad dexteram Dei sedentis divina majestate, 1585, är stridsskrift mot kalvinismen för läran om Kristi lekamens ubikvitet/allestädesnärvaro. Utgav också polemiska skrifter mot katolicismen.Religion.
879Jablonski, Paul ErnstInstitutiones Historiae Christianae Antiquioris.Francofurti Ad Viadrum ( Frankfurt an der Oder)Impensis Ioann. Christ. Kleyb.17544 blad, 356 sRyggtext: Iablonski Historia Christiana 1.Religion.
880Jablonski, Paul ErnstInstitutiones Historiae Christianae Recentioris.Francofurti Ad Viadrum (Frankfurt an der Oder)Ioann. Christ. Kleyb.17563 blad, 360 sRyggtext: Iablonski Historia Christiana 2.Religion.
881Jephson, Alexander; Rambach, Friedrich EberhardAbhandlung vom Sabbath der Christen. Aus dem Engländischen übersetzt und mit einer Vorrede begleitet von Friedrich Eberhard Rambach, Königl. Peussl. Consistorialrath, E. E. Ministerii der Stadt Halle und im Saalcreyse Inspector, Oberpfarrer, Past. Prim. der Hauptkirche zur lieben Frauen, und des Gymnasii Scholarcha.Rostockverlegt von Joh. Christ. Koppe1763Alf. pag., 552 sReligion.
882Journal För Prester. Första Årgången. Första Häftet. Linköping 1797. Första Årgången. Andra Häftet. Linköping 1798.LinköpingD. G. Björn1797,1798183 s, opag., 188 s, opag.Ryggtext: Journal För Prester. På titelsida i första häftet och i andra häftet namnteckning: Lennar...? Första och sista bladet handskriven tacksägelse över en man, som dränkt sig.Religion. Tidskrift. Präster.
883Knös, AndersDom-Probstens i Skara ... Andreae Knös, ... Ämbets Betänkande, Öfwer Contracts Probstens ... Andreae Victorins, Till Consistorii Censure inlemnade Prestemöts Prädikan, hållen i Skara Dom-Kyrka den 19 Sept. 1780 ...Om Den försoning, som de, whilkom Ämbetet att prädika försoningen gifwet är, lära och förkunna böra ... till Trycket framgifwet af den sednares Broder Jonas Victorin, Pastor och Probst i Fägred.UpsalaDirecteuren Johan Edman17856 blad, 385 sKnös, A., f. 1721 i Mariestad, d. 1799 i Skara. Hade vid 10 års ålder genomläst hela Nya Testamentet på grekiska och därtill skrivit latinska anmärkningar, ännu bevarade. 1737 student i Uppsala. Förkämpe för Wolfska filosofien. 1741 fil.kand. Gradualavhandlingen, De principiis et nexu religionis revelatae et naturalis, väckte teologisk storm. 1743 promoverad fil.mag. 1752 rektor i Mariestad, 1756 filosofie lektor i Skara, 1757 kyrkoherde i Vinköls prebendepastorat, uppförd på biskopsförslag, förbigicks vid professorsutnämning. Fri inställning till dogmatik. Många skrifter, bl.a.: Observationes apologeticae, 1769, Compendium theologiae practicae, 1773, Catechetiska föreläsningar, 1779-80.Religion.
884Koecher, Johann ChristophConspectus Theologiae Universae Et Via Ad Illius Studium Recte Feliciterque Ingrediendum.GuelpherbytiIo. Christh. Meisner17497 blad, 535 sI 884 ingår också 1039.Titelsida inleder: ... Koecheri ... Superint. Brunsvic. Ryggtext: Koecheri ... Conspectus Theol. Universa. Tryckort Guelpherbyti. Jämför Guelfer 1) tysk furstesläkt 2) partinamn, som betecknar påvedömets anhängare och kejsardömets motståndare i Italien. 2 verk i 1 volym : Koecher, Io. Chr., Conspectus Theologiae Universae Et Via Ad Illius Studium Recte Feliciterque Ingrediendum, Guelpherbyti 1749; Hilliger, Io. Z., Institutiones Isagogicae Ad Universam Theologiam Brevibus Thesibus Ac Perspicuis Ecthesibus Olim In Usum Auditorium Adornatae Nunc In Gratiam Studiosorum Theologiae Publici Iuris Factae Cum Gemino Indice, Danzig 1734. Koecher, J. Chr., teol. doktor, lärare vid Jena universitet, superintendent i Brunswick/ Braunschweig.Religion.
885Kraft, Friedrich WilhelmNeue Theologische Bibliothek, darinnen von den neuesten theologischen Büchern und Schriften Nachricht gegeben wird.Leipzig174615 volymerNumrerade med blyerts på ryggen: 46 - 59, samt sista volymen: Reg. Två volymer har samma nummer: 55.Religion. Teologisk litteratur.
886Köppen, Daniel JoachimBibeln, et Werk af Gudomlig Wishet; af Daniel Joachim Köppen. Pastor i Zettemin etc. i K:gl. Preussiska För-Pommern. Öfwersättning af H. F. Wulf. Coll.Schol. Första Delen.SträngnäsA. J. Segerstedt179915 blad, 812 sRyggtext: Köppen 1. Köppen, D. J., pastor i Zettemin, Vorpommern, Preussen.Religion.
887Köppen, Daniel JoachimBibeln, et Werk af Gudomlig Wishet; af Daniel Joachim Köppen. Pastor i Zettemin etc. i K:gl. Preussiska För-Pommern. Öfwersättning af H.F. Wulf. Coll. Schol. Andra Delen.SträngnäsA. J. Segerstedt179974 s, 1061 sRyggtext: Köppen II. Köppen, D. J., pastor i Zettemin, Vorpommern, Preussen.Religion.
888Leland, JohnThe Divine Authority Of The Old and New Testament Asserted: With a particular Vindication of the Characters of Moses, and the Prophets, our Saviour Jesus Christ, and his Apostles, against the unjust Aspersions and false Reasonings of a Book, entitled, The Moral Philosopher. By John Leland, M.A. Author of an Answer to a Book entitled, Christianity as Old as the Creation. The Second Edition, Corrected.LondonRichard Hett173927 s, 492 sReligion.
889Leland, JohnThe Divine Authority Of The Old and New Testament Asserted: With a farther Vindication of the Characters of Moses, and the Prophets; our Saviour Jesus Christ, and his Apostles. Being a Defence of the First Volume of this Work, against the Exceptions and Misrepresentations in the Second Volume of The Moral Philosopher. By John Leland D. D. Author of an Answer to a Book entitled, Christianity as Old as the Creation. Volume the Second.LondonR. Hett174016 s, 368 sReligion.
890Less, GottfriedWahrheit der Christlichen Religion von Gottfried Less Doctor und Prof. Theol. Ordin. und Universitätsprediger zu Göttingen. Zweyte sehr geänderte und vermehrte Ausgabe.Göttingen und BremenVerlegts Georg Ludewig Förster1773Opag., alf. pag., 692 sRyggtext: G. Less Wahrh. D. Chri. Religion. Less, G., professor i telogi och universitetspredikant i Göttingen.Religion.
891Lettres Sur Les Vrais Principes De La Religion, Oų l´on examine un Livre intitulé La Religion Essentielle Ā L´Homme. On y a joint Une Defense Des Pensées De Pascal Contre la Critique de Mr. De Voltaire, Et Trois Lettres Relatives ā la Philosophie de ce Poëte. Tome Premier. Tome Second.AmsterdamJean Catuffe174115 s, 323 s, 422 sRyggtext: 149 Lettres sur (?) Les vrais principes de la Rel.Religion. Filosofi.
892Lilienthal, Theodor ChristophDie gute Sache der in der heiligen Schrift alten und neuen Testaments enthaltenen Göttlichen Offenbarung, wider die Feinde derselben erwiesen und gerettet von Theodor Christoph Lilienthal, der heil. Schrift Doct. und ordentlichen Lehrer auf der Königsbergischen Universität, wie auch Pastor der Neu-Rossgärtischen Kirchen. Erster Theil - Achter Theil. Zweyte Auflage.KönigsbergJ. H. Hartungs Erben17608 volymerRyggtext: Lilientals Gute Sache Der Göttlichen Offenbarung 1.- 8. Theil. Jämför nr 893, 894 och 895. Lilienthal, Th. Chr., teol.doktor, lärare vid Königsbergs universitet.Religion.
893Lilienthal, Theodor ChristophDie gute Sache in der heiligen Schrift alten und neuen Testaments enthaltenen Göttlichen Offenbarung, wider die Feinde derselben erwiesen und gerettet von Theodor Christoph Lilienthal, der heil. Schrift Doct. und ordentlichen Lehrer auf der Königsbergischen Universität, wie auch Pastor der Neu-Rossgärtischen Kirchen. Erster Theil - Achter Theil. Zweyte Auflage. ...Neunter Theil - Funfzehnter Theil.KönigsbergG. L. Hartung, Hartungs Erben17607 volymerRyggtext: Lilientals Gute Sache Der Göttlichen Offenbarung. 9. - 15. Theil. Jämför Lilienthal, övriga volymer nr 892, 894 och 895. Lilienthal, Th. Chr., teol.doktor, lärare vid Königsbergs universitet.Religion.
894Lilienthal, Theodor CristophDie gute Sache der in der heiligen Schrift alten und neuen Testaments enthaltenen Göttlichen Offenbarung, wider die Feinde derselben erwiesen und gerettet von Theodor Christoph Lilienthal, Königl. Preuss. Kirchen- und Schulen- Rath, der heil. Schrift Doct. und ersten ordentlichen Lehrer auf der Königsbergischen Universität, wie auch Pastor der Kneiphöfischen Thum- Kirche. Sechszehnten Theils Erste Lieferung.KönigsbergGottlieb Lebrecht Hartung177912 s, s 479- 1200Ryggtext: Lilientals Gute Sache Der Göttlige (sic) Offenbarung. 16. Theil. En volym. Jämför Lilienthal, övriga volymer nr 892, 893 och 895. Lilienthal, Th. Chr., teol.doktor, lärare vid Königsbergs universitet.Religion.
895Lilienthal, Theodor ChristophDie gute Sache in der heiligen Schrift alten und neuen Testaments enthaltenen Göttlichen Offenbarung, wider die Feinde derselben erwiesen und gerettet von Theodor Christoph Lilienthal, Königl. Press. Kirchen- und Schulen- Rath, der heil. Schrift Doct. und ersten ordentlichen Lehrer auf der Königsbergischen Universität, wie auch Pastor der Kneiphöfischen Thum- Kirche. Sechzehnten Theils. Dritte Lieferung.KönigsbergGottlieb Lebrecht Hartung17818 s, s 1201- 1976Ryggtext: Lilientals Gute Sache Der Göttliche Offenbarung 3.4. En volym. Jämför Lilienthal, övriga volymer nr 892, 893 och 894. I verkets slut: Dreyfaches Register über den funfzehnten und sechzehnten Theil. Lilienthal, Th. Chr., teol.doktor, lärare vid Königsbergs universitet.Religion.
896Loenbom, SamuelUtkast Til en Historia Om Swenska Bibel-Öfwersätningar.StockholmH. Fougt ... K. Boktryckare17742 blad, 143 sFörfattarens namn saknas i tryck på titelsida. Författarens namn framgår dels av modern blyertsanteckning på titelsida (Loenbom S.S.), dels av signatur efter Företal: S.L. Ryggtext: Lo ...bom Sv. Bib. Loenbom, S., f. 1725 i Västra Ryd, Östergötland, d. 1776 i Stockholm, student i Uppsala 1743 och fil.mag. där 1755. 1759 auskultant i Antikvitetsarkivet, 1762 amanuens hos rikshistoriegrafen. Verksam som historisk forskare, samlare och utgivare. Skrev bl.a.: Handlingar till k. Carl XI:s historia, 1763-74, Svenska archivum, 1766, 1768, 1772, Historiska märkvärdigheter, 1767, 1768, Anekdoter om namnkunnige svenske män, 1770-75, Historiskt archivum, 1774-76, Magni Stenbocks lefverne, 1757-65, Utkast till en historia om svenska bibelöfversättningar, 1774.Religion. Bibelöversättning.
897Locke, JohnLockes Bref Om Religions Friheten. Översättning Af Carl Deleen.StockholmJohan Pehr Lindh179384 sUr förord: Til Prästerne i Sverige. Locke är en almänt hedrad Författare, och Locke är likväl icke känd i det Svenska Almänna, mer än til namnet! Hvilken saknad för en Nation ... Stig upp o Locke! ur din graf! visa et Stort Folk huru manligt du talar. Översättaren har dedicerat verket till landshövding Sven Liljencrantz "Religionens, Människans Och Fridens Vän". Locke, J., har kallats Englands ryktbaraste filosof, f. 1632, d. 1704 i Otes, Essex. Grundlade sin filosofiska utbildning på kemiska och medicinska studier. Hans förnämsta verk är An essay in human understanding, färdigt 1687, utdrag på franska 1688, engelsk upplaga i 4 band 1690.Religion. Filosofi.
898Luther, MartinLuthers Unterricht. Eine Chrestomathie gesunder Glaubens- Sitten- und Lehrkenntnisse aus seiner Feder geflossen und für unsere Zeiten neu zusammen getragen, den Geist des Protestantismus zu nähren und zu mehren.Züllichau und FreystadtR. S. Frommanns Erben178910 s, 364 s, opag.Ryggtext: Luthers Unter- richt. Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Luther.
899Marées, S. L. E. deNeue Briefe zur Vertheidigung des Glaubens der evangelischen Christen. Von S. L. E. de Marées. Erstes Heft.LeipzigWilhelm Gottlob Sommer1791208 sRyggtext: N. Briefe von de Marées.Religion.
900Massillon, Jean BaptistePensées Sur Différens Sujets De Morale Et De Piété, Tirées Des Ouvrages De seu Massillon, Evęque de Clermont, ci-devant Prętre de l´Oratoire l´un des Quarante de l´Academie- Grancoise. Avec Approbation et Privilčge du Roi.ParisLa Veuve Estienne & Fils et J. Herissant17693 blad, 420 s, opag.Ryggtext: Massillon. Massillon, J. B., fransk predikant, f. 1663 i Hyčres, d. 1742 i Clermont, ingick 17 år gammal i oratoriemunkarnas kongregation, 1717 biskop i Clermont. En av sin tids främsta andliga vältalare. Predikade frimodigt inför Ludvig XIV och hans hov. Utgivna predikningar såsom: Sermon du petit nombre des élus, Petit caręme, som var fastlagspredikningar inför 8-årige Ludvig XV. 1719 medlem av Franska akademien.Religion.
901Mehlig, Johann MichaelPrüfende Anmerkungen über Hrn. D. Wilhelms Abraham Tellers Lehrbuch des Christlichen Glaubens, in IV. Theilen. Mit einer Vorrede D. Joh. Friedr. Gühlings, Superintendenten zu Chemnitz.ChemnitzJohann Christoph Stössel1764Pag. och opag., 551 s, alf. pag.Titelsidan inleder: ... Mehligs, Diaconi bey der Hauptkirche zu Chemnitz... Namnteckning: Arnold Asplund. Ryggtext: Mehligs Anmerknug. (sic) üb. Tellers Lehrb... Mehlig, J. M., diakon vid huvudkyrkan i Chemnitz.Religion.
902Luther, Martin; Jeremias Heraclitus ChristianusLutherus ante Lutheranismum, Oder Die Uhrälteste Evangelische Wahrheit/ Aus D.Mart. Lutheri Schrifften und eigenen Worten wiederholet Von Jeremia Heraclito Christiano. Nunmehro Wieder aufs Neue aufgelegt, und mit einem Anhang vermehret/ von der Gesunden Vernunfft/ Denen zum besten/ die sich selbst verblenden und andere blind zu machen trachten/ aus Lutheri Schrifften Vernunfft-mässig ans Licht gestellet von G. P. J. H.Saknas.Saknas.208 sTryckår tidigt 1700-tal? Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Luther.
903Michaelis, Johann DavidMosaisches Recht. Zweite vermehrte Ausgabe. Erster Theil. 1775. Zweiter Theil. 1776.Frankfurt am MaynJohann Gottlieb Garbe1775,17767 blad, 399 s, 480 sRyggtext: Michaelis Mosaisches Recht Tom. I. II. Michaelis, J. D., tysk luthersk teolog, f. 1717 i Halle, d. 1791 i Göttingen, 1746 professor i filosofi och 1750 också i österländska språk vid universitet i Göttingen, banbrytare för historisk- kritisk och filologisk- kritisk teologi. Förmådde danske kungen Fredrik V att 1761 sända vetenskaplig expedition till Arabien.Religion.
904Michaelis, Johann DavidMosaisches Recht. Dritter Theil. Zweite und vermehrte Auflage nebst einem Anhang von der ältesten Geschichte der Pferde und Pferdezucht in Palästina und den benachbarten Ländern, sonderlich Aegypten und Arabien. Dritter Theil. 1776. Zweite und vermehrte Auflage nebst einem Anhang der ältesten Geschichte der Pferde und Pferdezucht in Palästina ... Vierter Theil. 1778. Zweite und vermehrte Auflage.Frankfurt am Mayn (Frankfurt am Main)Johann Gottlieb Garbe1776,1778359 s, 382 sRyggtext: Michaelis Mosaisches Recht Tom. III. IV. Michaelis, J. D., tysk luthersk teolog, f. 1717 i Halle, d. 1791 i Göttingen, 1746 professor i filosofi och 1750 också i österländska språk vid universitet i Göttingen, banbrytare för historisk- kritisk och filologisk- kritisk teologi. Förmådde danske kungen Fredrik V att 1761 sända vetenskaplig expedition till Arabien.Religion. Mosaisk rätt.
905Michaelis, Johann DavidMosaisches Recht. Zweite und vermehrte Auflage. Fünfter Theil. 1780. Sechster Theil. 1775.Frankfurt am Mayn (Frankfurt am Main)Johann Gottlieb Garbe1780,1775310 s, 419 s, opag.Ryggtext: Michaelis Mosaisches Recht Tom. V. VI. Michaelis, J. D., tysk luthersk teolog, f. 1717 i Halle, d. 1791 i Göttingen, 1746 professor i filosofi och 1750 också i österländska språk vid universitet i Göttingen, banbrytare för historisk- kritisk och filologisk- kritisk teologi. Förmådde danske kungen Fredrik V att 1761 sända vetenskaplig expedition till Arabien.Religion. Mosaisk rätt.
906Michaelis, Johann DavidUtkast til Typiska Theologien. Från andra och förökta Uplagan öfwersatt.Götheborg (Göteborg)Johan Georg Lange1765244 sTitelsida inleder: ... Michaelis ... Professorns i Göttingen. I inledning: Imprimatur. N.v. Oelrich. Michaelis, J. D., tysk luthersk teolog, f. 1717 i Halle, d. 1791 i Göttingen, 1746 professor i filosofi och 1750 också i österländska språk vid universitet i Göttingen, banbrytare för historisk- kritisk och filologisk- kritisk teologi. Förmådde danske kungen Fredrik V att 1761 sända vetenskaplig expedition till Arabien.Religion.
907Reimarus, Hermann SamuelAllgemeine Betrachtungen über die Triebe der Thiere, hauptsächlich über ihre Kunsttriebe: Zum Erkenntnis des Zusammenhanges der Welt, des Schöpfers und unser selbst, vorgestellet von Herman Samuel Reimarus, Professor in Hamburg und Mitgliede der kaiserlichen Academie der Wissenschaften in St. petersburg. Zweyte Ausgabe, welche mit einem Anhange vermehret worden.HamburgJohan Carl Bohn17627 blad, 400 s, 104 s, alf. pag.I 907 ingår också 1040.2 verk i 1 volym : Reimarus, H. S., Allgemeine Betrachtungen über die Triebe der Thiere, hauptsächlich über ihre Kunsttriebe: Zum Erkenntnis des Zusammenhanges der Welt, des Schöpfers und unser selbst, Hamburg 1762 ; Broman, Chr., Die Schönheit der Schöpfung in Absicht auf die Ordnung und den Zusammenhang der Geschöpfe, Köpenhamn 1765. Reimarus, H. S., tysk filosof och bibelkritiker, f. 1694 i Hamburg, d. 1768 som professor vid Johanneum-gymnasiet i Hamburg, framträdande representant för tysk upplysningsfilosofi. Religiös fritänkare. Verk bl.a.: Betrachtungen über die kunsttriebe der tiere, 1762, Apologie oder schutzbrief für die vernünftigen verehrer Gottes, avslutades 1767 men kunde då ej på grund av befarad förföljelse publiceras. Utgavs av Lessing under titeln: Wolfenbüttler fragmente eines ungenannten, 1774-77, väckte oerhört uppseeende.Religion.
908Reuss, Jeremias FriedrichVertheidigung der Offenbarung Johannis gegen den berühmten Hallischen Gottesgelehrten Herrn D. Semler von D. Jeremias Friedrich Reuss Canzlern in Tübingen.Frankfurt und LeipzigC. H. Berger1772488 sI 908 ingår också 1041 och 1042.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. II. 3 verk i 1 volym : Reuss, J. Fr., Vertheidigung der Offenbarung Johannis gegen den berühmten Hallischen Gottesgelehrten Herrn D. Semler, Frankfurt och Leipzig 1772 ; Salomonsön, M., Aarsager, hvorfor han har forladt den Jödiske Religion, og antaget Jesu Christi sande og alene saliggiörende Laerdom,Köpenhamn 1769 ; Normann, C., Indholden af D. Morten Luthers det udvalgte Guds Redskabs reene og Apostoliske Laerdom, Köpenhamn 1765. Reuss, J. F., kansler i Tübingen.Religion.
909Weitenkampf, Johann FriedrichVernünftige Trostgründe bei den traurigen Schicksalen der Menschen.Braunschweigverlegt von seel. Ludolph Scröders Erben175311 blad, 420 s, alf. pag.I 909 ingår också 1311.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. III. 2 verk i 1 volym: Weitenkampf, J. Fr., Vernünftige Trostgründe bei den traurigen Schicksalen der Menschen, Braunschweig 1753; Segius, J. J., Haematologia Sacra, Köpenhamn.Religion.
910En Namnkunnig Lärares Lefwernes Beskrifning, Ifrån dess Födelse, intil dess Graf. Ifrån Tyskan Öfwersatt.StockholmCarl Stolpe1775182 s, 82 sI 910 ingår också 1043,1044, 1045, 1312 och 1313.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. IV. 6 verk i 1 volym : En Namnkunnig Lärares Lefwernes Beskrifning, Stockholm 1775; Märkwärdig Lefwernes-Beskrifning Om Den namnkunnige Läraren Johan Julius Hecker, Stockholm 1771; Sellegren, P., Afskeds-Bref ... Då han, För öfwat bedrägeri emot Riksens Ständers Banco, på Järntorget i Stockholm, undergick det honom ådömde döds-straffet, Göteborg 1770; Wiebe, Cl. D., Tanckar Om Christeliga Lärans Wisshet och Härlighet, Karlskrona 1765;
Johan Tillotsons ... Lefwernes Beskrifning; Starke, Chr., Salighets Ordning i Tabeller, Stockholm 1774.
Religion.
911Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Förnemligast genom Den Högwärdiga Nattwardens Offenteliga, wärdiga nytjande och bruk.StockholmH. Fougt ... Kongl. Boktr.177660 sI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom.V. 8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor.Religion.
912Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande. Eller: Kort Underwisning, huru man med stor Nytto och mycken välsignelse må läsa Then H. Skrift; Författad på Tyska språket, såsom et Företal til then Helga Bibel; Men nu på Swenska öfwersatt.NorrköpingJohan Edman175731 sI 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom.VI. 7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738.Religion.
913Teller, RomanusInstitutiones Theologiae Homileticae Methodo Scientiis Sacris Digna Adornatae. In Usum Auditorium. Adiuncta Est Stephani Gausseni De ratione Concionandi Dissertatio Notis Quibusdam Illustrata.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Io.Frid. Gleditschii17413 blad, 319 sI 913 ingår också 1059 och 1060.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. VII: Titelsida inleder: D. Romani Telleri S. Theol. Profess. Ord. In Acad. Lips. Institutiones ... 3 verk i 1 volym : Teller, R., Institutiones Theologiae Homileticae Methodo Scientiis Sacris Digna Adornatae, Leipzig 1741; Turrettinus, Io. A., Compendium Historiae Ecclesiasticae A Christo Nato Usque Ad Annum MDCC, Halle, Magdeburg 1765; Frågor och Swar, Utaf then Lilla D. Lutheri Catechismo, Norrköping 1757. Teller, R., präst i "Des Stifts zu Zeiz", assessor vid kurfurstliga konsistoriet i Leipzig, pastor i Thomaskyrkan.Religion.
914Doddrige, PhilipOm Den Christna Religionens Wisshet, Grundad på de skäl, Hwilke stadfästa Nya Testamentets Skrifters Gudomlighet. Öfwersättning.StockholmHenr. Fougt17723 blad, 125 sI 914 ingår också 1061 och 1062.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom.VIII. 3 verk i 1 volym : Doddrige, Ph., Om Den Christna Religionens Wisshet, Stockholm 1772; von Chaufepie, J. G., Die Wahrheit der Christlichen Religion, aus dem gegenwärtigen Zustande des Jüdischen Volks, Breslau och Leipzig 1758; Adolph Christophorus Ab Aken, Origines Rerum Sacrarum Disquisitae, Rostock och Leipzig 1756. Doddridge, Ph., engelsk non- konformistisk präst, f. 1702, d. 1751, stiftade 1729 teologiskt seminarium i Northampton. Framstående psalmdiktare bland dissidenterna.Religion.
915Alnander, Samuel JohanssonLefwernes-Beskrifning. Om Martin Luther. Wår Kyrkas Reformator, Doctor och Professor Theologie i Wittenberg, som dog år 1546.StockholmWennberg Et Nordström1772136 sI 915 ingår också 1063 och 1064.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. IX. 3 verk i 1 volym : Alnander, S.J., Lefwernes-Beskrifning. Om Martin Luther, Stockholm 1772; Norberg, M., Anmärkningar Öfwer Förra Stycket Af Then Svenska Prof-Öfversättningen Af Then Heliga Skrift, Uppsala 1776; Miller, J. P., Systematische Anleitung zur Kentnis auserlesener Bücher in der Theologie und in den damit verbundenen Wissenschaften, Leipzig 1775. Alnander, S. J., teolog, f. 1731 i Linköping, d. 1772, fil. mag. i Uppsala 1758, docent 1763, 1767 teol. lektor i Karlskrona, prästvigd samma år. Skrev mängd arbeten bl.a.: Sammandrag af den kristna salighetsläran, 1771, (nr 2203), Anvisning till ett utvaldt theologiskt bibliotek, 1762-72, (nr 855), Historia librorum prohibitorum in Suecia, 1764. Införde i Götheborgska magasinet, 1759: En samling gotländska ord och talesätt. Nordisk familjebok 1904: Hans yttre lif förrann tyst och obemärkt; dock vittnar den mängd skrifter han utgaf både om grundliga studier och en icke vanlig arbetskraft.Religion. Luther.
916Seiler, Georg FriedrichDen Uppenbarade Religionens Historia, Korteligen författad, At så wäl i allmänhet nyttjas, Som Förnämligast af sådana Christna, Hwilka icke äro stadde I Läro- Ämbetet, Eller Som icke ämna sig dertil. Af D. Georg Friedrich Seiler. Öfwersättning ifrån Tyskan.StockholmJohan Georg Lange17765 blad, 319 sI 916 ingår också 1065.Ryggtext: Miscellanea Thelogica Tom. X. 2 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Den Uppenbarade Religionens Historia,Stockholm 1776; Fougt, J., Uplysning I Christendoms Läran, Stockholm 1776. Seiler, G. Fr., teol. professor, Academia Friderico- Alexandrina.Religion.
917Walch, Johann GeorgSammlung Kleiner Schriften von der Gottgefälligen Art zu predigen, herausgegeben von Joh. Georg Walch.Jena und LeipzigJohann Rudolph Crökers seel. Wittwe1747261 s, opag.I 917 ingår också 1066 och 1067.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. XIII. 3 verk i 1 volym : Walch, J. G., Sammlung Kleiner Schriften von der Gottgefälligen Art zu predigen, Jena och Leipzig 1747; Addison, J., Afhandling Om den Christelige Religion, Köpenhamn 1769; Eurenius, J., En Präst I sin Prydning, eller Grundelig Afhandling Angående en Prästmans och Christi Tjenares Ämbetes- Skyldigheter, Stockholm 1770. Walch, J. G., evangelisk teolog, f. 1693 i Meiningen, d. 1775 i Jena, 1718 professor i Jena. Sökte medla i teologiska strider. Huvudverk: Histor. u. theolog. Einleitung in die Religionsstreitigkeiten, 1730-39, Bibliotheca theologica selecta, 1757- 65.Religion.
918Marshall, WaltherDas evangelische Geheimniss der Heiligung in verschiedenen praktischen Anleitungen von Herrn Walther Marschall nebst einer Vorrede des Herrn Hervey. Aus dem Englischen nach der siebenten Ausgabe übersetzt.HamburgJohann Christian Brandt17657 blad, 480 sI 918 ingår också 1068 och 1069.Ryggtext: Miscellanea Theologica Tom. XIV. 3 verk i 1 volym : Walther, M., Das evangelische Geheimniss der Heiligung in verschiedenen praktischen Anleitungen, Hamburg 1765; Unvorgreifliche Gedanken von den Zeichen dieser Zeit, Halle 1761; Rydelius, A., Andeliga Memorial Af honom sammanskrifwit til 1738 års Riks-dag. Stockholm.Religion.
919Missions-Societeten I Aengland. Historien om dess uprinnelse och första företag. Predikningar hållna i London, wid Uprättandet af Missions-Societeten, den 22, 23 och 24 September 1795, samt wid De första Missionairernas afsändande Den 28 Julii 1796, tillika med Handlingar rörande denna Societets inrättning och första göromål... Öfwersatta utur den af Pet. Mortimer gjorda Öfwersättningen.StockholmJohan Christ. Holmberg1799579 sRyggtext: Engelska Missions Soc.s. Skriften.1.Religion. Mission.
920Missions-Societeten i England. Andra Delen. Berättelse Om de nyaste Ewangeliska Anstalterna i England. Predikningar, hållna i London inför Missions-Societeten. Utdrag ur Dagböckerne på Missions-skeppet Duff, samt hos Missionärerna på Söderhafs- öarne. Utgifne af Pehr Mortimer.StockholmJohan Christ. Holmberg1801634 s, opag.Ryggtrext: Engelska Missions- Soc.s Skriften 11.Religion. Mission.
921De Mornay/ Mornaeus, PhilippeOm then Christne Religionens Wisshet och Sanning/ Emoot alla Gudhlöse/ Ogudachtige Menniskior i gemeen/ så wäl som emoot Epicurer/ Hedningar/ Mahumetister/ sampt hela then otrogne Werldennes hoop i synnerhet. Skrefwen af Herr Philipp af Mornay, Herre til Plessis Marly, i förstonne på hans Landssprååk/ thet Frantzösiske Tungomåhlet, Men sedermeer uthaf honom sielff affsatt på Latin. Verteradt på Swenska Åhr 1671. af Joh. Sylvio.StockholmHenrich Keyser167419 blad, 687 s, opag.Ryggtext: Mornay Ver... Rel. Chr. Namnteckning: M. Sturtzenbecher 1776. För De Mornay, Philippe, se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp. 203. De Mornay, Ph., fransk statsman, hugenott, d. 1623.Religion.
922Morus, Sam. Frid. NathanDissertationes Theologicae Et Philologicae. Scripsit D. Sam.. Fr. Nathan Morus Theol. Professor In Acad. Lips.Lipsiae (Leipzig)Apud Christoph. Carol. Klaubarthum17872 blad, 438 s, opag.Morus, S. Fr. N., teologie professor i Leipzig.Religion.
923Mosheim, Johann Lorenz vonGrundige Tanker i adskillige vigtige Materier til Nytte og Fornöyelse for Danske Laesere oversatte af Claus Wiinholt Sogne-Preast for Horslunde og Nordlunde Meenigheder i Laaland.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Kanneworff17707 blad, 280 s, opag.Titelsida inleder: ... Mosheims forhen Cantzler ... Prof. Ord. ved Universitaetet i Göttingen. Ryggtext: Mosheim Tanker. Mosheim, J. L. v., tysk luthersk teolog, f. 1694 eller 1695 i Lübeck, d. 1755 i Göttingen, studerade i Kiel, 1723 teol. professor i Helmstedt, 1747 förste teol. professor och kansler vid Göttingens universitet, medverkade till dess stiftande 1733. Arbetade inom alla teologiska discipliner utom gammaltestamentlig exegetik. Har kallats den nyare kyrkohistoriens fader. Viktiga verk bl.a.: Institutionum historiae ecclesiasticae antiquae et recentioris libri IV, 1755, Dissertationes ad historiam ecclesiasticam pertinentes, 1732- 43, Sittenlehre der heiligen schrift, 1725 ff, Heilige reden, 1725 ff.Religion.
924Nachrichten. Unschuldige Nachrichten Von Alten und Neuen Theologischen Sachen/ Büchern/ Urkunden/ Controversien/ Veränderungen/ Anmerckungen/ Vorschlägen ... Von Einigen Dieners des Göttliches Wortes auff das Jahr 1702 - 1750.Leipzig170549 volymerNamnteckning: Laurentius Arnell, Lipsiae (Leipzig) 1722 och C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
925Löscher, Valentin ErnstNachrichten. Unschuldige Nachrichten. Vollständige Register über die Ersten Zehen Jahr Der Unschuldigen Nachrichten Von Anno 1701. bis 1710. Wie auch derselben Supplementa und die Theologischen Annales des ersten Decennii von gegenwärtigem Seculo. Nebst einer Vorrede D. Valentin Ernst Löschers.Leipzigverlegts Johann Friedrich Braun1721Alf. pag.Namnteckning: C. G. Tessin. Ryggtext: Register Der U. N 1701 - 1710. Jämför verk nr 4696. Löscher, V. E., tysk luthersk teolog, f. 1673 i Sondershausen, d. 1749 i Dresden, studerade vid det mot pietismen fientliga universitetet i Wittenberg, 1698 superintendent i Jüterbog, 1701 superintendent i Delitzsch, 1707 professor i Wittenberg och 1709 också superintendent där. Utgav den första teologiska tidskriften under skilda titlar. Blev ledaren inom luthersk ortodoxi. Polemiserade också skarpt mot romersk- katolska kyrkan.Religion. Teologisk litteratur.
926Nachrichten. Unschuldige Nachrichten. Vollständige Register Uber die andern Zehen Jahr Der Unschuldigen Nachrichten von Anno 1711. bis 1720. Wie auch Derselben Supplementa und die Theologischen Annales des zweyten Decennii vom gegenwärtigen Seculo. Nebst einer Vorrede D. Valentin Ernst Löschers.Leipzig1728Alf. pag.Ryggtext: U. N. Register 1711 - 1720. Namnteckning: C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
927Vollständige Register Uber die dritten zehen Jahre Der fortgesetzten Sammlung von Alten und Neuen Theologischen Sachen, Büchern, etc. von Anno 1721. bis 1730. Wie auch Derselben Supplementa und die Theologischen Annales des dritten Decennii vom gegenwärtigen Saeculo.LeipzigRomanus Friedrich Braun1740Alf. pag.Ryggtext: U.N. Register. 1721 - 30. Namnteckning: C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
928Theologische Annales, Das andere Decennium des XVIII. Seculi; Oder Begriff der Unschuldigen Nachrichten und Fortgesetzten Sammlung von Theologischen Sachen von Anno 1711. bis 1720. nebst darzu gehörigen Supplementis, Und Verbesserungen gedachter und der vorhergehenden Zehen Jahre, darinnen etliche 100. Bücher von neuen recensiret, und geprüfet werden, Auch Besondern Anmerckungen von dem Zu- und Abnehmen Der Theologischen Erudition von Anno 1711. bis 1720. ausgefertiget Von D. Valentin Ernst Löschern.LeipzigJoh. Friedr. Brauns sel. Erben1725152 s, 760 sRyggtext: Annales D. U. N. 1711 - 1720. Namnteckning: C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
929Theologische Annales, Das dritte Decennium des XVIII. Seculi; Oder Begriff der Unschuldigen Nachrichten und Fortgesetzten Sammlung von Theologischen Sachen vom Jahr 1721. bis 1730. Nebst darzu gehörigen Supplementis Und Verbesserungen gedachter und der vorhergehenden Zwantzig Jahre, Darinnen etliche 100. Bücher von neuen recensiret, und geprüfet werden, Wie auch Besondern Anmerckungen von dem Zu- und Abnehmen Der Theologischen Gelehrsamkeit vom Jahr 1721. bis 1730.LeipzigJoh. Friedr. Brauns sel. Erben1737872 sRyggtext: Annales. D U. N. 1721 - 1730. Namnteckning C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
930Theologische Annales, Das Vierte Decennium des XVIII. Seculi. Oder Begriff der Unschuldigen Nachrichten, der Fortgesetzten Sammlungen und Frühaufgelesenen Früchte, vom Jahr 1731. bis 1740. Nebst darzu gehörigen Supplementis und Verbesserungen.LeipzigCarl Ludwig Jacobi1749932 sRyggtext: Annales Des 4. Decenn. Namnteckning: C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
931Vollständige Register über die Vierten zehen Jahre der fortgesetzten Sammlung von Alten und Neuen Theologischen Sachen, Büchern etc. von Anno 1731. bis 1740. wie auch Derselben Supplementa, und die theologischen Annales des vierten Decennii vom gegenwärtigen Seculo.LeipzigCarl Ludwig Jacobi1750Alf. pag.Ryggtext: Register Des 4 Decenn. Namnteckning: C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
932Theologische Annales, das fünfte Decennium des XVIII Seculi. Oder Begriff der Unschuldigen Nachrichten, der Fortgesetzten Sammlungen und Frühaufgelesenen Früchte, vom Jahre 1741 bis 1750. Nebst darzu gehörigen Supplementis und Zusätzen ausgefertiget von M. Carl Friederich Hessen Pastore zum Stolpen.LeipzigCarl Ludwig Jacobi1754891 s, opag.Ryggtext: Annales Des 5. Decenn. Namnteckning: C. G. Tessin.Religion. Teologisk litteratur.
933Rambach, Johann JakobUpbyggeliga Barna-Bok, Uti hwilken författas 1: Saligheternes ordning. 2. Salig- heternes Skatter. 3. En liten ny Psalmbok. 4. En liten ny Bönebok. 5. Exempel af froma Barn. 6. Christeliga Lefnads-Reglor. 7. Nödiga Sedo- Reglor.StockholmJohan Georg Lange17734 blad, 230 sI 933 ingår också 1070 och 1071.Ryggtext: Opuscula Theologi Tom. I. 3 verk i 1 volym : Rambach, J. J., Upbyggeliga Barna-Bok, Stockholm 1773; van Til, S., Methodus Concionandi Juxta Praecepta Artis Hermeneuticae Et Oratoriae Concinnata Quam In Usum Studiosae Juventutis Delineavit, Frankofurt 1712; Tanker om Morgonen og Dommens Dag, Köbenhamn 1770. Rambach, J. J., tysk luthersk teolog, f. 1693 i Halle, d. 1735 i Giessen, professor i Halle, 1731 professor o. superintendent i Giessen. Framträdande pietist. Skrev i praktisk teologi samt uppbyggelseskrifter o. religiösa dikter.Religion.
934Spener, Philip JakobDet Aandelige Praestedömme, Kortelig beskrevet Af Guds Ord, Bekraeftet Med Gudfrygtige Laereres Vidnesbyrd, Og forfattet af Philip Jacob Spener D. Men nu af Tydsk paa Dansk oversat og til Trykken befordret.Kjöbenhavn (Köpenhamn)Jacob Preuss17396 blad, 238 sI 934 ingår också 1072 och 1073.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. II. 3 verk i 1 volym : Spener, Ph. J., Det Aandelige Praestedömme, Kortelig beskrevet Af Guds Ord, Bekraeftet Med Gudfrygtige Laereres Vidnesbyrd, Köpenhamn 1739; Trublet, Réflexions Sur L´Eloquence, En General; Et sur celle de la Chaire en particulier, Paris 1762I; Verneto, J., Historiae Universae Compendium Ab mundio exordio ad nostram ... aetatem, 1764. Spener, tysk kyrkoman, pietismens fader, f. 1635 i Elsass, d. 1705 i Berlin. Hämtade uppbyggelse från Arndt och puritanska författare som Bayly. 1653 magister i Strasbourg. Intresse för heraldik. Studerade vid reformerta universitet, Basel och Genčve, träffade i Genčve Labadie. 1664 teol. doktor i Strasbourg. Kallades 1666 till Frankfurt am Main som "senior der geistlichkeit". Blev där 20 år och utvecklade pietismen. I Pia desideria, 1675, gav S. ett reformprogram för kyrkans förnyelse. 1686 överhovpredikant vid sachsiska hovet i Dresden, en post som sågs som Tysklands främsta kyrkliga befattning.Religion.
935Spener, Philipp JakobSprog af den Hell. Skrift, som ofte af Verdens-Börn til Sikkerheds Forsvarelse, og imod den sande indvortes Christendoms saa vel Nödvendighed, som Muelighed, pleyer at misbruges, Kortelig, men grundig reddede af Philipp Jacob Spener D. Churfyrstl. Brandenburg. Consist. Raad og Provst i Berlin. Nu af Tydsk paa Dansk oversatte, og til Trykken befordrede af Hans Teilman Praest til Arrest-Huset i Kiöbenhavn, og hos ham til kiöbs at bekomme.Kjöbenhavn (Köpenhamn)Andreas Hartvig Godiche174023 blad, 458 s, alf. pag.I 935 ingår också 1074.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. III. 2 verk i 1 volym : Spener, Ph. J., Sprog af den Hell. Skrift, som ofte af Verdens-Börn til Sikkerheds Forsvarelse, og imod den sande indvortes Christendoms saa vel Nödvendighed, som Muelighed, pleyer at misbruges, Köpenhamn 1740; Spener, Ph. J., Reene Evangeliske Melk eller Laerdom, Om De Naadens og Salighedens Liggendefaeer, som de Troende have, Köbenhavn 1739. Spener, Ph. J., tysk kyrkoman, pietismens fader, f. 1635 i Elsass, d. 1705 i Berlin. Hämtade uppbyggelse från Arndt och puritanska författare som Bayly. 1653 magister i Strasbourg. Intresse för heraldik. Studerade vid reformerta universitet, Basel och Genčve, träffade i Genčve Labadie. 1664 teol. doktor i Strasbourg. Kallades 1666 till Frankfurt am Main som "senior der geistlichkeit". Blev där 20 år och utvecklade pietismen. I Pia desideria, 1675, gav S. ett reformprogram för kyrkans förnyelse. 1686 överhovpredikant vid sachsiska hovet i Dresden. 1691 konsistorialråd i Berlin.Religion.
936Rhyzelius, Andreas OlaviCateches-Hand/ Thet är Catechismi 5 Hufwudstycken, Lempade inpå the fem ... Fingrar ... Uthi fem Predikningar; en om hwart Finger och Hufwudstycke. Förrut är en Ingångs- Predikan om Catechismi namn och nödvändighet; och til slut en annor, uthi hwilken the fem Hufwudstycken lempas til the fem ... Sinnen. Hållna uti S:t. Nicolai Kyrkio i Stockholm ... 1715 ... Af Andrea Ol. Rhyzelio, Nu DomProbst i Linköping. Och, efter åtskilligas åstundan, å nyo uplagda uti Linköping.LinköpingPetter Pilecan17376 blad, 144 sI 936 ingår också 1075, 1076 och 1077.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. IV. 4 verk i 1 volym : Rhyzelius, A. O., Cateches-Hand/ Thet är Catechismi 5 Hufwudstycken, Lempade inpå the fem ... Fingrar, Linköping 1737; Förklaring Öfwer Besynnerliga och ej allmänt Bekanta Ord, Som uti Swenska Psalmboken ... finnas, Stockholm 1765; En liden Samling af adskillige Vers og Sange, Köbenhamn 1760; Kort beskrifning I anledning Af bifogad Charta, Om Heliga Landet, Stockholm 1748. Rhyzelius, A. O., biskop, historiker, f. 1677 i Od, Västergötland, d. 1671 i Linköping, 1711 teol. professor i Åbo 1711, hovpredikant hos Karl XII, följde kungen till Norge, 1720 domprost i Linköping, 1732 teol. doktor, 1743 biskop i Linköping.Religion.
937Seiler, Georg FriedrichVon der frühen Bildung künftiger Prediger einige Gedanken. Geschrieben als das Prediger-Seminarium auf der Friedrich-Alexanders-Akademie auf höchsten Befehl errichtet wurde.ErlangenWolfgang Walther177348 sI 937 ingår också 1078 och 1079.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. I. 3 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Von der frühen Bildung künftiger Prediger einige Gedanken, Erlangen 1773; Unsere Gedanken über die Nutzbarkeit des Predigtamtes auf dem Lande und deren Beförderung bey Gelegenheit der neuen Religionsverbesserung, Leipzig och Schleiz 1775; Mursinna, S., Homiletica Sive De Recta Eloquentiae Ecclesiasticae Ratione Libellus, Halle och Magdeburg 1766. Seiler, G. Fr., teol. professor, Academia Friderico- Alexandrina.Religion.
938Seiler, Georg FriedrichKleiner und historischer Katechismus oder erste Grundlage zum Unterricht in der biblischen Geschichte und der evangelischen Glaubens und Sittenlehre von D. Georg Friedrich Seiler.Bayreuthverlegts Johann Andreas Lübeck177532 s, 159 sI 938 ingår också 1080 och 1081.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. II. 3 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Kleiner und historischer Katechismus oder erste Grundlage zum Unterricht in der biblischen Geschichte und der evangelischen Glaubens und Sittenlehre, Bayreuth 1775; Fragen an Kinder. Eine Einleitung zum Unterricht in der Religion, Zürich 1776; Holmberg, O., Guds Gåfwors Missbruk I Mat och Dryck, Stockholm 1777. Seiler, G. Fr., teol. professor, Academia Friderico- Alexandrina.Religion.
939Cölln, Ludwig Friedrich August vonChristlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande.Duisburgin Commission der Helwingschen Universitäts- Buchhandlung1789136 sI 939 ingår också 1082, 1083, 1084, 1085 och 1086.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. IV. 6 verk i 1 volym : Cölln, L. von , Christlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande, Duisburg 1789; Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen, Leipzig 1775; Schlegel, G., Versuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Mietau 1777; Fuhrmann, G. G., Die Ordnung des Heils und der Seligkeit, Quedlinburg och Leipzig 1774; Breithaupt, J. W. W., Unterricht in der Religion, Braunschweig 1779; Schulze, J.L., Handbuch zur Symbolischen Theologie, Halle 1790.Religion.
940Luther, MartinLehren, Räthe und Warnungen für unsere Zeiten. Gesammelt und herausgegeben von D. Johann Otto Thiess.Hamburg und KielCarl Ernst Bohn17925 blad, 275 sI 940 ingår också 1087, 1088 och 1089.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom.V. 4 verk bundna i 1 volym : Luther, M., Lehren, Räthe und Warnungen für unsere Zeiten, Hamburg och Kiel 1792; Hellström, S., Wälment Föreställning Til de i Lillherrdal För Swärmeri Angifne Personer, Stockholm 1777; Lund, B., Enfaldig Undervisning, Om Nödige Stycker, Som höra til Christendomen, Stockholm 1780; Antekningar Uti Svenska Kyrko-Historien, Stockholm 1782. Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Luther.
941Briefe über den Lehrbegriff der protestantischen Kirche. Nebst einem Anhang in welchem das achtzehnte Jahrhundert dem neunzehnten die unverfälschte Christenthumslehre übergiebt. Allen Religionslehrern, die der Wahrheit treu gebleiben sind, zugeeignet.LeipzigPaul Gotthelf Kummer180012, 292 sI 941 ingår också 1090 och 1091.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom. VI. 3 verk bundna i 1 volym: Briefe über den Lehrbegriff der protestantischen Kirche, Leipzig 1800; Etwas über den Werth der kritischen Philosophie und ihren Einfluss auf die geoffenbarte Religion, Leipzig 1800; Urbanus Rhegius der Zweite, Über den gehörigen Vortrag einiger Glaubensartikel, Berlin 1799.Religion.
942Lüc, Johann Andreas deBriefe über das Christenthum an den Herrn Oberconsistorial- Rath und Probst Teller in Berlin von J. A. de Lüc Vorleser bey Ihrer Majest. der Königinn von Grossbritannien, Mitglied der Königlichen Akademien der Wissenschaften in London und Dublin, wie auch der naturforschenden Gesellschaft in Berlin, der mineralogischen in Jena und mehrerer andern; Professor der Philosophie und Geologie in Göttingen.GöttingenHeinrich Dieterich1802288 sI 942 ingår också 1092 och 1093.Ryggtext: Opuscula Theologica Tom.VII. 3 verk bundna i 1 volym : Lüc, J.A. de, Briefe über das Christenthum an den Herrn Oberconsistorial-Rath und Probst Teller in Berlin... ; Thiess, Io. Otto, Fundamenta Theologiae Christianae Critico-Dogmatico, Leipzig 1792; Rothe, I. G., Unterricht für das Volk und den Ungelehrten über das, was die heilige Schrift, Ronneburg 1801. Lüc, J. A. de, professor i filosofi och geologi i Göttingen.Religion.
943Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens-Bescheibung/ Aus denen Kirchen- und andern Historicis, so von einer Zeit zur andern gelebet/ sonderlich aber aus Onuphrio, Panvinio, Veronensi, Platina; Pontificali Ferrariensi Italico; Chronologia Bellarmini & Gabrieles Bucelini ... Die Ordnung aber nach den Kupfern gerichtet/ wie auch die Zeit/ wann sie erwehlet worden und wie lang Sie auf dem Stuhl gesessen ...RomGedruckt zu Rom/ Und zu finden bey David Funcken/ Kunst- und Buchhändlern in Nürnberg78 sI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.Ryggtext: Opuscula Theologica 1. 7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg.Historia. Påvar. Rom.
944Palm, Johann JakobHandbibliothek der theologischen Litteratur. Mit Preissen in Sächs. und Reichsgelde, zusammengetragen von Johann Jakob Palm. Erste Abtheilung von A - F ...ErlangenJohann Jakob Palm1792380 sReligion. Teologisk litteratur.
945Palm, Johann JakobHandbibliothek der theologischen Litteratur. Mit Preissen in Sächs. und Reichsgelde, zusammengetragen von Johann Jakob Palm. Zweyte Abtheilung von G - O ...ErlangenJohann Jakob Palm1792S 381 - 786Religion. Teologisk litteratur.
946Palm, Johann JakobHandbibliothek der theologischen Litteratur. Mit Preissen in Sächs. und Reichsgelde, und einem Materien-Register zusammengetragen von Johann Jakob Palm. Dritte Abtheilung von P - Z ...ErlangenJohann Jakob Palm17932 blad, s 787 - 1428Religion. Teologisk litteratur.
947Semler, Johann SalomonPhilosophia Scripturae Interpres. Exercitatio Paradoxa Tertium Edita, Et Appendice Ioachimi Camerarii Aucta; Cum Notis Variis Et Praefatione D. Io. Sal. Semleri.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis Et Sumtu Io. Christ. Hendelii177624 s, 300 sSemler, J. S., tysk protestantisk teolog, f. 1725 i Saalfeld, d. 1791 i Halle, teol. professor i Halle 1753. Banbrytare för kritisk exegetisk och dogmhistorisk forskning. Skrev mer än 170 skrifter, bl.a. Abhandlung von der freien untersuchung des Kanons, 4 delar, 1771-75, Versuch einer freien theologischen lehrart, 1777.Religion.
948Handlingar, Angående Prästmötet i Wexiö 1793.Wexiö (Växjö)And. Thetzell och Joh. Hultman179379 sReligion. Prästmöte. Sverige. Växjö.
949Pufendorf, SamuelDe Habitu Religionis Christianae Ad Vitam Civilem, Liber Singularis. Accedunt Animadversiones ad aliqua loca č Politica Adriani Houtuyn Jcti Batavi. Editio Sexta. Cum Gratia & Privilegio Pot. Reg. Pol. & Elect. Sax.Bremae (Bremen)Sumtibus Philippi Gothofredi Saurmanni, Bibliop.172711 blad, 312 sPufendorf, S., tysk-svensk historiker, filosof och rättslärd, f. 1632 i Sachsen, d. 1694 i Berlin. Studerade teologi i Leipzig, matematik, filosofi och juridik i Jena. Utgav 1660 i Haag Elementorum jurisprudentiae universalis libri duo, som inleder nytt skede i rättsfilosofin. Skrev De statu imperii germanici, Haag 1667, De jure naturae et gentium libri octo, 1672, De officio hominis et civis iuxta legem naturalem libri duo, 1673, De occasionibus foederum inter Sueciam et Galliam, 1708, 1709. Postumt utgavs 1686 i Utrecht Commentariorum de rebus Suecicis libri XXIV och 1696 i Nürnberg De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.Religion. Rättlsvetenskap.
950Rambach, Johann JakobTheologische Betrachtungen ûber einige Auserlesene und vortrefliche Materien der Dogmatischen, Polemischen, Moralischen u.s.f. Gottes- Gelahrheit, Welchen beygefüget sind ... Speners zwo geistreiche Betrachtungen: I. Von der Unschuld Christi; II. Uber die Frage: Ob ein gläubiger Christ sagen könne: Ich bin Christus. Nebst einer Vorrede ... gesammlet und herausgegeben von M. Adam Lebrecht Müller,Pastore zu Taupadel ...Jenaverlegts Joh. Friederich Ritter17397 blad, 418 s, alf. pag.I 950 ingår också 1100.Ryggtext: D. Rambach Theologische Betrachtungen. Titelsida inleder: D. Joh. Jacob Rambachs, ... Ersten Superintendentens und des Consistorii Assessoris zu Giessen ... 2 verk i 1 volym : Rambach, J., J., Theologische Betrachtungen ûber einige Auserlesene und vortrefliche Materien der Dogmatischen, Polemischen, Moralischen u.s.f. Gottes- Gelahrheit, Jena 1739; Simonetti, Ch. E., Vernünftige Anweisung zur Geistlichen Beredsamkeit, Göttingen 1742. Rambach, J. J., tysk luthersk teolog, f. 1693 i Halle, d. 1735 i Giessen, professor i Halle, 1731 professor o. superintendent i Giessen. Framträdande pietist. Skrev i praktisk teologi samt uppbyggelseskrifter o. religiösa dikter.Religion.
951Swerikes Rijkes Stadz Lagh Effter Then Stormächtige/ Höghborne Furstes och Herres/ Herr Gustaff Adolphs/ Swerikes/ Göthes och Wendes/ zc. Konungs/ Storfurstes til Finland/ Hertigh uthi Estland och Carelen/ Herres utöfwer Ingermanland/ zc. Befalning vthgången aff Trycket åhr 1618.StockholmTryckt på nytt aff Henrich Käyser medh eghen Bekostning1618160 s, alf. pag.I 2 ingår också 951, 952 och 953.I verkets slut: Register öfwer Landz- och StadzLaghen. 4 verk i 1 volym : Swerikes Lands Lagh Effter Hon är aff fordom then Stormächtige Höghborne Furste och Herre Herr Carl then IX. ---öfversedd/ confirmeret, och åhr 1608 publiceret worden, Stockholm 1643 ; Swerikes Riikes Stads Lagh Effter ... Gustaff Adolphs...Befallning vthgången aff Trycket åhr 1618, Stockholm 1643 ; Domare Regler / Uthi Rättegånger myckit nyttighe; Rättegångs Ordinantie, Som effter thenna Dagh hållas skal. Giordt på Riiksdagen i Örebroo Åhr MDCXIV ( 1614). Tryckt 1643.Rättsvetenskap. Lagar. Sverige.
952Domare Regler / Uthi Rättegånger myckit nyttighe. Ingår också: Uthtydning på någhra gambla Ord som finnsa (sic!) uthi Laghbökerne/ giord för hundrade Åhr: Och bland åthskillige Affskriffter synes thenna wara then rättesta/ doch til- ökadh och satt uthi Ordning.Saknas3 blad, 2 bladI 2 ingår också 951, 952 och 953.Utan titelsida. 4 verk i 1 volym : Swerikes Lands Lagh Effter Hon är aff fordom then Stormächtige Höghborne Furste och Herre Herr Carl then IX. ---öfversedd/ confirmeret, och åhr 1608 publiceret worden, Stockholm 1643; Swerikes Riikes Stads Lagh Effter ... Gustaff Adolphs...Befallning vthgången aff Trycket åhr 1618, Stockholm 1643; Domare Regler / Uthi Rättegånger myckit nyttighe; Rättegångs Ordinantie, Som effter thenna Dagh hållas skal. Giordt på Riiksdagen i Örebroo Åhr MDCXIV ( 1614). Tryckt 1643.Rättsvetenskap. Sverige.
953Rättegångs Ordinantie, Som effter thenna Dagh hållas skal. Giordt på Rijkzdagen i Örebroo Åhr MDCXIV.StockholmHindrich Keyser164332 sI 2 ingår också 951, 952 och 953.4 verk i 1 volym : Swerikes Lands Lagh Effter Hon är aff fordom then Stormächtige Höghborne Furste och Herre Herr Carl then IX. ---öfversedd/ confirmeret, och åhr 1608 publiceret worden, Stockholm 1643; Swerikes Riikes Stads Lagh Effter ... Gustaff Adolphs...Befallning vthgången aff Trycket åhr 1618, Stockholm 1643; Domare Regler / Uthi Rättegånger myckit nyttighe; Rättegångs Ordinantie, Som effter thenna Dagh hållas skal. Giordt på Riiksdagen i Örebroo Åhr MDCXIV ( 1614). Tryckt 1643.Rättsvetenskap. Sverige.
954Melanchthon, PhilippConciones Explicantes Integrum Evangelium S. Matthaei, Vitebergae Habitae In Ecclesia, A M. Sebastiano Froschelio Ambergense, Archidiacono In Eadem Ecclesia, Scripta A Philippo Melanthone. Ornatissimis Viris, Prudentia, Eruditione Ac Virtute Praestantibus, Consulibus totiq, Senatui inclytae et Electoralis Civitatis Ambergae ... Sebastianus Froschelius Ambergensis, Archidiaconus Ecclesiae Vuitebergensis.S 247- 591I 12 ingår också 82, 954, 4205 och 4206.Melanchthon, Ph., tysk reformator, f. 1497 i Baden, d. 1560 i Wittenberg. Studerade filosofi och teologi, professor i grekiska 1518 i Wittenberg. Några kända verk: Loci communes rerum theologicarum, 1521, Commentarius in Epistolam Pauli ad romanos, 1532, Epitome philosophiae moralis, 1538, Ethicae doctrinae elementa, 1550. Peucer, med. professor i Wittenberg, Melanchthons måg och kurfursten Augusts i Sachsen livmedicus. Utgav: Commentarius de praecipuis divinationum generibus, 1553.Religion.
955Grotius, Hugo (Huig de Groot)De Veritate Religionis Christinae Ad Virum Amplissimum Hieronymum Bignonium, Advocatum Regium In Summo Auditorio Parisiensi. Editio Novissima, in qua eiusdem Annotationes suis quaeque Paragraphis ad faciliorem usum subjectae sunt.Parisiis (Paris)1650210 s, alf. pag.I 14 ingår också 955.2 verk i 1 volym : Grotius, Hugo, Annotationes In Epistolam Petri Priorem ; Grotius, Hugo, De Veritate Religionis Christinae, Paris 1650. Grotius, holländsk rättslärd, f. 1583 i Delft, d. 1645 i Rostock. Studerade rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden, 1601 de fria Nederländernas historiograf, i Mare liberum, 1609, utvecklade G. naturrättsliga resonemang, huvudarbete De jure belli et pacis, 1625, 1634-45 Sveriges ambassadör i Paris.Religion.
956Quintilianus, Marcus FabiusM. Fabii Quintiliani Oratoris Eloquentissimi Declamationes Undeviginti, His accesserunt fragmenta alia, hoc est, quae ex CCCLXXXV. supersunt CXLV. Declamationes, Ex vetere exemplari restitutae. Item, Calpurnii Flacci excerptae X. Rhetorum minorum LI. una cum Dialogo de Oratoribus sive de Causis corruptae eloquentiae. Omnia haec ex P. Pithobi, IC. clariss. & aliorum illustrium virorum bibliothecis prolata.Genevae (Genčve)Typis Iacobi Stoer1636569, opag.I 43 ingår också 956.I verkets slut, handskrivna antekningar, latin. 2 verk bundna i 1 volym : Quintilianus, Institutionum Oratoriarum Libri Duodecim, Summa diligentia vetustissimorum codicum recogniti, ac restituti. Accesserunt huic nouae editioni Declamationes Quae Tam Ex P. Pithoei, IC. Clarissimi quām aliorum bibliothecis & editionibus potuerunt, Genčve 1637; Quintilianus, M. Fabii Quintiliani Oratoris Eloquentissimi Declamationes Undeviginti, Genčve 1636. Quintilianus, romersk lärare i vältalighet, retor, f. ca 35 e.Kr. i Spanien, d. ca 96. Anställdes av kejsar Vespasianus som Roms förste retor, fick konsulstitel av kejsar Domitianus. Q:s tidigare skrifter gått förlorade. Huvudarbete Institutio oratoria (Talarens utbildning), 12 böcker. Redovisar där inventio, dispositio, elocutio, memoria, pronuntiatio. Påverkad av Cicero. Luther satte Q. högt. Under Q:s namn har bevarats Declamationes (Talövningar).Uppfostran och undervisning.Talekonst.
957Schefferus, JohannesGymnasium Styli, Seu de Vario Scribendi Exercitio Ad exemplum veterum. Liber.Upsaliae (Uppsala)Excudit Henricus Curio1665222 sI 56 ingår också 957 och 958.Titelsida inleder: Joannis Schefferi Argentoratensis ... 3 verk bundna i 1 volym : Scheffer, J., De Stylo exercitiisque Ejus Ad Consuetudinem Veterum Liber Singularis, Uppsala 1665; Scheffer, J., Gymnasium Styli, Seu de Vario Scribendi Exercitio Ad exemplum veterum. Liber., Uppsala 1665; Boecler, Jo. H. , Dissertatio De Comparanda Latinae Linguae Facultate. Schefferus, J, f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Uppfostran och undervisning.
958Boeclerus, Johannes HenricusDissertatio De Comparanda Latinae Linguae Facultate.Saknas.26 s, opag.I 56 ingår också 957 och 958.I verkets slut: Index In Schefferum, Litera G significat Gymnasium ... 3 verk bundna i 1 volym : Scheffer, J., De Stylo exercitiisque Ejus Ad Consuetudinem Veterum Liber Singularis, Uppsala 1665; Scheffer, J., Gymnasium Styli, Seu de Vario Scribendi Exercitio Ad exemplum veterum. Liber., Uppsala 1665; Boecler, Jo. H. , Dissertatio De Comparanda Latinae Linguae Facultate. Boeclerus, J. H., f.1611 i Franken, d. 1672 i Strasbourg, 1637 prof. eloqu. i Strasbourg, kallades 1649 av drottning Kristina till samma professur vid Uppsala universitet, 1651 svensk rikshistoriegraf, återvände till Strasbourg 1652.Uppfostran och undervisning.
959Tomus Secundus Bibliorum, Continens Prophetas, & libros Machabaeorum, atque Novi Testamenti.Palmagvar (Basel?)1590304 sI 58 ingår också 959 och 960.3 verk bundna i 1 volym : Biblia Sacra Veteris Et Novi Testamenti, secundum editionem vulgatam, Basel 1591; Tomus Secundus Bibliorum, Continens Prophetas, & libros Machabaeorum, atque Novi Testamenti, Palmagvar 1590; D. N. Iesu Christi Novum Testamentum, sive foedus, Palmagvar 1590. Ekholz.Religion. Bibel.
960D. N. Iesu Christi Novum Testamentum, sive foedus.Palmagvar (Basel ?)1590266 s, opag.I 58 ingår också 959 och 960.I verkets slut: Hebraicorum, Chaldaeorum, Graecorumque Nominum interpretatio. samt : Rerum, Sententiarum Et Vocabulorum, De quibus Praecipuč in Sacris Bibliis agitur ... 3 verk bundna i 1 volym : Biblia Sacra Veteris Et Novi Testamenti, secundum editionem vulgatam, Basel 1591; Tomus Secundus Bibliorum, Continens Prophetas, & libros Machabaeorum, atque Novi Testamenti, Palmagvar 1590; D.N.Iesu Christi Novum Testamentum, sive foedus, Palmagvar 1590.Religion. Bibel.
961Paulus Diaconus/ WarnefridusPauli Warnefridi Langobardi Filii, Diaconi Foroiuliensis, De gestis Langobardorum Libri VI. Ad MS. et veterum codicum editi.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officina Plantiniana, Apud Franciscum Raphelengium15955 blad, 337 sI 185 ingår också 961 och 962.Namnteckning: Jacobus Diraeus. 3 verk bundna i 1 volym : Jordanes; Jornandes Episcopus Ravennas De Getarum, sive Gothorum Origine & rebus gestis. Isidori Chronicon Gothorum, Vandalorum, Sueuorum & Wisigothorum. Procopii Fragmentum, De priscis sedibus & migrationibus Gothorum, Graecč & Lat. Accessit & Jornandes De regnorum & temporum successione. Omnia ex Recognitione, & cum Notis Bon. Vulcanii Brugensis, Leiden 1597; Pauli Warnefridi Langobardi Filii, De gestis Langobardorum Libri VI, Leiden 1595; Bon. Vulcanius Brug., De Literis & Lingua Sive Gothorum Item De Notis Lombardicis, Leiden 1597. Paulus Diaconus (Warnfried) ca 720-799, av langobardisk adelssläkt, efter langobarderrikets sammanbrott munk i Monte Cassino, 4 år hos Karl den store, 782-86. Skrev Historia Langobardorum med stamsagor, vidare historia om biskopsdömet Metz, Gesta episcoporum Mettensium, samt en biografi över påve Gregorius den store. Hans Historia Romana bygger övervägande på Eutropius.Historia. Goterna m m.
962Vulcanius/ De Smet, BonaventuraDe Literis & Lingua Getarum, Sive Gothorum. Item De Notis Lombardicis, Quibus accesserunt Specimina variarum Linguarum, quarum Indicem pagina quae Praefationem ostendit. Editore Bon.Vulcanio Brugensi.Lugduni Batavorum (Leiden)Ex Officina Plantiniana, Apud Franciscum Raphelengium15977 blad, 109 sI 185 ingår också 961 och 962.3 verk bundna i 1 volym : Jordanes;Jornandes Episcopus Ravennas De Getarum, sive Gothorum Origine & rebus gestis. Isidori Chronicon Gothorum, Vandalorum, Sueuorum & Wisigothorum. Procopii Fragmentum, De priscis sedibus & migrationibus Gothorum, Graecč & Lat. Accessit & Jornandes De regnorum & temporum successione. Omnia ex Recognitione, & cum Notis Bon. Vulcanii Brugensis, Leiden 1597; Pauli Warnefridi Langobardi Filii, De gestis Langobardorum Libri VI, Leiden 1595; Bon. Vulcanius Brug., De Literis & Lingua Sive Gothorum Item De Notis Lombardicis, Leiden 1597. Vulcanus, nederländsk filolog, f. i Brügge 1538, d. 1615. Om verket har sagts: ... blef en mäktig häfstång för det germanska språkstudiets uppblomstring.Historia. Goterna m m.
963Luther, MartinDe Servo Arbitrio Mar. Lutheri ad D. Erasmum Roterodamum.Wittenberg1525Alf. pag.I 191 ingår också 963 och 964.Titelsida, baksida: Lilienthakii Biblioh. ... 3 verk bundna i 1 volym : Erasmus Rotterdamus, De Libero Arbitrio Diatrini, sive Collatio, Desiderii Erasmi Roterod. Primum legito, deinde iudicato, Basel 1524; Luther, M., , De Servo Arbitrio Mar. Lutheri ad D.Erasmum Roterodamum. Wittenberg 1525; Theobald Billicanus, De libero Arbitrio Theobaldi Billicani Nurlingensis Ecclesiastae lucubratio perquam erudita, Basel 1525. Luther, M., tysk reformator, f. 1483/84 i Eisleben, d. där 1546. Några kända verk: Föreläsningarna över Hebreerbrevet, 1517, 95 teser mot avlaten, 1517, Sermon von ablass und gnade, 1518, Resolutiones, 1518, Lilla kommentaren till Galaterbrevet, 1519, Vom papsttum zu Rom, 1520, Sermon von guten werken, 1520, An den christlichen adel deutscher nation von des christlichen standes besserung, 1520, De captivitate babylonica ecclesiae preludium, 1520, Von der freiheit eines christenmenschen, 1520, Nya testamentet på tyska, 1522.Religion. Filosofi. Luther.
964Theobald BillicanusDe libero Arbitrio Theobaldi Billicani Nurlingensis Ecclesiastae lucubratio perquam erudita: qua solidissimis sacrae scripturae authoritatibus liberam voluntatem nostra submovens, divinae gratiae omnia nostra subijcienda concludit.Basileae (Basel)Ioannes Frobenius1525Alf. pag.I 191 ingår också 963 och 964.I verkets slut: bild av Thomas Volffius samt utskuren inklistrad text på latin (1200- eller 1300-tal). 3 verk bundna i 1 volym : Erasmus Rotterdamus, De Libero Arbitrio Diatrini, sive Collatio, Desiderii Erasmi Roterod. Primum legito, deinde iudicato, Basel 1524; Luther, M., , De Servo Arbitrio Mar. Lutheri ad D.Erasmum Roterodamum. Wittenberg 1525; Theobald Billicanus, De libero Arbitrio Theobaldi Billicani Nurlingensis Ecclesiastae lucubratio perquam erudita, Basel 1525.Religion. Filosofi.
965Poiret, PetrusVera Methodus Inveniendi Verum Observatis primis Cognitis primisque Erratis Philosophorum, et in specie Cartesianorum. Tractatus Libris De Eruditione praemittendus.1694199 sI 195 ingår också 965 och 966.3 verk bundna i 1 volym : Petrus Poiret, De Eruditione Solida, Superficiaria, Et Falsa, Libri tres... & in specie Cartesianismi, Fundamenta, valor, defectus & errores deteguntur... Editio nova cui accessit Christiani Thomasii, Frankfurt, Leipzig 1694; Vera Methodus Inveniendi Verum Observatis primis Cognitis primisque Erratis Philosophorum ... ; Christiani Thomasii JCTI Dissertatio Ad Petri Poiret Libros De Eruditione Solida &c. Det senare är doktorsavhandling över Poiret.Filosofi.
966Poiret, PetrusChristiani Thomasii JCTI Dissertatio Ad Petri Poiret Libros De Eruditione Solida, &c.169446 sI 195 ingår också 965 och 966.3 verk bundna i 1 volym : Petrus Poiret, De Eruditione Solida, Superficiaria, Et Falsa, Libri tres... & in specie Cartesianismi, Fundamenta, valor, defectus & errores deteguntur... Editio nova cui accessit Christiani Thomasii, Frankfurt, Leipzig 1694; Vera Methodus Inveniendi Verum Observatis primis Cognitis primisque Erratis Philosophorum... ; Christiani Thomasii JCTI Dissertatio Ad Petri Poiret Libros De Eruditione Solida &c. Det senare är doktorsavhandling över Poiret.Filosofi.
967Laurentii, Petrus, Gothus TingstadiusTwå eenfalligha Tröst Predikan/ om the Gudfruchtigas Kors och bedröffelse i thenna Werldenne. I then första/ warda orsakerna til Korszet upräknade och tillkänna giffne. Uthi then andra: The stora tröst och rijka hugswalelse/ alle Gudhfruchtighe haffua i Gudz H. Ord emoot korset. Samman hämptadhe och Skriffne. Aff Petro Laurentii Gotho Tingstadhense.StockholmAnund Olofsson1609Alf. pag.I 210 ingår också 967 och 1179.3 verk i 1 volym : Laurentius Petri Gothus, Eenfalligh Uthlegning öfwer thet kosteliga Evangelium, som på annan dagh Pingesdagh Aff Församblingennes Lärare och Förmän förordnat är i then Christeligha Kyrkio Predikas, Stockholm 1610; Laurentius Petri Gothus, Christeligh Uthlägning öffuer the Epistlar och Euangelia ... Til at Predicas på fierde dagh Juul, Påscha och Pingsdagh, Stockholm 1609; Laurentius Petri Gothus, Twå eenfalligha Tröst Predikan om the Gudfruchtigas Kors och bedröffelse i thenna Werldenne, Stockholm 1609. Laurentii, Petrus, Gothus Tingstadius, kaplan i Clara kyrka i Stockholm, i Storkyrkan 1605, konsistorienotarie 1627.Religion.
968Paulinus, Laurentius, GothusLoimoscopia, Eller Pestilentz Speghel. Thet är: Andeligh och Naturligh Underwijsning Om Pestilentzies Beskriffwelse/ Orsaker/ Praeserwatijss/ Läkedomar och Befrijelser ...SträngnäsOlof Olofsson Enaeus1623Alf. pag.I 223 ingår också 968 - 970 samt 1180-1229.52 verk i 1 volym,författare, antal verk anges: Paulinus Gothus, L., 3; Sylvester Johannes Phrygius, 1; de härefter följande verken är predikningar, mest likpredikningar över bortgångna i 1600-talets sociala toppskikt, några dubletter: Rudbeckius,J., 15; Lars the Aeldre,1; Petrus Ericus Folkernius,1; Olavus Laurelius, 22; Johannes El.Terserus,1; Schult, Olavus E., 1; Kourff, Andreas P.,1; Skough, Olaus Jonas,1; Jacobus Guthraeus,1; Klingius, Zacharias L., 1. Paulinus, L., G., ärkebiskop, f. 1565 i Söderköping, d. 1646 i Uppsala, brorson till ärkebiskop Laurentius Petri Gothus. Utgav bl.a.: Prognosticon astrologicum, 1598, Oratio de studio sacrae theologiae recte inchoando, 1616, Cometoscopia, 1613.Medicin. Religion.
969Paulinus, Laurentius, GothusCometoscopia Cometspegel/ Thet är: Christeligh och nödhtorfftigh Underwijsning om Cometer sampt Eldzblåss och Undertekn Innehållandes: Til thet Första/ Hwad Cometer och andra Undertekn äro ... Til thet Andra/ Hurudana Plågor och Förandringar effterfölia ... Til thet Tridie/ Huru man skal sigh Christeligen förhålla ...StockholmIgn.Meurer1615156 s, opag.I 223 ingår också 968 - 970 samt 1180 - 1229.52 verk i 1 volym,författare, antal verk anges: Paulinus Gothus, L., 3; Sylvester Johannes Phrygius, 1; de härefter följande verken är predikningar, mest likpredikningar över bortgångna i 1600-talets sociala toppskikt, några dubletter: Rudbeckius,J., 15; Lars the Aeldre,1; Petrus Ericus Folkernius,1; Olavus Laurelius, 22; Johannes El.Terserus,1; Schult, Olavus E., 1; Kourff, Andreas P.,1; Skough, Olaus Jonas,1; Jacobus Guthraeus,1; Klingius, Zacharias L., 1. Paulinus, L., G., ärkebiskop, f. 1565 i Söderköping, d. 1646 i Uppsala, brorson till ärkebiskop Laurentius Petri Gothus. Utgav bl.a.: Prognosticon astrologicum, 1598, Oratio de studio sacrae theologiae recte inchoando, 1616, Cometoscopia, 1613.Naturvetenskap. Religion.
970Phrygius, Sylvester JohannisVitae Coelestis Umbratilis Idea. Thet Thet Himmelska Lifzens/ Härlighetenes och glädiens eenfaldighe Affrijtelse och Förebeläte/ Utkastat uti Sex Predikningar ... Predikat aff Sylvestro Johanne Phrygio Calmar. Superintendente & P. Schödv.StockholmIgnatius Meurer1615184 sI 223 ingår också 968 - 970 samt 1180 - 1229.52 verk i 1 volym,författare, antal verk anges: Paulinus Gothus, L., 3; Sylvester Johannes Phrygius, 1; de härefter följande verken är predikningar, mest likpredikningar över bortgångna i 1600-talets sociala toppskikt, några dubletter: Rudbeckius,J., 15; Lars the Aeldre,1; Petrus Ericus Folkernius,1; Olavus Laurelius, 22; Johannes El.Terserus,1; Schult, Olavus E., 1; Kourff, Andreas P.,1; Skough, Olaus Jonas,1; Jacobus Guthraeus,1; Klingius, Zacharias L., 1. Phrygius, S. J., Student i Uppsala 1593, mag. i Wittenberg 1602, rektor i Linköping 1603, kyrkoherde i Skövde 1610, i Göteborg 1619, superintendent där 1620, död 1628. Se Collijn, Sveriges bibliografi 1600-talet, 1, sp. 714.Religion.
971Erasmus RotterdamusCollectanea Adagiorum Veterum D Erasmi Roterodami Germaniae decoris. Opusculum sanč in genio summo elaboratum. Ad Lectorem Habes hic candide Lector, ex Anshelmiana Typographica officina, Adagia illa Erasmi Roterodami, multo emendatiora, multo integriora q in prioribus impressionibus. Dictiones praeter ea graecas sparsim huic opusculo insertas cum apicibus suis, ac spiritibus, artifici opera fabrefactis, qui in aliis huc usque sunt neglecti. Addita est tabula in ipsius operis calce, quo dicto citius quaerenti quoduis occurrat.Hagenoae ( Haag? eller Haguenau?, vid Rhens biflod Moder)Ex aedibus Thomae Anshelmi Badensis. Mense Octobri ...151957 blad, alf. pag.I 227 ingår också 971 och 1230.Namnteckningar Mathias Sebastius ? 1677 och Henricus ... I verkets slut: Index dagiorum. Erasmus R., f. nära Rotterdam 1466, d. i Basel 1536, har kallats den mest lysande representanten för humanismen. Intog härskarställning i hela Europas bildade värld. Vistades i England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. För att kunna övervara sina skrifters tryckning (hos Froben) bosatte han sig i Basel 1521. Gällde som reformationens egentlige upphovsman. Tvangs lämna Basel 1529, bosatte sig i Freiburg, Breisgau. Beatus Rhenanus utgav den första samlingen av E:s skrifter, 3 band, 1540-41. 3 verk i 1 volym : Bucolicorum Aegloga I-X, Leipzig 1519; Vergilius, kommentar Hermannus Torentinus; Lyptzk 1560; Erasmus Rotterdamus, Collectanea adagiorum veterum, Hagenoae 1519.Skönlitteratur. Antiken. Grekland. Rom.
972Swerigis Stads-Lagh Effter ... Gustaff Adolffs ... Befalning Men nu på nytt effter the Nye uplagde Laghböker medh flere Concordantier förbättrat och uthgången. Såsom ock Kongl. M.tz Placat, angående Revision öfwer Justitiae Sakerne/ Rättegångz Ordinantien, Rättegångs Process och Domare Reglor/ tilsatt. uplagdt aff Thomas Andersson Berghmann.StockholmJoh. G. Eberdt1682288 s, opag.I 228 ingår också 972.I verkets slut: Register öfwer Landz och Stadzlagen. 2 verk i 1 volym : Swerigis Lands-Lagh Effter Som hon är aff ... Carl then IX...confirmeret och Åhr 1608 publicerat worden....; Swerigis Stads-Lagh Effter ... Gustaff Adolffs ... Befalning... uplagdt aff Thomas Andersson Berghmann. Stockholm 1682. Namnteckningar.Samhälls- och rättsvetenskap. Lagar. Sverige.
973Universalis Arbogiensium Peractionum Conclusio, Ab Omnibus Regni Sveciae Ordinibus, Qui Ibidem Congregati Fuerunt, Unanimiter Affirmata, V. Martij Anno etc. MDXCVII. Abscheid/ und eintrechtiger Beschluss/ der itzgehaltenen allgemeinen Zusammenkunfft und Reichstags zu Arboga/ Den V. Martij Anno &c. MDXCVII.Stokholmiae (Stockholm)Apud Andream Gutterwitz1597Opag.I 231 ingår också 973.Se Collijn, Sveriges Bibliografi intill år 1600, 3, s 246 f. 2 verk i 1 volym : Mandata Sigismundi... Regis... ad Carolum, Regni Sveciae... Exposita Per... Ericum Brahe..., Arvidum Gustavi... Et Responsum Ab ante nominato Principe Carolo..., 1596 ; Universalis Arbogiensium Peractionum Conclusio... , Stockholm 1597.Historia. Sverige, Polen och Litauen.
974Scherzer, Johann AdamVade Mecum Sive Manuale Philosophicum Qvadripartitum Duabus Partibus Nunc Auctum, Continens praeter I. Necessarias Rerum Definitiones, II. Celebriores Distinctiones, III. Axiomata Resoluta, IV. Aurifodinam Distinctionum ... V. Artificium Contra Quamcunque Thesin Opponendi, & VI. Compendiosam Totius Artis Disputatoriae Rationem: In gratiam Studiosorum Philosophiae adornatum studio & operâ D. Joh. Ad. Scherzeri, Egrani, in Acad. Lips. SS. Theol. Professor. Primarii. Cum gratia et Privil. Sereniss. Elector. Sax.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Christiani Weidmanni1686279 s, opag., s 288-385, alf. pag., 116 s, 113 s, 60 sI 277 ingår också 974.2 verk i 1 volym : Bacon, Franciscus, De Dignitate Et Augmentis Scientiarum, Libri IX., Strasbourg 1654 ; Scherzerus, Joh. Ad., Vade Mecum Sive Manuale Philosophicum Quadrapartitum Duabus Partibus Nunc Auctum, Leipzig 1696. Scherzer, J. A., teol. professor i Leipzig.Filosofi.
975hej
976Modéer, AdolfTal Om några ämnen, som uti de tre Naturens Riken förunderligen likna hvarandra, så til utseende, som ock merändels til bruk och nytta; Hållet för Kongl. Vetenskaps Academien vid Praesidii nedläggande denStockholmAnders Zetterberg179118 sI 976 ingår också 828, 1019, 1231-32, 1664, 4678, 4679, 4687, 4689, 4745- 4750.I nr 976, 828, 1019, 1231, 1232, 1664, 4678, 4679, 4687, 4689, 4745- 4750 ingår tal i medicin, naturvetenskap, ekonomi och näringsväsen, teknik, geografi m. m. hållna i Kongl. Vetenskaps Academien.Naturvetenskap. Lärda sällskap.
977Hollman, Samuel ChristianInstitutionum Philosophicarum In Usum Auditorium Conscriptatum Tomus II. Complectens Physicam Cum Pneumatologia Et Theologia Naturali.Vittembergae (Wittenberg)Apud Christ.Theophil. Ludovicum17289 blad, 178 sI 279 ingår också 977 och 978.Ryggtitel: Hollman Institutiones Philosophicae. 3 verk i 1 volym : Hollmann, Sam. Christ., Institutiones Philosophicae In Usum Auditorium Conscriptae, Wittenberg 1727; Hollman, Sam.Christ., Institutionum Philosophicarum In Usum Auditorium Conscriptatum Tomus II, Wittenberg 1728; Hollman, Sam Christ., Institutiones Philosophiae Primae Quae Vulgo Metaphysica Dicitur... Hollman, S. Chr., teol. doktor, ledamot i the Royal Society of London.Filosofi.
978Hollman, Samuel ChristianInstitutiones Philosophiae Primae Quae Vulgo Metaphysica Dicitur Conceptus Primos, Universalissimasque Exponens Veritates.Opag., s 181 - 270, alf. pag.I 279 ingår också 977 och 978.Ryggtitel: Hollman Institutiones Philosophicae. 3 verk i 1 volym : Hollmann, Sam. Christ., Institutiones Philosophicae In Usum Auditorium Conscriptae, Wittenberg 1727; Hollman, Sam.Christ., Institutionum Philosophicarum In Usum Auditorium Conscriptatum Tomus II, Wittenberg 1728; Hollman, Sam Christ., Institutiones Philosophiae Primae Quae Vulgo Metaphysica Dicitur... Hollman, S. Chr., teol. doktor, ledamot i the Royal Society of London.Filosofi.
979Falster, KristianAnimadversiones Epistolicae, in tres Partes divisae, Quarum Prima Selecta quaedam loca Praefationis M. Andr. Stubelii ad Fabri Thesaurum edit. nov. MDCCXVII brevisimč examinat; Secunda Mantissae Stübelianae, Thesauro subtextae, manifestissimum plagium coarguit; Tertia Supplementum secundum exhibet, & Observationes nonnullas, quas fraudis & artificii sui dissimulator M.A. Stubelius sponte praetermisit.1717124 sI 291 ingår också 979 och 980.Ryggtitel: Supplementum Falsteri 72. 3 verk i en volym : Falster, Ch., Supplementum Linguae Latinae, sive Observationes ad Lexicon Fabro-Cellarianum, Flensburg 1717; Falster, Ch., Animadversiones Epistolicae, in tres Partes divisae, 1717; Falster, Ch., Memoriae Obscurae ... Apud Veteres Romanos, 1721. Falster, K., dansk skald och filolog, f. 1690, d. 1752, 1723 rektor i Ribe, erbjöds 1719 och 1732 professur vid Köpenhamns universitet. Gjorde latinska ordbokssamlingar, sökte rensa latinet från barbarismer. Utgav Ovidius´ klagosånger, 1719, Amoenitates philologicae, 1729- 32, 11 originalsatirer, 1720- 42, med Juvenalis som förebild.Språkvetenskap. Latin. Lexikon.
980Falster, KristianMemoriae Obscurae, Clarissimorum quorundam Ingeniorum & Monumentorum Apud Veteres Romanos, Ex Latebris suis erutae & Renovatae Per Christianum Falsterum.172148 sI 291 ingår också 979 och 980.3 verk i en volym : Falster, Ch., Supplementum Linguae Latinae, sive Observationes ad Lexicon Fabro-Cellarianum, Flensburg 1717; Falster, Ch., Animadversiones Epistolicae, in tres Partes divisae, 1717; Falster, Ch., Memoriae Obscurae ... Apud Veteres Romanos, 1721. Falster, K., dansk skald och filolog, f. 1690, d. 1752, 1723 rektor i Ribe, erbjöds 1719 och 1732 professur vid Köpenhamns universitet. Gjorde latinska ordbokssamlingar, sökte rensa latinet från barbarismer. Utgav Ovidius´ klagosånger, 1719, Amoenitates philologicae, 1729- 32, 11 originalsatirer, 1720- 42, med Juvenalis som förebild.Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Antiken. Lexikon.
981Petrus ScriveriusObservationum Spicilegium, Ad L. Annaeum Senecam.Lovanii ? (Leuven, Louvain)16038 bladI 301 ingår också 981, 982, 983.Spicilegium, latin, i äldre boktitlar: axplockning, efterskörd, urval. Avslutande text, I. Lipsius P. Scriverio S. D. ... Ipse dicet, & de vicario meo in te affectu: crede, & salve. Lovanii Nonis Maiis 1603. 4 verk i en volym : Annaeus, L.Senecae ... Operum Pars Altera, Leiden 1519; Petrus Scriverius, Observationum Spicilegium, Ad L. Annaeum Senecam, 1603 ?; Isaac Pontanus, Io. Isaaci Pontani L. Annaeum Notae, Leiden 1619; Annaeus, L., Senecae Rhetoris Suasoriae, Controversiae ..., Leiden 1619. Jämför nr 982.Filosofi. Skönlitteratur. Antiken.
982Isaac PontanusIo. Isaaci Pontani L. Annaeum Senecam Notae. V. C. Petro Scriverio Ioan. Isaacius Pontanus.Lugduni Batavorum (Leiden)Excudebat Georgius Abrahami a Marsce1619Alf. pag.I 301 ingår också 981, 982, 983.4 verk i en volym : Annaeus, L.Senecae ... Operum Pars Altera, Leiden 1519; Petrus Scriverius, Observationum Spicilegium, Ad L. Annaeum Senecam, 1603 ?; Isaac Pontanus, Io. Isaaci Pontani L. Annaeum Notae, Leiden 1619; Annaeus, L., Senecae Rhetoris Suasoriae, Controversiae ..., Leiden 1619. Jämför nr 981.Filosofi. Skönlitteratur. Antiken.
983Seneca, Lucius Annaeus; Andreas SchottusSenecae Rhetoris Suasoriae, Controversiae; & Declamationum excerpta. ab Andrea Schotto Antwerpiano ad veterum exemplarium fidem diligenter castigata: Graecis etiam hiatibus expletis. Praeterea Iusti Lipsii Et Joannis Isaaci Pontani Notis Emendationibusque explicata & aucta.Lugduni Batavorum (Leiden)Apud Bartholomaeum ā Bilt1619Alf. pag., 43 s, s 35- 320I 301 ingår också 981, 982 och 983.Seneca Lucius Annaeus = 1) romersk retor, f. ca 55 f.Kr. i Cķrdoba. Bevarat arbete Oratorum et rhetorum sententiae, ett arbete skrivet närmast för de tre sönerna. 2) romersk filosof och författare, den förres son, f- ca 4 f.Kr., förvisades av kejsart Claudius till Korsika, inflytelserik under kejsar Neros första år, befalldes av Nero att begå självmord 65 e.Kr. sedan Pisos sammansvärjning mot kejsaren avslöjats. Mångsidigt författarskap. Filosofiska arbeten: de providentia, de vita beata, de brevitate vitae, ad Helviam matrem de consolatione. Skrev sedelärande brev, epistulae morales. Skrev naturales quaestiones, naturvetenskapliga frågor, 7 böcker, om meteorologi, astronomi, geografi. 4 verk i en volym : Annaeus, L.Senecae ... Operum Pars Altera, Leiden 1519; Petrus Scriverius, Observationum Spicilegium, Ad L. Annaeum Senecam, 1603 ?; Isaac Pontanus, Io. Isaaci Pontani L. Annaeum Notae, Leiden 1619; Annaeus, L., Senecae Rhetoris Suasoriae, Controversiae ..., Leiden 1619.Filosofi. Skönlitteratur. Antiken.
984Buchlerus, JohannesThesaurus Conscribendarum Epistolarum Ex variis optimisque Autoribus conscriptus ā M.Johanne Buchlero ā Gladbach. Nunc vero compluribus in locis, jucundis praesertim ac utilissimis Ciceronis Epistolarum imitationibus auctus ac locupletior redditus. Cui in fine noviter accessit elegans Dialogus Jacobi Pontani, de laudibus librorum Ciceronis. Editus curâ M.Josuae Crepheld ā Mosbach. Cum Gratiâ ... Elect. Saxon. Prodit denuō Septimųm quām plurimis in locis correctus & ab odiosis mendis diligentiųs quam novissimč repurgatus.Lipsiae (Leipzig)Sumtibus Joh. Christophori Tarnovii Literis Christiani Michaelis16721 blad, 394 s, alf. pag.I 304 ingår också 984.2 verk i en volym : Ausonius Popma Frisiusi, De Differentiis Verborum Libri IV. Item De Usu Antiquae Locutionis Libri II. Giessae 1679 ; Buchlerus, Johannes,Thesaurus Conscribendarum Epistolarum Ex variis optimisque Autoribus conscriptus, Leipzig 1672.Språkvetenskap. Filosofi m m.
985Pfeiffer, AugustCritica Sacra, De Sacri Codices Partitione, Editionibus Variis, Linguis Originalibus Et Illibata Puritate Fontium, Interpretatione Scripturae Legitima, Nec Non Ejusdem Translatione In Linguas Totius Universi, De Masora Et Kabbala, Talmude Denique Et Alcorano. Accessere, Suisque Locis Inserti Sunt Tractatus Quatuor, I. De Antiquis Ritibus Ebraeorum. II. De Natura, Usu Et Subsidiis Linguarum Orientalium Omnium. III. De Compendaria Ratione Legendi Scripta Rabbinico-Talmudica. IV. De Accentuatione Tam Prosaica Quam Metrica Facile Discenda. Editio Sexta, Et Pleniori Indice Aucta ...Dresdae Et Lipsiae (Dresden och Leipzig)Apud Gothofredum Leschium1721355 s, alf. pag.I 384 ingår också 985 och 986.Utöver språk nämnda i fält Språk finns också: samariska, etiopiska, armeniska m m. Efter s 256 alfabet på arabiska, persiska, turkiska. 3 verk i 1 volym : Schurman, A.M., Opuscula Hebraea, Latina, Graeca, Gallica: Prosaica Et Metrica, Leipzig 1749 ; Pfeiffer, August, Critica Sacra, De Sacri Codices, Dresden och Leipzig 1721; Pfeiffer, August, Manuductio Nova Et Facilis Ad Accentuationem V.T. Prosaicam Et Metricam, 1721. Pfeiffer, August, superintendent "Lubercensis", d. 1692 i en ålder av 57 år, studier i Hamburg och Wittenberg, professor i orientaliska språk i Wittenberg 1668.Språkvetenskap. Latin, hebreiska, grekiska m m.
986Pfeiffer, AugustManuductio Nova Et Facilis Ad Accentuationem V.T. Prosaicam Et Metricam.172134 sI 384 ingår också 985 och 986.Sista bladet tysk handskriven text om A. Pfeiffer. 3 verk i 1 volym : Schurman, A.M., Opuscula Hebraea, Latina, Graeca, Gallica: Prosaica Et Metrica, Leipzig 1749 ; Pfeiffer, August, Critica Sacra, De Sacri Codices, Dresden och Leipzig 1721; Pfeiffer, August, Manuductio Nova Et Facilis Ad Accentuationem V.T. Prosaicam Et Metricam, 1721. Pfeiffer, August, superintendent "Lubercensis", d. 1692 i en ålder av 57 år, studier i Hamburg och Wittenberg, professor i orientaliska språk i Wittenberg 1668.Språkvetenskap. Hebreiska.
987Hippokrates; Marinelli, JohannesHippocrates Aphorismi Nicolao Leoniceno Vicentino Interprete. Ioannis Marinelli In eosdem commentarij Vij. ex Hip. sententia comprobati. Index Copiosus Rerum ex libris Hip. ad Aphor. explanationem selectarum.Venetiis ( Venedig)1583237 blad, alf. pag.I 465 ingår också 987.I verkets slut Index. 2 verk i 1 volym : Hippocrates, Aphorismi ... Guilielmo Plantio Cenomano interprete, Venedig 1582; Hippocrates, Aphorismi Nicolao Leoniceno Vicentino Interprete. Ioannis Marinelli in eosdem commentarij, Venedig 1583. Hippokrates, ca 460- 370 f. Kr., från Kos, grundlade medicinen som vetenskap, ca 130 skrifter förbinds med H.s namn, åtminstone hälften är senare förfalskningar. Vad som egentligen tillhör H. är svårt att avgöra. Begav sig till Athen och undervisades där av filosofen Gorgias. Begav sig senare till Tessalien och gjorde härifrån resor till Mindre Asien och trakterna kring Svarta havet. Höjden av rykte nådde H. under peloponnesiska kriget 431- 404 f. Kr. I Aphorismi, nr 465, framlade H. huvudresultaten av sitt vetande, ex.vis: Livet är kort, konsten är lång, tillfället flyktigt, erfarenheten bedräglig.Medicin. Antiken.
988Loccenius, JohanAntiquitatum Sveo-Gothicarum, Cum hujus aevi moribus, institutis ac ritibus indigenis pro re nata comparatarum Libri Tres. Editio Secunda, emendatior & auctior.Holmiae (Stockholm)Ex Officinâ Johannis Janssonii, Regii Typographi168 sI 537 ingår också 988.Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet. 2 verk i 1 volym : Loccenius, J., Rerum Svecicarum Historia A Rege Berone tertio usque ad Ericum decimum quartum deducta, Stockholm 1654 ; Loccenius, J., Antiquitatum Sveo-Gothicarum, Cum hujus aevi moribus, institutis ac ritibus ... Libri Tres. Editio Secunda ,Stockholm.Historia. Sverige.
989Matthiae, Johannes, GothusOpuscula Theologica Pleraq; antehac seorsim Edita, Nunc verō in Usum Ministrorum Verbi & Theologiae Studiosorum in Unum Volumen congesta. A D. Johanne Matthiae Episcopo Strengnensi. Cum praemissa Serenissimi Regis Caroli Gustavi Historiola. Index Opusculorum post Preafationem reperitur.Strengnesiae (Strängnäs)Imprimebat Zacharias Brockenius16613 bladI 542 ingår också 989,990,991,1233,1234,1235,1236,1237,1238, 1239 och 1240.12 verk i 1 volym : Ollieqwist,J., Historia Caroli Gustavi, Strängnäs ? 1661; Ollieqwist,J., Opuscula Theologica, Strängnäs 1661; Libellus Puerilis, Strängnäs 1659; Institutio Catechetica, Strängnäs 1640,1641?; Disputationes Duae, Strängnäs 1659; Johannes Matthias, Methodus Concionandi, Strängnäs 1659; Zelotypia Pasto- ralis, Strängnäs 1659; Pastoralis Consonae, 1610; Idea,Boni Ordinis in Ecclesia Christi, Strängnäs; Querela De Praepostero quorundam judicio, Strängnäs 1660; Regula Credendi & Vivendi, Strängnäs; Johannes Matthias, Epistolarum Decas Prima, Strängnäs? Matthiae, Johannes, Gothus, mag. i Uppsala 1617, poëseos prof. i Uppsala 1621, teol. prof. vid Collegium illustre i Stockhom 1627, hovpredikant 1629, drottning Kristinas lärare, biskop i Strängnäs 1643, d. 1670.Religion.
990Matthiae, Johannes, GothusLibellus Puerilis, In quo continentur, Quinque primaria Capita Doctrinae Christianae, Cum Precationibus Aliquot Sacris. Omnia ex sola Sacra V. et N. Testamenti Scriptura desumpta.Strengnesiae (Strängnäs)Typis Zachariae Brockenij1659Alf. pag., 78 sI 542 ingår också 989,990,991,1233,1234,1235,1236,1237,1238, 1239 och 1240.12 verk i 1 volym : Ollieqwist,J., Historia Caroli Gustavi, Strängnäs ? 1661; Ollieqwist,J., Opuscula Theologica, Strängnäs 1661; Libellus Puerilis, Strängnäs 1659; Institutio Catechetica, Strängnäs 1640,1641?; Disputationes Duae, Strängnäs 1659; Johannes Matthias, Methodus Concionandi, Strängnäs 1659; Zelotypia Pasto- ralis, Strängnäs 1659; Pastoralis Consonae, 1610; Idea,Boni Ordinis in Ecclesia Christi, Strängnäs; Querela De Praepostero quorundam judicio, Strängnäs 1660; Regula Credendi & Vivendi, Strängnäs; Johannes Matthias, Epistolarum Decas Prima, Strängnäs? Matthiae, Johannes, Gothus, mag. i Uppsala 1617, poëseos prof. i Uppsala 1621, teol. prof. vid Collegium illustre i Stockhom 1627, hovpredikant 1629, drottning Kristinas lärare, biskop i Strängnäs 1643, d. 1670.Historia. Religion m m.
991Matthiae, Johannes, GothusInstitutio Catechetica Christianae Religionis Serenissimae Potentissimae Christinae ... Reginae Anno MDCXL & MDCXLI Tradita.Stregnesiae (Strängnäs)Typis Brockenianis1640,1641s 270 - s 306I 542 ingår också 989,990,991,1233,1234,1235,1236,1237,1238, 1239 och 1240.12 verk i 1 volym : Ollieqwist,J., Historia Caroli Gustavi, Strängnäs ? 1661; Ollieqwist,J., Opuscula Theologica, Strängnäs 1661; Libellus Puerilis, Strängnäs 1659; Institutio Catechetica, Strängnäs 1640,1641?; Disputationes Duae, Strängnäs 1659; Johannes Matthias, Methodus Concionandi, Strängnäs 1659; Zelotypia Pasto- ralis, Strängnäs 1659; Pastoralis Consonae, 1610; Idea,Boni Ordinis in Ecclesia Christi, Strängnäs; Querela De Praepostero quorundam judicio, Strängnäs 1660; Regula Credendi & Vivendi, Strängnäs; Johannes Matthias, Epistolarum Decas Prima, Strängnäs? Matthiae, Johannes, Gothus, mag. i Uppsala 1617, poëseos prof. i Uppsala 1621, teol. prof. vid Collegium illustre i Stockhom 1627, hovpredikant 1629, drottning Kristinas lärare, biskop i Strängnäs 1643, d. 1670.Religion.
992Thomasius, ChristianPrimae Lineae De Jureconsultorum Prudentia Consultatoria, In quibus docetur, Quid Sit Prudentia, Quid Consultatoria, Qua Ratione Ea Ad Ictos Pertineat, Quid Observet Prudentia Tam In Dirigendis Actionibus Propriis, In Conversatione Quotidiana Et Selecta, In Societate Domestica Et Civili, Quam Quoad Ipsa Consilia Aliis Danda Et Ab Iis petenda, Fere Ubique Ex Sensu Communi Deductae In Usum Auditorii Thomasiani. Editio Secunda.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis & sumptibus viduae Christhophori Salfeldii, Regim. Reg. Boruss. Typographi17104 blad, 150 sI 575 ingår också 992 och 1243.3 verk i 1 volym, författare Thomasius, Chr., Cautelae Circa Praecognita Jurisprudentii; Cautelae Circa Praecognita Jurisprudentiae Ecclesiasticae; Prima Lineae De Jureconsultorum Prudentia, samtliga Halle, Magdeburg, 1710, 1712, 1710. Thomasius, Chr., tysk filosof och naturrättslärare, f. 1655 i Leipzig, d. 1728 i Halle, jur. doktor i Frankfurt an der Oder 1678, föreläste sedan 1688 i Leipzig och sedan 1690 i Halle. Föregångsman för tyska upplysningen, uppträdde mot häxförföljelser och tortyr. Hämtade innehållet för sin filosofi från det vardagliga förnuftet. Påverkad av Grotius o. Pufendorf. Skrev bl.a.: Einleitung zur vernunftlehre, 1691, Einleitung in die sittenlehre, 1692, Fundamenta iuris naturae et gentium, 1705.Rättsvetenskap. Filosofi.
993Schefferus, JohannesSuecia Literata seu De Scriptis & Scriptoribus Svecorum.Holmiae (Stockholm)typis et impensis Henrici Keijser S. R. Mtis Typographi1680346 s, alf. pag.I 52 ingår också 993.Handskriven titelsida. 2 verk i en volym : Scheffer, Johannes, De Natura Et Constitutione Philosophiae Italicae, Uppsala ? 1664? ; Scheffer, Johannes, Suecia Literata seu De Scriptis & Scriptoribus Svecorum Liber Singularis. Stockholm ? 1680 ?. Schefferus, J., f. 1621 i Strasbourg, varför han kallade sig Argentoratensis efter stadens latinska namn, d. 1679 i Uppsala. Studerade i Holland. Stort anseende som filolog, utgav klassiska författare, Arrianus, Mauritius och Petronius. Utgav De varietate navium, 1643, och Agrippa liberator, 1645. Kallades 1647 till innehavare av skytteanska professuren i Uppsala. De stylo, 1653, ansågs länge som bästa introduktion i latinsk vältalighet. Utgav Upsalia antiqua, 1666, Konunga- och höfdinga styrilse, 1669, Memorabilium Svethicae gentis exempla, 1671, Lapponia, 1673, Svecia literata, 1680.Filosofi. Litteraturhistoria.
994Cicero, Marcus Tullius; Junius, MelchiorSelectarum Epistolarum Ex .M.T. Ciceronis Familiaribus Et Aliis, Volumen Tertium, Autore Melchiore Junio Witebergense, Eloquentiae Professore in Academiâ, Argentinensi.Lincopiae (Linköping)Danielis Kempe1678223 s, 1 bladI 176 ingår också 994 och 4318.3 verk i en volym : Junius, Melchior, Selectarum Epistolarum Ex M.T.Ciceronis Familiaribus, Autore Melchiore Junio Witebergensi, 1, 2, 3, Linköping 1678. Index i verkets slut. Cicero, romersk statsman, talare och skriftställare. F. 106 f.Kr. nära Arpium, avrättad 43, huvud och högra handen uppspikad på talarstolen i Rom, antog toga virilis 91 och inträdde därmed i offentliga livet, deltog 89 i marsiska kriget, 75 kvestor, 69 edil, 66 pretor, 63 konsul, framgångsrik advokat. Höll tal mot Antonius efter mordet på Caesar: XIV orationes in M. Antonium. Ca 50 bevarade tal, någras äkthet diskuterad. Särskilt kända tal: andra anklagelseakten mot Verres, andra filippiska talet, talet för Milo, talen mot och om Catilina, talet för Pompejus överbefäl. Filosofiska skrifter: De finibus bonorum et malorum, De legibus, Disputationes tusculanae, De officiis, De senectute, De amicitia, De natura deorum. Nära 800 brev bevarade.Skönlitteratur. Antiken.
995Wennerdahl, Wilhelm AndersLexicon Mythico-Historicum, Eller Kort och Tydelig Beskrifning öfwer Afgudar, Gudinnor, Nympher, Högtider, Offer, Caeremonier, Bilder, namnkunnoga Konungar, berömda Höfdingar, lärda Män, Länder, Städer... och åtskilloga hos Hedniska Flken wedertagna Bruk; Så at The uråldriga Dichter utredas och förklaras genom Historien; Och The forna Beskrifningar på Riken och Orter kunna upsökas, och finnas efter sina uti wår tid bekanta Namn ... hos Judarna ... antagna Afgudar ... I liuset framgifwet Af Wilhelm Anders Wennerdahl, Lector Eloq. & Poës. wid Kongl. Gymnasium uti Linköping.LinköpingGabriel Björkegren17485 blad, 636 sI 267 ingår också 995.2 verk i en volym : Schenberg, P., Lexicon Latino-Svecanum ... Recognitum Et Auctum, Norrköping och Linköping 1747; Wennerdahl, W.A., Lexicon Mythico-Historicum, Eller Kort och Tydelig Beskrifning öfwer Afgudar, Gudinnor, Nympher, Högtider, Offer, Caeremonier, Bilder, namnkunnoga Konungar, berömda Höfdingar, lärda Män, Länder, Städer... , Linköping 1748. Wennerdahl, W. A., lektor i Linköping.Språkvetenskap. Historia. Latin- svenska. Lexikon.
996Paullus ManutiusCommentarius In M. Tullii Ciceronis Epistolas Ad Familiares, Tomus II.(Amsterdam)-1676414 s, alf. pag.I 434 ingår också 996.1) Manutius, Aldus Pius, humanist och boktryckare, f. 1450, d. 1515, uppsatte tryckeri 1489 i Venedig, ville åt eftervärlden bevara den nyupptäckta, otryckta, litteraturen, särskilt den grekiska. Tog till sin hjälp lärda män, mest greker, för studium av texterna. Utarbetade grekiska, latinska och hebreiska typer. Förbättrade antikvan och uppfann kursiven. Framställde 28 Editiones principes från gamla manuskript, utgavs 1494- 1514. 2) Manutius, Paulus, son till 1), f. 1512, d.1574, övertog tryckeriet 1533. Högt skattas editionen av Cicero. Till Rom 1561, tryckte där kyrkofäder. 3) Manutius, Aldus d. y., son till 2), f. 1547, d. 1597, innehade lärostolar i Venedig, Bologna, Pisa och Rom. Kallades till Typographia vaticana i Rom, aldinska tryckeriet nedlades, hade i 105 år utgett 908 edit.Skönlitteratur. Litteraturvetenskap. Filosofi. Antiken.
997Moldenhawer, Johann Heinrich DanielEinleitung in die Alterthümer der Perser, entworfen von Johann Heinrich Daniel Moldenhawer, Königl. Pr. Kirchen-Raht, der Gottesgelahrheit Doctor und öffentlichen Lehrer, auch Prediger bey der Sackheimschen Gemeine.Königsberg und Leipzigdrucks und verlegts Johann Heinrich Hartung175451 s, opag.I 527 ingår också 997.2 verk i 1 volym : Moldenhawer,J. H. D., Einleitung in die Alterthümer der Egyptier, Jüden, Griechen u. Römer, Königsberg und Leipzig 1754 ; Moldenhawer, J. H. D., Einleitung in die Alterthümer der Perser, Königsberg und Leipzig 1754. Moldenhawer, Johan Heinrich Daniel, kungligt kyrkoråd, teol. doktor, Prediger bey der Sackheimschen Gemeine.Historia m. m. Antiken.
998Loccenius, JohanSveciae Regni Leges Civiles Aut Civitatum Secundum ... Gustavi Adolphi, Sveonum, Gothorum ... mandatum publicatae & typis excusae A. 1618 A Johanne Loccenio JC. in Latinam linguam traductae, & brevibus Notis illustratae. Accedunt Regulae Juris Sveogothici, atque Index. Cum S.mae Regiae Maj.tis Privilegio.Londini Scanorum (Lund)Sumtibus Adami Junghans imprimebat Vitus Haberegger/ Acad. Carol. Typogr.16752 blad, 437 sI 544 ingår också 998.I verkets slut: Index Rerum. Loccenius, J., universitetslärare, rättslärd, historiker, f. i Itzehoe, Holstein 1598, d. 1677 i Uppsala, studerade i Helmstedt, Rostock och Leiden, professor i historia i Uppsala 1625, därefter professor i juridiska fakulteten, slutligen bibliotekarie och rikshistoriograf. Förutom 23 i disputationsform utgivna skrifter författade han ytterligare ca 40 andra verk. De flesta utgavs först i Sverige, därefter i utlandet. 2 verk i 1 volym : Loccenius,J., Sveciae Regni Leges Provinciales ...A ... Carolo IX. ... confirmatae, & anno 1608 publicatae sunt. Lund 1675; Loccenius, J., Sveciae Regni Leges Civiles Aut Civitatum Secundum ... Gustavi Adolphi ... mandatum publicatae... 1618, Lund 1675.Rättsvetenskap. Sverige.
999Ziervogel, Evald; Westman, Georg AndreasDissertatio Academica, Usum Rei Numariae In Hist. Literaria Domesticis Exemplis Declarans ... Ad Ups. Facult. Phil. Publico Examini D. 3. April. MDCCLIV ... Praeses Evald Ziervogel, Ad. Reg.A Reg. Acad. Upsal. V. Bibliothecarius, Et Respondens Georgius Andreae Westman, Stocholmiensis.Upsaliae (Uppsala)L. M. Höjer, Reg. Ac.Typ.17542 blad, 28 sI 548 ingår också 999 och 1241.3 verk i 1 volym : Ziervogel, E., De Re Nummaria, Ejusque In Historia Svio-Gothica Usu, Dissertatio, Uppsala 1749 ; Westman, G.A., Dissertatio Academica, Usum Rei Numariae, Uppsala 1754; Schrange, Z., Numophylacium Regiae Academiae Upsalensis, Uppsala 1753. Ziervogel, E., numismatiker och historisk läroboksförfattare, f. 1728, d. 1765 i Uppsala, fil. mag. i Uppsala 1749, vice bibliotekarie där med uppgift att förestå universitetets myntkabinett, 1758 professors titel, förestod också ehrenpreusska myntsamlingen, akademiens boktryckare. Skrev: Utkast till offentliga föreläsningar öfver svenska myntkunskapen, 1753, Trettio historiska afhandlingar om svenska mynt och medaljer, 1755 (=2937), Föreläsningar öfver Ups. Acad. myntsamling, 1772 (=2939).Historia. Numismatik. Sverige.
1000Dal, NilsSpecimen Biographicum De Antiquariis Sveciae in quo, Johannis Hadorphii, Eliae Brenneri & Islandorum, Curae enarrantur, Auctore Nicolao Dal, Husvedi Filio.XXIV.Stockholmiae (Stockholm)ex Officina Henricus C. Merckell1724Alf. pag.I 556 ingår också 1000.Identisk med nr 3014. 2 verk i 1 volym :Thun, J., Imago Politici Christiani In Vita ... Erici Palmskiöldii, Stockholm 1707 ?; Dal, N., Specimen Biographicum De Antiquariis Sveciae in quo, Johannis Hadorphii, Eliae Brenneri & Islandorum, Curae enarrantur, Stockholm 1724.Biografi. Antikvarier.
1001Örnhiälm, Klas (Claudius Arrhenius- Örnhiälm)S.Anscharii Primi Hamburgensium Archiepiscopi ... Vita Gemina Una Oratione prosâ ante annos minimum DCCCVIII. scripta per S. Rimbertum ... Altera Oratione metricâ ante annos DCVI. scripta, ut putatur, per Gualdonem Corbiensem Monachum: Nec non prioris vitae versio vetus Svecica, Quam de dit ante annos saltem CCLXXXVII. S. Nicolaus Lincopensis Episcopus: Una cum Viri clarissimi Petri Lambeccii Ante annos XXVI. Hamburgi ad has Vitas editis Annotatis, Junctium nunc ista, adjectis suis Excerptis Chronologicis Indicibusq. ... primus in Sveciâ edidit Claudius Arrhenius.Holmiae (Stockholm)Excudit Henricus Keyser1677280 sI 557 ingår också 1001.2 verk i 1 volym : Arrhenius, Cl., Vita ... Ponti De La Gardie, Leipzig 1690; Arrhenius, Cl., S.Anscharii ... Vita, Stockholm 1677. Örnhielm, kyrkohistoriker, f. 1627 i Linköping, d. 1695 i Stockholm, 1650 student i Uppsala, studier i teologi, österländska språk, historia. Utländsk resa 1664-67, avskrev då i Heidelberg Hugo Grotius´ brev, 1668 professor i historia i Uppsala, 1669 assessor i Antikvitetskollegiet, 1679 rikshistoriograf, 1687 universitetsbibliotekarie, 1689 censor librorum. Ett 50-tal akademiska disputationer, därjämte Historia sveonum gothorumque ecclesiastica, 4 böcker, 1689, Vita illustris herois Ponti De la Gardie, Leipzig 1690, efterlämnade handskriftsmaterial, skrev Relation om kyrkliga gods.Historia. Sverige.
1002Wallis, JohnDe Sectionibus Conicis, Nova Methodo Expositis, Tractatus.Oxonii (Oxford)Typis Leon: Lichfield Academiae Typographi, Impensis Tho. Robinson16554 blad, 108 sI 567 ingår också 1002,1003, 1004 och 1242.5 verk i 1 volym : Wallisius, J., De Angulo Contactus Et Semicirculi Disquisitio Geometrica, Oxford 1656; Wallisius, J., De Sectionibus Conicis, Oxfordi 1655 ; Wallisius, J., Arithmetica Infinitorum,Oxford 1656 ; Wallisius,J., Eclipsis Solaris, Oxford 1655; Renati Des Cartes, Geometria, Amsterdam 1659. Wallis, J., engelsk matematiker, f. 1616, d. 1703, teolog, professor geometri Oxford 1649, teol.doktor 1654. Skrev i teologi, matematik, logik, moralfilosofi, harmonilära, akustik, dövstumsundervisning. Skrev Arithmetica infinitorum, 1656, Tractatus de conicis, 1665, A treatise of algebra, 1685. Opera, 3 band, 1693-99.Matematik.
1003Wallis, JohnArithmetica Infinitorum, Sive Nova Methodus Inquirendi in Curvisineorum Quadraturam, aliaque difficiliora Matheseos Problemata.Oxonii (Oxford)Typis Leon: Lichfield Academiae Typographi, Impensis Tho. Robinson16567 blad, 198 s, 1 bladI 567 ingår också 1002,1003,1004 och 1242.5 verk i 1 volym : Wallisius, J., De Angulo Contactus Et Semicirculi Disquisitio Geometrica, Oxford 1656; Wallisius, J., De Sectionibus Conicis, Oxfordi 1655 ; Wallisius, J., Arithmetica Infinitorum,Oxford 1656 ; Wallisius,J., Eclipsis Solaris, Oxford 1655; Renati Des Cartes, Geometria, Amsterdam 1659. Wallis, J., engelsk matematiker, f. 1616, d. 1703, teolog, professor geometri i Oxford 1649, teol.doktor 1654. Skrev i teologi, matematik, logik, moralfilosofi, harmonilära, akustik, dövstumsundervisning. Skrev Arithmetica infinitorum, 1656, Tractatus de conicis, 1665, A treatise of algebra, 1685. Opera, 3 band, 1693-99.Matematik.
1004Descartes, René/ Cartesius, RenatusGeometria, ā Renato Des Cartes Anno 1637 Gallicč edita; postea autem Unā cum Notis Florimondi De Beaune , In Curia Blesensi Consiliarii Regii, Gallicč conscriptis in Latinam linguam versa, & Commentariis illustrata, Operâ atque studio Francisci ā Schooten, in Acad. Lugd. Batava Matheseos Professoris. Nunc demum ab eodem diligenter recognita, locupletioris Commentariis instructa, multisque egregiis accessionibus ... Quorum omnium Catalogum pagina versa exhibet.Amstelaedami (Amsterdam)Apud Ludovicum & Danielem Elzevirios16596 blad, 106 sI 567 ingår också 1002,1003,1004 och 1242.Namnteckning daterad 1659: Biiyck a Silij ? 5 verk i 1 volym : Wallisius, J., De Angulo Contactus Et Semicirculi Disquisitio Geometrica, Oxford 1656; Wallisius, J., De Sectionibus Conicis, Oxfordi 1655 ; Wallisius, J., Arithmetica Infinitorum,Oxford 1656 ; Wallisius,J., Eclipsis Solaris, Oxford 1655; Renati Des Cartes, Geometria, Amsterdam 1659. Descartes/ Cartesius, fransk filosof o. matematiker, f. 1596, efter att ha deltagit i sällskapsliv och krigstjänst o. gjort vidsträckta resor levde C. i sträng ensamhet i Holland, sysselsatt med vetenskap. Epokgörande filosof. Lärare åt drottning Christina i Sverige, dog i Stockholm 1650. Startade med tvivel. Skapare av analytisk geometri. Skrev bl.a. Discours sur la méthode, 1637, Méditations de prima philosophia, 1641, Principia philosophiae, 1644, Géometrie, 1637.Matematik. Geometri.
1005Lulof, JohannesIntroductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi. Institutionibus Domesticis Accomodata.Lugduni Batavorum (Leiden)1748112 sI 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 1741; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748 ; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768 ; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 1771; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762.Geografi.
1006Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget. Första Stycket.Upsala (Uppsala)Christian Erhard Steinert176278 sI 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.Ur inledning: Sedan det nu warande blodiga Kriget i Tyskland År 1756 börjades, har man sedt flera utrikes sysselsätta sig med dess beskrifwande. 9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 1741; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748 ; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768 ; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 1771; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762.Historia. Sverige. Tyskland.
1007Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket.StockholmLars Salvius175626 sI 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 1741; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748 ; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768 ; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 1771; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762.Ekonomi och näringsväsen. Sidentyg. Ostindien.
1008Bruno, Georg FriedrichBiographie, eller Lefvernes-Beskrifning, Sådan then samma, af honom sielf i lifstiden, uti korthet sammanfattad blifvit, År 1762.Strengnäs (Strängnäs)Lars Arvid. Collin1763Alf. pag.I 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.Ur inledning: Til underdånigste efterlefnad ... af ... Förordnande om Lefvernes- Beskrifningar ... har jag ... såsom bäst kunnig om mitt lefnadslopp ... Bruno anger sig född i Lindesberg 16 maj, gamla stilen, 1699. 9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 1741; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748 ; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768 ; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 1771; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762.Historia. Personhistoria.
1009En kort Berättelse, Utaf Hwad tilfälle De Personers Namn Blifwit införde Uti Almanachen/ Som der, för hwarje dag, hela året igenom, stå antecknade. Tillika med Förbättrad och tilökt Wäderleks-Spåman. Andra Uplagan.VästeråsJohan Laur. Horrn1768156 s, 1 bladI 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 1741; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748 ; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768 ; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 1771; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762.Allmänt och blandat. Almanacka. Väderlek.
1010Den Universala Politiska Historien, Yngsta Begynnare Til Tjenst Sammandragen Och Fortsatt Til Närvarande Tid.StockholmLars Salvius177148 sI 639 ingår också 1005,1006,1007,1008, 1009,1010, 1277 och 1278.Ur inledning: Mine Käre Barn! Här är åter en ny gåfva, som jag vil lägga i Edra händer. 9 verk i 1 volym :Rydelius,A., Sententiae Philosophicae Fundamentales, Lund 1741; Lulof, I., Introductio Ad Cognitionem Atque Usum Utriusque Globi, Leiden Leiden 1748 ; Kort Berättelse Om Det nu warande Tyska Kriget, Uppsala 1762; Wälmente Tankar Om Ost-Indiske Sidentygernas Nyttjande i Riket, Stockholm 1756; Bruno,G.F., Biographie, Strängnäs 1763; En kort Berättelse ... Personers Namn ... Uti Almanachen, Västerås 1768 ; Den Universala Politiska Historien, Stockholm 1771, Svenska Historien, Stockholm 1771; Ljung,E.P., Summarisk Lefwernes- Beskrifning, Strängnäs 1762.Historia. Allmän.
1011Bergklint, OlofTal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas Af Holstein-Gottorp, Höga Förmälning: Hållit Uti Kongl. Gymnas. I Westerås Större Lärosal, Den 2 Nobembr. 1774. Af Olof Bergklint.Westerås (Västerås)Johan Laur. Horrn177428 sI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Bergklint, O., pedagog, skald, estetiker, f. 1733 i Västerås, d. 1805, fattig fick han i 20 år livnära sig med konditionerande, dvs vara anställd i enskild tjänst. 1761 magister i Greifswald, 1765 docent i poesien vid Uppsala universitet, 1774 eloquentiae et poeseos lektor i Västerås, 1783 kyrkoherde, prost i Gladsax.Historia. Sverige. Kungligheter.
1012Holthusen, Karl Johan vonRegements- Detaillen Eller Militaire Anmerkningar Vid Hvar Och Ens Sysla Innom Et Regemente-Infanterie. Första Delen. Författade af C. J. v. H. Andra Delen, Författade Af Carl Joh. von Holthausen, Öfverste- Lieutenant och Ridd. af K. Svärds- Ord.StockholmPeter Hesselberg1771,177232 s, 72 sI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Holthusen, Karl Johan von, överstelöjtnant, riddare av kungl. svärdsorden.Militärväsen. Sverige.
1013Gellert, Christian FürchtegottTankar om Ynglingars Lefnads-art, Studier och upförande eller en så kallad Faderlig Underwisning för en Son, som reser til Academien. Öfwersättning.StockholmJohan Georg Lange177132 sI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.Titelsida inleder: Professor C.F.Gellerts Tankar ... 9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Gellert, C. F., tysk skald och moralfilosof, f. 1715 i Hainichen i Erzegebirge, d. 1769 i Leipzig, Tysklands före Schiller sannolikt populäraste skald.Uppfostran och undervisning.
1014Hensler, Philip GabrielAnwisning Til de Förnämsta Hjelpemedel För dem, Som genom oförmodeliga Olyckshändelser Blifwit Liflösa, Eller Råkat i stor Lifsfara. Upgifwen År 1770 Af D. Philip Gabriel Hensler Kongl. Dansk Physicus I Altona, Pinneberg och Rantzau. Från Tyska Språket öfwersatt.StockholmJohan Georg Lange177164 sI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Hensler, Philip Gabriel, kungl. dansk Physicus i Altona, Pinneberg och Rantzau.Medicin.
1015Hartman, Joh. Joh:son.; Elfvenberg, EmanuelOm Pesten; Til Disputations Ämne För Stipendiarierne Författadt och uti Åbo Acad. Försvaradt Af Medicinae Professoren Doct. J.J. Haartman, och Medicinae Studiosus Emanuel Elfvenberg, Den Februarii 1772.StockholmAndreas Holmerus177216 sI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Hartman, Joh. Joh:son, professor i medicin vid Åbo akademi, ledamot i Svenska Vetenskapsakademien.Medicin.
1016Nolten, Johann FriedrichConspectus Ortographiae Latinae In Vocabulis Dubiis Potioribus E Lex. Antib. Noltenii collectus.Strengnesiae (Strängnäs)Laur. Arv. Collin17676 bladI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Nolten, Johann Friedrich, konrektor vid skola i Schenningen.Språkvetenskap.
1017Stockholms Stads Historia, Författad Af de Äldste och trowärdigste Antiqviteters Häfder.StockholmLars Wennberg177559 s, 2 bladI 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien,P.N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761.Historia. Sverige. Stockholm.
1018Christiernin, Per NiklasFöreläsningar Angående Angående Den i Swea Rike upstigne Wexel-Coursen, Til dess Beskaffenhet, Orsaker och Påfölgder, Samt Botemedel emot Wexel-prisets ytterligare uplöpande, Hållne af P.N. Christiernin, Juris och Oeconom. Adjunct wid Kongl. Academien i Upsala. Förra Stycket.StockholmLars Salvius1761200 s, alf. pag.I 640 ingår också 1011,1012,1013,1014,1015,1016,1017 och 1018.9 verk i en volym: Ihre,J., Oratio De Futuro Republicae Litterariae Statu, Uppsala 1775; Tal i Anledning Af ... Hertig Carls ... Och Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas ... Förmälning, Västerås 1774; Holthusen,C.J. von, Regements-Detaillen Eller Militaire Anmerkningar, Stockholm 1771,1772; Gellert,C.F., Tankar om Yngligars Lefnads-art, Stockholm 1771; Hensler,Ph.G., Anwisning ... För dem, Som ... Blifwit Liflösa, Stockholm 1771; Hartman,J.J. och Elfvenberg,E., Om Pesten, Stockholm 1772; Conspectus Ortographiae Latinae, Strängnäs 1767; Stockholms Stads Historia, Stockholm 1775; Christernien, P. N., Föreläsningar Angående ... Växel-Coursen, Stockholm 1761. Christiernin, P. N., f. 1725, d. 1799, professor i logik och metafysik i Uppsala. Försvarade Lockes filosofiska åskådning. Suspenderad från rektoratet, då han tredje gången innehade det.Ekonomi och näringsväsen. Sverige.
1019Benzelstierna, MattiasTal Om vissa Hushållsmått at ständigt vidtagas, til at minska Landtmannens förlägenhet vid påkommande Missväxter, och med detsdamma öka jordens årliga afkastning och värde; Hållet för Kongl. Vetenskaps Academien vid Praesidii nedläggande, Den 20 Augusti 1788, Af Matthias Benzelstierna, Stats- Secreterare, Öfver- Post- Directeur samt Commendeur af Kongl. Nordstjerne- Orden.StockholmJohan Georg Lange178816 sI 976 ingår också 828, 1019, 1231-32, 1664, 4678, 4679, 4687, 4689, 4745- 4750.I nr 976, 828, 1019, 1231, 1232, 1664, 4678, 4679, 4687, 4689, 4745- 4750 ingår tal i medicin, naturvetenskap, ekonomi och näringsväsen, teknik, geografi m. m. hållna i Kongl. Vetenskaps Academien. Benzelstierna, Mattias, f. 1713 i Lund, d. 1791 i Stockholm, son till ärkebiskop Jakob B. Dennes söner kallade sig Benzel till 1747, då de efter faderns död intogs i riddarhusert. Sekreterare i sekreta utskottet 1740-41, 46-47, 51-52. 1759 statssekreterare och överpostdirektör. 1786 ledamot i Vetenskapsakademien.Ekonomi och näringsväsen. Jordbruk. Lärda sällskap.
1020Serenius, JakobChristendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo; Af Framledne Biskopen, Doctor Jacob Serenius afhandlad, men nu Andra gången uplagd, och försedd med Prosten, Th. Odhelii Företal och flere tilläggningar i Noterne.StockholmCarl Stolpe177711 blad, 178 sI 664 ingår också 1020,1021,1022,1023 och 1024.6 verk i 1 volym : Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk Adelsman, Stockholm 1778; Serenius,J., Christendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo,Stockholm 1777; Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785; Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen, Falun 1786 (två ex av samma skrift!); Isaac En Förebild Af Frelsaren, Stockholm 1778; Sång-Stycken Til Tragedien Athalie, Stockholm 1787. Serenius, J., f. 1700 i Färentuna, Svartsjölandet, d. 1776 i Strängnäs, inrättade svenska kyrkan i London 1728, 1763 biskop i Strängnäs, byggde där fattighus o. trivialskolor, var 1764 på förslag till ärkebiskop.Religion.
1021Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785Götheborg (Göteborg)Samuel Norborg ...178518 sI 664 ingår också 1020,1021,1022,1023 och 1024.6 verk i 1 volym : Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk Adelsman, Stockholm 1778; Serenius,J., Christendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo,Stockholm 1777; Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785; Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen, Falun 1786 (två ex av samma skrift!); Isaac En Förebild Af Frelsaren, Stockholm 1778; Sång-Stycken Til Tragedien Athalie, Stockholm 1787.Religion.
1022Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen.FalunPehr Ol. Axmar17863 bladI 664 ingår också 1020,1021,1022,1023 och 1024.6 verk i 1 volym : Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk Adelsman, Stockholm 1778; Serenius,J., Christendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo,Stockholm 1777; Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785; Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen, Falun 1786 (två ex av samma skrift!); Isaac En Förebild Af Frelsaren, Stockholm 1778; Sång-Stycken Til Tragedien Athalie, Stockholm 1787.Religion.
1023Isacco Figura Del Redentore, Oratorio Da Cantarsi nella gran Sala de Nobili Ai d´Aprile 1778. Isaac En Förebild Af Frelsaren, Oratorium At Afsiungas i Stora Riddarehus-Salen d. 12 April 1778.StockholmNella Stamperia Reale. Kongl.Tryckeriet177855 sI 664 ingår också 1020,1021,1022,1023 och 1024.Vänstersidan text på italienska, högersidan motsvarande text på svenska. 6 verk i 1 volym : Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk Adelsman, Stockholm 1778; Serenius,J., Christendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo,Stockholm 1777; Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785; Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen, Falun 1786 (två ex av samma skrift!); Isaac En Förebild Af Frelsaren, Stockholm 1778; Sång-Stycken Til Tragedien Athalie, Stockholm 1787.Skönlitteratur. Oratorium. Italienska- svenska.
1024Vogler, abbotSång-Stycken Til Tragedien Athalie, Componerade af Kongl. Musique-Directeuren Herr Abboten Vogler, Uppförde I En Andelig Concert, Til förmon för Eleverne Af Kongl. Musicaliska Academien.StockholmKongl.Tryckeriet178715 sI 664 ingår också 1020,1021,1022,1023 och 1024.Titelsidans baksida: De här förekommande skiljaktigheter ifrån den förut bekanta öfversättningen, hafva blifvit nödvändige för att lämpa Svenska orden efter den på Fransyska poësien componerade musiquen. 6 verk i 1 volym : Om Christna Religionens Sanning och Trowärdighet. Af En Swensk Adelsman, Stockholm 1778; Serenius,J., Christendomens Styrka Af Hedningarnas, Och serdeles af Flavii Josephi, Omdömen om Christo,Stockholm 1777; Bref Från en Wän Til et Ungt Fruntimer, Wid Dess första Nattvardsgång, Göteborg 1785; Betraktelse Om Nattwarden På Sote-sängen, Falun 1786 (två ex av samma skrift!); Isaac En Förebild Af Frelsaren, Stockholm 1778; Sång-Stycken Til Tragedien Athalie, Stockholm 1787.Skönlitteratur. Sångstycke.
1025Kromayer, HieronymusPars Altera In qua Articuli Fidei nervosč ac perspicuč proponuntur, succus singulorum in succinctos Aphorismos contrahitur, deducitur, inque Usum Didacticum & Polemicum resolvitur; Opus Posthumum ā D. Val. Alberti, SS. Theol. P. P. Extra- Ordinario ibid. Editum, et quā ultimos quatuor Articulos continuatum, Adjectis in fine Indicibus necessariis.Francofurti Ad Moenum (Frankfurt am Main)Sumptibus F. Knochii, Typis Joh. Andreae1683462 s, alf. pag.I 696 ingår också 1025.Titelsida inleder: Hieronymi Kromayeri, SS. Theolog. Doct. & P.P. in Acamia (sic!) Lips. Theologiae ... 2 verk i 1 volym : Kromayer, H., Theologia Positivo-Polemica In qua Controversiae Lutheranis Cum Pontificis, Calvinianis, Remonstrantibus, Socinianis, Anabaptistis, Weigelianis, Judaeis ....Frankfurt am Main 1683; Kromayer,H., Pars Altera ... Opus Posthumum ā D. Val.Alberti ... Editum, Frankfurt am Main 1683. Kromayer,H., Pars Altera ... Opus Posthumum ā D. Val.Alberti ... Editum, Frankfurt am Main 1683. Motstående sida till titelsida, nr 696, innehåller bild av Kromayer jämte vissa biografiska uppgifter: S. S. Theol. D. ac Profess: Publ: Primarius, Facult. Theolog: Decanus, Ejusdemque ut et Praesul: Inghenui Misenensis ac Nat: Misnicae Senior, Consist: Elect: ac Ducalis Sax: Asses. Coll: ... Electoral: Ephorus et Acad: Lipsiensis Decemvir. Kromayer, Hieronymus, teol. doktor, Leipzig.Religion.
1026Grotius, Hugo (Huig de Groot)De Veritate Religionis Christianae. Editio Emendatior, Quam Ad Fidem Antiquissimorum Codicum Secundum Recensuit, Ac Partim Mendis Sollicite Purgavit, Partim Variis Accessionibus, Quibus Veterum Maxime Testimonia Expenduntur Adcuratiusque Laudantur, Locupletavit M. Io. Christoph. Koecherus Gymnasii Osnabrug, Rector. Editio Secunda Auctior. Halae Magdeburgicae MDCCXL.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis Et Impensis Orphanotrophei17347 blad, 568 s, alf. pag.I 697 ingår också 1026.2 verk i en volym :2 verk i en volym : Grotius,H., De Veritate Religionis Christianae. Editio Emendatior, Quam Ad Fidem Antiquissimorum Codicum Secundum Recensuit, ... Locupletavit M. Io. Christoph. Koecherus, Halle Magdeburg 1734; Grotius,H., De Veritatis Christianae ... Editio Secunda Auctior. Halle Magdeburg 1740. Grotius, holländsk rättslärd, f. 1583 i Delft, d. 1645 i Rostock. Studerade rättsvetenskap och klassiska språk i Leiden, 1601 de fria Nederländernas historiograf, i Mare liberum, 1609, utvecklade G. naturrättsliga resonemang, huvudarbete De jure belli et pacis, 1625, 1634-45 Sveriges ambassadör i Paris.Religion.
1027Locke, JohnOförgripelige Tankar Om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål; Öfwersatte ifrån Engelskan Af Hans Harmens Translat. Regni. Med Kongl. Maj:ts alranådigaste Privilegio.StockholmKongl.Tryckeriet17263 blad, 382 s, 1 bladI 709 ingår också 1027 och 1281.3 verk i 1 volym :Pachomius, G. Aug., Synopsis Logomachiarum Ut Vulgo Vocant Pietisticarum Breviter Recognitarum,Frankfurt och Leipzig 1726; Locke, J., Oförgripelige Tankar Om Werldslig Regerings Rätta Ursprung, Gräntsor och Ändamål, Stockholm 1726; Forstner, Chr., De Dissidiis Theologorum Epistolae Duae. Locke, J., har kallats Englands ryktbaraste filosof, f. 1632, d. 1704 i Otes, Essex. Grundlade sin filosofiska utbildning på kemiska och medicinska studier. Hans förnämsta verk är An essay in human understanding, färdigt 1687, utdrag på franska 1688, engelsk upplaga i 4 band 1690.Filosofi.
1028Observationes Philologicae Ac Geographicae, Sive Topographiae Sacrae Specimen Primum, Quo Urbes ac Regiones, Quarum in sacris literis fit mentio, brevitur describuntur, Iisdemque verus situs, justaque nomina redduntur; Ad illustranda nonnulla Sacri Codicis Loca Editum ā quodam Fontium Sacrorum Scrutatore.Amstelaedami (Amsterdam)Jacob Loveringh1747107 sI 715 ingår också 1028 och 1282.3 verk i 1 volym: Schubert, Io.E., Veritas Religionis Christianae Methodo Demonstrativa Proposita, Wittenberg 1737; Observationes Philologicae Ac Geographicae, Sive Topographiae Sacrae Specimen Primum, Quo Urbes ac Regiones, Quarum in sacris literis fit mentio, brevitur describuntur, Amsterdam 1747; Reinhard, Laurentius, Institutiones Theologiae Exegeticae, Nova methodo Adornatae, Leipzig 1749.Geografi. Bibeln.
1029Körner, Johann GottfriedEpitome Controversiarum Theologicarum Edita A L. Ioanne Gottfried Koernero Verbi Divini Apud Lipsienses Ministro.Lipsiae (Leipzig)Apud Bern. Christ. Breitkopf Et Filium.17696 blad, 328 sI 749 ingår också 1029.2 verk i 1 volym : Baumgarten, S.J., Abris einer Geschichte der Religionsparteien, Halle 1755; Koerner, L.Io.G., Epitome Controversiarum Theologicarum Leipzig 1769. Epitome, grekiska = avskärning, förkortning, kortfattat sammandrag av större verk. Körner, J. G., präst i Leipzig.Religion.
1030Evangelia och Epistler På alla Söndagar/Högtider och Helgedagar; Såsom ock Ther til hörige Collecter och Böner. Tryckt Åhr 1731... Register Öfwer Psalm-Boken.1731Titelsida saknas. 2 verk i en volym : Catechismus författad i år - fortsättning text saknas. ; Evangelia och Epistler På alla Söndagar/Högtider och Helgedagar; Såsom ock Ther til hörige Collecter och Böner. Tryckt Åhr 1731... Register Öfwer Psalm-Boken.Religion. Katekes. Evangelier m m.
1031Seidel, Christoph TimotheusIn der Erfahrung gegründete Anweisung welches die wahre Methode zu catechisiren sey. Andere Ausgabe.HelmstadtChristian Friederich Weygand17487 blad, 176 sI 831 ingår också 1031.Titelsida inleder: Christoph Timotheus Seidels der heiligen Schrift Doct. Abts des Kayserl. freyen Stifts Königslutter, General- Superintend. Prof. Th. P. O. und Ober- Predigers zu Helmstädt. 2 verk i 1 volym :Seidel, Christoph Timotheus, Allgemeine Einleitung in die Pastoraltheologie; Seidel, Christoph Timotheus, In der Erfahrung gegründete Anweisung welches die wahre Methode zu catechisiren sey. Andere Ausgabe. Helmstadt, bey Christian Friederich Weygand 1748. Seidel, Christoph Timotheus, generalsuperintendent, överpredikant i Helmstädt.Religion.
1032Vörlund, Henric; Lagus, Elias JonasFörsök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo ... Med Vederbörandes tillstånd uti Academiska afhandlingar, författad. och den 21 December 1796 ... försvarad af Mag.Henric Vörlund, Docens i Sedoläran, och Elias Jonae Lagus Österbotningar.ÅboJohan Christopher Frenckell179624 sI 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797 ; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797. Vörlund, Henric, docent, Åbo.Rättsvetenskap. Hovrätt. Åbo.
1033Flodin, Johan GustafOmsorgen För Vår Själs Salighet, Förestäld i Drottningholms Kyrka Trettonde Söndagen Efter Trinitatis 1794. Då Konungen Första Gången Begick Herrans Heliga Nattvard. På Nådigste Befallning Utgifven Af D. Joh. Gust. Flodin, Kongl. Maj:ts Tjenstgörande Öfver- Hof- Predikant, m.m.StockholmKongl. Tryckeriet179426 s, 1 bladI 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.Titelsida inleder: I.J.N. 7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797. Flodin, J. G., biskop, f. 1741 i Torshälla, d.1808 i Västerås, 1792 överhovpredikant, 1800 biskop i Västerås.Religion.
1034Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning.StockholmKongl.Tryckeriet1795Alf. pag.I 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797 ; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797.Ekonomi och näringsväsen. Rättsvetenskap.
1035Til Kongl. Maj:t Kongl. Stats- Utredningens Underdåniga Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m. Stockholm 1793.StockholmKongl. Tryckeriet1793Alf. pag.I 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797 ; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797.Samhälls- och rättsvetenskap. Historia. Sverige. Hovförvaltning.
1036Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797.Westerås (västerås)Joh. Laur. Horrn179760 sI 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797 ; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797.Biografi. Västerås stift. Prästerskap.
1037Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län för år 1797.. I Örebro Län för år 1797.ÖrebroJoh. Pehr Lindh1797Titelsida, 3 bladI 842 ingår också 1032,1033,1034,1035,1036 och 1037.7 verk i 1 volym: Wallquist, O., Tal Wid Prästmötet i Wexiö den 12 Septembr. 1793, Lund 1794; Vörlund, H. och Lagus, E.J., Försök till en Historisk Beskrifning öfver Den Kongl. Hof-Rätten I Åbo; Flodin, J.G., Omsorgen För Vår Själs Salighet, Stockholm 1794; Kapare- Reglemente, Som Föreskrifwer de Reglor, wharefter enskildte Personer kunna utrusta til Kaperi emot Kronans fiender. Öfwersättning. Stockholm 1795 ; Til Kongl.Maj:t ...Betänkande Angående Hof- förtärings- Skulden m.m., Stockholm 1793 ; Matrikel Öfwer Westerås Stifts Prästerskap Den 1 Maji 1797. Västerås 1797 ; Ämbetsmän och Betjening Af Civil- Justitie- och Ecclesiastique- Staterne I Örebro Län... 1797. Örebro 1797.Biografi med genealogi. Sverige. Statsförvaltning. Civil. Justitie. Ecclesiastik- Staterna.
1038Arndt, JohannDrey Schöne geistreiche Lehr- und Trost- Büchlein Zum Wahren Christenthum gehörig. Das Erste: Vom wahren Glauben und heiligen Leben. Das Ander: Von der Vereinigung der Glaebigen mit Christo Jesu ihrem Haupt. Das Dritte: Von der Heiligen Dreyfaltigkeit von der Person und Ampt Christi und den Wohltaten des Heiligen Geistes. Durch Hn. Johannem Arndt, weiland General- Superintendenten des Fûrstenthums Lüneburg ...RigaGedruckt und verlegt durch Johann Georg Wilcken1678122 s, alf. pag.I 858 ingår också 1038.2 verk i 1 volym : Arndt, J., Vier Geistreiche Bücher Vom Wahren Christenthum heilsamer Busse/ hertzlicher Reue und Leid über die Sünde/ und wahrem Glauben/ auch heiligen Leben und Wandel ... auffs neue wiederum auffgeleget/ und dieser Letzte Druck/ über alle vorige Editiones mit neuen Anmerckungen und vielen Marginalibus, darinnen alle Loca Scripturae mit ihren Capitibus und Versiculis zu finden ... Welchen allen noch in dieser Edition hinzu gethan anstatt des fünfften Buchs, Riga 1879,1878; Arndt, J., Drey Schöne geistreiche Lehr- und Trost- Büchlein Zum Wahren Christenthum gehörig, Riga 1678. Arndt, J., f. i Anhalt 1555, d. 1621, en av evangelisk- lutherska kyrkans främsta lärare, kallad reformationens refor- mator. Studerade i Helmstedt, Wittenberg, Strasbourg och Basel, 1583 kyrkoherde i Badeborn, avsattes 1590, 9 år i Quedlinburg., sedan Martinskyrkan i Braunschweig. Utgav: Om den sanna kristendomen, Paradis lustgård, Andliga skattkammare, Förklaring över Psaltaren.Religion.
1039Hilliger, Johann ZachariasInstitutiones Isagogicae Ad Universam Theologiam Brevibus Thesibus Ac Perspicuis Ecthesibus Olim In Usum Auditorium Adornatae Nunc In Gratiam Studiosorum Theologiae Publici Iuris Factae Cum Gemino Indice.Gedani (Danzig/ Gdansk)Apud Georg. Marc. Knochium1734392 s, alf. pag.I 884 ingår också 1039.Titelsida inleder: Io. Zachar. Hilligeri D Pastoris Et Superint. Seidensis Institutiones ... 2 verk i 1 volym : Koecher, Io. Chr., Conspectus Theologiae Universae Et Via Ad Illius Studium Recte Feliciterque Ingrediendum, Guelpherbyti 1749; Hilliger, Io. Z., Institutiones Isagogicae Ad Universam Theologiam Brevibus Thesibus Ac Perspicuis Ecthesibus Olim In Usum Auditorium Adornatae Nunc In Gratiam Studiosorum Theologiae Publici Iuris Factae Cum Gemino Indice, Danzig 1734. Hilliger, Johann Zacharias, superintendent "Seidensis Institutiones".Religion.
1040Broman Tullin, ChristianDie Schönheit der Schöpfung in Absicht auf die Ordnung und den Zusammenhang der Geschöpfe. Aus dem Dänischen des Herrn Christian Broman Tullin ins Deutsche übersezt von Peter Kleen.Kopenhagen (Köpenhamn)Zu finden bey der Witwe Rothen und Prost, Jonas Lindgren176536 sI 907 ingår också 1040.2 verk i 1 volym : Reimarus, H. S., Allgemeine Betrachtungen über die Triebe der Thiere, hauptsächlich über ihre Kunsttriebe: Zum Erkenntnis des Zusammenhanges der Welt, des Schöpfers und unser selbst, Hamburg 1762 ; Broman, Chr., Die Schönheit der Schöpfung in Absicht auf die Ordnung und den Zusammenhang der Geschöpfe, Köpenhamn 1765.Religion.
1041Salomonsön Nyeborg, MarcusAarsager, hvorfor han har forladt den Jödiske Religion, og antaget Jesu Christi sande og alene saliggiörende Laerdom.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Möller176946 sI 908 ingår också 1041 och 1042.Titelsida inleder: Marcus Salomonsön Nyeborgs bevaegende Aarsager ... 3 verk i 1 volym : Reuss, J. Fr., Vertheidigung der Offenbarung Johannis gegen den berühmten Hallischen Gottesgelehrten Herrn D. Semler, Frankfurt och Leipzig 1772 ; Salomonsön, M., Aarsager, hvorfor han har forladt den Jödiske Religion, og antaget Jesu Christi sande og alene saliggiörende Laerdom,Köpenhamn 1769 ; Normann, C., Indholden af D. Morten Luthers det udvalgte Guds Redskabs reene og Apostoliske Laerdom, Köpenhamn 1765.Religion.
1042Normann, CorneliusIndholden af D. Morten Luthers det udvalgte Guds Redskabs reene og Apostoliske Laerdom, i saer over de trende Artikle, om Arve- Synden, om Christo og om den sande Helliggiörelse, med Fliid uddragen af Lutheri samtlige Skrifter hvortil er föyet Lutheri kraftefulde Praediken over Dimeons Spaadom ... i vor Danske Sprog udgiven af Cornelius Normann, Evangelii Medtiener til Tind. Imprimatur, P. R. Goiske Dr.Kiöbenhavn (Köpenhamn)August Friederich Stein176580 sI 908 ingår också 1041 och 1042.3 verk i 1 volym : Reuss, J. Fr., Vertheidigung der Offenbarung Johannis gegen den berühmten Hallischen Gottesgelehrten Herrn D. Semler, Frankfurt och Leipzig 1772 ; Salomonsön, M., Aarsager, hvorfor han har forladt den Jödiske Religion, og antaget Jesu Christi sande og alene saliggiörende Laerdom,Köpenhamn 1769 ; Normann, C., Indholden af D. Morten Luthers det udvalgte Guds Redskabs reene og Apostoliske Laerdom, Köpenhamn 1765.Religion. Luther.
1043Märkwärdig Lefwernes-Beskrifning Om Den namnkunnige Läraren Johan Julius Hecker, För detta Kongl. Preussisk Öfwer- Consistorial- Råd, Förste Pastor wid Trefaldighets-Kyrkan i Berlin, beständig Director wid den Kongl. Real- Skolan därstädes, samt Styresman öfwer barnhuset i Frankfurt wid Oder. ...StockholmFörr detta Grefingska Tryckeriet177152 sI 910 ingår också 1043,1044, 1045, 1312 och 1313.6 verk i 1 volym : En Namnkunnig Lärares Lefwernes Beskrifning, Stockholm 1775; Märkwärdig Lefwernes-Beskrifning Om Den namnkunnige Läraren Johan Julius Hecker, Stockholm 1771; Sellegren, P., Afskeds-Bref ... Då han, För öfwat bedrägeri emot Riksens Ständers Banco, på Järntorget i Stockholm, undergick det honom ådömde döds-straffet, Göteborg 1770; Wiebe, Cl. D., Tanckar Om Christeliga Lärans Wisshet och Härlighet, Karlskrona 1765; Johan Tillotsons ... Lefwernes Beskrifning; Starke, Chr., Salighets Ordning i Tabeller, Stockholm 1774.Religion. Biografi. Hecker, Johan Julius.
1044Sellegren, PeterAfskeds-Bref, Til Annerstad och Nöttja Församlingar, hwarest han uti 14 års tid warit Lärare, Då han, För öfwat bedrägeri emot Riksens Ständers Banco, på Järntorget i Stockholm, undergick det honom ådömde döds-straffet, Upsat I des Fängelse- Rum, Och På Executions-Platsen öfwerlemnadt, Med bewekelig anhållan, at det, genom trycket, måtte almänt göras.GöteborgImmanuel Smitt ...177030 sI 910 ingår också 1043,1044, 1045, 1312 och 1313.6 verk i 1 volym : En Namnkunnig Lärares Lefwernes Beskrifning, Stockholm 1775; Märkwärdig Lefwernes-Beskrifning Om Den namnkunnige Läraren Johan Julius Hecker, Stockholm 1771; Sellegren, P., Afskeds-Bref ... Då han, För öfwat bedrägeri emot Riksens Ständers Banco, på Järntorget i Stockholm, undergick det honom ådömde döds-straffet, Göteborg 1770; Wiebe, Cl. D., Tanckar Om Christeliga Lärans Wisshet och Härlighet, Karlskrona 1765; Johan Tillotsons ... Lefwernes Beskrifning; Starke, Chr., Salighets Ordning i Tabeller, Stockholm 1774.Religion. Avrättning präst. Sellegren, Peter.
1045Wiebe, Clas DiedrichTanckar Om Christeliga Lärans Wisshet och Härlighet, Till Styrka och Stadfästelse I Den Himmelska Sanningens Kundskap Meddelte Af Clas Diedrich Wiebe, Kyrkoherde wid Tyska Församlingen i Carlscrona.Carlscrona (Karlskrona)Kongl. Amiralitets Boktryckeriet1765107 sI 910 ingår också 1043,1044, 1045, 1312 och 1313.6 verk i 1 volym : En Namnkunnig Lärares Lefwernes Beskrifning, Stockholm 1775; Märkwärdig Lefwernes-Beskrifning Om Den namnkunnige Läraren Johan Julius Hecker, Stockholm 1771; Sellegren, P., Afskeds-Bref ... Då han, För öfwat bedrägeri emot Riksens Ständers Banco, på Järntorget i Stockholm, undergick det honom ådömde döds-straffet, Göteborg 1770; Wiebe, Cl. D., Tanckar Om Christeliga Lärans Wisshet och Härlighet, Karlskrona 1765; Johan Tillotsons ... Lefwernes Beskrifning; Starke, Chr., Salighets Ordning i Tabeller, Stockholm 1774. Wiebe, Cl. D., kyrkoherde vid Tyska församlingen i Karlskrona.Religion.
1046Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten.StockholmHenr. Fougt, Kongl. Boktryckare1774108 sI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor.Religion.
1047Beatty, CharlesGuds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Dag-Bok, Öfwer en Twå Månaders Resa, På Gränsorne af Pensylvanien, först til de Christne och sedan til Indianerne som bo wäster om Allegh- genny Fjällen Jämte et Bihang Om Desse Indianers seder och de försök, som til deras omvändelse från Hedendomen redan blifwit gjorde; Af Carl Beatty På Engelska tryckt 1768, men nu genom Samfundet Pro Fide et Christianismo i Swenskan utgifwit samt med Företal försedt.StockholmHenr. Fougt ...177289 sI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor.Religion. Mission.
1048Vernet, Jean JacobBetraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten. Öfwersättning.StockholmHenr. Fougt1772122 sI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.Titelsida inleder: Theologiae Professorens och Kyrkoherdens i Geneve ... Vernets Betraktelser ... 8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor. Vernet, J. J., professor, kyrkoherde i Genčve.Religion.
1049Kort Inledning Til Jus Publicum Romano- Germanicum. Eller Tyska Rikets Grund-Lagar. Til Den Studerande och Handlande Ungdomens Tjänst.StockholmWennberg och Nordström177280 sI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor.Samhälls- och rättsvetenskap.
1050Fordyce, JacobTheodor oder die Kunst zu predigen eine Unterredung. Aus dem Englischen übersezt.HannoverJohann Wilhelm Schmid17547 bladI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor. Fordyce, Jacob, präst i Brechin, Skottland.Religion.
1051Fordyce, JacobDie Beredsamkeit der Kanzel. Eine Ordinations- Predigt nebst beygefügter Ermahnung von J. Fordyce Prediger zu Brechin.175382 s, 3 bladI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor. Fordyce, Jacob, präst i Brechin, Skottland.Religion.
1052Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor.200 sI 911 ingår också 1046, 1047, 1048, 1049, 1050, 1051 och 1052.8 verk i 1 volym : Jesu Namns Bekännelse, Hwilken En Christen aflägger, Stockholm 1776; Ordsakerne Til Förderfwet I Christenheten. Stockholm 1774; Guds Rådes Werk Bland Hedningarna ... Pensylvanien, Stockholm 1772 ; Vernet, J.J., Betraktelser Öfwer Goda Seder, Religionen, och Den offenteliga Gudstiänsten, Stockholm 1772; Kort inledning ... Tyska Rikets Grund-Lagar, Stockholm 1772 ; Theodor oder die Kunst zu predigen, Hannover 1754 ; Fordyce, J. Die Beredsamkeit ... Ordinations-Predigt, 1753; Die Kunst zu predigen. Ein Gespräch zwischen Agoretes, Philonous und Theodor.Religion.
1053Rydelius, AndreasSede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, så wäl then Osynliga och i hjertat förborgade; som then Synliga. Utur et Sundt Förnuft uthämtat och upsatt ... Af Andrea Ryxdelio. Ph. Prof. Acad. Lund. ... med Register tilökt. Andra gången Uplagd ...StockholmLars Salvius174369 s, alf. pag.I 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738. Rydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, där fattiga studenter erhöll gratis middag, 1710 professor i logik o. metafysik i Lund.Religion.
1054Härwid Följer Then Nyttige Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten Wid the Wanliga Sön- Högtids- och Helge- dagars Evangelier och Epistler, kan brukas, och hwad förnämligast på hwar Sön- Högtids- och Helgedag kan läsas. Med besynnerlig flit Af Auctoren Sjelf författad.4 bladI 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738.Religion.
1055Tankewal Eller Utwalde Äldre och Nyare Skribenters Tankar, Till Allmänhetens Ompröfwande, Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande.Upsala (Uppsala)Johan Edman, Kongl. Acad. Boktr.177096 sI 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738.Religion.
1056Samfundets, Pro Fide et Christianismo Första Gåfwa: Eller en Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare: Jämte Anwisning För upwäckta Siälar, Til Sjelfpröfning af deras Christendoms kundskap.StockholmH. Fougt1772110 sI 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.Titelsida inleder: I Jesu Namn! Samfundets ... 7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738.Religion.
1057Hellmund, Egidius GüntherTheologiskt Swar På Twenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är? 2:o Om spelandet synd är? ... författadt Af Egid. Günth. Hellmund, Kyrko- Herde ... uti ... Wetzlar/ Men nu förswenskadt Af B. W. Th. D.StockholmJohan Georg Lange176288 sI 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738. Hellmund, E. G., kyrkoherde i Wetzlar.Religion.
1058Conrad ?Des Königl. Synodi zu Rendsburg wohlgemeynte und hertzliche Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Auf Ih. Kön. Majestät allergnädigsten Befehl Und Mit Dero Allerhöchsten Approbation verfasset, Auch wegen seiner Vortrefflichkeit und zum auswärtigen Nutzen, anderweit gedruckt.Leipzig1738128 sI 912 ingår också 1053, 1054, 1055, 1056, 1057 och 1058.Titelsida, anteckning, i bläck: Auct. Conrade. 7 verk i 1 volym : Wälgrundade Tankar om Bibel-Läsande, Norrköping 1757; Rydelius,A., Sede-Bok/ Hwar utinnan gifwes en kort Anledning til Dygden, Stockholm 1743; Undervisning huruledes Cabinet-Predikanten... kan brukas; Tankewal ... Om Den Lutherska Församlingens Prästeval Genom Lottande, Uppsala 1770; Samfundets Pro Fide ... Ömsint Föreställning Til Säkra Syndare, Stockholm 1772; Hellmund, E.G., Theologiskt Swar På Tvenne Frågor: 1:o Om det nu förtiden brukeliga Dantsandet synd är?... , Stockholm 1762; Der Königl. Synodi zu Rendsburg ... Ansprache An Sämtliche Lehrer Der beyden Hertzogthümer Schleswig und Holstein, Leipzig 1738.Religion.
1059Turrettini, Johann AlphonseCompendium Historiae Ecclesiasticae A Christo Nato Usque Ad Annum MDCC. Cum Continuatione Ad Praesens Usque Tempus Auctius Et Emendatius Editum A Ioh.Simonis Histor. S. Et Antiquit. Prof. Editio II.Halae Magdeburgicae (Halle, Magdeburg)Carol. Christ. Kümmel17655 blad, 364 s, alf. pag.I 913 ingår också 1059 och 1060.3 verk i 1 volym : Teller, R., Institutiones Theologiae Homileticae Methodo Scientiis Sacris Digna Adornatae, Leipzig 1741; Turrettinus, Io. A., Compendium Historiae Ecclesiasticae A Christo Nato Usque Ad Annum MDCC, Halle, Magdeburg 1765; Frågor och Swar, Utaf then Lilla D. Lutheri Catechismo, Norrköping 1757. Turretini, J. A., schweizisk reformert teolog, f. i Genf 1671, d. där 1737, 1697 professor i Genf. Arbetade för en inreprotestantisk "concordia". Avvisade "die Helvet. Consensus- Formel und die Beschlüsse der Dordrechter Synode".Religion.
1060Frågor och Swar, Utaf then Lilla D. Lutheri Catechismo Tilsamman dragna, Och nu från Tyskan öfwersatta til the enfaldigas tjenst.NorrköpingJohan Edman175753 sI 913 ingår också 1059 och 1060.3 verk i 1 volym : Teller, R., Institutiones Theologiae Homileticae Methodo Scientiis Sacris Digna Adornatae, Leipzig 1741; Turrettinus, Io. A., Compendium Historiae Ecclesiasticae A Christo Nato Usque Ad Annum MDCC, Halle, Magdeburg 1765; Frågor och Swar, Utaf then Lilla D. Lutheri Catechismo, Norrköping 1757.Religion. Luther.
1061Chaufepie, Jacob George vonDie Wahrheit der Christlichen Religion, aus dem gegenwärtigen Zustande des Jüdischen Volks in drey Predigten erwiesen; denen noch zwo andere beygefügt sind, davon die eine von dem Zeit- Punkte der Ankunft des Messias, und die andere von seinem Geburts- Orte handelt; von Jacob George von Chaufepie, Pastorn der Walonischen Gemeine in Amsterdam. Aus dem Französischen übersetzt.Breslau und Leipzig (Wroclaw, Leipzig)Daniel Pietsch17583 blad, 168 sI 914 ingår också 1061 och 1062.3 verk i 1 volym : Doddrige, Ph., Om Den Christna Religionens Wisshet, Stockholm 1772; von Chaufepie, J. G., Die Wahrheit der Christlichen Religion, aus dem gegenwärtigen Zustande des Jüdischen Volks, Breslau och Leipzig 1758; Adolph Christophorus Ab Aken, Origines Rerum Sacrarum Disquisitae, Rostock och Leipzig 1756. Chaufepie, J. G. v., pastor vid vallonska församlingen i Amsterdam.Religion.
1062Aken, Adolf Christopher vonOrigines Rerum Sacrarum Disquisitae. S. T. D. Regi Svec. A Sacr. Et Praep.Rostochiae Et Lipsiae (Rostock och Leipzig)Apud Joh. Christ. Koppe In Comiss.17564 blad, 372 s, opag.I 914 ingår också 1061 och 1062.3 verk i 1 volym : Doddrige, Ph., Om Den Christna Religionens Wisshet, Stockholm 1772; von Chaufepie, J. G., Die Wahrheit der Christlichen Religion, aus dem gegenwärtigen Zustande des Jüdischen Volks, Breslau och Leipzig 1758; Adolph Christophorus Ab Aken, Origines Rerum Sacrarum Disquisitae, Rostock och Leipzig 1756.Religion.
1063Norberg, MathiasAnmärkningar Öfwer Förra Stycket Af Then Svenska Prof-Öfversättningen Af Then Heliga Skrift, Författade Af Matthias Norberg, Graec. Litt. Docens.Upsala (Uppsala)Johan Edman1776132 sI 915 ingår också 1063 och 1064.3 verk i 1 volym : Alnander, S.J., Lefwernes-Beskrifning. Om Martin Luther, Stockholm 1772; Norberg, M., Anmärkningar Öfwer Förra Stycket Af Then Svenska Prof-Öfversättningen Af Then Heliga Skrift, Uppsala 1776; Miller, J. P., Systematische Anleitung zur Kentnis auserlesener Bücher in der Theologie und in den damit verbundenen Wissenschaften, Leipzig 1775. Norberg, M., orientalist, f. 1747 i Nätra, Ångermanland, d. 1826 i Uppsala, fil. mag. i Uppsala 1773 och docent där i grekiska språket 1774. Efter publiceringen av nr 1063, år 1776, företog N. med kungligt stöd resa genom Danmark, Tyskland, Nederländerna, England, Frankrike och Italien. Påträffade i Paris mandéernas religionsurkund, Adamsboken, och flera syriska handskrifter. Skrev av i Milano "Codex syriacohexaplaris", varav han utgav Jeremia och Hesekiel med latinsk översättning 1787. 1780 professor i österländska språk och grekiska i Lund. Välkänd som latinsk vältalare.Religion.
1064Miller, Johann PeterSystematische Anleitung zur Kentnis auserlesener Bücher in der Theologie und in den damit verbundenen Wissenschaften. Zwote vermehrte und verbesserte Auflage.Leipzigin der Weygandschen Buchhandlung1775286 s, alf. pag.I 915 ingår också 1063 och 1064.Titelsida inleder: D. Johann Peter Millers ordentl. Professors der Theologie in Göttingen Systematische ... 3 verk i 1 volym : Alnander, S.J., Lefwernes-Beskrifning. Om Martin Luther, Stockholm 1772; Norberg, M., Anmärkningar Öfwer Förra Stycket Af Then Svenska Prof-Öfversättningen Af Then Heliga Skrift, Uppsala 1776; Miller, J. P., Systematische Anleitung zur Kentnis auserlesener Bücher in der Theologie und in den damit verbundenen Wissenschaften, Leipzig 1775. Miller, J. P., professor i teologi i Göttingen.Religion.
1065Fougt, JohanUplysning I Christendoms Läran, Af Johan Fougt, Kongl. Hof- Predikant, Probst och Kyrkoherde i Nora i ÅngermanlandStockholmH. Fougt17761 blad, 126 sI 916 ingår också 1065.2 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Den Uppenbarade Religionens Historia,Stockholm 1776; Fougt, J., Uplysning I Christendoms Läran, Stockholm 1776. Fougt, J., prost, kyrkoherde i Nora, Ångermanland, hovpredikant.Religion.
1066Addison, JosephAfhandling Om den Christelige Religion udi Nie Afdeelinger Oversat af Engelsk i det Danske af B. J. Lodde.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Til Kiöbs hos Kanneworff ...17691 blad, 75 sI 917 ingår också 1066 och 1067.3 verk i 1 volym : Walch, J. G., Sammlung Kleiner Schriften von der Gottgefälligen Art zu predigen, Jena och Leipzig 1747; Addison, J., Afhandling Om den Christelige Religion, Köpenhamn 1769; Eurenius, J., En Präst I sin Prydning, eller Grundelig Afhandling Angående en Prästmans och Christi Tjenares Ämbetes- Skyldigheter, Stockholm 1770. Addison, J., engelsk författare, f. 1672, d. 1719. Vistades 10 år vid universitetet i Oxford och utmärkte sig där som latinsk poet. Gjorde studieresa 1699- 1703 i Frankrike, Italien, Tyskland och Holland. Förhärligade Marlboroughs seger vid Blenheim i dikten The campaign 1704, fick därefter utmärkelser och höga ämbeten, sist som statssekreterare hos whig-regeringen 1717. Publicerade sig i veckoskriften The Tatler och i The Spectator och The Guardian. Skrev även drama om Cato.Religion.
1067Eurenius, JönsEn Präst I sin Prydning, eller Grundelig Afhandling Angående en Prästmans och Christi Tjenares Ämbetes- Skyldigheter, Emot Gud och Hans Dyrtköpta Församling; för flere år sedan sammanskrefwen Af Nu mera framledne Probsten och Kyrko- Herden i Thorsåker och Ångermanland, M:g. Jöns Eurenius.StockholmKongl. Finska Boktryckeriet. Joh. Arvid Carlbohm1770158 s, 1 bladI 917 ingår också 1066 och 1067.3 verk i 1 volym : Walch, J. G., Sammlung Kleiner Schriften von der Gottgefälligen Art zu predigen, Jena och Leipzig 1747; Addison, J., Afhandling Om den Christelige Religion, Köpenhamn 1769; Eurenius, J., En Präst I sin Prydning, eller Grundelig Afhandling Angående en Prästmans och Christi Tjenares Ämbetes- Skyldigheter, Stockholm 1770. Eurenius, J., präst, f. 1688, d. 1751, 1716 magister i Uppsala, 1722 matheseos och eloquentiae lektor i Härnsösand, 1725 kyrkoherde i Torsåker, Ångermanland. Mest bekant för sitt verk, nr 2034, Atlantica orientalis, i vilket E. bekämpade O. Rudbecks åsikter om gamla Atlantis, som E. förlade till Palestina. Nr 2034 trycktes 1751, översattes till latin och utkom 1764 i Berlin. Verk nr 1067 var länge bekant i handskrift, då det 1770 utkom i tryck, 2:a upplaga 1844.Religion.
1068Unvorgreifliche Gedanken von den Zeichen dieser Zeit Zuerst als eine Vorrede einer andern Schrift vorgesetzt, Nun aber zur Warnung und zum Troste besonders heraus gegeben von C. H. v. B.HalleIm Verlag des Waeysenhauses176188 sI 918 ingår också 1068 och 1069.3 verk i 1 volym : Walther, M., Das evangelische Geheimniss der Heiligung in verschiedenen praktischen Anleitungen, Hamburg 1765; Unvorgreifliche Gedanken von den Zeichen dieser Zeit, Halle 1761; Rydelius, A., Andeliga Memorial Af honom sammanskrifwit til 1738 års Riks-dag. Stockholm.Religion.
1069Rydelius, AndersAndeliga Memorial Af honom sammanskrifwit til 1738 års Riks-dag. Andra Uplagan.StockholmAnders Jacobsson Nordström62 sI 918 ingår också 1068 och 1069.3 verk i 1 volym : Walther, M., Das evangelische Geheimniss der Heiligung in verschiedenen praktischen Anleitungen, Hamburg 1765; Unvorgreifliche Gedanken von den Zeichen dieser Zeit, Halle 1761; Rydelius, A., Andeliga Memorial Af honom sammanskrifwit til 1738 års Riks-dag. Stockholm. Rydelius, A., filosof och biskop, f. 1671 i Linköping, d. 1738 i Osby, student i Uppsala 1689, fick där kontakt med cartesiansk filosofi genom professor Bilberg, höll uppmärksammad oration på Karl XII:s 15-årsdag 1696, 1707 föreståndare för akademiska konviktet i Lund, där fattiga studenter erhöll gratis middag, 1710 professor i logik och metafysik i Lund, skrev bl.a.: Grammatista philosophans, 1714, Nödiga förnufftz öffningar, 1718-21. "Filosof är jag, men kristen filosof."Religion.
1070Til, Salomon vanSalomon van Till, h. t. Professoris Lugduno Batavi Celeberrimi Methodus Concionandi Juxta Praecepta Artis Hermeneuticae Et Oratoriae Concinnata Quam In Usum Studiosae Juventutis Delineavit.Francofurti (Frankfurt)Apud Dominicum ā Sande171210 blad, 119 sI 933 ingår också 1070 och 1071.3 verk i 1 volym : Rambach, J. J., Upbyggeliga Barna-Bok, Stockholm 1773; van Til, S., Methodus Concionandi Juxta Praecepta Artis Hermeneuticae Et Oratoriae Concinnata Quam In Usum Studiosae Juventutis Delineavit, Frankofurt 1712; Tanker om Morgonen og Dommens Dag, Köbenhamn 1770. Til, S. v., professor i Leiden.Religion.
1071Tanker om Morgonen og Dommens Dag, Oversaettelser af det Tydske ved P. T. W.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Nicolaus Möller177040 sI 933 ingår också 1070 och 1071.3 verk i 1 volym : Rambach, J. J., Upbyggeliga Barna-Bok, Stockholm 1773; van Til, S., Methodus Concionandi Juxta Praecepta Artis Hermeneuticae Et Oratoriae Concinnata Quam In Usum Studiosae Juventutis Delineavit, Frankofurt 1712; Tanker om Morgonen og Dommens Dag, Köbenhamn 1770.Religion.
1072TrubletRéflexions Sur L´Eloquence, En General; Et sur celle de la Chaire en particulier. Par Mr. l´Abbé Trublet, De l´Académie Francoise. Pour servir de suite Aux Essais De Litterature Et De Morale. Suivant la Copie A Paris.Paris1762124 sI 934 ingår också 1072 och 1073.3 verk i 1 volym : Spener, Ph. J., Det Aandelige Praestedömme, Kortelig beskrevet Af Guds Ord, Bekraeftet Med Gudfrygtige Laereres Vidnesbyrd, Köpenhamn 1739; Trublet, Réflexions Sur L´Eloquence, En General; Et sur celle de la Chaire en particulier, Paris 1762I; Verneto, J., Historiae Universae Compendium Ab mundio exordio ad nostram ... aetatem, 1764. Trublet, abbot, ledamot av Franska akademien.Religion.
1073Verneto, JacobHistoriae Universae Compendium Ab mundio exordio ad nostram ... aetatem ... ā ... Jacobo Verneto In Academia Genevensi ... Professore In lucem editum, novissimeque e Gallico in Latinum conversum A D.M. Patavino Ecclesiae Genevensis Alumno.176480 sI 934 ingår också 1072 och 1073.3 verk i 1 volym : Spener, Ph. J., Det Aandelige Praestedömme, Kortelig beskrevet Af Guds Ord, Bekraeftet Med Gudfrygtige Laereres Vidnesbyrd, Köpenhamn 1739; Trublet, Réflexions Sur L´Eloquence, En General; Et sur celle de la Chaire en particulier, Paris 1762I; Verneto, J., Historiae Universae Compendium Ab mundio exordio ad nostram ... aetatem, 1764. Verneto, J., professor i Genčve.Religion. Historia.
1074Spener, Philipp JakobReene Evangeliske Melk eller Laerdom, Om De Naadens og Salighedens Liggendefaeer, som de Troende have, eye og nyde i Christo Jesu. Paa det eefoldigste og korteste forestillet, og med den Hellige Skriftes Sprog stadfaestet. Nu i det Danske oversat med mueligste Fliid og Rigtighed.Kjöbenhavn (Köpenhamn)Jacob Preuss1739166 s, 3 bladI 935 ingår också 1074.2 verk i 1 volym : Spener, Ph. J., Sprog af den Hell. Skrift, som ofte af Verdens-Börn til Sikkerheds Forsvarelse, og imod den sande indvortes Christendoms saa vel Nödvendighed, som Muelighed, pleyer at misbruges, Köpenhamn 1740; Spener, Ph. J., Reene Evangeliske Melk eller Laerdom, Om De Naadens og Salighedens Liggendefaeer, som de Troende have, Köbenhavn 1739. Spener, tysk kyrkoman, pietismens fader, f. 1635 i Elsass, d. 1705 i Berlin. Uppbyggelse från Arndt och puritanska författare som Bayly. 1653 magister i Strasbourg. Intresse för heraldik. Studerade vid reformerta universitet, Basel och Genčve, träffade i Genčve Labadie. 1664 teol. doktor i Strasbourg. Kallades 1666 till Frankfurt am Main som "senior der geistlichkeit". Blev där 20 år och utvecklade pietismen. I Pia desideria, 1675, gav S. ett reformprogram för kyrkans förnyelse. 1686 överhovpredikant vid sachsiska hovet i Dresden, en post som sågs som Tysklands främsta kyrkliga befattning. 1691 konsistorialråd i Berlin.Religion.
1075Förklaring Öfwer Besynnerliga och ej allmänt Bekanta Ord, Som uti Swenska Psalmboken, Med des tilhörande stycken, finnas: I Alphabetisk ordning stäld, Och utgifwen Af S. H.StockholmNyström och Stolpe1765215 sI 936 ingår också 1075, 1076 och 1077.4 verk i 1 volym : Rhyzelius, A. O., Cateches-Hand/ Thet är Catechismi 5 Hufwudstycken, Lempade inpå the fem ... Fingrar, Linköping 1737; Förklaring Öfwer Besynnerliga och ej allmänt Bekanta Ord, Som uti Swenska Psalmboken ... finnas, Stockholm 1765; En liden Samling af adskillige Vers og Sange, Köbenhamn 1760; Kort beskrifning I anledning Af bifogad Charta, Om Heliga Landet, Stockholm 1748.Religion.
1076En liden Samling af adskillige Vers og Sange, til Opmuntring og Opbyggelse sammanskreven. Siette formeerede Oplag.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Berlingske Arvingers Bogtrykkedrie ved ... Berling1760324 s, opag.I 936 ingår också 1075, 1076 och 1077.4 verk i 1 volym : Rhyzelius, A. O., Cateches-Hand/ Thet är Catechismi 5 Hufwudstycken, Lempade inpå the fem ... Fingrar, Linköping 1737; Förklaring Öfwer Besynnerliga och ej allmänt Bekanta Ord, Som uti Swenska Psalmboken ... finnas, Stockholm 1765; En liden Samling af adskillige Vers og Sange, Köbenhamn 1760; Kort beskrifning I anledning Af bifogad Charta, Om Heliga Landet, Stockholm 1748.Religion.
1077Kort beskrifning I anledning Af bifogad Charta, Om Heliga Landet med flere Orter och Landskaper som i then Hel. Bibelen omtalas, i synnerhet ther Apostlarne måst wistats; Jemte En liten underrättelse, hwad slag Af the Fyra Hufwud- Religioner Then Christna, Judiska, Mahometiska och hedniska, finnas uti the åtskillige Länder på Jorden.StockholmKongl. Tryckeriet174810 bladI 936 ingår också 1075, 1076 och 1077.Den angivna kartan saknas. 4 verk i 1 volym : Rhyzelius, A. O., Cateches-Hand/ Thet är Catechismi 5 Hufwudstycken, Lempade inpå the fem ... Fingrar, Linköping 1737; Förklaring Öfwer Besynnerliga och ej allmänt Bekanta Ord, Som uti Swenska Psalmboken ... finnas, Stockholm 1765; En liden Samling af adskillige Vers og Sange, Köbenhamn 1760; Kort beskrifning I anledning Af bifogad Charta, Om Heliga Landet, Stockholm 1748.Religion. Geografi.
1078Unsere Gedanken über die Nutzbarkeit des Predigtamtes auf dem Lande und deren Beförderung bey Gelegenheit der neuen Religionsverbesserung.Leipzig und Schleizbei Johann Gottlieb Wauken177560 blad, 259 sI 937 ingår också 1078 och 1079.3 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Von der frühen Bildung künftiger Prediger einige Gedanken, Erlangen 1773; Unsere Gedanken über die Nutzbarkeit des Predigtamtes auf dem Lande und deren Beförderung bey Gelegenheit der neuen Religionsverbesserung, Leipzig och Schleiz 1775; Mursinna, S., Homiletica Sive De Recta Eloquentiae Ecclesiasticae Ratione Libellus, Halle och Magdeburg 1766.Religion.
1079Mursinna, SamuelHomiletica Sive De Recta Eloquentiae Ecclesiasticae Ratione Libellus Quem In Usum Praelectionum Suarum Adiecta Oratione Inaugurali Evulgavit Samuel Mursinna S. Theologiae Professor Publicus Ordinarius Et Gymnasii Illustris Ephorus.Halae Magdeburgicae (Halle Magdeburg)Typis Ioh. Iac. Curtii17663 blad, 136 sI 937 ingår också 1078 och 1079.3 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Von der frühen Bildung künftiger Prediger einige Gedanken, Erlangen 1773; Unsere Gedanken über die Nutzbarkeit des Predigtamtes auf dem Lande und deren Beförderung bey Gelegenheit der neuen Religionsverbesserung, Leipzig och Schleiz 1775; Mursinna, S., Homiletica Sive De Recta Eloquentiae Ecclesiasticae Ratione Libellus, Halle och Magdeburg 1766. Mursinna, Samuel, teol. professor.Religion.
1080Fragen an Kinder. Eine Einleitung zum Unterricht in der Religion. Von der Ascetischen Gesellschaft in Zürich.ZürichOrell, Gessner, Füesslin und Comp.177620 s, 261 s, opag.I 938 ingår också 1080 och 1081.3 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Kleiner und historischer Katechismus oder erste Grundlage zum Unterricht in der biblischen Geschichte und der evangelischen Glaubens und Sittenlehre, Bayreuth 1775; Fragen an Kinder. Eine Einleitung zum Unterricht in der Religion, Zürich 1776; Holmberg, O., Guds Gåfwors Missbruk I Mat och Dryck, Stockholm 1777.Religion.
1081Holmberg, OlofGuds Gåfwors Missbruk I Mat och Dryck, Högst oskäligt, och stridande, Så wäl emot Guds wisa och nådiga ändamål, Som Menniskans deremot swarande skyldigheter Af Olof Holmberg Kyroherde i Resele.StockholmKongl.Tryckeriet177787 sI 938 ingår också 1080 och 1081.3 verk i 1 volym : Seiler, G. Fr., Kleiner und historischer Katechismus oder erste Grundlage zum Unterricht in der biblischen Geschichte und der evangelischen Glaubens und Sittenlehre, Bayreuth 1775; Fragen an Kinder. Eine Einleitung zum Unterricht in der Religion, Zürich 1776; Holmberg, O., Guds Gåfwors Missbruk I Mat och Dryck, Stockholm 1777. Holmberg, O., kyrkoherde i Resele.Religion.
1082Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen von M. C. G. C.Leipzigbey Friedrich Gotthold Jacobäern177594 sI 939 ingår också 1082, 1083, 1084, 1085 och 1086.6 verk i 1 volym : Cölln, L. von , Christlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande, Duisburg 1789; Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen, Leipzig 1775; Schlegel, G., Versuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Mietau 1777; Fuhrmann, G. G., Die Ordnung des Heils und der Seligkeit, Quedlinburg och Leipzig 1774; Breithaupt, J. W. W., Unterricht in der Religion, Braunschweig 1779; Schulze, J.L., Handbuch zur Symbolischen Theologie, Halle 1790.Religion.
1083Schlegel, GottliebVersuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Zweite Auflage 1777.Mietaubey Jakob Friedrich Hinz177778 sI 939 ingår också 1082, 1083, 1084, 1085 och 1086.6 verk i 1 volym : Cölln, L. von , Christlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande, Duisburg 1789; Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen, Leipzig 1775; Schlegel, G., Versuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Mietau 1777; Fuhrmann, G. G., Die Ordnung des Heils und der Seligkeit, Quedlinburg och Leipzig 1774; Breithaupt, J. W. W., Unterricht in der Religion, Braunschweig 1779; Schulze, J.L., Handbuch zur Symbolischen Theologie, Halle 1790.Religion.
1084Fuhrmann, George GottliebDie Ordnung des Heils und der Seligkeit herausgegeben von George Gottlieb Fuhrmann, Prediger zu Heiligenbeil in Preussen.Quedlinburg und LeipzigAndreas Franz Biesterfeld177440 sI 939 ingår också 1082, 1083, 1084, 1085 och 1086.6 verk i 1 volym : Cölln, L. von , Christlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande, Duisburg 1789; Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen, Leipzig 1775; Schlegel, G., Versuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Mietau 1777; Fuhrmann, G. G., Die Ordnung des Heils und der Seligkeit, Quedlinburg och Leipzig 1774; Breithaupt, J. W. W., Unterricht in der Religion, Braunschweig 1779; Schulze, J.L., Handbuch zur Symbolischen Theologie, Halle 1790. Fuhrmann, G. G., präst i Heiligenbeil, Preussen.Religion.
1085Breithaupt, Johann Wilhelm WolfgangUnterricht in der Religion nach den Grundsätzen des wahren Christentums.Braunschweigim Verlage der Fürstl. Waisenhausbuchhandlung1779134 s, 1 bladI 939 ingår också 1082, 1083, 1084, 1085 och 1086.Titelsida inleder: Joan Wilhelm Wolfgang Breithaupts, Pastors der St. Martini Gemeine zu Braunschweig, Unterricht ... 6 verk i 1 volym : Cölln, L. von , Christlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande, Duisburg 1789; Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen, Leipzig 1775; Schlegel, G., Versuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Mietau 1777; Fuhrmann, G. G., Die Ordnung des Heils und der Seligkeit, Quedlinburg och Leipzig 1774; Breithaupt, J. W. W., Unterricht in der Religion, Braunschweig 1779; Schulze, J. L., Handbuch zur Symbolischen Theologie, Halle 1790. Breithaupt, J. W. W., präst i S:t Martins församling i Braunschweig/ Brunswig.Religion.
1086Schulze, Johann LudwigHandbuch zur Symbolischen Theologie. Zum akademischen Gebrauch von D. Joh. Ludewig Schulze. Nebst dem Lateinischen Text der ungeänderten Augspurgischen Confession und den Torgauer Artikeln.Halleim Verlag des Waisenhauses179012 s, 188 sI 939 ingår också 1082, 1083, 1084, 1085 och 1086.6 verk i 1 volym : Cölln, L. von , Christlicher Unterricht nach der Geschichte und Lehre der Bibel zum Privatgebrauch für Kinder auf dem Lande, Duisburg 1789; Versuch einer Einleitung in die Religions- und Kirchengeschichte für deutsche Stadt- und Dorfschulen, Leipzig 1775; Schlegel, G., Versuch eines Kleinen Katechismus nach dem Vorbilde des Kleinen Lutherschen. Mietau 1777; Fuhrmann, G. G., Die Ordnung des Heils und der Seligkeit, Quedlinburg och Leipzig 1774; Breithaupt, J. W. W., Unterricht in der Religion, Braunschweig 1779; Schulze, J.L., Handbuch zur Symbolischen Theologie, Halle 1790.Religion.
1087Hellström, SvenWälment Föreställning Til de i Lillherrdal För Swärmeri Angifne Personer, Angående Deras så kallade Unders- Drifter, Uppenbarelser och Sammankomster; Af Mag. Sven Hellström, Kyrkoherde i Undersåker.StockholmKongl. Tryckeriet177790 sI 940 ingår också 1087, 1088 och 1089.4 verk bundna i 1 volym : Luther, M., Lehren, Räthe und Warnungen für unsere Zeiten, Hamburg och Kiel 1792; Hellström, S., Wälment Föreställning Til de i Lillherrdal För Swärmeri Angifne Personer, Stockholm 1777; Lund, B., Enfaldig Undervisning, Om Nödige Stycker, Som höra til Christendomen, Stockholm 1780; Antekningar Uti Svenska Kyrko-Historien, Stockholm 1782. Hellström, S., kyrkoherde i Undersåker.Religion.
1088Lund, BaltzarEnfaldig Undervisning, Om Nödige Stycker, Som höra til Christendomen; Förestäld, Genom Frågor och Swar, Af Framledne Pastorn wid Lofl. Borgerskapets Enkehus i Stockholm, Magister Baltzar Lund.StockholmAnders Jacobsson Nordström178056 sI 940 ingår också 1087, 1088 och 1089.4 verk bundna i 1 volym : Luther, M., Lehren, Räthe und Warnungen für unsere Zeiten, Hamburg och Kiel 1792; Hellström, S., Wälment Föreställning Til de i Lillherrdal För Swärmeri Angifne Personer, Stockholm 1777; Lund, B., Enfaldig Undervisning, Om Nödige Stycker, Som höra til Christendomen, Stockholm 1780; Antekningar Uti Svenska Kyrko-Historien, Stockholm 1782. Lund, B., pastor vid Borgerskapets änkehus i Stockholm.Religion.
1089Antekningar Uti Svenska Kyrko-Historien, Första Stycket: Ifrån Hedendomen til Gustaf I:s Tidehvarf.StockholmAnders Jacobsson Nordström17823 blad, 124 sI 940 ingår också 1087, 1088 och 1089.Dubbel titelsida. 4 verk bundna i 1 volym : Luther, M., Lehren, Räthe und Warnungen für unsere Zeiten, Hamburg och Kiel 1792; Hellström, S., Wälment Föreställning Til de i Lillherrdal För Swärmeri Angifne Personer, Stockholm 1777; Lund, B., Enfaldig Undervisning, Om Nödige Stycker, Som höra til Christendomen, Stockholm 1780; Antekningar Uti Svenska Kyrko-Historien, Stockholm 1782.Religion.
1090Etwas über den Werth der kritischen Philosophie und ihren Einfluss auf die geoffenbarte Religion. Veranlasst durch die diesfalls geäusserten Urtheile der grössten Theologen und Philosophen unserer Zeit, sonderlich eines Reinhards, Tieftrunks und Stäublins.Leipzigbey Wilhelm Rein180070 sI 941 ingår också 1090 och 1091.3 verk bundna i 1 volym: Briefe über den Lehrbegriff der protestantischen Kirche, Leipzig 1800; Etwas über den Werth der kritischen Philosophie und ihren Einfluss auf die geoffenbarte Religion, Leipzig 1800; Urbanus Rhegius der Zweite, Über den gehörigen Vortrag einiger Glaubensartikel, Berlin 1799.Religion.
1091Urbanus Rhegius der ZweiteÜber den gehörigen Vortrag einiger Glaubensartikel.Berlinbei Dieterici In Kommission bei Friedrich Franke1799166 sI 941 ingår också 1090 och 1091.3 verk bundna i 1 volym: Briefe über den Lehrbegriff der protestantischen Kirche, Leipzig 1800; Etwas über den Werth der kritischen Philosophie und ihren Einfluss auf die geoffenbarte Religion, Leipzig 1800; Urbanus Rhegius der Zweite, Über den gehörigen Vortrag einiger Glaubensartikel, Berlin 1799. Om Urbanus Rhegius der Zweite skrivs i Einleitung s V: Urbanus Rhegius, einer der achtungswürdigsten Männer unter den ersten protestantischen Gottesgelehrten, schrieb für sein Zeitalter: de nonnullis articulis fidei rite proponendis. Diese Angabe stiess dem Verfasser vor einiger Zeit in einem, von unsern allgemein bekannten theologischen Journalen auf.Religion.
1092Thiess, Johann OttoFundamenta Theologiae Christianae Critico-Dogmatico.Lipsiae (Leipzig)Ioannes Ambrosius Barth179298 sI 942 ingår också 1092 och 1093.3 verk bundna i 1 volym : Lüc, J.A. de, Briefe über das Christenthum an den Herrn Oberconsistorial-Rath und Probst Teller in Berlin... ; Thiess, Io. Otto, Fundamenta Theologiae Christianae Critico-Dogmatico, Leipzig 1792; Rothe, I. G., Unterricht für das Volk und den Ungelehrten über das, was die heilige Schrift, Ronneburg 1801. Thiess, J. A., "der heiligen Schrift und der Weltweisheit Doktor".Religion.
1093Rothe, Immanuel GottfriedUnterricht für das Volk und den Ungelehrten über das, was die heilige Schrift, die protestantischen Glaubens- Bekenntnisse, die alten Reformatoren und Religions- Lehrer von der Beichte und dem Amt der Schlüssel gelehret haben; eine durch die Zeit-Umstände veranlasste Volks-Schrift von Immanuel Gottfried Rothe, Pfarrer zu Sohra und Sohrnenndorf bey Görlitz.Ronneburgin der Scumannschen Buchhandlung180166 sI 942 ingår också 1092 och 1093.3 verk bundna i 1 volym : Lüc, J.A. de, Briefe über das Christenthum an den Herrn Oberconsistorial-Rath und Probst Teller in Berlin... ; Thiess, Io. Otto, Fundamenta Theologiae Christianae Critico-Dogmatico, Leipzig 1792; Rothe, I. G., Unterricht für das Volk und den Ungelehrten über das, was die heilige Schrift, Ronneburg 1801. Rothe, I. G., präst "zu Sohra und Sohrnenndorf bey Görlitz."Religion.
1094Eines Treuen Protestanten aus Ungern/ Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede; Worinnen Er Die Unchristliche Verfolgung der Protestanten in Ungern/ Böhmen u. Schlesien beschreibet ... Selbige aber Christlichen Hertzen mittheilet/ um Gott für Verschonung dergleichen Ubels/ zu dancken/ und ein Christliches Mitleiden gegen bedruckte Mitbrüder zu erzeigen.Ubsal (Uppsala)Joh. Höjer174064 sI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg.Religion.
1095Erikson, JohanAnmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung.StockholmGottfried Kiesewetter174272 sI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.Titelsida inleder: Johann Erichsons Conrectoris bey der Schule der deutschen Nation in Stockholm Anmerckungen ... 7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg. Erikson, J., conrector vid skolan för den tyska nationen i Stockholm.Religion.
1096Froereisen, Johann LeonhardDe Charlataneria Theologorum Oratio Habita d. 12. Maji 1735. Argentorati in Brabeuterio Academico, cum Rectoratum Universitatis secunda vice capesseret , Oder Joh. Leonh. Froereisens Der Heil. Schrifft Doctors und Professors auf der Hohen Schule zu Strassburg, zc. Rede von der Marck- Schreyerey der Gottesgelahrten, welche er bey dem Antrit seiner andern academischen Regierung am 12. May im Jahr 1735. öffentlich gehalten hat, sowohl in der Lateinischen Sprache als der Deutschen Ubersetzung mitgetheilet ...103 sI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.Titelsida inleder: Leonh. Froereisen, S. Theol. Doct. & P.P. Capituli Thomani Canonici & Conventus ecclesiastici praesidis De ... 7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg. Froereisen, J. L., professor i Strasbourg.Religion.
1097Fresenius, Johann PhilippTwänne små Tractater; Af hwilka Then förre handlar Om Dants och Spel: Then sednare innehåller Et Bref Til En Ängslig Fru, Som efter långwarigt bedjande och sökande, likväl swårligen kunde blifwa wiss om sit Nåde- Tillstånd hos Gud. Bägge öfwersatte ifrå Tyskan, Efter Doct. Johan Philip Fresenii Pastoral- Samlingars XIX Del 3 och 7 Stycke: Jämte Auctorens egna Företal.NorrköpingJohan Edman175962 s, 1 bladI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg. Fresenius, J. Ph., tysk luthersk teologisk författare, f. 1705, d. 1761, 1727 kyrkoherde i Oberwiesen, 1742-43 professor i Giessen, 1743 predikant i Frankfurt am Main. Skrev bl.a.: Heilsame Betrachtungen, 1764, Buss-, beicht- und communionbuch, 1753. Goethe skrev erkännande om F.Religion.
1098Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse.Wästerrås (Västerås)Joh. Laur. Horrn, Kongl. Consistorii och Gymnasii Boktryckare175632 sI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg.Religion.
1099Preste-Tidningar för År 1768.GöteborgErik Stakberg1768192 sI 943 ingår också 1094, 1095, 1096, 1097, 1098 och 1099.7 verk bundna i 1 volym : Kunstrichtige Abbildung Der Römischen Päbste und deren kurtze Lebens- Beschreibung, Rom; utan författare, ., Eines Treuen Protestanten aus Ungern, Der Wegen Bekentnis der Wahrheit ins Elend vertrieben/ Betrübte Rede, Uppsala 1740 ; Erichson, J., Anmerckungen über verschiedene schwere Stellen Heiliger Schrifft. Erste Sammlung, Stockholm 1742; Froereisen, L., De Charlataneria Theologorum Oratio, 1737 ?; Fresenius, J. Ph., Twänne små Tractater ... Then förre ... Dants och Spel, Norrköping 1759; Utwalda Sånger Om Jesu Christi Nåderika Födelse, Västerås 1756; Preste-Tidningar för År 1768. Göteborg.Religion. Prästtidningar.
1100Simonetti, Christian ErnstVernünftige Anweisung zur Geistlichen Beredsamkeit Zum Gebrauch seiner Zuhörer und Nutzen Derer die über die geoffenbahrten Wahrheiten gründlich und erweklich reden wollen entworfen von Christian Ernst Simonetti. Hochfürstl. Quedlinburgischen Consistorialrath ordentlichen Professorn der Philosophie zu Göttingen und Pastorn der Jacobspfarre daselbst.GöttingenIn der Königl. Universitätsbuchhandlung174214 blad, 396 sI 950 ingår också 1100.2 verk i 1 volym : Rambach, J., J., Theologische Betrachtungen ûber einige Auserlesene und vortrefliche Materien der Dogmatischen, Polemischen, Moralischen u.s.f. Gottes- Gelahrheit, Jena 1739; Simonetti, Ch. E., Vernünftige Anweisung zur Geistlichen Beredsamkeit, Göttingen 1742. Simonetti, Chr. E., professor i filosofi i Göttingen.Religion.
1101Bentley, RichardDie Thorheit unt Unvernunft Des Atheismi Wird erwiesen Aus der Nutzbarkeit und Süssigkeit eines gottseeligen Lebens ... In Acht Predigten ... von ... Robert Boyle angeordneten Andachten im Jahr 1692. Durch ... Richard Bentley M.A., Herrn Edwards Bischoffs zu Worcester Caplans, gehalten/ Und um ihrer Nutzbarkeit willen aus dem Englischen ins Hochteutsche übersetzet sind von Christoph Matthaeo Seideln, Pastore und Inspectore zu Tangermünde.HamburgSamuel Heyl17158 blad, 380 sI 653 ingår också 1101.2 verk i 1 volym : Buddeus, Io.Franc., Lehr-Sätze Von der Atheisterie und dem Aberglauben, Jena 1723; Bentley, Richard, Die Thorheit unt Unvernunft Des Atheismi, Hamburg 1715. Bentley, R., engelsk filolog och kritiker, f. 1662 i Oulton, Yorkshire, d. 1742 i Cambridge, kungl. bibliotekarie vid S:t Jamesbiblioteket, kommenterade Mills upplaga av Johannes Malelas, 1691. Höll en serie föreläsningar mot ateism, vilka väckte stort uppseende. Diskuterade de s.k. Falarisbrevens äkthet i Dissertation upon the epiostles of Phalaris, utgivet 1697. Tvistade här med Charles Boyle, som 1695 utgett en upplaga av Falarisbreven. I klassisk filologi behandlade B. Horatius, Terentius, Phaedrus m. fl.Religion.
1102Repertorium der theologischen Litteratur. Zum Gebrauch für Freunde des theologischen Studium. Erster Theil Vom Jahr 1785. Zweyter Theil Vom Jahr 1876. Dritter Theil Vom Jahr 1787.LeipzigGeorg Joachim Göschen176 s, 216 s, 240 sRyggtext: Theologischen Litteratur 1. 2. 3.Religion. Teologisk litteratur.
1103Rothe, Tyge JesperChristendommens Virkning paa Folkenes Tilstand i Europa. Förste Deel.Kiöbenhavn (Köpenhamn)Nicolaus Möller1774448 sRyggtext: Rothes Christendoms Verkning 1. Handskriven innehållsförteckning i volymens slut. Rothe, T. J., dansk filosof, f. 1731, d. 1795, teol. kandidat 1747, 1759-61 lärare för arvprins Fredrik, förspråkade bondeståndets frigörelse. Skrev bl.a.: Danske agerdyrkeres kaar, 1784-86, Kristendommens virkning paa folkenes tilstand i Europa, 5 band, 1774-83, Nordens statsforfatning för og i lehnstiden, 1781-82.Samhälls- och rättsvetenskap. Religion.
1104Rothe, Tyge JesperChristendommens Virkning paa Folkenes Tilstand i Europa. Andel Deel. Förste Stykke. Anden Deel. Andet Stykke.Kiöbenhavn (Köpenhamn)August Friderich Stein1775358 s, opag.Ryggtext: Rothes Christendom Verkning. Handskriven innehållsförteckning i volymens slut. Rothe, T. J., dansk filosof, f. 1731, d. 1795, teol. kandidat 1747, 1759-61 lärare för arvprins Fredrik, förspråkade bondeståndets frigörelse. Skrev bl.a.: Danske agerdyrkeres kaar, 1784-86, Kristendommens virkning paa folkenes tilstand i Europa, 5 band, 1774-83, Nordens statsforfatning för og i lehnstiden, 1781-82.Samhälls- och rättsvetenskap. Religion.
1105Rothe, Tyge JesperChristendommens Wirkning paa Folkenes Tilstand i Europa. Tredie Deel. Förste Stykke.KiöbenhavnNicolaus Möller1776210 sRyggtext: Rothes Christen Virkning 3. Handskriven innehållsförteckning i volymens slut. Titelsida inleder: Udsigt over det Frankiske Monarkie og Carl den Store eller Christendomens Virkning ... Rothe, T. J., dansk filosof, f. 1731, d. 1795, teol. kandidat 1747, 1759-61 lärare för arvprins Fredrik, förspråkade bondeståndets frigörelse. Skrev bl.a.: Danske agerdyrkeres kaar, 1784-86, Kristendommens virkning paa folkenes tilstand i Europa, 5 band, 1774-83, Nordens statsforfatning för og i lehnstiden, 1781-82.Samhälls- och rättsvetenskap. Religion.
1106Segerholm, LarsNordische Sammlungen, welche Unterschiedene Exempel einer lebendigen und wahren Gottseligkeit, im Reiche Schweden, in sich halten: Woraus zum Theil der Zustand und Beschaffenheit der Verborgenen Kirche Christi, in diesem Reiche, Vom Jahr 1680, bis zu unsern Zeiten, abzunehmen ist; Von einem, der mit diesen Glaubigen und Gerechten Theil zu haben verlanget, herausgegeben. Aus dem Schwedischen Manuscript ins Hochteutsche übersetzt.Auf Kosten guter Freunde gedruckt 17551755216 s, 215 sFörsättsbladets baksida i handskrift: Utgifne i Altona af en Svensk Separatist vid namn Lars Segerholm. Se Svenska Merc. 1765 p. 386. Titelsida längst ner: Överstruken namnteckning.Religion.
1107Segerholm, LarsNordische Sammlungen, welche Unterschiedene Exempel einer lebendigen und wahren Gottseligkeit, im Reiche Schweden, enthalten: Woraus, zum Theil, Der Zustand und die Beschaffenheit der Verborgenen Kirche Christi, in diesem Reiche, abzunehmen ist. Zweyter Band. Aus der Schwedischen Sprache ins Hochdeutsche übersetzt.Auf Kosten guter Freunde gedruckt 1761.1761653 sFör författarnamn se nr 1106. Ryggtext: Nordische Sammlungen Tom. II.Religion.
1108Schubert, Johann ErnstUnterricht von der Göttlichen Kraft der heiligen Schrift.Jena und Leipzigin Verlag Johan Adam Melchiors sel. Wittve1753159 sSchubert, J. E., pastor primarius vid Academia Iulia Carolina, teol. professor.Religion.
1109Saurin, JacquesBetrachtungen über die Wichtigsten Begebenheiten des Alten und Neuen Testaments. Erster Theil Aufs neue mit Fleiss übersetzet, auch hin und wieder mit einigen Anmerkungen vermehret und mit nöthigen Registern auch Kupfern versehen von Friederich Eberhard Rambach, Past. zum heil. Geist in Magdeburg. Mit einer Vorrede begleitet von ... Siegmund Jacob Baumgarten, öffentl. Lehrer der h. Schr. und Direct. des Sem. Th. auf der Kön. Pr. Friedr. Univ. zu Halle.Rostockverlegts Johann Christian Koppe17451582 s, alf. pag.Titelsida inleder: Herrn Jacob Saurin weiland berühmter Französischen Predigers im Haag Betrachtungen ... Ryggtext: Saurins Betrachtungen Alten und Neuen Testament. Tom. I. Namnteckning titelsida: Gabriel Rosén. I volymens slut: Register, Darin diejenigen Schriften und die Ausgaben derselben in alphabetischer Ordnung angezeiget werden ... Saurin, J., franska protestantismens mest berömda predikant, f. i Nîmes 1677, d. 1730 i Haag, flyttade på grund av ediktet i Nantes 1685 med sina föräldrar till Genčve, prästvigdes där 1701, var till 1705 predikant vid en fransk församling i England, därefter i Haag. Framträdande representant för fransk klassicism, kan jämställas med de stora katolska predikanterna under Ludvig XIV:s tid. Har kallats protestantismens Bossuet. Skrev bl.a.: Sermons, 5 band, 1707-25, Discours historiques, critiques, théologiques et moraux sur les événements les plus mémorables du Vieux et du Noveau testament, 1720, 1728, L´état du christianisme en France, 1725-27.Religion.
1110Saurin, JacquesBetrachtungen über die Wichtigsten Begebenheiten des Alten und Neuen Testaments. Zweyter Theil. Fortgesetzet von Herrn Peter Roques, P. bey der Französischen Gemeinde in Basel. Mit Fleiss übersetzet, mit einigen Anmerkungen vermehret, und mit einer Vorrede, darin das ruhmvolle Leben Davids vertheidiget wird, begleitet von Friedrich Eberhard Rambach, P. zum Heil. Geist in Magdeburg.Rostockverlegts Johann Christian Koppe17461424 s, alf. pag.Titelsida inleder: Herrn Jacob Saurin weiland berühmter Französischen Predigers im Haag Betrachtungen ... Ryggtext: Saurins Betrachtungen Alten und Neuen Testament. Tom. II. I volymens slut: Register. Der in diesem zweyten Theil vorkommenden merkwürdigsten Personen und Sachen. Namnteckning titelsida: Gabriel Rosén. Saurin, J., franska protestantismens mest berömda predikant, f. i Nîmes 1677, d. 1730 i Haag, flyttade på grund av ediktet i Nantes 1685 med sina föräldrar till Genčve, prästvigdes där 1701, var till 1705 predikant vid en fransk församling i England, därefter i Haag. Framträdande representant för fransk klassicism, kan jämställas med de stora katolska predikanterna under Ludvig XIV:s tid. Har kallats protestantismens Bossuet. Skrev bl.a.: Sermons, 5 band, 1707-25, Discours historiques, critiques, théologiques et moraux sur les événements les plus mémorables du Vieux et du Noveau testament, 1720, 1728, L´état du christianisme en France, 1725-27.Religion.
1111Saurin, JacquesBetrachtungen über die Wichtigsten Begebenheiten des Alten und Neuen Testaments. Dritter Theil. Fortgesetzet vom Herrn Beausobre, Predigern bey der Französischen Gemeinde in Berlin. Mit Fleiss übersetzet, mit einigen Anmerkungen vermehret, und mit einer Vorrede, vom göttlichen Character der Schriften des Neuen Testaments, begleitet von Friedrich Eberhard Rambach, P. zum Heil. Geist in Magdeburg.Rostockverlegts Johann Christian Koppe17471040 s, alf. pag.Titelsida inleder: Herrn Jacob Saurin weiland berühmter Französischen Predigers im Haag Betrachtungen ... Ryggtext: Saurins Betrachtung Alt. und Neu. Testament. III. Theil. I volymens slut: Register der in diesem dritten Theil vorkommenden merkwürdigsten Personen und Sachen. Namnteckning titelsida: Gabr. Rosén. Saurin, J., franska protestantismens mest berömda predikant, f. i Nîmes 1677, d. 1730 i Haag, flyttade på grund av ediktet i Nantes 1685 med sina föräldrar till Genčve, prästvigdes där 1701, var till 1705 predikant vid en fransk församling i England, därefter i Haag. Framträdande representant för fransk klassicism, kan jämställas med de stora katolska predikanterna under Ludvig XIV:s tid. Har kallats protestantismens Bossuet. Skrev bl.a.: Sermons, 5 band, 1707-25, Discours historiques, critiques, théologiques et moraux sur les événements les plus mémorables du Vieux et du Noveau testament, 1720, 1728, L´état du christianisme en France, 1725-27.Religion.
1112Versuch über das Studium der Theologie in Rücksicht unsrer Zeiten. In Briefen an einen angehenden Theologen.LeipzigJohann Benjamin Georg Fleischer179012 s, 212 sReligion.
1113Lilienthal, M.Några Språk Uti then Heliga Skrift, Hwilka Säkra Werlds-Menniskior gemenligen pläga missbruka, och sig thermed uti sin köttsliga säkerhet stärcka; Till sin rätta mening Förklarade:Westeråhs (Västerås)Pet. Devall17445 blad, 84 sI 1113 ingår också 1114 och 1115.Ryggtext: Språk Uti Then Heliga Skrift & C: Uppgift om författare enligt äldre handskriven anteckning efter Auctoris Företal till Läsaren. Förord daterat Königsberg i Påska Weckan A:o 1731.. Förordet avslutas med tryckta bokstäverna: M. M. L. Efter tryckta bokstaven L har i bläck tillskrivits ilienthal. Försättsblad handskriven notis om de tre verken i volymen. 3 verk bundna i 1 volym: Lilienthal, M., Några Språk Uthi then Heliga Skrift, Västerås 1744; Gråberg, Tankar Om Gamla och Nya Testamentet, Stockholm 1754;
Pontoppidan, Eric, Härliga Tros-Spegel, Västerås 1766.
Religion.
1114GråbergTankar Om Gamla och Nya Testamentet, Samt Hwaruti det förra ifrån det senare åtskiljes.StockholmLars Salvius175498 s, opag.I 1113 ingår också 1114 och 1115.Uppgift om författare enligt i bläck skriven anteckning på volymens försättsblad. 3 verk bundna i 1 volym: Lilienthal, M., Några Språk Uthi then Heliga Skrift, Västerås 1744; Gråberg, Tankar Om Gamla och Nya Testamentet, Stockholm 1754; Pontoppidan, Eric, Härliga Tros-Spegel, Västerås 1766.Religion.
1115Pontoppidan den yngre, ErikHärliga Tros-Spegel, Som föreställer Guds Barns rätta kännetekn, och der med rycker alla falska stöd undan de säkra; men styrker tron hos rätt trogna, samt tröstar de klenmodiga och anfäktade. Öfwersatt ifrån Danskan Af Haq. E.VästeråsJohan Laur. Horrn17663 blad, 258 s, alf. pag.I 1113 ingår också 1114 och 1115.Titelsida inleder: Biskopens och Pro- Cancellerens Doct. Eric Pontoppidans Härliga ... 3 verk bundna i 1 volym: Lilienthal, M., Några Språk Uthi then Heliga Skrift, Västerås 1744; Gråberg, Tankar Om Gamla och Nya Testamentet, Stockholm 1754; Pontoppidan, Eric, Härliga Tros-Spegel, Västerås 1766. Pontoppidan den yngre, E., f. 1698 i Aarhus, d. 1764, hovprost i Köpenhamn 1735, teol. professor 1738, biskop i Bergen 1745, prokansler för Köpenhamns universitet 1755. Hyllade pietism men var fiende till allt religiöst tvång. Skrev bl.a.: Forklaring over Luthers katekes, en ny psalmbok 1740, Menoza, en asiatisk prinds, 1742-43, Marmora danica, 1739-41, Gesta et vestigia danorum extra Daniam, 1740-41, Annales ecclesiae danicae, 1741-52, Origines havnienses, 1760, Det danske sprogs skjaebne i Sönderjylland, 1745, Glossarium norvagicum, 1749.Religion.
1116Squire, SamuelStrafbare Gleichgültigkeit in der Religion; oder, Vorstellung der Gewissheit, Wichtigkeit und Uebereinstimmung der natürlichen und geoffenbareten Religion. Aus dem Englischen übersetzet von G. I. Zollikoser, Prediger der evangelischreformiten Gemeinde zu Leipzig. Zweyte Auflage.LeipzigM. G. Weidmanns Erben und Reich1767Alf. pag., 276 sRyggtext: Squire Gleich. D: Reli. Titelsida inleder: D. Samuel Squire Cabinetspredigers Seiner königlichen Hoheit des Prinzen von Wallis strafbare ... Squire, S., hovpredikant hos prinsen av Wales.Religion.
1117Konsten At Lefwa Nögd, Eller Anledning Til en Christelig Förnöjsamhet, Grundad På Förnuftet och Uppenbarelsen. Öfwersättning.Stockholm Gefle (Gävle)Stockholm Hos Bokhandlaren Carl Askegren Gefle Tryckt hos Ernst Peter Sundqvist17693 blad, 216 sI 1117 ingår också 1118, 1119, 1120, 1121 och 1122.Ryggtext: Theologiska Skrifter. 1. 6 verk i 1 volym: Konsten At Lefwa Nögd, Stockholm/Gävle 1769; Lyttleton, Georg, Anmärkningar Öfwer Pauli Omwändelse och Apostla-Ämbete, Stockholm 1761; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Lärares Försigtighet, Stockholm 1750; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Fresteler och Anfäktningar, Stockholm 1767; Nohrborg, Daniel, Bewis Til Själens Odödelighet, Stockholm 1767; Tankar Om och huruvida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, Stockholm 1767.Religion.
1118Lyttelton, GeorgAnmärkningar Öfwer Pauli Omvändelse Och Apostla-Ämbete, Til Bewis För Den Christna Religionens Sanning, I et Bref till Herr Gilbert West, Först af Ängelskan på Tyska öfwersatte Och sedan på Swenska utgifne Af Olof Rönigk.StockholmLars Salvius176188 sI 1117 ingår också 1118, 1119, 1120, 1121 och 1122.Titelsida inleder: Georg Lyttletons, En parlaments-Ledamots i Ängeland Anmärkningar ... 6 verk i 1 volym: Konsten At Lefwa Nögd, Stockholm/Gävle 1769; Lyttleton, Georg, Anmärkningar Öfwer Pauli Omwändelse och Apostla-Ämbete, Stockholm 1761; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Lärares Försigtighet, Stockholm 1750; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Fresteler och Anfäktningar, Stockholm 1767; Nohrborg, Daniel, Bewis Til Själens Odödelighet, Stockholm 1767; Tankar Om och huruvida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, Stockholm 1767. Lyttelton, G, engelsk politiker, skriftställare, f. 1709, d. 1773, 1735-56 medlem av underhuset, tillhörde där den grupp som först kallades "The cobhamites", sedan "The Grenville cousins". 1744-54 skattkammarlord, 1755-56 skattkammarkansler. Skrev bl.a.: Dialogues of the dead, 1760, History of ... Henry the second, 1767-71.Religion.
1119Fresenius, Johann PhilippTankar om Lärares Försigtighet/ Samt Huru den bör vara lämpad efter de Tecken, som nu för tiden wisa sig uti Guds Församling. Ifrån Latinen öfwersatt Af Olof Rönigk.StockholmLars Salvius175062 sI 1117 ingår också 1118, 1119, 1120, 1121 och 1122.6 verk i 1 volym: Konsten At Lefwa Nögd, Stockholm/Gävle 1769; Lyttleton, Georg, Anmärkningar Öfwer Pauli Omwändelse och Apostla-Ämbete, Stockholm 1761; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Lärares Försigtighet, Stockholm 1750; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Fresteler och Anfäktningar, Stockholm 1767; Nohrborg, Daniel, Bewis Til Själens Odödelighet, Stockholm 1767; Tankar Om och huruvida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, Stockholm 1767. Fresenius, J. Ph., tysk luthersk teologisk författare, f. 1705, d. 1761, 1727 kyrkoherde i Oberwiesen, 1742-43 professor i Giessen, 1743 predikant i Frankfurt am Main. Skrev bl.a.: Heilsame Betrachtungen, 1764, Buss-, beicht- und communionbuch, 1753. Goethe skrev erkännande om F.Religion.
1120Fresenius, Johann PhilippTankar, Om Frestelser Och Anfäktningar; Från Tyskan öfwersatte Af Olof Rönigk. Andra Uplagan.StockholmLars Salvius176748 sI 1117 ingår också 1118, 1119, 1120, 1121 och 1122.6 verk i 1 volym: Konsten At Lefwa Nögd, Stockholm/Gävle 1769; Lyttleton, Georg, Anmärkningar Öfwer Pauli Omwändelse och Apostla-Ämbete, Stockholm 1761; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Lärares Försigtighet, Stockholm 1750; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Fresteler och Anfäktningar, Stockholm 1767; Nohrborg, Daniel, Bewis Til Själens Odödelighet, Stockholm 1767; Tankar Om och huruvida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, Stockholm 1767. Fresenius, J. Ph., tysk luthersk teologisk författare, f. 1705, d. 1761, 1727 kyrkoherde i Oberwiesen, 1742-43 professor i Giessen, 1743 predikant i Frankfurt am Main. Skrev bl.a.: Heilsame Betrachtungen, 1764, Buss-, beicht- und communionbuch, 1753. Goethe skrev erkännande om F.Religion.
1121Nohrborg, DanielBewis Til Själens Odödelighet, Grundade På Förnuftet och Guds Ord, Samlade Af Daniel Nohrborg, Bataill. Pred. och Adj. Past. i Kongl. Riddarh.StockholmLars Salvius176747 sI 1117 ingår också 1118, 1119, 1120, 1121 och 1122.6 verk i 1 volym: Konsten At Lefwa Nögd, Stockholm/Gävle 1769; Lyttleton, Georg, Anmärkningar Öfwer Pauli Omwändelse och Apostla-Ämbete, Stockholm 1761; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Lärares Försigtighet, Stockholm 1750; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Fresteler och Anfäktningar, Stockholm 1767; Nohrborg, Daniel, Bewis Til Själens Odödelighet, Stockholm 1767; Tankar Om och huruvida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, Stockholm 1767. Nohrberg, D., bataljonspredikant, pastor i svenska Riddarhuset.Religion.
1122GråbergTankar, Om och huruwida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, innan Synda-förlåtelse werkeligen ärhålles.StockholmLars Salvius176730 sI 1117 ingår också 1118, 1119, 1120, 1121 och 1122.Uppgift om författare enl äldre handskriven anteckning på försättsblad i nr 1117. 6 verk i 1 volym: Konsten At Lefwa Nögd, Stockholm/Gävle 1769; Lyttleton, Georg, Anmärkningar Öfwer Pauli Omwändelse och Apostla-Ämbete, Stockholm 1761; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Lärares Försigtighet, Stockholm 1750; Fresenius, Johan Philipp, Tankar Om Fresteler och Anfäktningar, Stockholm 1767; Nohrborg, Daniel, Bewis Til Själens Odödelighet, Stockholm 1767; Tankar Om och huruvida Någon Synda-aflåtelse kan hafwa rum, Stockholm 1767.Religion.
1123Baelter, LarsOomvända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, hwarjämte Åtskillige Skriftenes Språk, Såsom Hörande til detta wigtiga Ämnet, emot wrånga förtydningar förswaras, och tilbörligen förklaras; Dem enfaldigom til underwisning förestäld, och efter mångas åstundan til Trycket utgifwen Af Lars Baelter, Kyrko-Herde i Järfsö Församling, och Probst öfwer Helsingelands Wästra Contract.StockholmLars Salvius176764 sI 1123 ingår också 1124,1125,1126,1127 och 1128.Ryggtext: Theologiska skrifter. 2. 6 verk i 1 volym: Baelter, Lars, Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, Stockholm 1767; Strokirck, Carl Michael von, Twifwels- och Samwets-Mål, Stockholm 1767;
Assethon, Wilhelm, Et Tal Om Döds-Sängs Bättring, Stockholm 1743; Seidlitz, Johan August, En Evangelisk Underwisning ... Til en Wälgrundad Christendom, Stockholm 1764; Bref ... Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen, Stockholm 1756; Den Korta och oskattbara Nådenes Tid, Örebro 1769. Baelter, L., kyrkoherde i Järvsö, prost över Helsinglands Västra Kontrakt.
Religion.
1124Strokirch, Karl Mikael vonTwifwels- Och Samwets-Mål, Som förekomma wid Högärewördige och Höglärde Hr. Probsten och Kyrko-Herden M. Lars Baelters Afhandling, Om Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta Som nyligen af Trycket utkommit; På de enfaldigas eller ostuderades wägnar Framlagde Af Carl Michael von Strokirck.StockholmPeter Hesselberg17674 bladI 1123 ingår också 1124,1125,1126,1127 och 1128.Titelsida inleder: Twänne Theologiska Ämnens Upgifter, Eller Twifwels- och ... 6 verk i 1 volym: Baelter, Lars, Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, Stockholm 1767; Strokirck, Carl Michael von, Twifwels- och Samwets-Mål, Stockholm 1767; Assethon, Wilhelm, Et Tal Om Döds-Sängs Bättring, Stockholm 1743; Seidlitz, Johan August, En Evangelisk Underwisning ... Til en Wälgrundad Christendom, Stockholm 1764; Bref ... Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen, Stockholm 1756; Den Korta och oskattbara Nådenes Tid, Örebro 1769. Strokirch, K. M. v., radikal pietist, riksdagsman, f. 1602 i Livland, d. 1776 i Stockholm, förordade frigörelse från ortodoxa kyrkans lagstiftning. Engagerade sig för Dippel i rättegången mot denne. Förkastade barndop, skriftermål och nattvard.Religion.
1125Assethon, WilhelmEt Tal Om Döds-Sängs Bättring. Af Wilhelm Assethon. Doct. Theol.StockholmLars Salvius17432 blad, 94 s, 2 bladI 1123 ingår också 1124,1125,1126,1127 och 1128.Ur inledande avsnitt av Eric Alstrin: Thenna Betraktelsen om Döds- Sängs Bättring/ som först blifwit i pennan fattad af en Lärd och Gudfruktig Predikant i Ängland, och nu på wårt Modersmål är mycket wäl öfwersatt... 6 verk i 1 volym: Baelter, Lars, Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, Stockholm 1767; Strokirck, Carl Michael von, Twifwels- och Samwets-Mål, Stockholm 1767; Assethon, Wilhelm, Et Tal Om Döds-Sängs Bättring, Stockholm 1743; Seidlitz, Johan August, En Evangelisk Underwisning ... Til en Wälgrundad Christendom, Stockholm 1764; Bref ... Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen, Stockholm 1756; Den Korta och oskattbara Nådenes Tid, Örebro 1769. Assethon, W., predikant i England.Religion.
1126Seidlitz, Johan AugustEn Evangelisk Underwisning, Huru man skal kunna komma Til en Välgrundad Christendom; Förestäld År 1734, På Sextonde Söndagen Trinitatis ... Uti En inför Konungen i Danmark, I Dess Slotts Kapell, hållen Predikan, Af Johan August Seidlitz, Håf-Diaconus i Wernigerode; Men nu på Swenska från Tyskan öfwersatt.StockholmPeter Hesselberg176464 sI 1123 ingår också 1124,1125,1126,1127 och 1128.Namnteckning på titelsida: J.M. 6 verk i 1 volym: Baelter, Lars, Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, Stockholm 1767; Strokirck, Carl Michael von, Twifwels- och Samwets-Mål, Stockholm 1767;
Assethon, Wilhelm, Et Tal Om Döds-Sängs Bättring, Stockholm 1743; Seidlitz, Johan August, En Evangelisk Underwisning ... Til en Wälgrundad Christendom, Stockholm 1764; Bref ... Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen, Stockholm 1756; Den Korta och oskattbara Nådenes Tid, Örebro 1769. Seidlitz, J. A., hovdiakon i Wernigerode.
Religion.
1127Bref Til Herr N. N. Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen.StockholmKongl.Tryckeriet175672 sI 1123 ingår också 1124,1125,1126,1127 och 1128.På titelsida äldre anteckning: Öfwersatt af Stadsmajoren i Stockh. H. Stjernmark och utgifv. af D. Pettersson. Namnteckning: J. Mölle(r) 1780. 6 verk i 1 volym: Baelter, Lars, Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, Stockholm 1767; Strokirck, Carl Michael von, Twifwels- och Samwets-Mål, Stockholm 1767; Assethon, Wilhelm, Et Tal Om Döds-Sängs Bättring, Stockholm 1743; Seidlitz, Johan August, En Evangelisk Underwisning ... Til en Wälgrundad Christendom, Stockholm 1764; Bref ... Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen, Stockholm 1756; Den Korta och oskattbara Nådenes Tid, Örebro 1769.Religion.
1128Den Korta och oskattbara Nådenens Tid, Huru den Af alla menniskor bör noga i akttagas, rätt nyttjas och brukas, och det i anseende til wårt korta och owissa Lif, Samt De betydande fölgder, som äro, Döden, Domen, de saligas och osaligas tilstånd i all ewighet, Hwilket Bör uppmuntra de Trogna, men wara en driffjäder för alla säkra och gudlösa, At i Tid wända igen ifrån sina synda-wägar ... Öfwersatt ifrån Danskan Af Haqu. Enroth.ÖrebroJ. Lindh1769232 sI 1123 ingår också 1124,1125,1126,1127 och 1128.6 verk i 1 volym: Baelter, Lars, Oomwända Lärares Ämbetes Kraft och Nytta, Stockholm 1767; Strokirck, Carl Michael von, Twifwels- och Samwets-Mål, Stockholm 1767; Assethon, Wilhelm, Et Tal Om Döds-Sängs Bättring, Stockholm 1743; Seidlitz, Johan August, En Evangelisk Underwisning ... Til en Wälgrundad Christendom, Stockholm 1764; Bref ... Om Et kort Sätt at öfwerwinna Fritänkare i Religionen, Stockholm 1756; Den Korta och oskattbara Nådenes Tid, Örebro 1769.Religion.
1129Nösselt, Johann AugustAuszug aus der Vertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit christlicher Religion zum Gebrauch academischer Vorlesungen.HalleVerlag des Waysenhauses17671 blad, 138 s, 48 sI 1129 ingår också 1130,1131,1132 och 1133.Ryggtext: Theologiska Skrifter. 4. Med tilläggsskrift av samme förf.: Zuschrift an die ... Studierende die sich nicht der eigentlichen Theologie gewidmet haben, über die allgemeine Notwendigkeit die Religion zu untersuchen ... 5 verk i 1 volym: Nösselt, Johann August, Auszug aus der Vertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit christlicher Religion, Halle 1767; Die Herrlichkeit der Christlichen, und das Elend der neuen heidnischen Religion, Frankfurt und Leipzig 1764; Simonis, Enoch Christoph, Kurzer Entwurf einer Lehrart in der Religion für die Jugend, Berlin 1770; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen, Stockholm 1766; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen ock Bibliska Historien, Stockholm 1766. Nösselt, Johann August, professor i teologi i Halle.Religion.
1130Die Herrlichkeit der Christlichen, und das Elend der neuen heidnischen Religion, in Betrachtung gezogen von J. P. T.Frankfurt und Leipzig1764128 sI 1129 ingår också 1130,1131,1132 och 1133.5 verk i 1 volym: Nösselt, Johann August, Auszug aus der Vertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit christlicher Religion, Halle 1767; Die Herrlichkeit der Christlichen, und das Elend der neuen heidnischen Religion, Frankfurt und Leipzig 1764; Simonis, Enoch Christoph, Kurzer Entwurf einer Lehrart in der Religion für die Jugend, Berlin 1770; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen, Stockholm 1766; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen ock Bibliska Historien, Stockholm 1766.Religion.
1131Simonis, Enoch ChristophKurzer Entwurf einer Lehrart in der Religion für die Jugend, nebst beygefügten ausführlicheren Betrachtungen. Eine Preisschrift vonEnoch Christoph Simonis, Prediger zu Lüssow bey Güstrow in Mecklenburg ... Zweyte und verbesserte Auflage.BerlinChristian Friedrich Voss1770181 sI 1129 ingår också 1130,1131,1132 och 1133.5 verk i 1 volym: Nösselt, Johann August, Auszug aus der Vertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit christlicher Religion, Halle 1767; Die Herrlichkeit der Christlichen, und das Elend der neuen heidnischen Religion, Frankfurt und Leipzig 1764; Simonis, Enoch Christoph, Kurzer Entwurf einer Lehrart in der Religion für die Jugend, Berlin 1770; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen, Stockholm 1766; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen ock Bibliska Historien, Stockholm 1766. Simonis, E. Chr., Prediger zu Lüssow bey Güstrow in Mecklenburg.Religion.
1132Therstedt, N.Barna-Frågor i Kristendomen. Innefattande de Wigtigaste Tros- och Lefnads-Reglor och upstälde til alla de Föräldrars tjenst, som äro wälsignade med menlösa Barn ... Framgifne Efter Högwördige Preste-Ståndets ompröfwande af N. T.Stockholmhos Lorens L. Grefino176648 sI 1129 ingår också 1130,1131,1132 och 1133.Uppgift om författare enligt äldre anteckning på försättsblad nr 1129. 5 verk i 1 volym: Nösselt, Johann August, Auszug aus der Vertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit christlicher Religion, Halle 1767; Die Herrlichkeit der Christlichen, und das Elend der neuen heidnischen Religion, Frankfurt und Leipzig 1764; Simonis, Enoch Christoph, Kurzer Entwurf einer Lehrart in der Religion für die Jugend, Berlin 1770; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen, Stockholm 1766; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen ock Bibliska Historien, Stockholm 1766.Religion.
1133Therstedt, N.Barna-Frågor i Kristendomen ock Bibliska Historien, Utgifne Efter Högwördige Preste-Ståndets godtfinnande, af N. T.Stockholmhos Lorens L. Grefino176632 sI 1129 ingår också 1130,1131,1132 och 1133.Uppgift om författare enligt äldre anteckning på försättsblad i nr 1129. 5 verk i 1 volym: Nösselt, Johann August, Auszug aus der Vertheidigung der Wahrheit und Göttlichkeit christlicher Religion, Halle 1767; Die Herrlichkeit der Christlichen, und das Elend der neuen heidnischen Religion, Frankfurt und Leipzig 1764; Simonis, Enoch Christoph, Kurzer Entwurf einer Lehrart in der Religion für die Jugend, Berlin 1770; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen, Stockholm 1766; Therstedt, N., Barna-Frågor i Kristendomen ock Bibliska Historien, Stockholm 1766.Religion.
1134Walch, Christian Wilhelm FranzBreviarium Theologiae Symbolicae Ecclesiae Lutheranae.Goettingae (Göttingen)Sumtibus Bossigelianis17657 blad, 265 s, opag.I 1134 ingår också 1135.Ryggtext: Theologiska Skrifter.5. Titelsida inleder: Christ. Gvil. Franc. Walchii S. T. D. Et P. O. Breviarium ... 2 verk i 1 volym: Walchius, Chr., Breviarium Theologiae Symbolicae Ecclesiae Lutheranae, Göttingen 1765; Hommelius, Chr. Gottlieb, Principia Iuris Ecclesiastici Protestantium, Wittenberg 1770. Walch, Chr. W. F., teol. doktor, professor i filosofi i Göttingen.Religion.
1135Hommelius, Christianus GottliebPrincipia Iuris Ecclesiastici Protestantium Ex Iuris Inprimis Saxonico Electorali Deprompta Et Ad Theologiae Pariter Atque Iuris Studiosorum Usum Accommodata A Christiano Gottlieb Hommelio D. Tit. De Verb. Signif. Et Reg. Iur. P. P. O. Et Facult. Iurid. Witterb. Assessore.Wittebergae et Servestae (Wittenberg)Apud Samuelem Godofr. Zimmermannum177010 blad, 332 s, opag.I 1134 ingår också 1135.2 verk i 1 volym: Walchius, Chr., Breviarium Theologiae Symbolicae Ecclesiae Lutheranae, Göttingen 1765; Hommelius, Chr. Gottlieb, Principia iuris Ecclesiastici Protestantium, Wittenberg 1770.Religion.
1136Wegelius, T.Religiose Gespräche der Todten.Frankfurth und Leipzig (Frankfurt och Leipzig)Jacob Otto, Buchhändler in Lindau17632 blad, 355 s, opag.I 1136 ingår också 1137.Ryggtext: Theologiska Skrifter. 6. Uppgift om författare enligt äldre anteckning på försättsblad. 2 verk i 1 volym: Wegelius, T., Religiose Gespräche der Todten, Frankfurt und Leipzig 1763; Pontoppidan, Eric, Afhandling Om Werldenes Nyhet, Västerås 1768.Religion.
1137Pontoppidan den yngre, ErikAfhandling Om Werldenes Nyhet/ Eller Naturligt och Historiskt Bewis therpå, At Werlden icke är af Ewighet, Utan måste, för några tusende år sedan, hafwa tagit sin begynnelse, Tjenlig till styrka för the Christnas Tro Om Bibliska Historiens Sanning, och för Kongl. Wettenskaps Sällskapet föreläsen, År 1755. Ifrån Danskan öfwersatt.VästeråsJohan Laur. Horrn17681 blad, 254 s, alf. pag.I 1136 ingår också 1137.I verkets slut användbart: Register. 2 verk i 1 volym: Wegelius, T., Religiose Gespräche der Todten, Frankfurt und Leipzig 1763; Pontoppidan, Eric, Afhandling Om Werldenes Nyhet, Västerås 1768. Pontoppidan den yngre, E., f. 1698 i Aarhus, d. 1764, hovprost i Köpenhamn 1735, teol. professor 1738, biskop i Bergen 1745, prokansler för Köpenhamns universitet 1755. Hyllade pietism men var fiende till allt religiöst tvång. Skrev bl.a.: Forklaring over Luthers katekes, en ny psalmbok 1740, Menoza, en asiatisk prinds, 1742-43, Marmora danica, 1739-41, Gesta et vestigia danorum extra Daniam, 1740-41, Annales ecclesiae danicae, 1741-52, Origines havnienses, 1760, Det danske sprogs skjaebne i Sönderjylland, 1745, Glossarium norvagicum, 1749.Religion.
1138Walch, Christian Wilhelm FranzGedanken von der Geschichte der Glaubenslehre. Zweite verbesserte und vermehrte Ausgabe.Göttingenim Verlag Victorin Bossiegels17643 blad, 182, opag.I 1138 ingår också 1139, 1140 och 1141.Ryggtext: Theologiska Skrifter. 7. 4 verk i 1 volym: Walch, Christ., Gedanken von der Geschichte der Glaubenslehre, Göttingen 1764; Bök, August Friderich, Betrachtung über die Vollkommenheit der Christlichen Religion, Tübingen 1765; Strubberg, Joh. Anton, Index Theologorum Evangelico- Lutheranorum Chronologicus, Lemgoviae 1727, Jacobi, J.F., Anledning Til En Förnuftig och Christelig Sinnes- Förfatning Emot Döds-Fruktan, Stockholm 1772. Walch, Chr. W. F., teol. doktor, professor i filosofi i Göttingen.Religion.
1139Bök, August FriderichBetrachtung über die Vollkommenheit der Christlichen Religion aus der Hofnung eines ewigen Lebens.Tübingenin der Cottaischen Buchhandlung17657 blad, 64 sI 1138 ingår också 1139, 1140 och 1141.Titelsida inleder: M.August Friedrich Böks, der lateinischen Gesellschaft zu Jena Mitglieds, Betrachtung ... 4 verk i 1 volym: Walch, Christ., Gedanken von der Geschichte der Glaubenslehre, Göttingen 1764; Bök, August Friderich, Betrachtung über die Vollkommenheit der Christlichen Religion, Tübingen 1765; Strubberg, Joh. Anton, Index Theologorum Evangelico- Lutheranorum Chronologicus, Lemgoviae 1727, Jacobi, J.F., Anledning Til En Förnuftig och Christelig Sinnes- Förfatning Emot Döds-Fruktan, Stockholm 1772. Bök, A. Fr. , "der lateinischen Gesellschaft zu Jena Mitglieds".Religion.
1140Strubberg, Johann AntonIndex Theologorum Evangelico-Lutheranorum Chronologicus, Sistens Tempore Reformationis Ad Nostra usque tempora illorum nomina, patriam, officia & annos emortuales; Prodromi Loco Bibliothecae Universalis Theologorum Ecclesiae Lutheranae, suo tempore divinis auspiciis luci donandae publicae, ita concinnatus. Praemissa est Allocutio Epistolica Ad Eruditos Historiae Ecclesiae Et Literariae Cultores, Qua Ipsis consilium de scribendis atque edendis Theologorum vitis iterum exponit, eorumque consilia & obstreticantes manus denuo humillime expetit Joh. Anton Strubberg, Osnabrugensis.Lemgoviae (Lemgo?, stad i furstendömet Lippe-Detmold)Ex Officina Meyeriana17272 blad, 222 sI 1138 ingår också 1139, 1140 och 1141.I verkets slut: Index Alphabeticus Theologorum Lutheranorum ... 4 verk i 1 volym: Walch, Christ., Gedanken von der Geschichte der Glaubenslehre, Göttingen 1764; Bök, August Friderich, Betrachtung über die Vollkommenheit der Christlichen Religion, Tübingen 1765; Strubberg, Joh. Anton, Index Theologorum Evangelico- Lutheranorum Chronologicus, Lemgoviae 1727, Jacobi, J.F., Anledning Til En Förnuftig och Christelig Sinnes- Förfatning Emot Döds-Fruktan, Stockholm 1772.Religion.
1141Jacobi, Johann FriedrichAnledning Til En Förnuftig och Christelig Sinnes-Förfatning Emot Döds-Fruktan; Författasd af Johan Fredrik Jacobi, Gen. Superintendent i Zelle, Öfwersatt ifrån Tyskan af Sam. Joh. Alnander, Theol. Lector i Carlscrona, Samt försedd med Anmärkningar af Gabriel Rosén, Kgl. Öfwer-Hof-Predikant och Kyrkoherde wid Kgl. Riddarholms Förs. i Stockholm.StockholmWennberg och Nordström1772126 sI 1138 ingår också 1139, 1140 och 1141.4 verk i 1 volym: Walch, Christ., Gedanken von der Geschichte der Glaubenslehre, Göttingen 1764; Bök, August Friderich, Betrachtung über die Vollkommenheit der Christlichen Religion, Tübingen 1765; Strubberg, Joh. Anton, Index Theologorum Evangelico- Lutheranorum Chronologicus, Lemgoviae 1727, Jacobi, J.F., Anledning Til En Förnuftig och Christelig Sinnes- Förfatning Emot Döds-Fruktan, Stockholm 1772. Jacobi, J. F., generalsuperintendent i Zelle.Religion.
1142Töllner, Johann GottliebAnleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten über die eingeführten Sonn- und Festtäglichen Texte.Züllichauin der Waysenhaus- und Frommanischen Handlung17661 blad, 156 sI 1142 ingår också 1143,1144,1145,1146 och 1147.Ryggtext: Theologiska Skrifter 8. Titelsida inleder: Johan Gottlieb Töllners, der Gottesgelehrsamkeit und Weltweisheit öffentl. Lehrers auf der Universität zu Frankfurt an der Oder, Anleitung ... 6 verk i 1 volym: Töllner, J.G., Anleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten, Züllichau 1766; Lenz, Chr. David, Kurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, Königsberg 1769; Die-Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügten Catechismo Lutheri, Berlin 1766; Grohnert, J.C., Zwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Grohnert, J.C., Zweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken, Uppsala 1773. Töllner, J. G., lärare vid universitetet i Frankfurt an der Oder.Religion.
1143Lenz, Christian DavidKurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, sonderlich für die Erstlinge, welche zur ersten Communion zubereitet werden; nebst einer Vorrede von den Fehlern der meisten gedruckten catechetischen Heils-Ordningen, herausgegeben von Christian David Lenz, Probst und pastor ordin. zu St. Johann in Dorpat.KönigsbergJ. D. Zeisens Wittwe und J. H. Hartungs Erben176928 s, 92 sI 1142 ingår också 1143,1144,1145,1146 och 1147.6 verk i 1 volym: Töllner, J.G., Anleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten, Züllichau 1766; Lenz, Chr. David, Kurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, Königsberg 1769; Die-Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügten Catechismo Lutheri, Berlin 1766; Grohnert, J.C., Zwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Grohnert, J.C., Zweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken, Uppsala 1773. Lenz, Chr. D., prost, pastor i St. Johans församling i Dorpat/ Tartu.Religion.
1144Die Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügtem Catechismo Lutheri. Dritte Auflage.BerlinJohann George Bosse176683 sI 1142 ingår också 1143,1144,1145,1146 och 1147.6 verk i 1 volym: Töllner, J.G., Anleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten, Züllichau 1766; Lenz, Chr. David, Kurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, Königsberg 1769; Die-Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügten Catechismo Lutheri, Berlin 1766; Grohnert, J.C., Zwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Grohnert, J.C., Zweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken, Uppsala 1773.Religion. Luther.
1145Grohnert, Johann CarlZwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, zur Wiederhohlung und nähern Anwendung der durch den mündlichen Unterricht erlernten Christlichen Lehre, abgefasset und herausgegeben von Johann
Carl Grohnert, zweyten Diacono an der Kneipphösschen Thumkirche.
KönigsbergJ. D. Zeisens Wittwe und J. H. Hartungs Erben1769128 sI 1142 ingår också 1143,1144,1145,1146 och 1147.6 verk i 1 volym:Töllner, J.G., Anleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten, Züllichau 1766; Lenz, Chr. David, Kurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, Königsberg 1769; Die-Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügten Catechismo Lutheri, Berlin 1766; Grohnert, J.C., Zwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Grohnert, J.C., Zweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken, Uppsala 1773. Grohnert, J. C, andre diakon "an der Kneiphöfschen Thumkirche".Religion.
1146Grohnert, Johann CarlZweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten.KönigsbergJ. D. Zeisens Wittwe und J. H. Hartungs Erben176916 sI 1142 ingår också 1143,1144,1145,1146 och 1147.6 verk i 1 volym: Töllner, J.G., Anleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten, Züllichau 1766; Lenz, Chr. David, Kurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, Königsberg 1769; Die-Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügten Catechismo Lutheri, Berlin 1766; Grohnert, J.C., Zwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Grohnert, J.C., Zweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken, Uppsala 1773. Grohnert, J. C, andre diakon "an der Kneiphöfschen Thumkirche".Religion.
1147Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken. Uppsatte af en, som i Trones enfaldighet efter Guds ord, söker at känna Herrans Råd och Wägar.Upsala (Uppsala)Johan Edman Kongl. Acad. Boktryckare1773222 s, alf. pag.I 1142 ingår också 1143,1144,1145,1146 och 1147.6 verk i 1 volym: Töllner, J.G., Anleitung zu einer zweckmässigern Einrichtung der Predigten, Züllichau 1766; Lenz, Chr. David, Kurzer Inbegrif der Christlichen Glaubenslehre für Kinder und junge Leute, Königsberg 1769; Die-Anfangs-Gründe der Christlichen Lehre, nebst beigefügten Catechismo Lutheri, Berlin 1766; Grohnert, J.C., Zwiefacher Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Grohnert, J.C., Zweyter Inbegrif der vornehmsten Heilswahrheiten, Königsberg 1769; Anmärkningar Öfwer Uppenbarelse-Boken, Uppsala 1773.Religion.
1148Kan ein vernünftiger an unserer Göttlichen Offenbahrung etwas mit Recht aussetzen oder tadeln? gründlich untersucht von einem Freund göttlicher Wahrheiten.GothaJohan Paul Mevius175360 sI 1148 ingår 1149, 1150, 1151, 1152, 1153, 1154 och 1155.Ryggtext: Theologiska Skrifter. 10. Titelsida äldre anteckning: Mr. Friedr. Christ. Koch (författare eller ägare av verket?). 8 verk i 1 volym: Kan ein Vernünftiger an unserer Göttlichen Offenbahrung etwas mit Recht aussetzen oder tadeln? Gotha 1753; Entwurf nach welchem die Trivial- und Realschulen in den Pfarreyen der kurfürstl. Residenzstadt Maynz werden eingerichtet werden, Wier 1773; Doddridge,
Philip, Upbyggeliga Och Lärorika Föreställningar, Om En Gudelig Barna-Upfostran, Stockholm 1775; Utkast Som wiser, Huru unga Barns Moraliska Känslor icke böra förqwäfwas, Stockholm 1775; Teller, W.A., Kurzer Entwurf von der ganzen Pflicht eines Predigers, Leipzig; Tal, Hållit af En Swensk Biskop, Stockholm 1774; Högström, Pehr, Missions-förrätningar I Lapmarken 1741, Stockholm 1774; Fresenius, J.Ph., Lefnads Omständigheter Och upbyggeliga Sista Stunder, Stockholm 1774.
Religion.
1149Entwurf, nach welchem die Trivial- und Realschulen in den Pfarreyen der kurfürstl. Residenzstadt Maynz werden eingerichtet werden.WierGedruckt bey Joh. Th. Edl. von Trattnern1773152 sI 1148 ingår 1149, 1150, 1151, 1152, 1153, 1154 och 1155.8 verk i 1 volym: Kan ein Vernünftiger an unserer Göttlichen Offenbahrung etwas mit Recht aussetzen oder tadeln? Gotha 1753; Entwurf nach welchem die Trivial- und Realschulen in den Pfarreyen der kurfürstl. Residenzstadt Maynz werden eingerichtet werden, Wier 1773; Doddridge,
Philip, Upbyggeliga Och Lärorika Föreställningar, Om En Gudelig Barna-Upfostran, Stockholm 1775; Utkast Som wiser, Huru unga Barns Moraliska Känslor icke böra förqwäfwas, Stockholm 1775; Teller, W.A., Kurzer Entwurf von der ganzen Pflicht eines Predigers, Leipzig; Tal, Hållit af En Swensk Biskop, Stockholm 1774; Högström, Pehr, Missions-förrätningar I Lapmarken 1741, Stockholm 1774; Fresenius, J.Ph., Lefnads Omständigheter Och upbyggeliga Sista Stunder, Stockholm 1774.
Religion.
1150Doddridge, PhilipUpbyggeliga Och Lärorika Föreställningar, Om En Gudelig Barna-Upfostran. Öfwersättning ifrån Danskan.StockholmJohan Georg Lange1775104 sI 1148 ingår 1149, 1150, 1151, 1152, 1153, 1154 och 1155.8 verk i 1 volym: Kan ein Vernünftiger an unserer Göttlichen Offenbahrung etwas mit Recht aussetzen oder tadeln? Gotha 1753; Entwurf nach welchem die Trivial- und Realschulen in den Pfarreyen der kurfürstl. Residenzstadt Maynz werden eingerichtet werden, Wier 1773; Doddridge, Philip, Upbyggeliga Och Lärorika Föreställningar, Om En Gudelig Barna-Upfostran, Stockholm 1775; Utkast Som wiser, Huru unga Barns Moraliska Känslor icke böra förqwäfwas, Stockholm 1775; Teller, W.A., Kurzer Entwurf von der ganzen Pflicht eines Predigers, Leipzig; Tal, Hållit af En Swensk Biskop, Stockholm 1774; Högström, Pehr, Missions-förrätningar I Lapmarken 1741, Stockholm 1774; Fresenius, J.Ph., Lefnads Omständigheter Och upbyggeliga Sista Stunder, Stockholm 1774. Doddridge, Ph., engelsk non- konformistisk präst, f. 1702, d. 1751, stiftade 1729 teologiskt seminarium i Northampton. Framstående psalmdiktare bland dissidenterna.Religion.
1151Utkast som wiser, Huru unga Barns Moraliska Känslor icke böra förqwäfwas, Hwarigenom Barnen ändteligen skulle blifwa oöme, hårdsinte, känslolöse och oförwägne; utan med saktmod och försigtighet ställas inom deras rätta gräntsor, och i god tid utwecklas och förhöjas wid de ting, der de böra hafwa rum. Jämte åtskilliga tillagda, nödiga och nyttiga Anmärkningar, Angående Upfostran. Öfwersättning ifrån Tyskan.StockholmJohan Georg Lange1775